Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fusion inom stadshgpoteksoch bostadskreditinstitutionerna, m. m.
1968-11-26 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1968:62, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fusion inom stadshgpoteksoch bostadskreditinstitutionerna, m. m.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968
1
Nr 62
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till förordning om fusion inom stadshgpoteks- och
bostadskreditinstitutionerna, m. m.
I en den 25 oktober 1968 dagtecknad proposition, nr 153, har Kungl.
Maj:t under åberopande av ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
för samma dag föreslagit riksdagen att
dels anta vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna,
2) förordning om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar,
3) förordning angående upphävande av förordningen den 29 november
1963 (nr 575) om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar,
dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda två garantiförbindelser,
en på 2,9 miljarder kr. att utgöra stadshypotekskassans grundfond
och en som innebär åtagande som svarar mot bestämmelsen i 5 § förslaget
till förordning om fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna.
Propositionens huvudsakliga innehåll är följande:
I propositionen framläggs förslag till bestämmelser om sammanslagning
av stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna. Avsikten är att bostadskreditinstitutionen
skall upplösas och uppgå i stadshypoteksinstitutionen.
Eftersom utlåningsverksamheten sedan det s. k. enhetslånet infördes år
1965 helt sker genom bostadskreditinstitutionen under det att stadshypoteksinstitutionen
sedan dess endast förvaltar gamla lån, anses fusionen
innebära betydande fördelar. Samtidigt läggs också fram förslag till ny förordning
för den nya stadshypoteksinstitutionen. De föreslagna bestämmelserna
överensstämmer i huvudsak med dem som f. n. gäller för de båda
institutionerna men innehåller också några nyheter. Bl. a. föreslås en ny
konstruktion av reglerna om reserv- och säkerhetsfonder.
Förslagen till förordningar har följande lydelse:
1 Bihany till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 62
2
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968
Förslag
till
Förordning
om fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Konungen får lämna tillstånd till verkställande av avtal om fusion mellan
Koungariket Sveriges stadshypotekskassa och Svenska bostadskreditkassan
innebärande att bostadskreditkassan skall uppgå i stadshypotekskassan på
så sätt att bostadskreditkassan upplöses utan likvidation och att alla dess
tillgångar och skulder övertages av stadshypotekskassan.
Tillstånd till verkställande av fusionsavtal får meddelas endast om förslag
till avtalet godkänts av kassornas ombudsstämmor och därvid samtliga röstberättigade
ombud förenat sig om beslutet eller det fattats vid två på varandra
följande ombudsstämmor och vid den stämma som hållits sist biträtts av
minst två tredjedelar av de röstande.
2 §•
Konungen får lämna tillstånd till verkställande av avtal om fusion mellan
stadshypoteksförening och bostadskreditförening som har samma verksamhetsområde
innebärande att bostadskreditföreningen skall uppgå i stadshypoteksföreningen
på så sätt att medlemmarna i bostadskreditföreningen
blir medlemmar i stadshypoteksföreningen samt att bostadskreditföreningen
upplöses utan likvidation och att alla dess tillgångar och skulder övertages
av stadshypoteksföreningen.
Tillstånd till verkställande av fusionsavtal får meddelas endast om förslag
till avtalet godkänts av föreningarnas stämmor och därvid samtliga röstberättigade
förenat sig om beslutet eller det fattats vid två på varandra följande
föreningsstämmor och vid den stämma som hållits sist biträtts av minst
två tredjedelar av de röstande.
3 §•
Fusion enligt 1 och 2 §§ skall anses genomförd den dag Konungen bestämmer.
4 §•
Medlem i bostadskreditförening som ej samtyckt till fusion har rätt att
inom en månad efter det Konungen lämnat tillstånd till fusionsavtalets
verkställande säga upp sig till utträde. Hans lån förfaller därvid till betalning.
Förening får betinga sig ersättning för den ränteförlust som betalningen
kan föranleda (ränteskillnadsersättning) och, om mindre än tio år förflutit
efter lånets utlämnande, ersättning för förlorade förvaltnings- och
fondbidrag med belopp som Konungen fastställer på ansökan av föreningen.
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968
3
5 §•
Staten ställer till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad förbindelse
att gentemot innehavare av obligationer, som utgivits av kassorna innan
fusionen genomförts, svara för förlust som kan uppkomma på grund av
fusionen.
6 §•
Närmare bestämmelser för genomförandet av fusionerna meddelas av
Konungen.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
I fråga om avtal om fusion som stadshypoteksförening eller bostadskreditförening
träffar får tillstånd till verkställande av avtalet lämnas även om
detta godkänts av interimsstyrelse i stället för av föreningsstämma.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968
Förslag
till
Förordning
om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar
Härigenom förordnas som följer.
Stadshypotekskassan
Ändamål
1 §•
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har till ändamål att driva lånerörelse
genom att lämna lån åt stadshypoteksföreningar och att driva annan
verksamhet som står i samband därmed.
Styrelse, verkställande direktör och revisorer
2 §•
Kassan förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består av
nio ledamöter.
Konungen utser två ledamöter och två suppleanter för dem för tre år. Fullmäktige
i riksgäldslcontoret utser eu ledamot och suppleant för honom likaledes
för tre år.
Övriga sex ledamöter samt sex personliga suppleanter för dem väljes på
ordinarie ombudsstämma. Av dessa välj es två ledamöter och deras suppleanter
varje år för en tid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för tiden
till och med den ordinarie ombudsstämma som hålles under tredje året efter
det år då valet förrättades.
Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken
han är vald, väljes ny ledamot eller suppleant för återstående tid vid nästa
ordinarie ombudsstämma.
Konungen förordnar en av de av Konungen utsedda ledamöterna att vara
styrelsens ordförande. Den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten är
styrelsens vice ordförande.
Konungen bestämmer arvoden till de av Konungen och av riksgäldsfullmäktige
utsedda ledamöterna.
3 §•
Verkställande direktör utses och entledigas av styrelsen.
4 §.
För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper utses
årligen fyra revisorer. Av dessa ntses en, som skall vara revisionens ordfö
-
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968
5
rande, av Konungen, en av riksgäldsfullmäktige och två på ordinarie ombudsstämma.
I samma ordning utses lika antal personliga suppleanter. Av
de på ombudsstämma utsedda skall en revisor och hans suppleant vara
auktoriserade av handelskammare eller på annat av Konungen godkänt sätt.
Den andre på ombudsstämma utsedde revisorn och hans suppleant skall
äga insikt och erfarenhet beträffande rörelse för fastighets- och tomträttsbelåning.
Verkställande direktör eller annan tjänsteman hos stadshypoteksförening
eller av kassastyrelsen utsedd ledamot av föreningsstyrelse får ej vara revisor
eller suppleant. Ej heller får den vara revisor eller suppleant som är
tjänsteman hos kassan eller annars intager en underordnad eller beroende
ställning till styrelseledamot eller verkställande direktör eller till sådan
tjänsteman hos kassan åt vilken uppdragits att ombesörja bokföringen eller
medelsförvaltningen eller kontrollen däröver. Ej heller får den vara revisor
som är eller varit gift med eller är trolovad med sådan styrelseledamot eller
tjänsteman som avses i detta stycke eller den som med honom är i rätt uppeller
nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag,
att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller den som
på grund av adoption står i motsvarande förhållande till styrelseledamot
eller tjänsteman som förut nämnts.
Skadeståndsskyldighet för styrelseledamöter och revisorer
5 §.
Styrelseledamöter som uppsåtligen eller av oaktsamhet tillskyndar kassan
skada svarar solidariskt för skadan.
Har revisorer mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift i sin berättelse
eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot sådan uppgift i handling
som de granskat eller visat oaktsamhet vid fullgörande av sitt uppdrag,
är de solidariskt ansvariga mot kassan för skada som uppkommer därav.
Ombudsstämma
6 §.
Ombud för föreningarna skall årligen före utgången av juni månad sammanträda
till ordinarie ombudsstämma i Stockholm på tid, som kassans
styrelse bestämmer. Stämman förrättar föreskrivna val av ledamöter och
suppleanter i kassans styrelse samt av revisorer och suppleanter för dessa,
avgör fråga om fastställande av balansräkningen och beslutar i fråga om
ansvarsfrihet för styrelsen.
Extra ombudsstämma skall utlysas av styrelsen, när den finner det lämpligt
eller revisorerna begär det.
Varje förening får till ombudsstämma utse fem ombud jämte fem suppleanter.
Till ombud får ej utses ledamot eller suppleant i kassans styrelse eller
verkställande direktör eller annan tjänsteman hos kassan.
Ingen får på ombudsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal
mellan honom och kassan. Ej heller får någon deltaga i behandling av
fråga rörande avtal mellan kassan och tredje man, om han i frågan har ett
väsentligt intresse som kan strida mot kassans. Detta äger motsvarande tilllämpning
på gåva från kassan och på rättegång eller annan talan mot honom
eller tredje man.
6
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968
Verkställande direktör eller annan tjänsteman hos förening eller av kassan
utsedd styrelseledamot hos förening får ej såsom ombud vid ombudsstämma
deltaga i beslut om ansvarsfrihet.
Upplåning
7 §•
Kassan anskaffar medel för sin verksamhet genom lån mot obligationer
eller genom annan upplåning. Sammanlagda beloppet av kassans låneskuld
får ej uppgå till mera än tio gånger beloppet av den i 13 § angivna grundfonden.
Nedgår grundfonden genom förluster som uppkommit på kassans rörelse i
dess helhet med mer än fem procent, får kassan ej upptaga nytt lån utan
Konungens medgivande. Är nedgången större än tio procent, fordras för
upptagande av nytt lån även riksdagens medgivande.
Tages grundfonden i anspråk för att täcka förlust, skall kassan anmäla
delta hos Konungen.
8 §•
Skuldförbindelse med tillhörande säkerhet, som lämnats till förening
för utlämnat lån, skall snarast ställas under offentlig vård.
Skuldförbindelse jämte säkerhet skall pantförskrivas till kassan för förenings
lån hos denna och skall utgöra pantsäkerhet för de obligationer som
kassan ger ut. Även förbindelse som förening utfärdar till kassan för erhållet
lån skall tjäna som säkerhet för obligationerna.
Kassan ansvarar för att föreskriven säkerhet är ställd och hålles vid
makt samt att pantsäkerheten ej understiger det sammanlagda beloppet
av utelöpande obligationer.
Utlåning
9 g
Lån
som kassan lämnar till förening skall återbetalas
1. genom viss årlig amortering (amorteringslån),
2. efter förloppet av viss tid, högst tjugo år (fasta lån), eller
3. genom årlig amortering under viss tid och genom betalning av återstoden
vid utgången av denna tid (sammansatta lån).
Första stycket gäller ej lån för kostnader under byggnadstid (byggnadskreditiv).
Förfallotiden för lån skall bestämmas så, att den är förenlig med villkoren
för kassans förbindelser.
Lånesumman skall utlämnas i kontanta pengar enligt den av föreningen
utfärdade skuldförbindelsen eller med den kapitalrabatt som föranledes av
omständigheterna. Dock får lånesumman utlämnas i kassans obligationer,
beräknade till parikurs, om förhållandena påkallar detta eller den lånesökande
föreningen begär det och kassan finner hinder ej föreligga.
10 §.
Sedan tio år förflutit efter det att visst lån utlämnats till förening, får
föreningen säga upp lånet till betalning efter ett år, om kassan icke finner
att villkoren för dess förbindelser utgör hinder mot det. Föreningen
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968
7
är därvid skyldig att på det sätt och med det belopp som kassan bestämmer
utge ersättning för den ränteförlust som inbetalningen kan föranleda
(ränteskillnadsersättning).
Kassan får medge förening att betala lån även tidigare än enligt första
stycket, om det kan ske med hänsyn till kassans förbindelser. Kassan kan
i sådant fall föreskriva villkor för betalningen utöver skyldighet att utge
ränteskillnadsersättning.
Underlåter förening att fullgöra föreskriven inbetalning, är föreningen
skyldig att betala ränta på det förfallna beloppet med en halv procent i
månaden.
11 §■
Inflyter medel till kassan, som denna icke genast kan använda till infriande
av sina förbindelser eller till utlåning åt föreningarna, får kassan
göra sådana medel räntebärande genom insättning hos riksgäldskontoret,
bankaktiebolag, sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller postbanken
eller genom placering i statsobligationer eller andra statspapper, i
Sveriges allmänna hypoteksbanks eller kassans egna obligationer eller genom
utlåning mot betryggande säkerhet av sådana obligationer eller av inteckning
i fastighet eller i tomträtt eller mot sådan förmånsrätt som åtnjutes
på grund av lagen den 16 december 1966 (nr 701) om förmånsrätt för
fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar och som får
göras gällande på kassans föranstaltande.
Föreningarnas ansvarighet för kassans förbindelser
12 §.
För kassans förbindelser är föreningarna ansvariga i förhållande till de
högsta vinder senast förflutna räkenskapsåret obetalda kapitalbeloppen av
föreningarnas lån från kassan. Kan kassan ej infria sina förbindelser med
egna medel har den rätt att i mån av behov erhålla tillskott från föreningarna
med samma fördelning dem emellan.
Kan förening ej fullgöra sin betalningsskyldighet enligt första stycket,
är övriga föreningar med där angiven fördelning ansvariga för bristen.
Fonder
13 §.
Som grundfond för kassan ställer staten till förfogande en av riksgäldsfullmäktige
utfärdad garantiförbindelse på två miljarder nio hundra miljoner
kronor.
14 §.
Efter anmälan till riksgäldskontoret får kassan taga grundfonden i anspråk
till fullgörande av sina förbindelser, när kassan för tillfället saknar
tillgängliga medel till detta och när kassan trätt i likvidation.
Vid likvidation får grundfonden dock tagas i anspråk endast i den mån
annan tillgång saknas som svarar för kassans förbindelser.
När grundfonden tagits i anspråk i annat fall än vid kassans likvidation,
skall kassan ersätta staten den ränta som staten med anledning härav
kan ha utgivit och snarast möjligt återbetala vad som tagits i anspråk.
8
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 196S
15 §.
Kassans behållna årsvinst skall avsättas till en reservfond om ej annat följer
av tredje eller fjärde stycket.
Reservfonden skall uppgå till lägst ett belopp som svarar mot en procent
av kassans skulder.
Uppgår reservfonden till två procent av kassans skulder, får vinstmedel
användas för syfte som hänger samman med kassans ändamål.
Av kassans årsvinst får förening beviljas bidrag utan återbetalningsskyldighet
till att täcka föreningens förvaltningskostnader.
16 §.
Har förening lidit förlust som den ej kan täcka med sin säkerhetsfond
eller utan anlitande av medlemmarnas ansvarighet för föreningens förbindelser,
får kassan bevilja föreningen bidrag ur reservfonden utan återbetalningsskyldighet
med belopp som svarar mot högst hälften av reservfonden.
Sådant bidrag får dock ej lämnas utan ombudsstämmans hörande.
I övrigt får kassans reservfond användas endast till att täcka förlust som
uppkommit på kassans rörelse i dess helhet.
Nedgår reservfonden under föreskrivet belopp, skall den snarast åter
ökas till detta.
Förvaltnings- och fondbidrag
17 §.
Förening skall erlägga förvaltnings- och fondbidrag till kassan enligt
kassans närmare föreskrifter. Bidraget utgår med belopp som fordras för
kassans förvaltningskostnader och för avsättning till reservfonden.
Likvidation
18 §.
Om kassans likvidation och om förfarandet därvid förordnar Konungen.
Vad som återstår av kassans tillgångar sedan skulderna betalats användes
för ändamål som Konungen bestämmer efter hörande av föreningarna.
Stadshypoteksföreningar
Ändamål
19 §.
Stadshypoteksförening har till ändamål att lämna lån mot säkerhet av
inteckning i fast egendom eller tomträtt och lån för vilket förmånsrätt åtnjutes
på grund av lagen om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om
vissa gemensamhetsanläggningar samt att driva annan verksamhet som står
i samband därmed.
Förenings bildande och verksamhetsområde
20 §.
Ansökan om tillstånd att bilda förening göres hos Konungen.
Inom den del av riket som Konungen bestämmer får förening utöva verk
-
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968
9
samhet i stad och köping samt i område utom stad eller köping där hälsovårdsstadgans
särskilda bestämmelser för hälsovårdstätort gäller. Verksamhet
får utövas även i annat tätare bebyggt område i den mån Konungen bestämmer.
Förening får ej börja sin verksamhet, innan den hos kassan anmält sig
vilja erhålla lån till ett minimibelopp som Konungen bestämmer.
Medlemskap
21 §.
Medlem i förening är fastighetsägare, tomträttshavare eller i 31 § angiven
samfällighet, som hos föreningen häftar för lån för vilket föreningen erhållit
medel från kassan.
Styrelse, verkställande direktör och revisorer
22 §.
Förening förvaltas av en styrelse med säte i den ort Konungen bestämmer.
Styrelsen består av minst fem och högst sju ledamöter. Kassan utser
en av ledamöterna och suppleant för honom. Sådan ledamot och suppleant
bör ha insikt och erfarenhet av rörelse för fastighets- och tomträttsbelåning.
Övriga ledamöter och suppleanter för dem till högst samma antal
väljes på ordinarie föreningsstämma.
Val av ledamot eller suppleant sker för tiden till och med den ordinarie
föreningsstämma som hålles under tredje året efter valet.
Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken
han är vald, väljes ny ledamot eller suppleant för återstående tid på nästa
ordinarie föreningsstämma.
Styrelsen väljer årligen inom sig ordförande och vice ordförande.
23 §.
Verkställande direktör utses av förenings styrelse. Beslut härom skall
godkännas av kassan.
24 §.
För revision av föreningsstyrelses förvaltning och förenings räkenskaper
skall årligen utses minst tre och högst fem revisorer jämte suppleanter.
Kassan utser en av revisorerna och suppleant för honom. Ordinarie föreningsstämma
väljer övriga revisorer och lika många suppleanter.
Den av kassan utsedde revisorn och hans suppleant bör ha insikt och
erfarenhet av rörelse för fastighets- och tomträttsbelåning. Av de valda
revisorerna bör en revisor och hans suppleant vara auktoriserad av handelskammare
eller på annat av Konungen godkänt sätt.
Den som är tjänsteman hos förening eller annars intager en underordnad
eller beroende ställning till styrelseledamot eller verkställande direktör eller
till sådan tjänsteman hos föreningen, åt vilken uppdragits att ombesörja
bokföringen eller medelsförvaltningen eller kontrollen däröver, får ej vara
revisor eller suppleant i samma förening. Ej heller får den vara revisor som
är eller varit gift med eller är trolovad med sådan styrelseledamot eller
tjänsteman som avses i detta stycke eller den som med honom är i rätt uppeller
nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svå
-
10
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968
gerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller den som
på grund av adoption står i motsvarande förhållande till styrelseledamot
eller tjänsteman som förut nämnts.
Skadeståndsskyldighet för styrelseledamöter och revisorer
25 §.
Styrelseledamöter som uppsåtligen eller av oaktsamhet tillskyndar föreningen
skada svarar solidariskt för skadan.
Har revisor mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift i sin berättelse
eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot sådan uppgift i handling
som de granskat eller visat oaktsamhet vid fullgörande av sitt uppdrag,
är de solidariskt ansvariga mot föreningen för skada som uppkommer
därav.
F öreningsstämma
26 §.
Ordinarie stämma med föreningens medlemmar skall hållas årligen före
utgången av april månad på tid som styrelsen bestämmer.
Extra föreningsstämma skall utlysas av styrelsen, när den finner det
lämpligt eller kassans styrelse begär det eller minst en tiondel av antalet
medlemmar i föreningen gör skriftlig framställning om det med angivande
av skälen.
Stämman skall hållas på den ort, där styrelsen har sitt säte. Styrelsen får
dock, om särskilda skäl föreligger, besluta att stämma skall hållas på annan
ort inom föreningens verksamhetsområde.
27 §.
Varje föreningsmedlem, som ej står i skuld till föreningen för förfallna
avgifter, har rösträtt på föreningsstämma.
Beträffande rösträtt på föreningsstämma gäller vidare, att
1. varje medlem har en röst,
2. medlems rösträtt kan utövas genom ombud, vartill dock får utses
endast medlemmens make eller medlem i föreningen,
3. juridisk person får företrädas av, förutom sin styrelse eller annan
ställföreträdare enligt lag, den som bemyndigats därtill, vare sig denne är
medlem i föreningen eller ej,
4. ingen får som ombud företräda mer än en medlem.
Ingen får själv eller genom ombud eller som ombud för annan på föreningsstämma
deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom
och föreningen. Ej heller får någon deltaga i behandling av fråga rörande
avtal mellan föreningen och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt
intresse som kan strida mot föreningens. Detta äger motsvarande tillämpning
på gåva från föreningen och på rättegång eller annan talan mot honom
eller tredje man.
Ledamot eller suppleant i styrelsen, verkställande direktören eller annan
tjänsteman hos föreningen får, även om han är medlem i denna, ej deltaga
i beslut om ansvarsfrihet eller i val av revisor.
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968
11
Lånerörelse
28 §.
Förening får, om ej annat följer av 31 eller 34 §, lämna lån endast mot
säkerhet av inteckning i fast egendom eller tomträtt.
För att täcka kostnader under tiden för uppförande av byggnad på fast
egendom eller med tomträtt upplåten fastighet får förening lämna lån i
form av byggnadskreditiv. Byggnadskreditiv får dock lämnas endast om
låntagaren utöver säkerhet, som föreskrives i första stycket, ställer annan
betryggande säkerhet för lånet.
29 §.
För förenings utlåning gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om utlåning
från kassan till föreningarna. Förening skall lämna lån på samma
villkor som gäller för föreningens motsvarande lån hos kassan.
30 §.
Inteckning i fast egendom eller tomträtt skall lyda på minst det belopp,
till vilket lån beviljas, och ligga inom tre fjärdedelar av uppskattningsvärdet
av den fasta egendomen eller av byggnad, som hör till tomträtten.
Inteckning, som utgör säkerhet för byggnadskreditiv, skall lyda på minst
det belopp med vilket kreditivet tages i anspråk.
Uppskattningsvärdet bestämmes av den långivande föreningen på grundval
av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av
statsmedel till främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande
av viss byggnad, bör till grund för bedömandet i stället för uppskattningsvärdet
läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet
för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda
skäl föranleder annat.
Får beträffande den fasta egendomen eller tomträtten åtnjutas förmånsrätt
på grund av lagen om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa
gemensamhetsanläggningar, skall vid beviljande av lån mot inteckningssäkerhet
anses som om lånesökanden till belopp, för vilket sådan förmånsrätt
får åtnjutas, erhållit lån mot säkerhet av inteckning med bästa förmånsrätt.
31 §.
Till samfällighet, som avses i lagen den 16 december 1966 (nr 700) om
vissa gemensamhetsanläggningar, får förening lämna lån till belopp för
vilket förmånsrätt får åtnjutas på grund av lagen om förmånsrätt för fordringar
enligt nämnda lag, om förmånsrätten får göras gällande på föreningens
föranstaltande.
Samfällighet får ej beviljas lån till högre belopp än det vartill med hänsyn
till 30 § första och tredje styckena lån mot inteckningssäkerhet sammanlagt
kunnat lämnas för de fastigheter som utgör samfälligheten.
Lån får lämnas samfällighet även i form av byggnadskreditiv. Första och
andra styckena äger därvid motsvarande tillämpning.
Första—tredje styckena äger motsvarande tillämpning på tomträtt, som
är inskriven, och på sådan rätt till ofri tomt i stad som utgör fast egendom.
12
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968
Föreningsmedlemmarnas ansvarighet för förenings förbindelser
32 §.
För förenings förbindelser är medlemmarna ansvariga i förhållande till
de högsta under senast förflutna räkenskapsåret obetalda kapitalbeloppen
av sina lån från föreningen. Kan föreningen ej infria sina förbindelser med
egna medel, har den rätt att i mån av behov erhålla tillskott från medlemmarna
med samma fördelning dem emellan.
Kan medlem ej fullgöra sin betalningsskyldighet enligt första stycket, är
övriga medlemmar med där angiven fördelning ansvariga för bristen.
Ansvarighet vid betalning av lån m. m.
33 §.
Föreningsmedlem som utträder ur förening genom att betala lån blir ej
fri från sin ansvarighet enligt 32 §, förrän han fullgjort sin skyldighet enligt
nämnda paragraf i fråga om brist, som enligt fastställd balansräkning kan
föreligga för det år betalningen skedde, eller ställt sådan säkerhet för betalning
av bristen som föreningen godkänt.
Övergår belånad fast egendom eller tomträtt till ny ägare eller tomträttshavare,
som övertager lånet med föreningens medgivande, gäller motsvarande
bestämmelser i fråga om den tidigare ägarens eller tomträttshavarens ansvarighet.
Denna får dock tagas i anspråk endast i den mån den nye ägaren
eller tomträttshavaren saknar tillgång till fullgörande av sina förpliktelser
mot föreningen.
Säkerhetsfond
34 §.
Förenings behållna årsvinst skall avsättas till en säkerhetsfond.
Säkerhetsfonden skall uppgå till lägst ett belopp som svarar mot en procent
av föreningens skulder.
Om förening ej kan uppfylla i andra stycket angivet krav, skall säkerhetsfonden
sammanlagd med övriga föreningars säkerhetsfonder uppgå till lägst
ett belopp som svarar mot en procent av kassans skulder. Kassan meddelar
anvisningar om tillämpningen av denna bestämmelse.
I den mån förenings medel ej behövs i rörelsen får de göras räntebärande
på betryggande sätt.
35 §.
Avkastning av säkerhetsfonden skall läggas till fonden. Överstiger denna
två procent av föreningens skulder, får dock avkastningen efter medgivande
av kassan användas till att bestrida föreningens förvaltningskostnader eller,
i den mån detta ej behövs, till att bereda medlemmarna lättnad i lånevillkoren.
36 §.
I samband med beslut, varigenom del av förenings verksamhetsområde
överföres till annan förenings område, kan Konungen efter hörande av kassan
och de berörda föreningarna bestämma om överförande av medel som
tillhör säkerhetsfonden.
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968
13
Förvaltnings- och fondbidrag
37 §.
Låntagare skal! erlägga förvaltnings- och fondbidrag till sin förening. Bidraget
utgår med belopp som fordras för föreningens förvaltningskostnader
och för avsättning till säkerhetsfonden.
Likvidation
38 §.
Om förenings likvidation och om förfarandet därvid förordnar Konungen.
Innnan sådant förordnande meddelas, skall föreningen höras.
Vad som återstår av föreningens tillgångar sedan skulderna betalats skall
överlämnas till kassan. Medel som härrör från förening, vars verksamhetsområde
övertagits av annan förening, får dock efter Konungens bestämmande
överlämnas till sistnämnda förening.
Reglemente
39 §.
Närmare bestämmelser om kassans och föreningarnas verksamhet meddelas
av Konungen i reglemente för kassan och föreningarna.
Övergångsbestämmelser
1. Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer. Genom
förordningen upphäves förordningen den 29 november 1963 (nr 573) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar.
2. Medlem i stadshypoteksförening som erhållit lån från föreningen innan
denna förordning trätt i kraft är ansvarig enligt 32 § förordningen endast
för den del av föreningens förbindelser för vilken finns säkerheter som
svarar mot vad som skulle ha fordrats enligt 30 eller 30 a § i den upphävda
förordningen.
3. Äldre bestämmelser om förvaltnings- och fondbidrag äger alltjämt tilllämpning
beträffande lån som utlämnats innan denna förordning trätt i
kraft.
Förslag
till
Förordning
angående upphävande av förordningen den 29 november 1963 (nr 575)
om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar
Härigenom förordnas, att förordningen den 29 november 1963 om Svenska
bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar skall upphöra att gälla
den dag Konungen bestämmer.
14
Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968
Utskottet
I det läge som uppkommit för stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionernas
del efter införandet av s. k. enhetslån 1965 framstår en sammanslagning
av de båda institutionerna som en naturlig åtgärd. Utskottet tillstyrker
förslaget härom och har ingen erinran att rikta mot fusionsförordningens
utformning. Vad gäller förordningen om den nya stadshypoteksinstitutionen
hyser utskottet på en punkt viss tvekan inför vad som föreslagits. I likhet
med riksgäldsfullmäktige finner utskottet den upplåningsmarginal på
ca 11 miljarder kr. som en grundfond på 2,9 miljarder kr. i nuläget medger
vara i största laget. Utskottet vill i sammanhanget erinra om sina vid två
tidigare tillfällen (BaU 1965: 34, 1966: 33) gjorda uttalanden att spörsmålet
om en grundfondshöjning syntes böra underställas riksdagen icke med
längre mellanrum utan vid behov snarare årligen. Det föreslagna grundfondsbeloppet
är emellertid inte högre än sammanlagda beloppet av nuvarande
två grundfonder — de förefintliga upplåningsmarginalernas storlek
betingas för stadshypoteksinstitutionens del av övergången till enhetslån
genom bostadskreditinstitutionen och för den senares del av en grundfondshöjning
våren 1968 (BaU 36). Vidare är det, som departementschefen betonar,
blott kassans formella möjlighet till upplåning som bestämmes av
grundfondens storlek, medan den faktiska upplåningen liksom hittills måste
följa de normer som förestavas av den allmänna kreditpolitiken. Utskottet
kan därför godta förslaget även i nu berörda hänseende. Slutligen noterar
utskottet att i propositionen förutskickas att riksdagen tämligen snart kan
komma att få ta ställning till resultatet av en översyn av vissa regler för
stadshypoteksinstitutionens verksamhet.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen bifaller Kungl. Maj :ts proposition nr 153.
Stockholm den 26 november 1968
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),
Åkerlund (h), Lundin (s), Enarsson (h), Österdahl (fp) och Wikberg
(ep)*;
från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s)*, Franzén i
Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s)*, Rask (s), Löfgren (fp), Börjesson
i Falköping (ep) och Ullsten (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680029
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:370 Skrivelse till Konungen i anledning av motion om utredning angående bankväsendet. a1 i texten