Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 6/f år 1968

1968-11-26 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:64, Bankoutskottets utlåtande nr 6/f år 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 6/f—65

Bankoutskottets utlåtande nr 6/f år 1968

1

Nr 64

Utlåtande i anledning av motioner om ökad statlig företagsamhet

i Norrland m. m.

Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande i ett sammanhang

dels de likalydande motionerna I: 72 av herr Hedström m. fl. och II: 106

av herr Svanberg in. fl., vari hemställes att riksdagen skall »besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om snara åtgärder för att öka sysselsättningen

i Norrbotten genom ökad statlig företagsamhet, en statlig företagsamhet

som kan åstadkommas genom uppdrag till befintliga statliga företag

i länet, genom uppdrag till det statliga utvecklingsbolag som i årets

statsverksproposition föreslås inrättat, eller på annat sätt»;

dels motionen II: 839 av herr Lorentzon m.fl., vari föreslås att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t skall hemställa

att en plan utarbetas för att i norrlandslänen skapa statliga metall- och

verkstadsföretag, varvid även behoven av industrietablering i norrlandslänens

inland beaktas,

att jämväl de befintliga statliga företagen utvidgas genom nya tillverkningar

i enlighet med i motionen anförda synpunkter,

att ett sammanfört LKAB och NJA bildar grundvalen för en enhetligt

ledd norrbottnisk verkstadsindustri, varvid ny tillverkning snarast igångsättes

vid Luleå varv,

att den förutsedda samordningen mellan ASSI och domänverket fullföljes

och att anläggandet av nya förädlingsindustrier med skogen som råvara

skyndsamt planeras,

att en omfattande i statlig regi bedriven malmprospektering organiseras,

samt

att en samordnad planering inom norrlandslänen för utveckling av turismen

åstadkommes genom bl. a. skapandet av ett samarbetsorgan för

dessa uppgifter.

Motionerna

I motionerna I: 72 och II: 106 redogörs inledningsvis för arbetsmarknadssituationen

i Norrbottens län, vilken kännetecknas av stor såväl öppen som

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 6/f—65

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1968

dold arbetslöshet, förvärrad genom minskad avflyttning under en period av

konjunktur avmattning. Industrin inom länet kan inte, framhålles det, suga

upp den arbetskraft som friställs genom rationaliseringar inom jord- och

skogsbruket. Vid de statsägda basindustrierna Luossavaara-Kiirunavaara

AB (LKAB), Norrbottens järnverk AB (NJA) och AB Statens skogsindustrier

(ASSI) minskar arbetskraftsbehovet till följd av rationaliseringar,

något som också gäller andra statliga företag, särskilt domänverket. Motionärerna

anser det rimligt att staten som arbetsgivare gör stora insatser för

att skapa ny sysselsättning, när vissa grenar av statsdriften friställer personal

i betydande omfattning. Härvid bör även tillverkning av helt nya

produkter övervägas.

Sysselsättningsproblemen såväl i Norrbotten som annorstädes i Norrland

utgör bakgrund också till vad som föreslås i motionen II: 839. Enligt motionärernas

mening har det enskilda näringslivet visat bristande vilja att lösa

dessa problem. Kritik riktas i detta sammanhang mot Grängesbergsbolaget,

Bolidenbolaget och cellulosaindustrin. I Norrbotten är, säger motionärerna,

statliga och kommunala företag helt avgörande för folkförsörjningen. Lokaliseringspolitikens

betydelse understryks. En utgångspunkt för de förslag

som framläggs är att skogsindustrins tid som dominerande basindustri

i Norrland är förbi och att metall- och verkstadsindustri i högre grad måste

utbyggas där. Ökade insatser för planering av produktionsinitiativ i statlig

regi efterlyses även i denna motion.

Tidigare behandling av likartade motioner

Motioner av ungefär samma innebörd som de nu förevarande har på senare

tid årligen framlagts inom riksdagen (se BaU 1964:48, 1965:19,

1966:27 och 1967:55). I ett par fall har dessa motioner behandlats tillsammans

med motioner rörande lokaliseringspolitiken. Bankoutskottet har

bl. a. hänvisat till uttalanden av chefen för inrikesdepartementet, enligt

vilka frågan om lokaliseringspolitiska insatser i form av anläggande av

statliga industrier skulle bli föremål för fortsatta överväganden. De år 1967

väckta motionerna i ämnet — bakom vilka stod samma huvudmotionärer

som innevarande år -— föranledde bankoutskottet att bl. a. på grundval av

ett interpellationssvar av statsrådet Wickman i sitt utlåtande redovisa vissa

uppgifter om sysselsättningsutvecklingen vid statliga företag i Norrbottens

län. Utskottet upprepade i utlåtandet, vilket godkändes av riksdagen, sitt

år 1966 gjorda uttalande att en fortsatt utbyggnad av befintliga statliga

företag och tillskapandet av nya sådana utgör alternativa och kompletterande

åtgärder för att komma till rätta med sysselsättningsproblemen i

norra stödområdet. Utskottet fann det bestyrkt att de ansvariga instanserna

ägnade uppmärksamhet åt hithörande frågor. Någon särskild åtgärd i anledning

av motionerna föreslog utskottet icke.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 6i år 1968

3

Uppgifter i anslutning till motionerna

Sysselsättningsutvecklingen i Norrland

Enligt uppgifter grundade på folkräkningarna minskade mellan 1960

och 1965 antalet anställda — d. v. s. anställda med minst halv normal arbetstid

— i Norrbotten med ca 3 400 personer eller med 3,3 procent.

För samtliga norrlandslän sjönk antalet med ca 15 700 personer eller med

3,1 procent, medan för hela riket noteras en ökning med ca 138 600 personer

eller med 4,2 procent.

Möjligheterna att bedöma de mera kortsiktiga förändringarna i antalet

sysselsatta eller anställda är begränsade. Med ledning av statistiska centralbyråns

arbetskraftsundersökningar kan dock vissa skattningar göras. Enligt

dessa skulle antalet sysselsatta ha fluktuerat ganska kraftigt under åren

1965 1968. För enbart Norrbottens län anges en ökning av antalet syssel
satta

från 1965 till 1966, en ganska kraftig minskning från 1966 till 1967

och därefter åter en ökning från 1967 till 1968. En liknande sysselsättningsutveckling,

fast med mindre markanta fluktuationer, uppvisar norrlandslänen

sammantagna.

Beträffande utvecklingen av sysselsättningen vid statliga affärsverk och

aktiebolag med verksamhet inom det s. k. norra stödområdet — något som

särskilt behandlas i de förevarande motionerna — insamlades i slutet av

1965 vissa uppgifter genom en postenkät utförd av riksdagens upplysningstjänst.

Det framkom härvid, att antalet anställda — med deltidsarbetande

omräknade till heltidsarbetande — mellan 1960 och 1965 minskade från

ca 47 700 till ca 40 100, en nedgång med 7 600 personer eller ca 16 procent.

Antalet anställda minskade bl. a. vid domänverket (ca 1 650), statens

järnvägar (ca 1 800), statens vattenfallsverk med dotterbolag (ca 3 800) och

LKAB (ca 900). För domänverkets del sammanhänger minskningen av antalet

anställda med en fortskridande ökning av investeringarna i maskiner

för skogsavverkning. Ett ökat antal anställda rapporterades av bl. a. postverket

(ca 550), NJA (ca 400) och ASSI (ca 200).

En del av de tillfrågade verken och bolagen, däribland vattenfall sverket,

domänverket, LKAB och NJA, kunde även lämna prognoser beträffande antalet

anställda år 19/0. Dessa företag tillsammans förutsåg en nedgång i antalet

anställda från ca 33 400 år 1965 till ca 30 800 år 1970. Vederbörande

företag minskade mellan år 1960 och år 1965 sin arbetskraft med ca 8 300

personer. Då det gäller vattenfall sverket kan noteras att nedgången i antalet

anställda mellan 1965 och 1967 begränsades till 100 personer. Två

kraftstationsbyggen har nyligen påbörjats i Lule älv. Det kan tilläggas,

att antalet anställda vid LKAB fortsatte att minska mellan 1965 och 1967

medan ökningar redovisas av NJA och ASSI.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 6''4 år 1968

Den mera långsiktiga minskningen av antalet sysselsatta i Norrland har

under de senaste två åren accentuerats i samband med konjunkturdämpningen

och den påskyndade strukturrationaliseringen. Medan det genomsnittliga

antalet arbetslösa, inklusive icke arbetslöshetsförsäkrade, i Norrbotten

under år 1965 uppgick till inemot 2 700 personer och under 1966

till nära 2 600 personer, noteras för 1967 en uppgång till nära 3 000 personer.

Arbetslösheten har fortsatt att stiga under 1968. Ökningstakten synes

dock nu vara lägre än under föregående höst och vinter.

Från samhällets sida har en rad åtgärder vidtagits inom arbetsmarknadspolitikens

och lokaliseringspolitikens ram för att bereda de arbetslösa sysselsättning.

Det statliga lokaliseringsstödet har sålunda t. o. in. budgetåret

1967/68 enbart i Norrbotten berört 56 arbetsställen och beräknas ha medfört

ett sysselsättningstillskott om drygt 600 anställda. För samtliga norrlandslän

beräknas sysselsättningstillskottet till ca 5 000 anställda vid 225

arbetsställen. Detta innebär att inemot hälften av sysselsättningseffekten

av lokaliseringsstödet har fallit på norrlandslänen. De sammantagna effekterna

på sysselsättningen av lokaliseringsstöd, användandet av investeringsfonder

och beredskapsarbeten under perioden 1/1 1963—30/6 1968

beräknas till nära 3 500 arbetstillfällen i Norrbottens län och till ca 14 200

i samtliga norrlandslän mot ca 25 300 för hela riket. Under de senaste två

åren har den ökande arbetslösheten mötts med en kraftig expansion av beredskapsarbeten,

omskolningsverksamhet och särskilda stödåtgärder.

Samordning av statens skogsföretag

I motionen II: 839 begärs ett fullföljande av en vid motionstillfället förutsedd

samordning mellan domänverket och ASSI. Riksdagen har sedermera

i maj 1968 fattat beslut om en samordning av de båda företagen (prop. 103,

JU 32, rskr 269 ).

Svenska utveckling saktiebolaget

Det i motionerna 1:72 och 11:106 nämnda statliga utvecklingsbolaget

har på grundval av riksdagens beslut (prop. 1968:68, SU 131, rskr 304)

inrättats sommaren 1968 under namnet Svenska utvecklingsaktiebolaget.

Bolaget skall med krav på lönsamhet medverka till att nya produkter och

ny teknik utvecklas och exploateras. Det skall nära samarbeta med de statliga

företagen och bl. a. utföra betalda specialuppdrag åt dessa. Kontakter

skall emellertid också kunna förekomma med forskare, enskilda uppfinnare

och privata företag.

Delegation för frågor rörande de statliga företagen

Som utskottet tidigare i år erinrat om (uti. nr 19) har statsrådet Wickman

i februari 1968 tillkallat en delegation för frågor rörande de statliga

företagen. Delegationen, som bar åtta ledamöter, står under ordförandeskap

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1968

5

av statssekreteraren Sven-Göran Olhede. I direktiven för delegationen anföres

att en aktiv statlig företagspolitik måste utgöra en viktig del av den

framtida näringspolitiken. Målsättningen för de statliga företagen säges

kunna sammanfallas under rubrikerna expansion, lönsamhet och effektiv

konkurrens. Som en central uppgift för delegationen nämnes att föreslå

riktlinjer för den långsiktiga vidareutvecklingen av de statliga företagen. I

första hand torde delegationens arbete avse formerna för organiserat samarbete

mellan olika företag och inom gruppen som helhet.

Delegation för statlig industrietablering

I oktober 1968 har statsrådet Wickman vidare tillsatt en delegation för statlig

industrietablering. I delegationen, som har sexton ledamöter och vars ordförande

är generaldirektör Sten Lundberg, återfinns representanter bl. a.

för finansdepartementet (ekonomienheterna) och inrikesdepartementet,

statliga företag, däribland Svenska utvecklingsaktiebolaget och Sveriges investeringsbank

AB, samt det enskilda näringslivet (affärsbank och konsultföretag).

För att uppnå en effektiv samordning med lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiken

skall delegationen samråda med finans- och inrikesdepartementen

samt arbetsmarknadsstyrelsen. Delegationen avses arbeta i

särskilda arbetsgrupper. Närmare besked om arbetet säges vara att vänta

först när konkreta delresultat föreligger.

I de direktiv som utfärdats för delegationen erinras inledningsvis om den

minskning av antalet sysselsättningstillfällen som strukturrationaliseringen

inom näringslivet medfört och som skapat svårigheter särskilt i de s. k.

skogslänen. Lokaliserings- och arbetsmarknadspolitikens viktiga roll betonas.

I linje med denna politik ligger, framhålls det, att också genom statligt

företagande skapa nya och trygga arbetstillfällen. Som möjliga metoder

nämns dels utbyggnad av de befintliga statliga företagen, dels nya företagsbildningar,

både helstatliga och sådana som tillkommer i samarbete med

det enskilda näringslivet och kooperationen. Tillkallandet av den s. k. företagsdelegationen

tidigare under året har visserligen föranletts av syftet

att få till stånd en effektiv organisation för en politik av det nämnda slaget,

men de problem som är för handen har bedömts vara av så brådskande natur

att vissa initiativ redan nu är påkallade i avvaktan på att en ny organisation

för den statliga företagsgruppen skapar mera långsiktigt förbättrade

förutsättningar och former för en expansion av den statliga företagsamheten.

Den nu tillsatta delegationen skall inventera tänkbara objekt för

ökade statliga företagsinsatser, undersöka, bearbeta och förhandla om intressanta

projekt och framlägga härpå grundade förslag till avtal och andra

åtaganden i det angivna syftet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1968

Utskottet

Utskottet har på senare tid årligen haft att behandla motioner, som riktat

uppmärksamheten på den otillfredsställande sysselsättningssituationen i

norra Sverige och därvid särskilt i Norrbotten. I de nu föreliggande motionerna

framhålles att en betydande arbetslöshet och undersysselsättning, inte

minst i fråga om den kvinnliga arbetskraften, fortfarande råder i dessa delar

av landet. Till en del är dessa förhållanden konjunkturelit betingade.

Den avgörande faktorn är dock enligt motionärernas mening den snabba

strukturomvandlingen inom jord- och skogsbruket, de näringar som dominerar

inom området.

De uppgifter som utskottet i det föregående redovisat bekräftar och kompletterar

den bild av läget på arbetsmarknaden i Norrland som motionärerna

förmedlat. Det strukturella draget i sysselsättningsutvecklingen under

1960-talet belyses av det förhållandet att under perioden 1960—1965 antalet

anställda minskade både i Norrbotten och i hela Norrland med drygt

3 procent medan för hela riket anges en ökning med drygt 4 procent. Dessa

tendenser torde ha gjort sig gällande även eller 1965. Under de senaste två

åren har avmattningen i den ekonomiska konjunkturen förstärkt de strukturellt

förorsakade effekterna. Antalet arbetslösa enbart i Norrbotten, som

år 1966 utgjorde i genomsnitt per månad nära 2 600, steg år 1967 till nära

3 000. Under år 1968 har arbetslösheten ökat ytterligare. Vid räkningstillfället

i november 1968 noterades drygt 3 700 arbetslösa, ca 350 flera än i

samma månad år 1967. Utvecklingen har varit likartad i de övriga norrlandslänen.

Statsmakterna bär givetvis på olika sätt uppmärksammat den ogynnsamma

sysselsättningsutvecklingen i Norrland, både den strukturellt och

den konjunkturelit betingade. Att på längre sikt skapa fler arbetstillfällen

är syftet med den lokaliseringspolitiska försöksverksamhet som bedrivs

sedan några år tillbaka. Nära hälften av de insatser som har gjorts inom

ramen för denna politik och av det sysselsättningstillskott som därvid beräknas

ha uppkommit bar gällt Norrland. I Norrbotten har dock tillskottet

varit ringa. Även investeringsfonderna har använts i lokaliseringspolitiskt

syfte. Den arbetslöshet som kvarstått har mötts och möts med arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. Under senaste år har sålunda omskolningsverksamheten

och beredskapsarbetena kraftigt utvidgats, samtidigt som de olika

stödformer som erbjuds dem som är beredda att flytta till områden med

brist på arbetskraft har förbättrats. Såväl lokaliserings- som arbetsmarknadspolitiken

är väsentliga inslag i statsmakternas selektivt inriktade politik

för att stödja sysselsättningen i Norrland.

Utskottet har velat erinra om de här berörda förhållandena som en bakgrund

till behandlingen av de förslag som framförs i motionerna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1968

7

I motionen II: 839 upptages en råd yrkanden som syftar till en förbättring

av sysselsättningsläget i Norrland. Vissa av motionärernas krav har dock

redan helt eller delvis blivit tillgodosedda. Den önskade samordningen mellan

ASSI och domänverket har sålunda, som utskottet ovan redovisat, kommit

till stånd. En i statlig regi bedriven malmprospektering — ett annat av

motionärernas förslag — förekommer också. Vad gäller motionärernas

önskemål om en samordnad planering inom norrlandslänen för utveckling

av turismen får utskottet hänvisa till sitt nyligen avgivna utlåtande i anledning

av motioner angående turistnäringen (BaU 1968: 56).

Väsentligen inriktas emellertid de förslag som framförs i motionerna på

åtgärder inom den statliga företagsamhetens ram för att öka sysselsättningen

i Norrland. I motionen II: 839 redovisas därvid ett antal konkreta

önskemål, såsom skapande av statliga metall- och verkstadsföretag i norrlandslänen,

upptagande av nya produktionsgrenar inom de befintliga statliga

företagen och ett sammanförande av LKAB och NJA såsom grundval

för en enhetligt ledd norrbottnisk verkstadsindustri, även innefattande ny

tillverkning vid Luleå varv. I motionerna I: 72 och II: 106 påyrkas snara

åtgärder för att öka sysselsättningen i Norrbotten genom ökad statlig företagsamhet,

åstadkommen genom uppdrag till befintliga företag i länet, till

Svenska utvecldingsaktiebolaget eller på annat sätt.

Utskottet har ovan återgivit uppgifter som innebär att sysselsättningen

vid statliga affärsverk och bolag mellan år 1960 och år 1965 skulle ha

minskat med ca 16 procent inom det s. k. norra stödområdet. Totalt sett

uppger sig dessa företag räkna med en fortsatt minskning av sin arbetskraft

inom stödområdet under återstoden av 1960-talet, ehuru i långsammare

takt. Dessa uppgifter ger utskottet anledning att liksom vid sin tidigare behandling

av de nu berörda problemen konstatera, att de i och för sig värdefulla

rationaliseringsåtgärder, som genomförs inom olika grenar av den

statliga affärsdrivande verksamheten, från sysselsättningssynpunkt har

följder som under stryker behovet av att ingående överväga omfattningen av

statens verksamhet inom det norra stödområdet.

Utskottet vill i detta sammanhang påpeka, att efter det att de nu behandlade

motionerna väcktes två delegationer har tillkallats, vilka båda har uppgifter

som ligger väl i linje med motionärernas önskemål. Delegationen för

frågor rörande de statliga företagen har sålunda som centralt åliggande att

föreslå riktlinjer för den långsiktiga vidareutvecklingen av de statliga företagen.

Delegationen för industrietablering synes mera direkt ha motiverats

utifrån samma utgångspunkt som motionärernas, d. v. s. den minskning

av antalet sysselsättningstillfällen som strukturrationaliseringen inom

näringslivet medfört och som skapat svårigheter särskilt i de s. k. skogslänen.

Delegationen har bl. a. till uppgift att inventera tänkbara objekt för

ökade statliga företagsinsatser.

Utskottet vill nu liksom i tidigare sammanhang understryka sin prin
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr år 1968

cipiella uppfattning att en fortsatt utbyggnad av befintliga statliga företag

och tillskapandet av nya sådana företag utgör alternativa och kompletterande

åtgärder för att komina till rätta med de sysselsättningsproblem som

gör sig gällande på olika håll inom norra stödområdet. Från denna utgångspunkt

noterar utskottet med tillfredsställelse de nya initiativ som i år tagits

på detta område. Utskottet är givetvis medvetet om att de berörda delegationerna

ännu verkat alltför kort tid för att några konkreta resultat skulle ha

kunnat åstadkommas. Även med hänsyn tagen härtill finns det enligt utskottets

mening skäl att ifrågasätta om de åtgärder som hittills vidtagits av

statsmakterna med avseende på den statliga företagsamheten kan anses

tillräckliga för att på längre sikt ge det stöd åt sysselsättningen inom särskilt

norrlandslänen som är i hög grad önskvärt från sociala synpunkter.

Ytterligare åtgärder på detta område kan från samhällsekonomisk utgångspunkt

tänkas vara motiverade. Utskottet vill understryka att nya initiativ

beträffande statlig företagsamhet måste på ett naturligt sätt kunna inpassas

i det norrländska näringslivets struktur och sålunda inte får menligt

inverka på den produktion som nu bedrives i offentlig eller privat regi.

Möjligheterna för en statlig företagsamhet i linje härmed är enligt utskottets

mening inte uttömda. Utskottet vill sålunda understryka önskemålet

att ökad uppmärksamhet ägnas åt möjligheterna att genom ytterligare satsning

på statliga företag tillgodose kravet på ett växande antal arbetstillfällen

i Norrland. Uppslag till samverkan med kommunerna och med det

privata näringslivet bör därvid tillvaratas, där så lämpligen kan ske.

Utskottet hemställer,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 72 och II: 106

samt II: 839 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad

utskottet ovan anfört.

Stockholm den 26 november 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm

(s), Åkerlund (h), Lundin (s), Enarsson (h), Mattsson (ep) och Österdahl

(fp);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Berglund (fp), Franzén i

Motala (s), Rask (s), Fridolfsson i Rödeby (s), Börjesson i Falköping (ep),

Gustavsson i Ängelholm (s) och Ullsten (fp).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:372 Skrivelse till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående vissa inredningsoch anslagsfrågor avseende provisoriska lokaler för riksdagen. a1 i texten