Bankoutskottets utlåtande nr 6/f år 1968
1968-11-26 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1968:64, Bankoutskottets utlåtande nr 6/f år 1968
Dokumentets text
Nr 6/f—65
Bankoutskottets utlåtande nr 6/f år 1968
1
Nr 64
Utlåtande i anledning av motioner om ökad statlig företagsamhet
i Norrland m. m.
Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande i ett sammanhang
dels de likalydande motionerna I: 72 av herr Hedström m. fl. och II: 106
av herr Svanberg in. fl., vari hemställes att riksdagen skall »besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om snara åtgärder för att öka sysselsättningen
i Norrbotten genom ökad statlig företagsamhet, en statlig företagsamhet
som kan åstadkommas genom uppdrag till befintliga statliga företag
i länet, genom uppdrag till det statliga utvecklingsbolag som i årets
statsverksproposition föreslås inrättat, eller på annat sätt»;
dels motionen II: 839 av herr Lorentzon m.fl., vari föreslås att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t skall hemställa
att en plan utarbetas för att i norrlandslänen skapa statliga metall- och
verkstadsföretag, varvid även behoven av industrietablering i norrlandslänens
inland beaktas,
att jämväl de befintliga statliga företagen utvidgas genom nya tillverkningar
i enlighet med i motionen anförda synpunkter,
att ett sammanfört LKAB och NJA bildar grundvalen för en enhetligt
ledd norrbottnisk verkstadsindustri, varvid ny tillverkning snarast igångsättes
vid Luleå varv,
att den förutsedda samordningen mellan ASSI och domänverket fullföljes
och att anläggandet av nya förädlingsindustrier med skogen som råvara
skyndsamt planeras,
att en omfattande i statlig regi bedriven malmprospektering organiseras,
samt
att en samordnad planering inom norrlandslänen för utveckling av turismen
åstadkommes genom bl. a. skapandet av ett samarbetsorgan för
dessa uppgifter.
Motionerna
I motionerna I: 72 och II: 106 redogörs inledningsvis för arbetsmarknadssituationen
i Norrbottens län, vilken kännetecknas av stor såväl öppen som
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 6/f—65
2
Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1968
dold arbetslöshet, förvärrad genom minskad avflyttning under en period av
konjunktur avmattning. Industrin inom länet kan inte, framhålles det, suga
upp den arbetskraft som friställs genom rationaliseringar inom jord- och
skogsbruket. Vid de statsägda basindustrierna Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB), Norrbottens järnverk AB (NJA) och AB Statens skogsindustrier
(ASSI) minskar arbetskraftsbehovet till följd av rationaliseringar,
något som också gäller andra statliga företag, särskilt domänverket. Motionärerna
anser det rimligt att staten som arbetsgivare gör stora insatser för
att skapa ny sysselsättning, när vissa grenar av statsdriften friställer personal
i betydande omfattning. Härvid bör även tillverkning av helt nya
produkter övervägas.
Sysselsättningsproblemen såväl i Norrbotten som annorstädes i Norrland
utgör bakgrund också till vad som föreslås i motionen II: 839. Enligt motionärernas
mening har det enskilda näringslivet visat bristande vilja att lösa
dessa problem. Kritik riktas i detta sammanhang mot Grängesbergsbolaget,
Bolidenbolaget och cellulosaindustrin. I Norrbotten är, säger motionärerna,
statliga och kommunala företag helt avgörande för folkförsörjningen. Lokaliseringspolitikens
betydelse understryks. En utgångspunkt för de förslag
som framläggs är att skogsindustrins tid som dominerande basindustri
i Norrland är förbi och att metall- och verkstadsindustri i högre grad måste
utbyggas där. Ökade insatser för planering av produktionsinitiativ i statlig
regi efterlyses även i denna motion.
Tidigare behandling av likartade motioner
Motioner av ungefär samma innebörd som de nu förevarande har på senare
tid årligen framlagts inom riksdagen (se BaU 1964:48, 1965:19,
1966:27 och 1967:55). I ett par fall har dessa motioner behandlats tillsammans
med motioner rörande lokaliseringspolitiken. Bankoutskottet har
bl. a. hänvisat till uttalanden av chefen för inrikesdepartementet, enligt
vilka frågan om lokaliseringspolitiska insatser i form av anläggande av
statliga industrier skulle bli föremål för fortsatta överväganden. De år 1967
väckta motionerna i ämnet — bakom vilka stod samma huvudmotionärer
som innevarande år -— föranledde bankoutskottet att bl. a. på grundval av
ett interpellationssvar av statsrådet Wickman i sitt utlåtande redovisa vissa
uppgifter om sysselsättningsutvecklingen vid statliga företag i Norrbottens
län. Utskottet upprepade i utlåtandet, vilket godkändes av riksdagen, sitt
år 1966 gjorda uttalande att en fortsatt utbyggnad av befintliga statliga
företag och tillskapandet av nya sådana utgör alternativa och kompletterande
åtgärder för att komma till rätta med sysselsättningsproblemen i
norra stödområdet. Utskottet fann det bestyrkt att de ansvariga instanserna
ägnade uppmärksamhet åt hithörande frågor. Någon särskild åtgärd i anledning
av motionerna föreslog utskottet icke.
Bankoutskottets utlåtande nr 6i år 1968
3
Uppgifter i anslutning till motionerna
Sysselsättningsutvecklingen i Norrland
Enligt uppgifter grundade på folkräkningarna minskade mellan 1960
och 1965 antalet anställda — d. v. s. anställda med minst halv normal arbetstid
— i Norrbotten med ca 3 400 personer eller med 3,3 procent.
För samtliga norrlandslän sjönk antalet med ca 15 700 personer eller med
3,1 procent, medan för hela riket noteras en ökning med ca 138 600 personer
eller med 4,2 procent.
Möjligheterna att bedöma de mera kortsiktiga förändringarna i antalet
sysselsatta eller anställda är begränsade. Med ledning av statistiska centralbyråns
arbetskraftsundersökningar kan dock vissa skattningar göras. Enligt
dessa skulle antalet sysselsatta ha fluktuerat ganska kraftigt under åren
1965 1968. För enbart Norrbottens län anges en ökning av antalet syssel
satta
från 1965 till 1966, en ganska kraftig minskning från 1966 till 1967
och därefter åter en ökning från 1967 till 1968. En liknande sysselsättningsutveckling,
fast med mindre markanta fluktuationer, uppvisar norrlandslänen
sammantagna.
Beträffande utvecklingen av sysselsättningen vid statliga affärsverk och
aktiebolag med verksamhet inom det s. k. norra stödområdet — något som
särskilt behandlas i de förevarande motionerna — insamlades i slutet av
1965 vissa uppgifter genom en postenkät utförd av riksdagens upplysningstjänst.
Det framkom härvid, att antalet anställda — med deltidsarbetande
omräknade till heltidsarbetande — mellan 1960 och 1965 minskade från
ca 47 700 till ca 40 100, en nedgång med 7 600 personer eller ca 16 procent.
Antalet anställda minskade bl. a. vid domänverket (ca 1 650), statens
järnvägar (ca 1 800), statens vattenfallsverk med dotterbolag (ca 3 800) och
LKAB (ca 900). För domänverkets del sammanhänger minskningen av antalet
anställda med en fortskridande ökning av investeringarna i maskiner
för skogsavverkning. Ett ökat antal anställda rapporterades av bl. a. postverket
(ca 550), NJA (ca 400) och ASSI (ca 200).
En del av de tillfrågade verken och bolagen, däribland vattenfall sverket,
domänverket, LKAB och NJA, kunde även lämna prognoser beträffande antalet
anställda år 19/0. Dessa företag tillsammans förutsåg en nedgång i antalet
anställda från ca 33 400 år 1965 till ca 30 800 år 1970. Vederbörande
företag minskade mellan år 1960 och år 1965 sin arbetskraft med ca 8 300
personer. Då det gäller vattenfall sverket kan noteras att nedgången i antalet
anställda mellan 1965 och 1967 begränsades till 100 personer. Två
kraftstationsbyggen har nyligen påbörjats i Lule älv. Det kan tilläggas,
att antalet anställda vid LKAB fortsatte att minska mellan 1965 och 1967
medan ökningar redovisas av NJA och ASSI.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 6''4 år 1968
Den mera långsiktiga minskningen av antalet sysselsatta i Norrland har
under de senaste två åren accentuerats i samband med konjunkturdämpningen
och den påskyndade strukturrationaliseringen. Medan det genomsnittliga
antalet arbetslösa, inklusive icke arbetslöshetsförsäkrade, i Norrbotten
under år 1965 uppgick till inemot 2 700 personer och under 1966
till nära 2 600 personer, noteras för 1967 en uppgång till nära 3 000 personer.
Arbetslösheten har fortsatt att stiga under 1968. Ökningstakten synes
dock nu vara lägre än under föregående höst och vinter.
Från samhällets sida har en rad åtgärder vidtagits inom arbetsmarknadspolitikens
och lokaliseringspolitikens ram för att bereda de arbetslösa sysselsättning.
Det statliga lokaliseringsstödet har sålunda t. o. in. budgetåret
1967/68 enbart i Norrbotten berört 56 arbetsställen och beräknas ha medfört
ett sysselsättningstillskott om drygt 600 anställda. För samtliga norrlandslän
beräknas sysselsättningstillskottet till ca 5 000 anställda vid 225
arbetsställen. Detta innebär att inemot hälften av sysselsättningseffekten
av lokaliseringsstödet har fallit på norrlandslänen. De sammantagna effekterna
på sysselsättningen av lokaliseringsstöd, användandet av investeringsfonder
och beredskapsarbeten under perioden 1/1 1963—30/6 1968
beräknas till nära 3 500 arbetstillfällen i Norrbottens län och till ca 14 200
i samtliga norrlandslän mot ca 25 300 för hela riket. Under de senaste två
åren har den ökande arbetslösheten mötts med en kraftig expansion av beredskapsarbeten,
omskolningsverksamhet och särskilda stödåtgärder.
Samordning av statens skogsföretag
I motionen II: 839 begärs ett fullföljande av en vid motionstillfället förutsedd
samordning mellan domänverket och ASSI. Riksdagen har sedermera
i maj 1968 fattat beslut om en samordning av de båda företagen (prop. 103,
JU 32, rskr 269 ).
Svenska utveckling saktiebolaget
Det i motionerna 1:72 och 11:106 nämnda statliga utvecklingsbolaget
har på grundval av riksdagens beslut (prop. 1968:68, SU 131, rskr 304)
inrättats sommaren 1968 under namnet Svenska utvecklingsaktiebolaget.
Bolaget skall med krav på lönsamhet medverka till att nya produkter och
ny teknik utvecklas och exploateras. Det skall nära samarbeta med de statliga
företagen och bl. a. utföra betalda specialuppdrag åt dessa. Kontakter
skall emellertid också kunna förekomma med forskare, enskilda uppfinnare
och privata företag.
Delegation för frågor rörande de statliga företagen
Som utskottet tidigare i år erinrat om (uti. nr 19) har statsrådet Wickman
i februari 1968 tillkallat en delegation för frågor rörande de statliga
företagen. Delegationen, som bar åtta ledamöter, står under ordförandeskap
Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1968
5
av statssekreteraren Sven-Göran Olhede. I direktiven för delegationen anföres
att en aktiv statlig företagspolitik måste utgöra en viktig del av den
framtida näringspolitiken. Målsättningen för de statliga företagen säges
kunna sammanfallas under rubrikerna expansion, lönsamhet och effektiv
konkurrens. Som en central uppgift för delegationen nämnes att föreslå
riktlinjer för den långsiktiga vidareutvecklingen av de statliga företagen. I
första hand torde delegationens arbete avse formerna för organiserat samarbete
mellan olika företag och inom gruppen som helhet.
Delegation för statlig industrietablering
I oktober 1968 har statsrådet Wickman vidare tillsatt en delegation för statlig
industrietablering. I delegationen, som har sexton ledamöter och vars ordförande
är generaldirektör Sten Lundberg, återfinns representanter bl. a.
för finansdepartementet (ekonomienheterna) och inrikesdepartementet,
statliga företag, däribland Svenska utvecklingsaktiebolaget och Sveriges investeringsbank
AB, samt det enskilda näringslivet (affärsbank och konsultföretag).
För att uppnå en effektiv samordning med lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiken
skall delegationen samråda med finans- och inrikesdepartementen
samt arbetsmarknadsstyrelsen. Delegationen avses arbeta i
särskilda arbetsgrupper. Närmare besked om arbetet säges vara att vänta
först när konkreta delresultat föreligger.
I de direktiv som utfärdats för delegationen erinras inledningsvis om den
minskning av antalet sysselsättningstillfällen som strukturrationaliseringen
inom näringslivet medfört och som skapat svårigheter särskilt i de s. k.
skogslänen. Lokaliserings- och arbetsmarknadspolitikens viktiga roll betonas.
I linje med denna politik ligger, framhålls det, att också genom statligt
företagande skapa nya och trygga arbetstillfällen. Som möjliga metoder
nämns dels utbyggnad av de befintliga statliga företagen, dels nya företagsbildningar,
både helstatliga och sådana som tillkommer i samarbete med
det enskilda näringslivet och kooperationen. Tillkallandet av den s. k. företagsdelegationen
tidigare under året har visserligen föranletts av syftet
att få till stånd en effektiv organisation för en politik av det nämnda slaget,
men de problem som är för handen har bedömts vara av så brådskande natur
att vissa initiativ redan nu är påkallade i avvaktan på att en ny organisation
för den statliga företagsgruppen skapar mera långsiktigt förbättrade
förutsättningar och former för en expansion av den statliga företagsamheten.
Den nu tillsatta delegationen skall inventera tänkbara objekt för
ökade statliga företagsinsatser, undersöka, bearbeta och förhandla om intressanta
projekt och framlägga härpå grundade förslag till avtal och andra
åtaganden i det angivna syftet.
6
Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1968
Utskottet
Utskottet har på senare tid årligen haft att behandla motioner, som riktat
uppmärksamheten på den otillfredsställande sysselsättningssituationen i
norra Sverige och därvid särskilt i Norrbotten. I de nu föreliggande motionerna
framhålles att en betydande arbetslöshet och undersysselsättning, inte
minst i fråga om den kvinnliga arbetskraften, fortfarande råder i dessa delar
av landet. Till en del är dessa förhållanden konjunkturelit betingade.
Den avgörande faktorn är dock enligt motionärernas mening den snabba
strukturomvandlingen inom jord- och skogsbruket, de näringar som dominerar
inom området.
De uppgifter som utskottet i det föregående redovisat bekräftar och kompletterar
den bild av läget på arbetsmarknaden i Norrland som motionärerna
förmedlat. Det strukturella draget i sysselsättningsutvecklingen under
1960-talet belyses av det förhållandet att under perioden 1960—1965 antalet
anställda minskade både i Norrbotten och i hela Norrland med drygt
3 procent medan för hela riket anges en ökning med drygt 4 procent. Dessa
tendenser torde ha gjort sig gällande även eller 1965. Under de senaste två
åren har avmattningen i den ekonomiska konjunkturen förstärkt de strukturellt
förorsakade effekterna. Antalet arbetslösa enbart i Norrbotten, som
år 1966 utgjorde i genomsnitt per månad nära 2 600, steg år 1967 till nära
3 000. Under år 1968 har arbetslösheten ökat ytterligare. Vid räkningstillfället
i november 1968 noterades drygt 3 700 arbetslösa, ca 350 flera än i
samma månad år 1967. Utvecklingen har varit likartad i de övriga norrlandslänen.
Statsmakterna bär givetvis på olika sätt uppmärksammat den ogynnsamma
sysselsättningsutvecklingen i Norrland, både den strukturellt och
den konjunkturelit betingade. Att på längre sikt skapa fler arbetstillfällen
är syftet med den lokaliseringspolitiska försöksverksamhet som bedrivs
sedan några år tillbaka. Nära hälften av de insatser som har gjorts inom
ramen för denna politik och av det sysselsättningstillskott som därvid beräknas
ha uppkommit bar gällt Norrland. I Norrbotten har dock tillskottet
varit ringa. Även investeringsfonderna har använts i lokaliseringspolitiskt
syfte. Den arbetslöshet som kvarstått har mötts och möts med arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Under senaste år har sålunda omskolningsverksamheten
och beredskapsarbetena kraftigt utvidgats, samtidigt som de olika
stödformer som erbjuds dem som är beredda att flytta till områden med
brist på arbetskraft har förbättrats. Såväl lokaliserings- som arbetsmarknadspolitiken
är väsentliga inslag i statsmakternas selektivt inriktade politik
för att stödja sysselsättningen i Norrland.
Utskottet har velat erinra om de här berörda förhållandena som en bakgrund
till behandlingen av de förslag som framförs i motionerna.
Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1968
7
I motionen II: 839 upptages en råd yrkanden som syftar till en förbättring
av sysselsättningsläget i Norrland. Vissa av motionärernas krav har dock
redan helt eller delvis blivit tillgodosedda. Den önskade samordningen mellan
ASSI och domänverket har sålunda, som utskottet ovan redovisat, kommit
till stånd. En i statlig regi bedriven malmprospektering — ett annat av
motionärernas förslag — förekommer också. Vad gäller motionärernas
önskemål om en samordnad planering inom norrlandslänen för utveckling
av turismen får utskottet hänvisa till sitt nyligen avgivna utlåtande i anledning
av motioner angående turistnäringen (BaU 1968: 56).
Väsentligen inriktas emellertid de förslag som framförs i motionerna på
åtgärder inom den statliga företagsamhetens ram för att öka sysselsättningen
i Norrland. I motionen II: 839 redovisas därvid ett antal konkreta
önskemål, såsom skapande av statliga metall- och verkstadsföretag i norrlandslänen,
upptagande av nya produktionsgrenar inom de befintliga statliga
företagen och ett sammanförande av LKAB och NJA såsom grundval
för en enhetligt ledd norrbottnisk verkstadsindustri, även innefattande ny
tillverkning vid Luleå varv. I motionerna I: 72 och II: 106 påyrkas snara
åtgärder för att öka sysselsättningen i Norrbotten genom ökad statlig företagsamhet,
åstadkommen genom uppdrag till befintliga företag i länet, till
Svenska utvecldingsaktiebolaget eller på annat sätt.
Utskottet har ovan återgivit uppgifter som innebär att sysselsättningen
vid statliga affärsverk och bolag mellan år 1960 och år 1965 skulle ha
minskat med ca 16 procent inom det s. k. norra stödområdet. Totalt sett
uppger sig dessa företag räkna med en fortsatt minskning av sin arbetskraft
inom stödområdet under återstoden av 1960-talet, ehuru i långsammare
takt. Dessa uppgifter ger utskottet anledning att liksom vid sin tidigare behandling
av de nu berörda problemen konstatera, att de i och för sig värdefulla
rationaliseringsåtgärder, som genomförs inom olika grenar av den
statliga affärsdrivande verksamheten, från sysselsättningssynpunkt har
följder som under stryker behovet av att ingående överväga omfattningen av
statens verksamhet inom det norra stödområdet.
Utskottet vill i detta sammanhang påpeka, att efter det att de nu behandlade
motionerna väcktes två delegationer har tillkallats, vilka båda har uppgifter
som ligger väl i linje med motionärernas önskemål. Delegationen för
frågor rörande de statliga företagen har sålunda som centralt åliggande att
föreslå riktlinjer för den långsiktiga vidareutvecklingen av de statliga företagen.
Delegationen för industrietablering synes mera direkt ha motiverats
utifrån samma utgångspunkt som motionärernas, d. v. s. den minskning
av antalet sysselsättningstillfällen som strukturrationaliseringen inom
näringslivet medfört och som skapat svårigheter särskilt i de s. k. skogslänen.
Delegationen har bl. a. till uppgift att inventera tänkbara objekt för
ökade statliga företagsinsatser.
Utskottet vill nu liksom i tidigare sammanhang understryka sin prin
-
8
Bankoutskottets utlåtande nr år 1968
cipiella uppfattning att en fortsatt utbyggnad av befintliga statliga företag
och tillskapandet av nya sådana företag utgör alternativa och kompletterande
åtgärder för att komina till rätta med de sysselsättningsproblem som
gör sig gällande på olika håll inom norra stödområdet. Från denna utgångspunkt
noterar utskottet med tillfredsställelse de nya initiativ som i år tagits
på detta område. Utskottet är givetvis medvetet om att de berörda delegationerna
ännu verkat alltför kort tid för att några konkreta resultat skulle ha
kunnat åstadkommas. Även med hänsyn tagen härtill finns det enligt utskottets
mening skäl att ifrågasätta om de åtgärder som hittills vidtagits av
statsmakterna med avseende på den statliga företagsamheten kan anses
tillräckliga för att på längre sikt ge det stöd åt sysselsättningen inom särskilt
norrlandslänen som är i hög grad önskvärt från sociala synpunkter.
Ytterligare åtgärder på detta område kan från samhällsekonomisk utgångspunkt
tänkas vara motiverade. Utskottet vill understryka att nya initiativ
beträffande statlig företagsamhet måste på ett naturligt sätt kunna inpassas
i det norrländska näringslivets struktur och sålunda inte får menligt
inverka på den produktion som nu bedrives i offentlig eller privat regi.
Möjligheterna för en statlig företagsamhet i linje härmed är enligt utskottets
mening inte uttömda. Utskottet vill sålunda understryka önskemålet
att ökad uppmärksamhet ägnas åt möjligheterna att genom ytterligare satsning
på statliga företag tillgodose kravet på ett växande antal arbetstillfällen
i Norrland. Uppslag till samverkan med kommunerna och med det
privata näringslivet bör därvid tillvaratas, där så lämpligen kan ske.
Utskottet hemställer,
att riksdagen i anledning av motionerna I: 72 och II: 106
samt II: 839 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad
utskottet ovan anfört.
Stockholm den 26 november 1968
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm
(s), Åkerlund (h), Lundin (s), Enarsson (h), Mattsson (ep) och Österdahl
(fp);
från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Berglund (fp), Franzén i
Motala (s), Rask (s), Fridolfsson i Rödeby (s), Börjesson i Falköping (ep),
Gustavsson i Ängelholm (s) och Ullsten (fp).
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:372 Skrivelse till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående vissa inredningsoch anslagsfrågor avseende provisoriska lokaler för riksdagen. a1 i texten