Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fusion inom stadshgpoteksoch bostadskreditinstitutionerna, m. m.

1968-11-26 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:62, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fusion inom stadshgpoteksoch bostadskreditinstitutionerna, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968

1

Nr 62

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till förordning om fusion inom stadshgpoteks- och

bostadskreditinstitutionerna, m. m.

I en den 25 oktober 1968 dagtecknad proposition, nr 153, har Kungl.

Maj:t under åberopande av ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

för samma dag föreslagit riksdagen att

dels anta vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna,

2) förordning om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om

stadshypoteksföreningar,

3) förordning angående upphävande av förordningen den 29 november

1963 (nr 575) om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar,

dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda två garantiförbindelser,

en på 2,9 miljarder kr. att utgöra stadshypotekskassans grundfond

och en som innebär åtagande som svarar mot bestämmelsen i 5 § förslaget

till förordning om fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna.

Propositionens huvudsakliga innehåll är följande:

I propositionen framläggs förslag till bestämmelser om sammanslagning

av stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna. Avsikten är att bostadskreditinstitutionen

skall upplösas och uppgå i stadshypoteksinstitutionen.

Eftersom utlåningsverksamheten sedan det s. k. enhetslånet infördes år

1965 helt sker genom bostadskreditinstitutionen under det att stadshypoteksinstitutionen

sedan dess endast förvaltar gamla lån, anses fusionen

innebära betydande fördelar. Samtidigt läggs också fram förslag till ny förordning

för den nya stadshypoteksinstitutionen. De föreslagna bestämmelserna

överensstämmer i huvudsak med dem som f. n. gäller för de båda

institutionerna men innehåller också några nyheter. Bl. a. föreslås en ny

konstruktion av reglerna om reserv- och säkerhetsfonder.

Förslagen till förordningar har följande lydelse:

1 Bihany till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 62

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968

Förslag

till

Förordning

om fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Konungen får lämna tillstånd till verkställande av avtal om fusion mellan

Koungariket Sveriges stadshypotekskassa och Svenska bostadskreditkassan

innebärande att bostadskreditkassan skall uppgå i stadshypotekskassan på

så sätt att bostadskreditkassan upplöses utan likvidation och att alla dess

tillgångar och skulder övertages av stadshypotekskassan.

Tillstånd till verkställande av fusionsavtal får meddelas endast om förslag

till avtalet godkänts av kassornas ombudsstämmor och därvid samtliga röstberättigade

ombud förenat sig om beslutet eller det fattats vid två på varandra

följande ombudsstämmor och vid den stämma som hållits sist biträtts av

minst två tredjedelar av de röstande.

2 §•

Konungen får lämna tillstånd till verkställande av avtal om fusion mellan

stadshypoteksförening och bostadskreditförening som har samma verksamhetsområde

innebärande att bostadskreditföreningen skall uppgå i stadshypoteksföreningen

på så sätt att medlemmarna i bostadskreditföreningen

blir medlemmar i stadshypoteksföreningen samt att bostadskreditföreningen

upplöses utan likvidation och att alla dess tillgångar och skulder övertages

av stadshypoteksföreningen.

Tillstånd till verkställande av fusionsavtal får meddelas endast om förslag

till avtalet godkänts av föreningarnas stämmor och därvid samtliga röstberättigade

förenat sig om beslutet eller det fattats vid två på varandra följande

föreningsstämmor och vid den stämma som hållits sist biträtts av minst

två tredjedelar av de röstande.

3 §•

Fusion enligt 1 och 2 §§ skall anses genomförd den dag Konungen bestämmer.

4 §•

Medlem i bostadskreditförening som ej samtyckt till fusion har rätt att

inom en månad efter det Konungen lämnat tillstånd till fusionsavtalets

verkställande säga upp sig till utträde. Hans lån förfaller därvid till betalning.

Förening får betinga sig ersättning för den ränteförlust som betalningen

kan föranleda (ränteskillnadsersättning) och, om mindre än tio år förflutit

efter lånets utlämnande, ersättning för förlorade förvaltnings- och

fondbidrag med belopp som Konungen fastställer på ansökan av föreningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968

3

5 §•

Staten ställer till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad förbindelse

att gentemot innehavare av obligationer, som utgivits av kassorna innan

fusionen genomförts, svara för förlust som kan uppkomma på grund av

fusionen.

6 §•

Närmare bestämmelser för genomförandet av fusionerna meddelas av

Konungen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I fråga om avtal om fusion som stadshypoteksförening eller bostadskreditförening

träffar får tillstånd till verkställande av avtalet lämnas även om

detta godkänts av interimsstyrelse i stället för av föreningsstämma.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968

Förslag

till

Förordning

om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

och om stadshypoteksföreningar

Härigenom förordnas som följer.

Stadshypotekskassan

Ändamål

1 §•

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har till ändamål att driva lånerörelse

genom att lämna lån åt stadshypoteksföreningar och att driva annan

verksamhet som står i samband därmed.

Styrelse, verkställande direktör och revisorer

2 §•

Kassan förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består av

nio ledamöter.

Konungen utser två ledamöter och två suppleanter för dem för tre år. Fullmäktige

i riksgäldslcontoret utser eu ledamot och suppleant för honom likaledes

för tre år.

Övriga sex ledamöter samt sex personliga suppleanter för dem väljes på

ordinarie ombudsstämma. Av dessa välj es två ledamöter och deras suppleanter

varje år för en tid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för tiden

till och med den ordinarie ombudsstämma som hålles under tredje året efter

det år då valet förrättades.

Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken

han är vald, väljes ny ledamot eller suppleant för återstående tid vid nästa

ordinarie ombudsstämma.

Konungen förordnar en av de av Konungen utsedda ledamöterna att vara

styrelsens ordförande. Den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten är

styrelsens vice ordförande.

Konungen bestämmer arvoden till de av Konungen och av riksgäldsfullmäktige

utsedda ledamöterna.

3 §•

Verkställande direktör utses och entledigas av styrelsen.

4 §.

För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper utses

årligen fyra revisorer. Av dessa ntses en, som skall vara revisionens ordfö
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968

5

rande, av Konungen, en av riksgäldsfullmäktige och två på ordinarie ombudsstämma.

I samma ordning utses lika antal personliga suppleanter. Av

de på ombudsstämma utsedda skall en revisor och hans suppleant vara

auktoriserade av handelskammare eller på annat av Konungen godkänt sätt.

Den andre på ombudsstämma utsedde revisorn och hans suppleant skall

äga insikt och erfarenhet beträffande rörelse för fastighets- och tomträttsbelåning.

Verkställande direktör eller annan tjänsteman hos stadshypoteksförening

eller av kassastyrelsen utsedd ledamot av föreningsstyrelse får ej vara revisor

eller suppleant. Ej heller får den vara revisor eller suppleant som är

tjänsteman hos kassan eller annars intager en underordnad eller beroende

ställning till styrelseledamot eller verkställande direktör eller till sådan

tjänsteman hos kassan åt vilken uppdragits att ombesörja bokföringen eller

medelsförvaltningen eller kontrollen däröver. Ej heller får den vara revisor

som är eller varit gift med eller är trolovad med sådan styrelseledamot eller

tjänsteman som avses i detta stycke eller den som med honom är i rätt uppeller

nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag,

att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller den som

på grund av adoption står i motsvarande förhållande till styrelseledamot

eller tjänsteman som förut nämnts.

Skadeståndsskyldighet för styrelseledamöter och revisorer

5 §.

Styrelseledamöter som uppsåtligen eller av oaktsamhet tillskyndar kassan

skada svarar solidariskt för skadan.

Har revisorer mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift i sin berättelse

eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot sådan uppgift i handling

som de granskat eller visat oaktsamhet vid fullgörande av sitt uppdrag,

är de solidariskt ansvariga mot kassan för skada som uppkommer därav.

Ombudsstämma

6 §.

Ombud för föreningarna skall årligen före utgången av juni månad sammanträda

till ordinarie ombudsstämma i Stockholm på tid, som kassans

styrelse bestämmer. Stämman förrättar föreskrivna val av ledamöter och

suppleanter i kassans styrelse samt av revisorer och suppleanter för dessa,

avgör fråga om fastställande av balansräkningen och beslutar i fråga om

ansvarsfrihet för styrelsen.

Extra ombudsstämma skall utlysas av styrelsen, när den finner det lämpligt

eller revisorerna begär det.

Varje förening får till ombudsstämma utse fem ombud jämte fem suppleanter.

Till ombud får ej utses ledamot eller suppleant i kassans styrelse eller

verkställande direktör eller annan tjänsteman hos kassan.

Ingen får på ombudsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal

mellan honom och kassan. Ej heller får någon deltaga i behandling av

fråga rörande avtal mellan kassan och tredje man, om han i frågan har ett

väsentligt intresse som kan strida mot kassans. Detta äger motsvarande tilllämpning

på gåva från kassan och på rättegång eller annan talan mot honom

eller tredje man.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968

Verkställande direktör eller annan tjänsteman hos förening eller av kassan

utsedd styrelseledamot hos förening får ej såsom ombud vid ombudsstämma

deltaga i beslut om ansvarsfrihet.

Upplåning

7 §•

Kassan anskaffar medel för sin verksamhet genom lån mot obligationer

eller genom annan upplåning. Sammanlagda beloppet av kassans låneskuld

får ej uppgå till mera än tio gånger beloppet av den i 13 § angivna grundfonden.

Nedgår grundfonden genom förluster som uppkommit på kassans rörelse i

dess helhet med mer än fem procent, får kassan ej upptaga nytt lån utan

Konungens medgivande. Är nedgången större än tio procent, fordras för

upptagande av nytt lån även riksdagens medgivande.

Tages grundfonden i anspråk för att täcka förlust, skall kassan anmäla

delta hos Konungen.

8 §•

Skuldförbindelse med tillhörande säkerhet, som lämnats till förening

för utlämnat lån, skall snarast ställas under offentlig vård.

Skuldförbindelse jämte säkerhet skall pantförskrivas till kassan för förenings

lån hos denna och skall utgöra pantsäkerhet för de obligationer som

kassan ger ut. Även förbindelse som förening utfärdar till kassan för erhållet

lån skall tjäna som säkerhet för obligationerna.

Kassan ansvarar för att föreskriven säkerhet är ställd och hålles vid

makt samt att pantsäkerheten ej understiger det sammanlagda beloppet

av utelöpande obligationer.

Utlåning

9 g
Lån

som kassan lämnar till förening skall återbetalas

1. genom viss årlig amortering (amorteringslån),

2. efter förloppet av viss tid, högst tjugo år (fasta lån), eller

3. genom årlig amortering under viss tid och genom betalning av återstoden

vid utgången av denna tid (sammansatta lån).

Första stycket gäller ej lån för kostnader under byggnadstid (byggnadskreditiv).

Förfallotiden för lån skall bestämmas så, att den är förenlig med villkoren

för kassans förbindelser.

Lånesumman skall utlämnas i kontanta pengar enligt den av föreningen

utfärdade skuldförbindelsen eller med den kapitalrabatt som föranledes av

omständigheterna. Dock får lånesumman utlämnas i kassans obligationer,

beräknade till parikurs, om förhållandena påkallar detta eller den lånesökande

föreningen begär det och kassan finner hinder ej föreligga.

10 §.

Sedan tio år förflutit efter det att visst lån utlämnats till förening, får

föreningen säga upp lånet till betalning efter ett år, om kassan icke finner

att villkoren för dess förbindelser utgör hinder mot det. Föreningen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968

7

är därvid skyldig att på det sätt och med det belopp som kassan bestämmer

utge ersättning för den ränteförlust som inbetalningen kan föranleda

(ränteskillnadsersättning).

Kassan får medge förening att betala lån även tidigare än enligt första

stycket, om det kan ske med hänsyn till kassans förbindelser. Kassan kan

i sådant fall föreskriva villkor för betalningen utöver skyldighet att utge

ränteskillnadsersättning.

Underlåter förening att fullgöra föreskriven inbetalning, är föreningen

skyldig att betala ränta på det förfallna beloppet med en halv procent i

månaden.

11 §■

Inflyter medel till kassan, som denna icke genast kan använda till infriande

av sina förbindelser eller till utlåning åt föreningarna, får kassan

göra sådana medel räntebärande genom insättning hos riksgäldskontoret,

bankaktiebolag, sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller postbanken

eller genom placering i statsobligationer eller andra statspapper, i

Sveriges allmänna hypoteksbanks eller kassans egna obligationer eller genom

utlåning mot betryggande säkerhet av sådana obligationer eller av inteckning

i fastighet eller i tomträtt eller mot sådan förmånsrätt som åtnjutes

på grund av lagen den 16 december 1966 (nr 701) om förmånsrätt för

fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar och som får

göras gällande på kassans föranstaltande.

Föreningarnas ansvarighet för kassans förbindelser

12 §.

För kassans förbindelser är föreningarna ansvariga i förhållande till de

högsta vinder senast förflutna räkenskapsåret obetalda kapitalbeloppen av

föreningarnas lån från kassan. Kan kassan ej infria sina förbindelser med

egna medel har den rätt att i mån av behov erhålla tillskott från föreningarna

med samma fördelning dem emellan.

Kan förening ej fullgöra sin betalningsskyldighet enligt första stycket,

är övriga föreningar med där angiven fördelning ansvariga för bristen.

Fonder

13 §.

Som grundfond för kassan ställer staten till förfogande en av riksgäldsfullmäktige

utfärdad garantiförbindelse på två miljarder nio hundra miljoner

kronor.

14 §.

Efter anmälan till riksgäldskontoret får kassan taga grundfonden i anspråk

till fullgörande av sina förbindelser, när kassan för tillfället saknar

tillgängliga medel till detta och när kassan trätt i likvidation.

Vid likvidation får grundfonden dock tagas i anspråk endast i den mån

annan tillgång saknas som svarar för kassans förbindelser.

När grundfonden tagits i anspråk i annat fall än vid kassans likvidation,

skall kassan ersätta staten den ränta som staten med anledning härav

kan ha utgivit och snarast möjligt återbetala vad som tagits i anspråk.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 196S

15 §.

Kassans behållna årsvinst skall avsättas till en reservfond om ej annat följer

av tredje eller fjärde stycket.

Reservfonden skall uppgå till lägst ett belopp som svarar mot en procent

av kassans skulder.

Uppgår reservfonden till två procent av kassans skulder, får vinstmedel

användas för syfte som hänger samman med kassans ändamål.

Av kassans årsvinst får förening beviljas bidrag utan återbetalningsskyldighet

till att täcka föreningens förvaltningskostnader.

16 §.

Har förening lidit förlust som den ej kan täcka med sin säkerhetsfond

eller utan anlitande av medlemmarnas ansvarighet för föreningens förbindelser,

får kassan bevilja föreningen bidrag ur reservfonden utan återbetalningsskyldighet

med belopp som svarar mot högst hälften av reservfonden.

Sådant bidrag får dock ej lämnas utan ombudsstämmans hörande.

I övrigt får kassans reservfond användas endast till att täcka förlust som

uppkommit på kassans rörelse i dess helhet.

Nedgår reservfonden under föreskrivet belopp, skall den snarast åter

ökas till detta.

Förvaltnings- och fondbidrag

17 §.

Förening skall erlägga förvaltnings- och fondbidrag till kassan enligt

kassans närmare föreskrifter. Bidraget utgår med belopp som fordras för

kassans förvaltningskostnader och för avsättning till reservfonden.

Likvidation

18 §.

Om kassans likvidation och om förfarandet därvid förordnar Konungen.

Vad som återstår av kassans tillgångar sedan skulderna betalats användes

för ändamål som Konungen bestämmer efter hörande av föreningarna.

Stadshypoteksföreningar

Ändamål

19 §.

Stadshypoteksförening har till ändamål att lämna lån mot säkerhet av

inteckning i fast egendom eller tomträtt och lån för vilket förmånsrätt åtnjutes

på grund av lagen om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om

vissa gemensamhetsanläggningar samt att driva annan verksamhet som står

i samband därmed.

Förenings bildande och verksamhetsområde

20 §.

Ansökan om tillstånd att bilda förening göres hos Konungen.

Inom den del av riket som Konungen bestämmer får förening utöva verk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968

9

samhet i stad och köping samt i område utom stad eller köping där hälsovårdsstadgans

särskilda bestämmelser för hälsovårdstätort gäller. Verksamhet

får utövas även i annat tätare bebyggt område i den mån Konungen bestämmer.

Förening får ej börja sin verksamhet, innan den hos kassan anmält sig

vilja erhålla lån till ett minimibelopp som Konungen bestämmer.

Medlemskap

21 §.

Medlem i förening är fastighetsägare, tomträttshavare eller i 31 § angiven

samfällighet, som hos föreningen häftar för lån för vilket föreningen erhållit

medel från kassan.

Styrelse, verkställande direktör och revisorer

22 §.

Förening förvaltas av en styrelse med säte i den ort Konungen bestämmer.

Styrelsen består av minst fem och högst sju ledamöter. Kassan utser

en av ledamöterna och suppleant för honom. Sådan ledamot och suppleant

bör ha insikt och erfarenhet av rörelse för fastighets- och tomträttsbelåning.

Övriga ledamöter och suppleanter för dem till högst samma antal

väljes på ordinarie föreningsstämma.

Val av ledamot eller suppleant sker för tiden till och med den ordinarie

föreningsstämma som hålles under tredje året efter valet.

Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken

han är vald, väljes ny ledamot eller suppleant för återstående tid på nästa

ordinarie föreningsstämma.

Styrelsen väljer årligen inom sig ordförande och vice ordförande.

23 §.

Verkställande direktör utses av förenings styrelse. Beslut härom skall

godkännas av kassan.

24 §.

För revision av föreningsstyrelses förvaltning och förenings räkenskaper

skall årligen utses minst tre och högst fem revisorer jämte suppleanter.

Kassan utser en av revisorerna och suppleant för honom. Ordinarie föreningsstämma

väljer övriga revisorer och lika många suppleanter.

Den av kassan utsedde revisorn och hans suppleant bör ha insikt och

erfarenhet av rörelse för fastighets- och tomträttsbelåning. Av de valda

revisorerna bör en revisor och hans suppleant vara auktoriserad av handelskammare

eller på annat av Konungen godkänt sätt.

Den som är tjänsteman hos förening eller annars intager en underordnad

eller beroende ställning till styrelseledamot eller verkställande direktör eller

till sådan tjänsteman hos föreningen, åt vilken uppdragits att ombesörja

bokföringen eller medelsförvaltningen eller kontrollen däröver, får ej vara

revisor eller suppleant i samma förening. Ej heller får den vara revisor som

är eller varit gift med eller är trolovad med sådan styrelseledamot eller

tjänsteman som avses i detta stycke eller den som med honom är i rätt uppeller

nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svå
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968

gerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller den som

på grund av adoption står i motsvarande förhållande till styrelseledamot

eller tjänsteman som förut nämnts.

Skadeståndsskyldighet för styrelseledamöter och revisorer

25 §.

Styrelseledamöter som uppsåtligen eller av oaktsamhet tillskyndar föreningen

skada svarar solidariskt för skadan.

Har revisor mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift i sin berättelse

eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot sådan uppgift i handling

som de granskat eller visat oaktsamhet vid fullgörande av sitt uppdrag,

är de solidariskt ansvariga mot föreningen för skada som uppkommer

därav.

F öreningsstämma

26 §.

Ordinarie stämma med föreningens medlemmar skall hållas årligen före

utgången av april månad på tid som styrelsen bestämmer.

Extra föreningsstämma skall utlysas av styrelsen, när den finner det

lämpligt eller kassans styrelse begär det eller minst en tiondel av antalet

medlemmar i föreningen gör skriftlig framställning om det med angivande

av skälen.

Stämman skall hållas på den ort, där styrelsen har sitt säte. Styrelsen får

dock, om särskilda skäl föreligger, besluta att stämma skall hållas på annan

ort inom föreningens verksamhetsområde.

27 §.

Varje föreningsmedlem, som ej står i skuld till föreningen för förfallna

avgifter, har rösträtt på föreningsstämma.

Beträffande rösträtt på föreningsstämma gäller vidare, att

1. varje medlem har en röst,

2. medlems rösträtt kan utövas genom ombud, vartill dock får utses

endast medlemmens make eller medlem i föreningen,

3. juridisk person får företrädas av, förutom sin styrelse eller annan

ställföreträdare enligt lag, den som bemyndigats därtill, vare sig denne är

medlem i föreningen eller ej,

4. ingen får som ombud företräda mer än en medlem.

Ingen får själv eller genom ombud eller som ombud för annan på föreningsstämma

deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom

och föreningen. Ej heller får någon deltaga i behandling av fråga rörande

avtal mellan föreningen och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt

intresse som kan strida mot föreningens. Detta äger motsvarande tillämpning

på gåva från föreningen och på rättegång eller annan talan mot honom

eller tredje man.

Ledamot eller suppleant i styrelsen, verkställande direktören eller annan

tjänsteman hos föreningen får, även om han är medlem i denna, ej deltaga

i beslut om ansvarsfrihet eller i val av revisor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968

11

Lånerörelse

28 §.

Förening får, om ej annat följer av 31 eller 34 §, lämna lån endast mot

säkerhet av inteckning i fast egendom eller tomträtt.

För att täcka kostnader under tiden för uppförande av byggnad på fast

egendom eller med tomträtt upplåten fastighet får förening lämna lån i

form av byggnadskreditiv. Byggnadskreditiv får dock lämnas endast om

låntagaren utöver säkerhet, som föreskrives i första stycket, ställer annan

betryggande säkerhet för lånet.

29 §.

För förenings utlåning gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om utlåning

från kassan till föreningarna. Förening skall lämna lån på samma

villkor som gäller för föreningens motsvarande lån hos kassan.

30 §.

Inteckning i fast egendom eller tomträtt skall lyda på minst det belopp,

till vilket lån beviljas, och ligga inom tre fjärdedelar av uppskattningsvärdet

av den fasta egendomen eller av byggnad, som hör till tomträtten.

Inteckning, som utgör säkerhet för byggnadskreditiv, skall lyda på minst

det belopp med vilket kreditivet tages i anspråk.

Uppskattningsvärdet bestämmes av den långivande föreningen på grundval

av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av

statsmedel till främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande

av viss byggnad, bör till grund för bedömandet i stället för uppskattningsvärdet

läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet

för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda

skäl föranleder annat.

Får beträffande den fasta egendomen eller tomträtten åtnjutas förmånsrätt

på grund av lagen om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa

gemensamhetsanläggningar, skall vid beviljande av lån mot inteckningssäkerhet

anses som om lånesökanden till belopp, för vilket sådan förmånsrätt

får åtnjutas, erhållit lån mot säkerhet av inteckning med bästa förmånsrätt.

31 §.

Till samfällighet, som avses i lagen den 16 december 1966 (nr 700) om

vissa gemensamhetsanläggningar, får förening lämna lån till belopp för

vilket förmånsrätt får åtnjutas på grund av lagen om förmånsrätt för fordringar

enligt nämnda lag, om förmånsrätten får göras gällande på föreningens

föranstaltande.

Samfällighet får ej beviljas lån till högre belopp än det vartill med hänsyn

till 30 § första och tredje styckena lån mot inteckningssäkerhet sammanlagt

kunnat lämnas för de fastigheter som utgör samfälligheten.

Lån får lämnas samfällighet även i form av byggnadskreditiv. Första och

andra styckena äger därvid motsvarande tillämpning.

Första—tredje styckena äger motsvarande tillämpning på tomträtt, som

är inskriven, och på sådan rätt till ofri tomt i stad som utgör fast egendom.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968

Föreningsmedlemmarnas ansvarighet för förenings förbindelser

32 §.

För förenings förbindelser är medlemmarna ansvariga i förhållande till

de högsta under senast förflutna räkenskapsåret obetalda kapitalbeloppen

av sina lån från föreningen. Kan föreningen ej infria sina förbindelser med

egna medel, har den rätt att i mån av behov erhålla tillskott från medlemmarna

med samma fördelning dem emellan.

Kan medlem ej fullgöra sin betalningsskyldighet enligt första stycket, är

övriga medlemmar med där angiven fördelning ansvariga för bristen.

Ansvarighet vid betalning av lån m. m.

33 §.

Föreningsmedlem som utträder ur förening genom att betala lån blir ej

fri från sin ansvarighet enligt 32 §, förrän han fullgjort sin skyldighet enligt

nämnda paragraf i fråga om brist, som enligt fastställd balansräkning kan

föreligga för det år betalningen skedde, eller ställt sådan säkerhet för betalning

av bristen som föreningen godkänt.

Övergår belånad fast egendom eller tomträtt till ny ägare eller tomträttshavare,

som övertager lånet med föreningens medgivande, gäller motsvarande

bestämmelser i fråga om den tidigare ägarens eller tomträttshavarens ansvarighet.

Denna får dock tagas i anspråk endast i den mån den nye ägaren

eller tomträttshavaren saknar tillgång till fullgörande av sina förpliktelser

mot föreningen.

Säkerhetsfond

34 §.

Förenings behållna årsvinst skall avsättas till en säkerhetsfond.

Säkerhetsfonden skall uppgå till lägst ett belopp som svarar mot en procent

av föreningens skulder.

Om förening ej kan uppfylla i andra stycket angivet krav, skall säkerhetsfonden

sammanlagd med övriga föreningars säkerhetsfonder uppgå till lägst

ett belopp som svarar mot en procent av kassans skulder. Kassan meddelar

anvisningar om tillämpningen av denna bestämmelse.

I den mån förenings medel ej behövs i rörelsen får de göras räntebärande

på betryggande sätt.

35 §.

Avkastning av säkerhetsfonden skall läggas till fonden. Överstiger denna

två procent av föreningens skulder, får dock avkastningen efter medgivande

av kassan användas till att bestrida föreningens förvaltningskostnader eller,

i den mån detta ej behövs, till att bereda medlemmarna lättnad i lånevillkoren.

36 §.

I samband med beslut, varigenom del av förenings verksamhetsområde

överföres till annan förenings område, kan Konungen efter hörande av kassan

och de berörda föreningarna bestämma om överförande av medel som

tillhör säkerhetsfonden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968

13

Förvaltnings- och fondbidrag

37 §.

Låntagare skal! erlägga förvaltnings- och fondbidrag till sin förening. Bidraget

utgår med belopp som fordras för föreningens förvaltningskostnader

och för avsättning till säkerhetsfonden.

Likvidation

38 §.

Om förenings likvidation och om förfarandet därvid förordnar Konungen.

Innnan sådant förordnande meddelas, skall föreningen höras.

Vad som återstår av föreningens tillgångar sedan skulderna betalats skall

överlämnas till kassan. Medel som härrör från förening, vars verksamhetsområde

övertagits av annan förening, får dock efter Konungens bestämmande

överlämnas till sistnämnda förening.

Reglemente

39 §.

Närmare bestämmelser om kassans och föreningarnas verksamhet meddelas

av Konungen i reglemente för kassan och föreningarna.

Övergångsbestämmelser

1. Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer. Genom

förordningen upphäves förordningen den 29 november 1963 (nr 573) om

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar.

2. Medlem i stadshypoteksförening som erhållit lån från föreningen innan

denna förordning trätt i kraft är ansvarig enligt 32 § förordningen endast

för den del av föreningens förbindelser för vilken finns säkerheter som

svarar mot vad som skulle ha fordrats enligt 30 eller 30 a § i den upphävda

förordningen.

3. Äldre bestämmelser om förvaltnings- och fondbidrag äger alltjämt tilllämpning

beträffande lån som utlämnats innan denna förordning trätt i

kraft.

Förslag

till

Förordning

angående upphävande av förordningen den 29 november 1963 (nr 575)

om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar

Härigenom förordnas, att förordningen den 29 november 1963 om Svenska

bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar skall upphöra att gälla

den dag Konungen bestämmer.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1968

Utskottet

I det läge som uppkommit för stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionernas

del efter införandet av s. k. enhetslån 1965 framstår en sammanslagning

av de båda institutionerna som en naturlig åtgärd. Utskottet tillstyrker

förslaget härom och har ingen erinran att rikta mot fusionsförordningens

utformning. Vad gäller förordningen om den nya stadshypoteksinstitutionen

hyser utskottet på en punkt viss tvekan inför vad som föreslagits. I likhet

med riksgäldsfullmäktige finner utskottet den upplåningsmarginal på

ca 11 miljarder kr. som en grundfond på 2,9 miljarder kr. i nuläget medger

vara i största laget. Utskottet vill i sammanhanget erinra om sina vid två

tidigare tillfällen (BaU 1965: 34, 1966: 33) gjorda uttalanden att spörsmålet

om en grundfondshöjning syntes böra underställas riksdagen icke med

längre mellanrum utan vid behov snarare årligen. Det föreslagna grundfondsbeloppet

är emellertid inte högre än sammanlagda beloppet av nuvarande

två grundfonder — de förefintliga upplåningsmarginalernas storlek

betingas för stadshypoteksinstitutionens del av övergången till enhetslån

genom bostadskreditinstitutionen och för den senares del av en grundfondshöjning

våren 1968 (BaU 36). Vidare är det, som departementschefen betonar,

blott kassans formella möjlighet till upplåning som bestämmes av

grundfondens storlek, medan den faktiska upplåningen liksom hittills måste

följa de normer som förestavas av den allmänna kreditpolitiken. Utskottet

kan därför godta förslaget även i nu berörda hänseende. Slutligen noterar

utskottet att i propositionen förutskickas att riksdagen tämligen snart kan

komma att få ta ställning till resultatet av en översyn av vissa regler för

stadshypoteksinstitutionens verksamhet.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen bifaller Kungl. Maj :ts proposition nr 153.

Stockholm den 26 november 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h), Lundin (s), Enarsson (h), Österdahl (fp) och Wikberg

(ep)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s)*, Franzén i

Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s)*, Rask (s), Löfgren (fp), Börjesson

i Falköping (ep) och Ullsten (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680029

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:370 Skrivelse till Konungen i anledning av motion om utredning angående bankväsendet. a1 i texten