Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående vissa inredningsoch anslagsfrågor avseende provisoriska lokaler för riksdagen.

1968-11-26 · 31 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 24 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:63, Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående vissa inredningsoch anslagsfrågor avseende provisoriska lokaler för riksdagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 63 år 1968

1

Nr 63

Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor angående vissa inredningsoch

anslagsfrågor avseende provisoriska lokaler för

riksdagen.

I bifogade skrivelse till riksdagen den 23 oktober 1968 har styrelsen för

riksdagens förvaltningskontor upptagit vissa inrednings- och anslagsfrågor

rörande de provisoriska lokaler som riksdagen fr. o. in. år 1971 avses disponera

vid Sergels torg i Stockholm (se BaU 1968:47). Styrelsen hemställer

att riksdagen skall

1) besluta att riksdagens lokaler vid Sergels torg skall omfatta ett arbetsrum

för varje riksdagsledamot,

2) besluta att ca 145 av ledamotsrummen i den hotellbyggnad som ingår

i projektet skall vara bostadsinredda,

3) besluta att riksdagens plenisal skall inredas i huvudsaklig överensstämmelse

med det i framställningen redovisade, av styrelsen förordade

alternativet 1 (det radiella systemet),

4) besluta att följande i framställningen anmälda utrustning skall

anskaffas för riksdagens lokaler, nämligen ny rikstelefonväxel, anläggning

för försök med trådlös personsökning, anläggning för bildprojektion och

intern TV, anläggning för mekanisk upptagning genom mikrofoner av anföranden

från ledamots- och statsrådsplatser i riksdagens plenisal jämte

replikmarkeringsanläggning, anläggning för trådlös simultantolkning samt

rörpostanläggning,

5) godkänna projektering av inredning och utrustning i övrigt enligt i

huvudsak de riktlinjer som styrelsen angivit i framställningen, samt

6) på tilläggsstat till riksstaten för hudgetåret 1968/69 för projektering

m. m. anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.

Utskottet

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor påkallar i den föreliggande

framställningen dels vissa principbeslut rörande de planerade provisoriska

riksdagslolcalerna vid Sergels torg, dels i anslutning därtill beslut om anslag

för projektering in. m. under innevarande budgetår. Principbesluten

gäller främst ledamotsrummens antal och beskaffenhet, plenisalens inredning

samt anskaffandet av olika slags teleteknisk utrustning.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 saml. Nr 63

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 63 år 1968

Mot bakgrund av resultatet av den enkät som förvaltningskontoret verkställt

bland riksdagens ledamöter ter sig det nu framlagda förslaget att

varje riksdagsledamot skall kunna få disponera ett eget arbetsrum välmotiverat.

Utskottet tillstyrker att ett sålunda reviderat lokalprogram läggs

till grund för den fortsatta projekteringen. Med tillfredsställelse noterar utskottet

att förutsättningar finns för att anordna en del av ledamotsrummen

som kombinerade bostads- och arbetsrum. Den i framställningen föreslagna

andelen bostadsinredda rum synes, såvitt nu kan bedömas, vara lämpligt

avvägd. I likhet med förvaltningskontorets styrelse finner utskottet det

i kamrarnas nuvarande plenisalar använda radiella inredningssystemet äga

sådana fördelar att det bör bibehållas i den nya plenisalen för enkammarriksdagen.

I övrigt föranleder förslagen ingen särskild kommentar från

utskottets sida.

Det begärda anslaget, som i huvudsak är avsett för projekteringskostnader,

torde lämpligen kunna benämnas Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader

för provisoriska lokaler.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen med bifall till förevarande framställning från

styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

1) godkänner att projekteringen av de planerade provisoriska

riksdagslokalerna genomförs enligt i huvudsak de

riktlinjer som styrelsen angivit,

2) på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69

anvisar till Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för

provisoriska lokaler ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.

Stockholm den 26 november 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Åkerlund

(h), Lundin (s), Lundberg (h)*, Mattsson (ep), fru Lundblad (s)* och Österdahl

(fp);

från andra kammaren: herr Regnéll (h), Hagnell (s)*, Berglund (fp),

Franzén i Motala (s), Rask (s), herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Börjesson

i Falköping (ep) och Ullsten (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Hagnell (s).

ESSELTE AB, STHLM 68

814537

opaginerad Kontrollera mot PDF

RIKSDAGENS

FÖRVALTNINGSKONTOR

23. 10.1968

Dnr 1:356/68

Till Riksdagen

Vissa inrednings- och anslagsfrågor avseende RIKSDAGEN—SERGELS TORG

m. in.

Inledning

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor anmäler i denna framställning

vissa inrednings- och anslagsfrågor in. in. avseende de provisoriska

lokalerna för riksdagen vid Sergels torg, i fortsättningen kallade RIKSDAGEN

— SERGELS TORG.

1968 års riksdag beslöt under vårsessionen att med bifall till en framställning

från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor anta Stockholms

stads erbjudande om provisorisk förläggning av riksdagen till lokaler vid

Sergels torg fr. o. in. år 1971 samt att uppdra åt styrelsen att i enlighet med

vad bankoutskottet anfört svara för förhandlingar och andra åtgärder för

provisoriets genomförande, att i anledning av motionerna I: 937 och II: 1194

uppdra åt förvaltningskontoret att enligt de riktlinjer som utskottet angett

utreda förutsättningarna för en utökning av antalet ledamotsrum och planera

service i anslutning till dessa samt att ge Kungl. Maj :t till känna att

riksdagen avstod från att utnyttja lokaler i den planerade förvaltningsbyggnaden

i kvarteret Garnisonen (BaU 1968: 47, rskr 315).

Projekteringen av de för bl. a. riksdagen avsedda byggnaderna, ett kulturhus

längst i norr mot Sergels torg, en teaterbyggnad söder därom och en

hotellbyggnad längst i söder, hade påbörjats av Stockholms stad redan före

riksdagens beslut i förläggningsfrågan.

I och med riksdagens beslut intensifierades projekteringsarbetet som

numera bedrivs i nära samverkan mellan riksdagen och Stockholms stad.

Arbetet har nätverksplanerats och påkallar med hänsyn till tidplanen osedvanliga

insatser från både förvaltningskontorets och Stockholms stads sida

för att riksdagens lokaler skall kunna stå färdiga till 1.1.1971, då enkammarriksdagen

enligt riksdagens beslut skall avlösa den nuvarande tvåkammarriksdagen.

Styrelsen begagnar tillfället att för riksdagen anmäla, att arbetena

hittills bedrivits i den takt tidplanen förutsätter och att de i september

1968 låg något före denna.

Projekteringen av byggnaderna ankommer på Stockholms stad, projekteringen

av inredning och utrustning i riksdagens lokaler i princip på riksdagen.

För sistnämnda syfte har efter riksdagens beslut ett omfattande

programarbete bedrivits inom förvaltningskontoret under medverkan i

1—814485

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

vissa delar av kungl. byggnadsstyrelsen och konsulter. Arbetet, som ännu

ej är avslutat, avser program för möblering och annan inredning, för

riksdagens el- och teletekniska anläggningar och för säkerhetstjänsten

såvitt gäller sekretesskydd och tillträdesskydd. Under sommaruppehållet

har en fullständig genomgång skett av riksdagens nuvarande möbelbestånd

och en uppskattning gjorts av hur stor del av detta som med hänsyn till

funktionell standard och övriga förhållanden lämpligen kan och bör medföras

till Sergels torg. I samband med här avsett programarbete har vissa

frågor om gränsdragningen mellan vad som är att hänföra till byggnaden

och skall bekostas av staden, å ena sidan, och vad som är att hänföra till

inredning och utrustning och skall bekostas av riksdagen, å andra sidan,

uppkommit. Förvaltningskontorets styrelse har genom beslut 20.9.1968 stannat

för att lägga kungl. byggnadsstyrelsens anvisningar till principiell grund

för denna gränsdragning. Vid förhandlingar mellan företrädare för förvaltningskontoret

och staden har principiell enighet uppnåtts om lösningen

av sådana gränsdragningsproblem, för vilka byggnadsstyrelsens anvisningar

inte ger tillräcklig ledning eller avviker från praxis inom stadens byggnadsverksamhet.

Riksdagens organ, gruppkanslier, personalorganisationer och företrädare

för massmedia har vid av förvaltningskontoret anordnade föredragningar

samt genom remiss av ritningar och annat material fortlöpande

beretts tillfälle att framföra synpunkter på lokaldisposition, behovet av

tekniska hjälpmedel och inredningsfrågor m. m.

Antalet ledamotsrum

I förvaltningskontorets lokalprogram för provisorietiden hade eget arbetsrum

programmerats för — utöver talmän, statsråd och ordförande i utskott

— vice ordförande i utskott, ordförande i utskottsavdelning, partiordförande,

gruppledare och ordförandena i vissa riksdagens organ, tillhopa ca 60

rum, samt därutöver 145 tvåmansrum för övriga 290 ledamöter.

I samband med riksdagens beslut om antagande av Stockholms stads erbjudande

av lokalerna vid Sergels torg uppdrog riksdagen åt förvaltningskontoret

att utreda förutsättningarna för en utökning av antalet ledamotsrum

från planerade 145 tvåmansrum samt att förhandla med Stockholms

stad om möjligheterna att anordna önskat antal av ledamotsrummen såsom

bostadsrum.

Båda dessa frågor blev aktuella under riksdagens sessionsuppehåll sommaren

1968 bl. a. med hänsyn till stadens behov av att utan tidsutdräkt

kunna planera för hotellverksamheten i hotellbyggnaden, där de flesta ledamotsrummen

blir förlagda.

För att i avvaktan på styrelsens och riksdagens ställningstagande få underlag

för en arbetshypotes genomförde förvaltningskontoret därför under

juli månad en enkät bland riksdagens samtliga ledamöter rörande önske
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

mål i fråga om arbets- och bostadsrum vid Sergels torg. Per 11.9.1968

hade 327 svar inkommit, motsvarande en svarsprocent av 85,2. Senare

har ytterligare några svar inkommit. De inkomna svaren har inom förvaltningskontoret

bearbetats utifrån olika variabler, såsom kön, ålder, hemort

och uppgiven eller eljest känd avsikt att lämna riksdagen före enkammarreformen,

allt i syfte att utröna om några särskilda faktorer påverkar bedömningen

av enkätutfallet. Bearbetningen har dock inte gett anledning

till något sådant antagande. En närmare redovisning av enkäten lämnas i

bilagda inom förvaltningskontoret upprättade PM (bilaga 1).

Enkätresultatet ger vid handen att de flesta av riksdagens ledamöter

önskar eget arbetsrum och att f. n. ej mindre än ca 100 önskar kombinerat

arbets- och bostadsrum. Sammanfattningsvis utvisar resultatet följande.

42 ledamöter eller 12,8 % av 327 svarande föreslår delat arbetsrum, ej tillika bostad

234 » » 71,6 % » » » » eget rum

28 » » 8,6 % » » » anser sig inte behöva egen arbetsplats

23 » » 7,0 % » » » har lämnat blankt svar

327 100,0 %

Av de 234 ledamöter som begärt eget rum har 140 eller 42,8 % av de medverkande

föreslagit eget arbetsrum, medan 94 eller 28,8 % önskar kombinerat

arbets- och bostadsrum.

Förvaltningskontorets styrelse anser att enkätutfallet visar att önskemål

om eget rum omfattas av en så stor majoritet bland riksdagens ledamöter

att samtliga ledamöter bör beredas den förbättring av arbetsvillkoren

som följer härmed. Även provisorietidens längd ca 10 år talar för

denna lösning. Efter samråd med Stockholms stads vederbörande myndighet

föreslår styrelsen för riksdagens förvaltningskontor därför att principen

en ledamot — ett rum läggs till grund för den fortsatta projekteringen.

Vad därefter angår frågan om möjligheterna att anordna erforderligt antal

ledamotsrum som bostadsrum vill styrelsen, efter samråd med stadens

fastighetskontor, anmäla att sådana möjligheter föreligger. För att möta

eventuella framtida variationer i fråga om önskemål om kombinerat arbetsoch

bostadsrum bör ett större antal ledamotsrum projekteras som kombinerade

arbets- och bostadsrum än som svarar mot de just nu kända önskemålen.

Denna synpunkt sammanfaller delvis med ett av staden framfört

önskemål om att bostadsrummen måtte dels förläggas till de översta

av riksdagen disponerade våningsplanen i hotellbyggnaden, där de för egentlig

hotelldrift avsedda rummen ligger högst upp, dels förläggas så att endast

bostadsinredda ledamotsrum förläggs till ett och samma våningsplan,

detta för att rummen, om så överenskommes mellan staden och riksdagen

och i övrigt befinnes lämpligt, skall kunna användas för hotelldriften under

sessionsuppehåll.

Om ledamotsrum i byggnadstekniskt hänseende inreds som bostadsrum,

ökar årshyran till staden med ca 500 kr. per rum enligt den promemoria från

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stockholms stads fastighetskontors saneringsavdelning av 11.3.1968, benämnd

»Lokaler för Riksdagen vid Sergels torg, årskostnader», till vilken

stadens offert till riksdagen hänvisar. Den byggnadstekniska inredningen

avser då permanent hotellrumsstandard, d. v. s. med badrum, medan badrumsutrymmet

i icke-bostadsinredda ledamotsrum utrustas med toalett,

tvättställ och garderob.

Ett ianspråktagande av 290 ledamotsrum i hotellbyggnaden leder till att

endast 66 rum återstår för egentlig hotelldrift. Med beaktande av riksdagens

behov av en reserv av bostadsinredda ledamotsrum och stadens önskemål

i fråga om dessa rums förläggning i hotellbyggnaden föreslår förvaltningskontorets

styrelse att 145 av de 290 ledamotsrummen i hotellbyggnaden

anordnas som bostadsrum.

Styrelsen vill i detta sammanhang anmäla att ett tillgodoseende av riksdagsledamöternas

bostadsbehov i här antagen omfattning i riksdagshusprovisoriet

vid Sergels torg kan komma att påverka den bostadsförmedlingsverksamhet,

som fullmäktige i riksgäldskontoret bedriver jämlikt riksdagens

uppdrag (BaU 1963:29). Förvaltningskontoret har därför berett riksgäldskontoret

tillfälle atl ta del av enkätmaterialet. Härvid har framkommit att

ett antal sådana ledamöter, som antingen bebor av riksgäldskontoret anskaffad

lägenhet eller står på riksgäldskontorets väntelista för erhållande av

lägenhet, önskat bostadsinredda ledamotsrum i riksdagshusprovisoriet.

Frågan om konsekvenserna för riksgäldskontorets förmedlingsverksamhet

torde komma att prövas av fullmäktige i riksgäldskontoret i särskild ordning.

Plenisalens inredning

Den nuvarande bänkinredningen i kamrarnas plenisalar är i allt väsentligt

den ursprungliga. Styrelsen bedömer det av bl. a. funktionella, lönsamhetsmässiga

och arkitektoniska skäl såsom mindre lämpligt att överflytta

denna inredning till riksdagens plenisal vid Sergels torg.

Styrelsen har uppdragit åt professor Peter Celsing, som är Stockholms

stads inredningsarkitekt för stadens lokaler vid Sergels torg, att även projektera

möblering och annan inredning i de lokaler i kultur- och teaterbyggnaderna

vid Sergels torg som riksdagen skall disponera.

Celsing har utarbetat två alternativ till den nya plenisalens möblering.

Det ena, alternativ 1, motsvarar i princip nuvarande pulpetsystem. Det andra,

alternativ 2, innebär möblering med koncentriskt mot talmanspodiet svängda

bord och lösa stolar (»FN-modellen»). Möbleringsalternativen redovisas i

en promemoria från Celsing 17.9.1968 jämte tillhörande ritningar och modellfotografier

(bilaga 2). Vid föredragning och modelldemonstrationer inför

styrelsen har Celsing närmare utvecklat innehållet i promemorian.

Förvaltningskontorets styrelse vill för egen del anföra följande synpunkter.

Enligt styrelsens mening kan knappast några andra möbleringsalternativ

ifrågakomma än ett radiellt och ett koncentriskt i den till plenisal

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

provisoriskt inredda teatersalongen vid Sergels torg. Av akustiska skäl

torde snedställda paneler bli erforderliga, eftersom raka väggar torde försvåra

akustiken.

Om man för en såvitt möjligt objektiv bedömning av de båda möbleringsalternativen

bortser från den hävd, som kan tala för alt. 1, torde till förmån

för detta kunna anföras att ledamöterna i ett radiellt system lättare

och snabbare kan nå sina platser från foajén utanför plenisalen samt vid

förflyttning till och från talarstolen. Eftersom rörelsen sker radiellt, blir

förflyttningarna även mindre störande för övriga ledamöter i plenisalen

än i alt. 2. Oavsett avståndet mellan ledamotens plats och talmanspodiet

skänker alt. 1 en känsla av att platserna har samma kvalitet, vare sig ledamoten

har sin plats i någon av de främre eller bakre bänkarna. Till förmån

för alt. 1 har även anförts att grupperingen ger intryck av att det är

färre platser än i verkligheten och att det inte är osannolikt att inredningen

vid tillfällen, då plenisalen är mindre välbesatt, reducerar intrycket av tomhet.

Även alt. 2 har flera fördelar. Det uppvisar en enkel möbeluppbyggnad i

ett fast möbelarrangemang med fasta bord och lösa stolar. Vidare ger delta

alternativ eu något bredare arbetsyta (bordsbredd) än alt. 1, nämligen ca

75 cm mot nuvarande ca 65. Avståndet mellan de fasta borden har beräknats

till 1,30 m, varav för stolen beräknats 55 cm och för gången mellan denna

och bakomvarande bord 75 cm. Alt. 2 torde även medge rätt hög flexibilitet.

För detta alternativ har även anförts att riksdagen genom att bestämma

sig för detta fick möjlighet att för en begränsad tid, provisorietiden, pröva

ett nytt bänksystem, som förekommer i vissa andra parlament. Mot alt. 2

kan emellertid anföras att trängsel och svårframkomlighet kan uppkomma,

när ett stort antal ledamöter samtidigt exempelvis vid votering skall uppsöka

sina platser, att samtal i de koncentriska gångarna kan bli mera störande

än nu och att identifieringen av ledamöterna från talmanspodiet

torde bli svårare i alt. 2 än i alt. 1. Om distributionen av riksdagstryck alltjämt

skall ske vid ledamöternas platser, torde den bli mera störande, om

den skall ske i de koncentriska gångarna i alt. 2 än som hittills radiellt i

alt. 1.

Styrelsen anser att den nuvarande formen för normal distribution av

riksdagstryck direkt vid ledamöternas platser i plenisalen bör omprövas

och har uppdragit åt konsult att projektera fack för riksdagstryck för varje

ledamot i insidan av plenisalens bakre vägg. Då denna utväg synes framkomlig,

bör distributionen av riksdagstryck inte tillmätas avgörande betydelse

vid bedömningen av de båda möbleringsalternativen. Oaktat alt. 2

kan uppvisa flera fördelar och måhända som helhet ger ett vackrare intryck,

anser styrelsen att de med alt. 1, det radiella systemet, förenade

funktionella fördelarna är så påtagliga att styrelsen ger sistnämnda alternativ

sitt förord. Modeller av båda alternativen kommer under ärendets

behandling i riksdagen att vara tillgängliga för ledamöterna i riksdagshuset.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Styrelsen föreslår att riksdagen måtte besluta att den provisoriska plenisalen

vid Sergels torg skall möbleras enligt alt. 1.

Vissa inrednings-, utrustnings- och anslagsfrågor

Riksdagens beslut om provisorisk förläggning till Sergels torg fattades

på vårsessionens näst sista dag. Medel har därför hittills inte anvisats för

projektering av den inredning ocli utrustning, för vilken riksdagen såsom

hyresgäst har att svara. Förvaltningskontorets styrelse anmäler i detta avsnitt

dels vissa ställningstaganden i fråga om inredning och utrustning, i

något fall av beskaffenhet att böra underställas riksdagens prövning, dels

behovet av anslag på tilläggsstat under innevarande budgetår.

Inledningsvis har styrelsen redovisat de principer som lagts till grund

för gränsdragningen mellan riksdagen och Stockholms stad i fråga om det

ekonomiska ansvaret för projektering och anskaffning av inredning och

utrustning i riksdagens lokaler. Sådana gränsdragningsproblem är ofrånkomliga,

i synnerhet vid ett projekt av denna ovanliga art, och torde återkomma

framdeles. Med tillämpning av nyss angivna principer har styrelsen

igångsatt projektering av bl. a. följande inredning och utrustning. Inredningsarkitekt

för riksdagens lokaler i hotellbyggnaden har ännu ej utsetts.

Inredning

Projekteringen av möbler och annan inredning i riksdagens lokaler ankommer

på förvaltningskontoret. Om möbler och annan inredning, såsom

önskvärt är, skall vara på plats i oktober 1970, förutsätter detta att upphandlingen

sker ungefär ett år tidigare. Det huvudsakliga projekteringsarbetet

koncentreras därför till den tid som står till buds fram till oktober

1969.

Projekteringen under denna tid avser i huvudsak i plenisalen talmanspodiets

möbelkomponenter i förekommande fall med svagströmsteknisk utrustning,

ledamotsplatserna med modern svagströmsteknisk installation,

intern TV och projektionsskärm, fack för riksdagstryck samt läktarinredning,

i plenisalens foajé, entréer med reception och allmänna kommunikationsutrymmen

diskar för reception och vaktmästeri med bl. a. svagströmsteknisk

utrustning, inredning i postanstalt, resebyrå m. fl. utrymmen

samt anslagstavlor, skyltar, text och uppmärkning, i riksdagsrestaurangen

med klubbrumshylla möblering och viss annan inredning, i riksdagsbiblioteket

samt arkiv, tryckeriexpedition, förråd och verkstäder erforderlig

specialinredning samt i övriga ram, bl. a. utskottens pleni- och sessionssalar,

partilokaler, lektionssal, klubbrum och pressrum, erforderlig specialinredning

och i ledamots- och tjänsterum inredning i åtminstone två standardutföranden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

El- och teleteknisk utrustning

På basis av ett inom förvaltningskontoret utarbetat program för den eloch

teletekniska utrustningen i RIKSDAGEN — SERGELS TORG pågår

f. n. projekteringen av denna med anlitande av samma konsultföretag, som

för Stockholms stads räkning projekterar den utrustning för vilken staden

svarar. Lokaler bär projekterats för en särskild TV-anläggning, ägd och

underhållen av Sveriges Radio-TV, sedan byggnadstekniska och andra sakskäl

ansetts motivera en särskild sådan anläggning i riksdagens lokaler

i stället för nuvarande arrangemang med sändning via speciella TV-bussar.

För projekteringen av själva TV-utrustningen svarar Sveriges Radio-TV.

Projekteringen av den el- och teletekniska utrustningen för riksdagens behov

är ännu inte avslutad. Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

bär emellertid för sin del, på basis av utredningspromemorior, föredragningar

och demonstrationer, i väsentliga avsnitt tagit ställning till frågan

om vilken utrustning som bör finnas samt i fall, då en lång leveranstid

motiverat det, även utlagt beställning på utrustning. Detta gäller i första

hand en ny telefonväxel, för vilken leveranstiden är drygt två år. I andra

fält har styrelsen föranstaltat om kompletterande utredning.

Styrelsen anmäler i detta avsnitt dels översiktligt den el- och teletekniska

utrustning, som enligt styrelsens mening bör anskaffas och för vars

projektering anslag begäres i det följande, dels så långt f. n. är möjligt den

del därav, vars anskaffande ansetts böra underställas riksdagens prövning.

Sammanfattningsvis förordar styrelsen att följande el- och teletekniska

utrustning anskaffas.

En ny rikstelefonväxel erfordras, eftersom den nuvarande växelns kapacitet

blir för liten med hänsyn till bl. a. det ökade antalet rum vid Sergels

torg. Inträdesavgiften för den nya automatiska telefonväxeln med 750 öppna

anknytningar in. m. belöper sig i 1968 års priser till ca 663 000 kr. och kvartalsavgiften

till drygt 20 000 kr. Inträdesavgiften reduceras dock med av

televerket erbjuden likvid för återlösen av den nuvarande växeln i riksdagshuset,

ca 97 000 kr. För att tillgodose behovet av extern telefontrafik under

en övergångstid från 1.10.1970, då successiv inflyttning planeras ske i de

nya lokalerna, erfordras en provisorisk telefonanläggning vid Sergels torg

under sista kvartalet 1970. Båda växlarna har beställts.

I det nuvarande riksdagshuset är endast vissa ur anslutna till centralur,

medan övriga ur uppdrages manuellt. Önskemål har framförts om fullständiga

anordningar för enhetlig tidsangivning, men styrelsen har av bl. a. kostnadsskäl

funnit en utbyggnad av centralursystemet i nuvarande riksdagshus

böra anstå i avvaktan på flyttningen till nya lokaler. I dessa bör de flesta

ur vara anslutna till ett centralursystem. Vidare erfordras eu snabbtelefonanläggning

med större kapacitet än den nuvarande.

Personsökningen i det nuvarande riksdagshuset vid ankommande telefonsamtal

till ledamöter engagerar ett betydande antal vaktmästare. I den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

nya riksdagen med 350 ledamöter framstår det som angeläget att personsökningen

rationaliseras. En anläggning för trådlös personsökning förtjänar

härvid att prövas. Genom en sådan kan personal i telefonväxeln vid ankommande

telefonsamtal till ledamot utlösa en summersignal i en fickmottagare,

som ledamoten bär på sig. Den sökte kan därefter via valfri rikstelefonförbindelse

i riksdagens lokaler kontakta telefonväxeln för besked.

Då kostnaderna är betydande för en anläggning, som medger att fickmottagare

utdelas till varje ledamot, och anläggningen förutsätter att fickmottagarna

hämtas resp. lämnas på helst ett enda ställe för in- och utpassering

där mottagarna förvaras för laddning, anser styrelsen att till en början

endast ett mindre antal mottagare bör anskaffas på försök. Ledamot som

väntar samtal men kommer att befinna sig på rörlig fot inom riksdagens

lokaler kan då låna en sådan mottagare och efter rapportering av en kod

till telefonväxeln nås av denna via personsökaren var ledamoten än befinner

sig inom lokalerna. Anordningar för trådlös personsökning övervägs f. n.

även i norska Stortinget. Styrelsen utreder härjämte frågan om eu söknings

anlägg ning i riksdagens plenisal, avsedd som komplement till den

trådlösa personsökningen och bestående av en lampmarkering vid ledamots

plats i salen.

För extern radio- och TV-mottagning i riksdagens lokaler förbereds en

centralantennanläggning vid Sergels torg. Dessutom skall anordningar finnas

för intern TV-sändning och -mottagning (1TV). ITV-utrustningen i

plenisalen är avsedd för återgivning av bild av den som talar och av voteringsresultat

in. m. Härför erfordras liksom nu fasta kameror. Eftersom

avstånden i den nya plenisalen blir större än i de nuvarande kamrarnas

plenisalar, torde nuvarande system med TV-monitorer i plenisalens väggar

inte medge tillräckligt god läsbarhet på grund av för stort synavstånd för

vissa ledamöter. Förvaltningskontorets styrelse undersöker därför två andra

alternativ för ITV, det ena avseende bildåtergivning genom s. k. storbildsprojektion

på en filmduk och det andra avseende mini-TV-mottagare, gemensam

för två ledamöter, vid ledamotsplatserna i plenisalen. Sistnämnda

alternativ är förenat med vissa utrymmestekniska och arkitektoniska problem

samt inte minst vissa felkällor. Enligt styrelsens mening bör anordningar

för bildprojektion (stillbilder och 16 mm ljudfilm) finnas i den nya

plenisalen liksom, fastän i ett något enklare utförande, i partilokalerna och

lektionssalen. Med hänsyn till dessa omständigheter har styrelsen funnit

övervägande skäl tala för att samma duk, som användes för stillbilds- och

ljudfilmframställning, användes för ITV-bildframställningen, varigenom

svårigheterna att tydligt kunna ta del av sådant bildmaterial undanröjes.

Styrelsen bar därför prioriterat detta alternativ vid projekteringen.

I detta sammanhang vill styrelsen anmäla sitt förslag beträffande en

annan anläggning, som förutsätter även rörliga TV-kameror, nämligen frågan

om mekanisk upptagning genom mikrofoner vid ledamotsplatserna i

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

plenisalen av anföranden från dessa och därmed sammanhängande replikmarkeringsanläggningar

vid ledamots plats erna. Enligt till förvaltningskontoret

inkommet protokoll från talmanskonferensen för 29.11.1967 (§ 3)

hade riksdagens bandupptagningskommitté uttalat sig för att anordningar

för mekanisk upptagning av anföranden, som hålles från bänkplatserna i

kamrarnas plenisalar, ej borde installeras i nuvarande plenisalar men däremot

i den planerade provisoriska plenisalen för enkammariksdagen liksom

i riksdagens blivande permanenta plenisal. Enligt protokollet hade det av

diskussion inom talmanskonferensen, efter hörande av teknisk expertis,

framgått att installation av mikrofoner i bänkarna i den provisoriska plenisalen

allvarligt borde övervägas. Förvaltningskontorets styrelse, som bordläde

frågan om mikrofon i bänkarna vid sitt sammanträde 1.2.1968, har

nu ånyo övervägt frågan och därvid kommit till att mikrofoner och replikmarkeringsanläggningar

bör installeras vid ledamotsplatserna i plenisalen

vid Sergels torg. Projekteringen härför pågår. Styrelsen undersöker f. n.

om antalet mikrofoner, med bibehållen säkerhet för anförandenas upptagande

på band, kan begränsas till halva antalet ledamotsplatser jämte statsrådsplatserna.

Replikmarkeringsanläggningen innebär att samtliga mikrofonplatser

förses med lampsignalmarkering att mikrofonen är inkopplad

resp. att viss del av repliktiden återstår. Styrelsen föreslår att riksdagen

beslutar att mikrofoner och replikmarkeringsanläggning skall installeras

vid ledamots- och statsrådsplatserna i den nya plenisalen. Härutöver skall

givetvis finnas mikrofon hos talman, sekreterare och kanslist samt i talarstol.

För Ijaddistributionen i riksdagens lokaler har styrelsen låtit projektera

dels högtalare vid ledamotsplatserna i plenisalen, dels pelarhögtalare på

plenisalens läktare för pressen och allmänheten, dels högtalare i samtliga

ledamots- och vissa tjänsterum, dels högtalare i vissa gemensamma lokaler.

Samtliga högtalare utom de i plenisalen och allmänna utrymmen utrustas

med programväljare och volymkontroll för så''7äl riksdagens interna distribution

som Sveriges Radios tre program. Till anläggningen anslutes även

stenograf bands pelaranläggning.

Den nuvarande voteringsanläggningen är konstruktivt förberedd för enkammarriksdagen.

Projektering av flyttningen pågår. Med hänsyn till de

tekniska komplikationer som är förenade med en flyttning av en anläggning

av denna art och den synnerligen knappa tid som på grund av höstsessionen

1970 kommer att stå till buds härför samt kostnaderna för flyttningen

har styrelsen uppdragit åt vederbörande konsultföretag att även

undersöka möjligheterna och kostnaderna för en nyanskaffning mot att

nuvarande anläggning avyttras. Kallelse till votering avses skola ske genom

voteringssignal, bestående av dels optisk signal, dels tonsignal. I ledamotsrummen

förutses den sistnämnda komma att avges via högtalarna och bryter

då all annan ljuddistribution, t. ex. radiomotttagning, i dessa.

En reservkraftanläggning projekteras av Stockholms stad för teaterbygg
-

1*—814485

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

nådens behov. Inom förvaltningskontoret och vederbörande konsultföretag

undersökes f. n. om denna anläggnings kapacitet är tillräcklig även för

riksdagens behov.

Manövreringen av de i det föregående angivna och vissa andra el- och

teletekniska anläggningar torde i den nya riksdagen böra ankomma på en

särskild tekniker. Talmannen och sekreteraren bör så långt det är möjligt

och lämpligt befrias från rent tekniska åtgärder. Ett särskilt teknikerrum

(regirum) med insyn över plenisalen och ljudförbindelse med

talmanspodiet har därför projekterats.

I den nuvarande riksdagen har försök gjorts med simultantolkning av

debatter till ett främmande språk. Det av förvaltningskontoret uppgjorda

lokalprogrammet för provisorietiden upptar bl. a. ett antal pressreferentrum

i plenisalens läktarplan, så anordnade att de genom glasväggar ger insyn

över plenisalen och samtidigt medger att pressreferenten utan att störa förhandlingarna

kan telefonera, skriva maskin etc. Pressreferentrummen har

även anordnats för att kunna tjänstgöra som simultantolkhytter vid debatter,

kongresser och liknande tillfällen. Enligt till förvaltningskontoret inkommet

protokoll från talmanskonferensen för 24.4.1968 har konferensen

beslutat att försöken med tolkning av kammardebatter skall fortsätta. Det

finns enligt styrelsens mening anledning anta att denna verksamhet kommer

att utvecklas under den långa provisorietid varom här är fråga. Styrelsen

projekterar därför en trådlös simultantolkanläggning för fem språk

med 60 hörgarnityr. Styrelsen föreslår att riksdagen beslutar att en sådan

anläggning skall anskaffas för RIKSDAGEN — SERGELS TORG.

Det är enligt styrelsens mening angeläget att de nuvarande tungrodda

formerna för distribution och försändning av handlingar och tryck m. in.

och kommunikationerna över huvud inom riksdagen rationaliseras. Efter en

undersökning inom förvaltningskontoret under medverkan av expertis från

statskontoret genomfördes år 1967 vissa åtgärder i denna riktning inom

riksdagshuset, men möjligheterna är här begränsade. Vid Sergels torg, där

tre byggnader skall nyttjas av riksdagen, projekteras i personal- och kostnadsbesparande

samt effektivitetssyfte dels en transportanordning (conveyer)

för vertikala transporter mellan ett vaktmästeri i varje våningsplan

i teaterbyggnaden, dels en bokhiss för riksdagsbibliotekets försändelser mellan

bokmagasinen, handbiblioteket och bibliotekets expedition i samma

byggnad, dels en rörpostförbindelse mellan hotellbyggnaden, där de flesta

ledamotsrum och partikanslierna är förlagda, och budcentralen i teaterbyggnaden.

Rörpostförbindelsen är betingad av riksdagens behov, varför

kostnaden för projektering och anskaffning bör bestridas av riksdagen.

Den närmast föregående framställningen under förevarande avsnitt om

vissa inrednings- och utrustningsfrågor har främst syftat till att informera

riksdagen om de olika anläggningar och faciliteter som styrelsen projekterar,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

att i vissa fall underställa riksdagens prövning frågan om anläggning skall

anskaffas samt att ge underlag för bedömning av det anslagsbehov för projektering

in. m. som nu anmäles. Åtskilligt projekterings- och utredningsarbete

återstår inom den knappa tid som står till förfogande. En detalj redovisning

av alla el- och teletekniska anordningar torde knappast vara erforderlig

och är för dagen ej heller möjlig. Utöver de i det föregående angivna

större el- och teletekniska anläggningarna behövs diverse andra sådana, som

också projekteras, t. ex. anläggning för hörselskadade i plenisalen och optiska

markeringar och anslag för olika ändamål. En kostnadsmässigt betydande

post är vidare belysningsarmaturen.

Anslagsbehov

På basis av den i det föregående lämnade redovisningen för projektering

av inredning och utrustning för riksdagens lokaler vid Sergels torg anmäler

styrelsen för riksdagens förvaltningskontor följande anslagsbehov för innevarande

budgetår för projektering in. m. Däremot begäres nu inte några

medel för själva anskaffningen. Medelsförbrukning för denna torde bli aktuell

först under budgetåret 1969/70.

Kungl. byggnadsstyrelsen biträder förvaltningskontoret vid förberedelserna

för genomförandet av riksdagens beslut om flyttning till Sergels torg. För

byggnadsstyrelsens härav föranledda personal- och administrationskostnader

beräknar förvaltningskontorets styrelse ett medelsbehov för innevarande

budgetår av 20 000 kr.

Styrelsen har som huvudkonsult för riksdagens lokaler antagit samma

företag som Stockholms stad anlitar som huvudkonsult för byggnaderna

vid Sergels torg, Byggledare AB, samt tecknat konsultavtal med företaget.

Avtalet, som granskats av byggnadsstyrelsen, bygger på »Allmänna bestämmelser

för konsidtuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet

(ABIv 1966)», vid vilkas utarbetande bl. a. byggnadsstyrelsen deltagit. För

konsultarvode under innevarande budgetår beräknar förvaltningskontorets

styrelse 25 000 kr. I detta sammanhang vill styrelsen anmäla att styrelsen

med stöd av nyssnämnda bestämmelser beslutat uppdra åt auktoriserad

revisor att granska de handlingar som kommer att ligga till grund för konsulternas

faktureringar.

Med hänsyn till den korta tid som står till buds och projektets omfattning

erfordras en avsevärd arbetsinsats från specialkonsulternas sida för projektering

av inredning och utrustning. Såsom framhållits i det föregående

(s. 4) har styrelsen uppdragit åt professor Peter Celsing att som inredningsarkitekt

svara för projektering av möblering och annan inredning

i riksdagens lokaler i kulturhuset och teaterbyggnaderna. Celsing har i

PM 18.9.1968 till förvaltningskontorets styrelse för det närmaste årets ar
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

bete (oktober 1968—oktober 1969) räknat med en insats av nio man till

en kostnad av 700 000 kr., varav 585 000 kr. beräknats belöpa på innevarande

budgetår. Totalt har inredningsarkitektarvodena avseende riksdagens

lokaler i nyssnämnda två byggnader fram till inflyttningen av chefsarkitekten

beräknats till 1,1 milj. kr. Det är för tillfället inte möjligt att

exakt ange, om hela det av Celsing för innevarande budgetår beräknade arvodet

skall bestridas av riksdagen. Denna fråga sammanhänger nämligen med

den slutliga gränsdragningen mellan riksdagen och Stockholms stad i fråga

om det ekonomiska ansvaret för projektering och anskaffning av viss i

Celsings beräkningsunderlag medtagen inredning. Tills vidare beräknar förvaltningskontorets

styrelse medelsbehovet för innevarande budgetår till

inredningsarkitekter för riksdagens lokaler i kulturhuset och teaterbyggnaden

till 585 000 kr. För riksdagens lokaler i hotellbyggnaden har styrelsen

ännn ej utsett inredningsarkitekt. Styrelsen beräknar medelsbehovet

härför nnder innevarande budgetår till 75 000 kr., vilken kostnad byggnadsstyrelsen

i avgivet utlåtande bedömt rimlig.

För projektering av sådana el- och teletekniska anläggningar, som i huvudsakliga

delar redovisats i det föregående under avsnittet om utrustning,

har vederbörande konsultföretag beräknat ett totalarvode fram till inflyttningen

av ca 600 000 kr. Härav bar efter viss justering ca 265 000 kr. och

en insats av ca 4 500 arbetstimmar beräknats belöpa på innevarande budgetår.

Även när det gäller dessa anläggningar kan precisering av konsultarvodet

ske först sedan den slutliga gränsdragningen mellan riksdagens

och stadens ekonomiska ansvar för projektering och anskaffning skett.

Styrelsen anser att det för innevarande budgetår av konsultföretaget beräknade

beloppet härvid bör kunna justeras nedåt men upptar tills vidare

medelsbehovet för innevarande budgetår till 265 000 kr.

I syfte att för riksdagens ledamöter och tjänstemän m. fl. kunna visa olika

möbeltyper och möbleringsalternativ in. m. har överenskommelse träffats

mellan förvaltningskontoret och stadens fastighetskontor om anordnande

av ett provrum i ett av riksdagen disponerat valvsutrymme i kv. Vinstocken

(f. d. Skandinaviska Banken) vid Gustav Adolfs torg. Kostnaden för anordningarna

i provrummet bar för innevarande budgetår beräknats till 37 000

kr., varav riksdagen och staden förutsatts skola svara för hälften var. Styrelsen

upptar sålunda för detta ändamål ett belopp av 18 500 kr.

Sammanfattningsvis medför de nu redovisade ändamålen ett medelsbehov

för innevarande budgetår av (20 000 + 25 000 + 585 000 + 75 000 + 265 000 +

18 500) 988 500 kr. Behov av ytterligare expertis för riksdagens räkning kan

emellertid förutses, varjämte med hänsyn till det pressade tidsprogrammet

medel måste stå till förfogande för oförutsedda ändamål. Styrelsen upptar

därför ett medelsbehov för oförutsedda utgifter av 111 500 kr. och anmäler

sålunda för innevarande budgetår ett anslagsbehov av 1,1 milj. kr. för

projektering in. in. Styrelsen föreslår att anslaget upptages som reservations
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

anslag, förslagsvis under benämningen RIKSDAGEN — SERGELS TORG.

Slutligen vill styrelsen framhålla följande. Såsom angetts i det föregående

(s. 6) kommer anskaffningen av erforderlig ny inredning och utrustning

för RIKSDAGEN — SERGELS TORG att föregås av ett upphandlingsförfarande,

som kan förutses bli mycket omfattande och med hänsyn till tidsprogrammet

delvis böra samordnas med upphandlingen för stadens lokaler.

Med hänsyn lill att anbudsförfarande kommer att tillämpas har förvaltningskontorets

styrelse ansett sig inte böra i denna skrivelse ange några

beräknade belopp för anskaffningen av inredning och utrustning. Vissa

preliminära beräkningar torde få delgivas riksdagens vederbörande utskott.

Hemställan

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor hemställer under hänvisning

till vad i det föregående anförts att riksdagen måtte besluta

1. att riksdagens lokaler vid Sergels torg skall omfatta ett arbetsrum

för varje riksdagsledamot

2. att ca 145 av ledamotsrummen i hotellbyggnaden skall vara bostadsinredda
3.

att riksdagens plenisal skall inredas i huvudsaklig överensstämmelse

med det i det föregående redovisade, av styrelsen förordade alternativet

1 (det radiella systemet)

4. att följande i det föregående anmälda utrustning skall anskaffas för

riksdagens lokaler, nämligen ny rikstelefonväxel, anläggning för försök

med trådlös personsökning, anläggning för bildprojektion och intern TV,

anläggning för mekanisk upptagning (mikrofoner) av anföranden från

ledamots- och statsrådsplatser i riksdagens plenisal jämte replikmarkeringsanläggning,

anläggning för trådlös simultantolkning samt rörpostanläggning

5. alt godkänna projektering av inredning och utrustning i övrigt enligt

i huvudsak de riktlinjer som styrelsen angett i det föregående samt

6. att på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1968/69 för projektering

m. in. anvisa ett reservationsanslag, förslagsvis benämnt RIKSDAGEN —

SERGELS TORG, å 1 100 000 kr.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad ordförande,

herrar Wärnberg, Augustsson, Sterne, Thor sten Larsson och Tistad,

fru Kristensson, herr Eskilsson samt fröken Sandell.

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

På styrelsens vägnar:

SIGURD LINDHOLM

/Sture Lannefjord

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

11.9.68

Bilaga 1

PM ang. enkäten bland riksdagens ledamöter sommaren 1968 rörande önskemål

om arbetsrum in. m. i riksdagshusprovisoriet vid Sergels torg

För att utröna vilka önskemål riksdagens ledamöter har i fråga om arbetsrum

och bostadsrum i riksdagshusprovisoriet vid Sergels torg har förvaltningskontoret

gjort en enkät bland ledamöterna. Dessa har ombetts

att på ett översänt formulär (bil. 1) med vissa specificerade alternativ markera

vilket av dessa de föredrar samt därefter återsända formuläret. Till

den 11 september 1968 har 327 svar inkommit, vilket innebär en svarsprocent

på 85,2.

Resultatet av enkäten framgår kortfattat av nedanstående tablå. Mera

detaljerade uppgifter återfinnes i tab. 1—2 (bil. 2—3).

Beträffande de procentsiffror som anges kan nämnas att dessa i tablån

nedan endast grundas på de avgivna svaren, medan vid procentberäkningarna

i tab. 1—2 hänsyn även tagits till det s. k. bortfallet, dvs. antalet

icke avlämnade svar.

Svarsalternativ

FK

AK

S:a

Summan i procent

av det totala antalet

medverkande

Delat arbetsrum, ej tillika

bostad:

12,5 m2...............

10

7

17

5,2]

12,8

18,5 m2...............

13

12

25

7,6J

Eget arbetsrum, ej tillika

bostad:

12,5 m2...............

43

75

118

36,1]

18,5 m2...............

7

15

22

6,7 J

Kombinerat arbets- och

■71,6

bostidsrum:

12,5 m2...............

17

33

50

15,3]

18,5 m2...............

17

27

44

13,51

Arbetsplats ej behövlig.. ..

14

14

28

8,6

Blankt svar..............

8

15

23

7,0

Summa

129

198

327

100,0

Som framgår av tablån har 28 ledamöter uppgivit att de inte behöver

arbetsplats.

Av dessa 28 ledamöter är

3 statsråd

6 ordförande eller vice ordförande i utskott eller annat riksdagens

organ samt

1 vice talman.

Av de övriga 18 ledamöterna har 10 förklarat att de lämnar riksdagen

under perioden 1968—1970.

I några fall har på de insända svarsblanketterna, förutom angivanden

av önskemål i fråga om ledamotsrum, framförts vissa andra synpunkter

eller förslag t. ex. beträffande önskemål om sekreterarservice, förvaringsutrymme

under sommaren eller hela året och garageplats.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

RIKSDAGENS

FÖRVALTNINGSKONTOR

Underbilaga 1

Tillhör RF K skr. 12.7.1968 dnr 1:238/68

Återställes besvarad till förvaltningskontoret

före den 20 augusti

Önskemål i fråga om ledamotsrummen i riksdagshusprovisoriet vid Sergels Torg.

<V. g. sätt kryss i ruta)

Undertecknad 12,5 m2 18,5 m2

1. föreslår delat arbetsrum, ej tillika bostad □ □

2. föreslår eget arbetsrum, ej tillika bostad □ □

3. önskar kombinerat arbets- och bostadsrum (ledamotsmerkostnad

för bostaden kan för dagen ej anges) □ □

4. behöver inte arbetsplats — — □

5. Den som önskar kombinerat arbets- och bostadsrum ombedes be
svara

följande fråga: Önskar Ni disponera rummet även under sommaruppehållet?

Ja/Nej

6. Andra önskemål eller synpunkter:

den

1968

Underskrift

Kammare/nr

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 1. De inkomna svaren fördelade efter svarsalternativ, kammare samt olika variabler. Absoluta tal

03

Variabler

Delat arbetsrum,

tillika bostad

ej

Eget arbetsrum, ej

tillika bostad

Kombinerat arbets- och bostadsrum1

Uppger sig

ej behöva

arbetsplats

Blankt

svar

Ej svar

Summa

12,5 m2

18,5 m2

12,5 in2

18,5 in2

12,5 m2

18,5 m2

FK AK S:a

FK AK S:a

FK AK S:a

FK AK S:a

FK AK S:a

FK AK S:a

FK AK S:a

FK AK S:a

FK AK S:a

FI< AK S:a

Kön:

Män..............

9

7

16

10

8

18

40

62

102

7

14

21

16

31

47

15

27

42

11

9

20

7

10

17

20

30

50

135

198

333

Kvinnor...........

1

—

1

3

4

7

3

13

16

—

1

1

1

2

3

2

—

2

3

5

8

1

5

6

2

5

7

16

35

51

Summa

10

7

17

13

12

25

43

75

118

7

15

22

17

33

50

17

27

44

14

14

28

8

15

23

22

35

57

151

233

384

Ålder:

25—39 år..........

—

—

—

-

—

—

—

3

3

1

1

2

1

1

2

1

4

5

_

1

1

2

4

10

14

40—49 år..........

1

2

3

2

3

5

10

19

29

—

6

6

3

8

11

4

4

8

__

4

5

9

24

47

71

50—59 år..........

5

3

8

7

6

13

21

35

56

4

7

11

8

15

23

11

13

24

6

3

9

1

1

2

9

8

17

72

91

163

60— år..........

4

2

6

4

3

7

12

18

30

2

1

3

5

9

14

1

6

7

8

11

19

7

14

21

8

21

29

51

85

136

Summa

10

7

17

13

12

25

43

75

118

7

15

22

17

33

50

17

27

44

14

14

28

8

15

23

22

35

57

151

233

384

Hemort:

Storstockholm.....

2

2

4

2

2

4

10

9

19

3

6

9

_

-_

—

_

3

3

7

2

9

3

4

7

8

7

15

35

35

70

Utanför Storstock-

|

holm

a) utan särskild

i

adress i Stock-

1

holm...........

2

—

2

1

2

3

2

4

6

—

1

1

—

5

5

1

2

3

_

2

2

1

_

1

_

3

3

7

19

26

b) med särskild

| adress i Stock-

holm...........

6

5

11

10

8

18

31

62

93

4

8

12

17

28

45

16

22

38

7

10

17

4

11

15

14

25

39

109

179

288

w Summa

10

7

17

13

12

25

43

75

118

7

15

22

17

33

50

17

27

44

14

14

28

8

15

23

22

35

57

151

233

384

Ledamöter vilka tro-

ligen lämnar riks-

dagen 1968........

3

-

3

1

—

1

4

6

10

2

—

2

—

1

fl

—

3

3

2

8

10

6

14

20

1

10

11

19

42

61

Övriga ledamöter.....

7

7

14

12

12

24

39

69

108

5

15

20

17

32

49

17

24

41

12

6

18

2

1

3

21

25

46

132

191

323

Summa

10

7

17

13

12

25

43

75

118

7

15

22

17

33

50

17

27

44

14

14

28

8

15

23

22

35

57

151

233

384

1 Av de 94 ledamöter som föredrar kombinerat arbets- och bostadsrum önskar 10 i första och 21 i andra kammaren disponera rummet även under

sommaruppehållet.

Underbilaga 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 2. De inkomna svaren fördelade efter svarsalternativ samt olika variabler. Absoluta tal och procentuell fördelning.

Delat arbetsrum ej

tillika bostad

Eget arbetsrum ej

tillika bostad

Kombinerat arbets- och bostadsrum1

Behöver

ej arbets-

Blankt .

svar

Ej svar

Summa

V ariabler

12,5 in2

18,5 in2

12,5 m2

18,5

m2

12,5 m2

18,5 m2

plats

Antal %

Antal

0/

/o

Antal %

Antal

0/

/o

Antal %

Antal %

Antal %

Antal %

Antal %

Antal %

Kön

Män...........

16

4,8

18

5,4

102

30,7

21

6,3

47

14,1

42

12,6

20

6,0

17

5,1

50

15,0

333

100,0

Kvinnor........

1

2,0

7

13,7

16

31,4

1

2,0

3

5,9

2

3,9

8

15,7

6

11,8

7

13,7

51

100,0

Summa

17

4,4

25

6,5

118

30,7

22

5,7

50

13,0

44

11,5

28

7,3

23

6,0

57

14,8

384

100,0

Ålder

25—39 år.......

3

21,4

2

14,3

2

14,3

5

35,7

_

.

_

_

2

14,3

14

100,0

40—49 år.......

3

4,2

5

7,0

29

40,8

6

8,5

11

15,5

8

11,3

—

■-

—

''-

9

12,7

71

100,0

50—59 år.......

8

4,9

13

8,0

56

34,4

11

6,7

23

14,1

24

14,7

9

5,5

2

1,2

17

10,4

163

100,0

60— år.......

6

4,4

7

5,1

30

22,1

3

2,2

14

10,3

7

5,1

19

14,0

21

15,4

29

21,3

136

100,0

Summa

17

4,4

25

6,5

118

30,7

22

5,7

50

13,0

44

11,5

28

7,3

23

6,0

57

14,8

384

100,0

Hemort

Storstockholm . .

4

5,7

4

5,7

19

27,1

9

12,9

_

_

3

4,3

9

12,9

7

10,0

15

21,4

70

100,0

Utanför Stor- stockholm

a) utan särskild

adress i

Stockholm. . .

2

7,7

3

11,5

6

23,1

1

3,9

5

19,2

3

11,5

2

7,7

1

3,9

3

11,5

26

100,0

b) med särskild

adress i

Stockholm. . .

11

3,8

18

6,3

93

32,3

12

4,2

45

15,6

38

13,2

17

5,9

15

5,2

39

13,5

288

100,0

Summa

17

4,4

25

6,5

118

30,7

22

5,7

50

13,0

44

11,5

28

7,3

23

6,0

57

14,8

384

100,0

Ledamöter vilka

troligen lämnar

riksdagen 1968. .

3

4,9

1

1,6

10

16,4

2

3,3

1

1,6

3

4,9

10

16,4

20

32,8

11

18,0

61

100,0

Övriga ledamöter..

14

4,3

24

7,4

108

33,4

20

6,2

49

15,2

41

12,7

18

5,6

3

0,9

46

14,2

323

100,0

Summa

17

4,4

25

6,5

118

30,7

22

5,7

50

13,0

44

11,5

28

7,3

23

6,0

57

14,8

384

100,0

1 Av de 94 ledamöter som föredrar kombinerat arbets- och bostadsrum önskar 10 i första och 21 i andra kammaren disponera rummet även under

sommaruppehållet.

Underbilaga 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bilaga 2

PETER CELSING

ARKITEKTKONTOR

Angående plenisalens möblering

Vid jämförelse mellan här framlagda alternativ till kammarens möblering

kan konstateras att sammanlagda gångvägarna från närmaste dörr från

foajé till resp. ledamotsplatser är i alternativ I (möblering i princip lika

nuvarande kammares) ca 15 % kortare än i alternativ II (möblering med

koncentrisk bänkuppställning). Detta torde sannolikt innebära motsvarande

tidsvinst i alternativ I då plenisalen skall besättas vid votering jämfört med

alternativ II.

Alternativ I innebär att rörelsen i salen sker i huvudsak radiellt vilket

torde medföra mindre störning av kammaren än vid rörelse i sidled, en

påtaglig fördel bl. a. vid vaktmästarens distribution av tryck och papper till

ledamotsbänkarna.

För att i en plenisal för 350 ledamöter åstadkomma goda siktförhållanden

måste en starkare golvlutning arrangeras än den som finns i nuvarande

kamrar. Sannolikt kommer bänkarna även att utrustas med utökade teletekniska

arrangemang. Detta innebär att befintliga bänkar ej rimligen kan

användas.

Talmännens entré sker från podiets bakre del med front mot herrar ledamöter.

Talmanspodiet är 5 steg dvs. 75 cm över främre del av kammargolvet.

Talarstolgolv är 3 steg dvs. 45 cm över främre del av kammargolv.

Riksdagsstenografernas entré till kammaren sker direkt via en för dem

avsedd spiraltrappa bakom deras bord i plenisalen.

Stockholm den 17.9.1968

Peter Celsing

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

TALMAN

rVICE TALMAN

r- SEKRETERARE

r- V I CE TALMAN

r KANSLIST

_ p KANSLIST

UT SKOT TSSEKR

Dna

VAKTMÄSTARE

VICE TALMAN

♦ 17.00

TRAPPA FÖR - STENOGRAFER

STENOGRAFER

+ 18 45

VÄNTPLATS

STATSSEKR -

□

□

□

□

□

□

□

RIKSDAGEN SERGELS TORG

PLENISALSPODIUM SKALA 1:100

PETER CELSING ARK KONTOR

opaginerad Kontrollera mot PDF

FOAJÉ +20.00

RIKSDAGEN SERGELS TORG

HUS T PLENISAL ALT. 1

PLAN 6 SKALA 1:200

PETER CELSING ARK.KONTOR

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

RIKSDAGEN-SERGELS TORG

HUS T

PLAN S SKALA: 1: 200

PETER CELSING ARK KONTOR

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

RIKSDAGEN SERGELS TORG

HUS T PLENISAL ALT. 1

SEKTION A-A. SKALA 1:200

PETER CELSING ARK KONTOR

opaginerad Kontrollera mot PDF

jÉjjjH

’mr~~ " miijtéii :-

Itc®

I

IHHi

mm

mmmmmm

opaginerad Kontrollera mot PDF

L'' i.'' |

% maz

m~ZZ

.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

- TALMAN

rVICE TALMAN

SEKRETERARE

-VICE TALMAN

r KANSLIST

JTSKOT TSSEKR.

r-KANSLIST

VAKTMASTARE

V CE TALMAN

♦ 17.00

TRAPPA FOR

STENOGRAFER

STENOGRAFER

TA larstol

VÄNTPLATS

+ 18 00

STATSSEKR -

□

□

□

□

□

□

□

RIKSDAGEN SERGELS TORG

PLENISALSPODIUM SKALA 1:100

PETER CELSING ARK KONTOR

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

rB

PLENISAL

Euulhxt

FOAJÉ +20.00

RIKSDAGEN SERGELS TORG

HUS T PLENISAL ALT 2

PLAN 6 SKALA 1 200

PETER CELSING ARK KONTOR

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

RIKSDAGEN SERGELS TORG

HUS T PLENISAL ALT 2

SEKTION B-B SKALA 1:200

PETER CELSING ARK.KONTOR

opaginerad Kontrollera mot PDF

lilll

:.ydSi &■■■■...■■■■■■*?&

lilll

< «8B& bss® ■&&.

^aCTjparBpiir^w^rT^r»

Äias

säjTilirik

SraKriirBfi v

~ Jffr^ ”””” ”3888?: < gggJ WOrna, jg|§|| ;

Ä 1 SI

OT"®sgs * sä»»??»'' g

S®£lö_c

ärbuéalf

-fcjqjj, •¥y

"^TrTijö, ;•

SgsSK

ti ^rrfcnTzcair

csn

ri3£zx

jaci,,,, ol

acxa

-D-a.........r-u—i.........rrnr5!.........r-i

aa

i

...........E3EZI.........pa n r3trr~r^ir^ r-^

, r^r-i nn............iin r^r-t

ÖP

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

.....

■ ''"""Jywwiw

" " n

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:371 Skrivelse till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående vissa inredningsoch anslagsfrågor avseende provisoriska lokaler för riksdagen. a1 i texten