Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om förstatligande av gruvindustrin m. m.

1968-11-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:65, Utlåtande i anledning av motion om förstatligande av gruvindustrin m. m.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 65 år 1968

9

Nr 65

Utlåtande i anledning av motion om förstatligande av gruvindustrin

m. m.

I motionen II: 840 av herr Lorentzon m. fl. föreslås att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t skall hemställa om tillsättandet av en särskild utredning

med uppgiften att snarast framlägga en plan för överförande i

samhällets ägo av landets mineraltillgångar samt gruvindustrin och förädlingsindustri

i anlutning till denna.

Boliden AB har av utskottet beretts tillfälle att yttra sig över motionen,

såvitt denna berör bolaget.

Motionen

Frågan om förstatligande av mineraltillgångarna, gruvhanteringen och

förädlingsverksamheten i anslutning därtill är, framhåller motionärerna,

inte föremål för prövning hos något statligt organ eller någon statlig utredning.

Staten svarar genom LKAB för tre fjärdedelar av gruvornas produktionsvolym

men har ringa andel i stålproduktionen. Nuvarande system, där

en inte obetydlig del av bergshanteringen och huvudparten av malmförädlingen

baseras på privata vinstintressen, tillgodoser enligt motionärernas

mening inte önskemålet att bergsbruket skall bedrivas av rationella produktionsenheter.

Särskilt kritiseras Bolidenbolaget, som uppges år 1965 ha

underlåtit att förverkliga en malmbrytning i Tåsjö-området, för vilken

lokaliseringslån erhållits, och i stället satsat resurser på gruvdrift i Colombia

i Sydamerika. Även mot formerna för bolagets legodrift vid statliga fyndigheter

i Västerbottens län riktas anmärkningar. Förhållandena i det mellansvenska

gruvområdet berörs också.

Det föreslagna förstatligandet säges även vara väsentligt för att en effektiv

och socialt ambitiös arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik skall kunna

realiseras. I detta sammanhang pekas på möjligheterna att genom utbyggnad

av gruv- och malmförädlingsindustrin i Norrland skapa nya arbetstillfällen

där. I alltför hög grad har, anför motionärerna vidare, de berörda

näringsgrenarna inriktats på råvaruutvinning och tillverkning av halvfabrikat.

En starkt utökad förädlingsverksamhet rekommenderas därför.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 65 år 1968

Tidigare behandling av likartade motioner

Motioner med likartat syfte väcktes vid 1964 och 1965 års riksdagar av

medlemmar i kommunisternas riksdagsgrupp och behandlades av bankoutskottet

(uti. 1964: 15, 1965: 18). År 1964 framlades förslag bl. a. om malmletning

i Västerbottens län, utnyttjande av malmfyndigheterna i Stekkenjokk,

Laisvall och Lövstrand samt förändring av relationerna mellan staten

och Bolidenbolaget. År 1965 föreslogs en systematisk inventering av

malmförekomsterna i Västernorrland samt förhandlingar med Bolidenbolaget

om utökad gruvdrift på Lövstrandsfältet och eventuell igångsättning

av förädlingsindustri i anslutning därtill.

Utskottet inhämtade i båda fallen ett flertal remissyttranden över motionerna.

År 1964 yttrade sig kommerskollegium, Svenska gruvföreningen,

Bolidenbolaget, Jernkontoret samt Norrbottens och Västerbottens läns handelskammare,

år 1965 de tre förstnämnda samt Sveriges geologiska undersökning,

1964 års geologiutredning och Aktiebolaget Atomenergi. Vid båda

tillfällena riktade remissinstanserna åtskillig kritik mot de synpunkter och

förslag som motionärerna framfört. Utskottet avstyrkte motionerna, och

dessa avslogs också av riksdagen.

I utlåtandet i ämnet 1964 påpekades att en betydande malmletning förekom

i Västerbottens län. Att dennas former och omfattning skulle vara

otillfredsställande ansåg utskottet inte styrkt. Utskottet framhöll att en

avsevärd osäkerhet om de totala malmtillgångarnas storlek måste beräknas

bli bestående och att olika malmförekomsters brytvärdhet varierar med

hänsyn till bl. a. marknadsläget. Utskottet fann att motionärerna bedömt

Bolidenbolagets legodrift av statliga gruvor, statens samarbete med bolaget

över huvud taget och bolagets inställning till utvecklandet av förädlingsindustrier

i Västerbotten på ett oriktigt sätt. Frågan om den takt med vilken

anläggningarna skulle byggas ut och nya fyndigheter exploateras måste,

underströk utskottet också, avgöras med hänsyn till resursanvändningen i

stort och till bl. a. sociala verkningar på längre sikt.

År 1965 återgav utskottet bl. a. uppgifter som visade att malmletning

sedan länge — ehuru med ogynnsamt resultat — bedrivits i Västernorrlands

län såväl i statlig regi som av Bolidenbolaget och att planer utarbetats för

viss ny gruvbrytning i länet. Sammanfattningsvis uttalade utskottet att

det inte syntes styrkt att formerna för och omfattningen av inalmletningen

i de områden som motionärerna berört skulle vara otillfredsställande. Ånyo

underströks marknadslägets inverkan på olika malmförekomsters brytvärdhet

och vikten av att avväga omfattningen av prospektering och exploatering

med hänsyn till tillgängliga ekonomiska och personella resurser. I

fråga om statens möjligheter till inflytande på och delaktighet i de berörda

verksamheterna fann utskottet inte anledning att föreslå någon ändring.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 65 år 1968

11

Uppgifter i anslutning till motionen

Vissa lagbestämmelser

I 5 kap. gruvlagen stadgas om rätt för kronan till andel i gruvföretag.

Om inmutning av mineralfyndighet sker av annan än kronan, är kronan

berättigad att i gruvföretaget njuta andel med hälften (kronoandel). Om

kronoandelen inte utnyttjas inom viss tid har dock inmutaren ensam rätt

till gruvföretaget.

I lag den 6 december 1963 stadgas om inskränkning i rätten till inmutning

inom Norrbottens län. Utan tillstånd av Kungl. Maj :t får sådan rätt

inte beviljas annan än kronan.

Pågående utredningar

Gruvrättsutredningen är sedan 1964 sysselsatt med en översyn av gruvlagstiftningen.

Enligt sina direktiv skall utredningen, mot bakgrund bl. a.

av den omfattande malmprospektering som äger rum i statlig regi, pröva

förutsättningarna för en övergång från det nuvarande inmutningssystemet

till ett koncessionssystem, som innebär att rätten till gruva förvärvas genom

beslut av vederbörande statliga myndighet. Vunna erfarenheter i fråga

om utnyttjandet av rätten till kronoandel skall bli föremål för viss undersökning.

En våren 1967 tillkallad utredning, 1967 års gruvutredning, har fått i

uppdrag att mot bakgrund av strukturrationaliseringen och därmed sammanhängande

sysselsättningssvårigheter inom gruvindustrin i Mellansverige

i samråd med berörda organisationer undersöka läget och utsikterna

för denna industri samt, i den mån denna undersökning ger anledning till

detta, föreslå åtgärder i syfte att främja industrins rationella utveckling och

därmed sysselsättningens tryggande på längre sikt.

Yttrande av Boliden AB

I det yttrande som Boliden AB med hänsyn till i motionen lämnade uppgifter

om bolaget beretts tillfälle att avge till utskottet hänvisar bolaget

först till sitt i utskottets utlåtande nr 18 år 1965 refererade yttrande över

den motion vari bolagets verksamhet då blev föremål för kritik.

Resultatet av de undersökningar Boliden utfört inom Doroteafältet har,

meddelar bolaget nu, lett till en utförlig geologisk beskrivning, som publicerats

i Sveriges geologiska undersöknings (SGU:s) skriftserier, samt vissa

redovisningar i andra tidskrifter. Boliden har även tillhandahållit underlag

beträffande samma område för SGU :s geologiska karta över Västerbottens

län.

Det avsnitt i den nu förevarande motionen som bär rubriken »I Columbia

men inte i Tåsjö!» kommenterar bolaget på följande sätt:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 65 år 1968

I 1968 års motion antydes, bl. a. genom rubriksättningen, att Boliden

skulle föredragit att starta gruvdrift i Colombia (Sydamerika) i stället för

i Doroteaområdet eller eljest med negativ effekt för svensk gruvhantering.

För ordningens skull bör kanske därför noteras, att bolaget icke idkat gruvdrift

i Colombia men väl där liksom i andra länder haft viss malmletningsverksamhet.

Arbetena i Colombia avbröts redan år 1964. I sammanhanget

kan betonas att upptagandet av gruvor utomlands eller deltagandet i dylika

projekt icke försämrar möjligheterna att exploatera fyndigheter i Sverige.

Ett deltagande i utländska projekt kan däremot säkerställa långsiktigt nödvändiga

råvaruleveranser till Sverige. Som ett exempel kan erinras att ingående

smältmaterial till Bolidens kopparsmältverk vid Rönnskärsverken

för närvarande endast till 23 % härrör från bolagets egna eller arrenderade

gruvor. Återstoden säkerställes i stor utsträckning genom inköp, huvudsakligen

på den internationella marknaden. Även sedan Bolidens nya koppargruva,

Aitikgruvan i Gällivare kommun, kommer i regelbunden drift

är Boliden i betydande utsträckning hänvisad till inköp utomlands. Anläggningar

av den typ smältverken representerar måste vara konkurrenskraftiga

gentemot motsvarande industrier i utlandet med hög kapacitet.

Då det vid flera tillfällen visat sig förenat med stora svårigheter att genom

inköp på den internationella marknaden kunna skaffa erforderliga kvantiteter

till Rönnskärsverken, har malmletningsverksamhet i utlandet befunnits

vara angelägen. Boliden har därvid eftersträvat att säkerställa önskvärda

leveranser genom att tillförsäkra sig äganderätt eller att i annan ordning

säkra dispositionsrätt till kopparförekomster. Ett deltagande i utländska

projekt kan därför innebära ett främjande av sådan industriell

aktivitet som är av avgörande betydelse för möjligheten att avsätta och

vidarebearbeta de svenska malmerna.

Motionärerna anför, att Boliden icke igångsatt malmbrytning i Tåsjö

trots att bolaget år 1965 erhållit ett lokaliseringslån för detta syfte. Uppgiften

är emellertid felaktig och torde bero på att bolaget år 1965 övervägde

att börja bygga ut en mindre blyfyndighet — Bellviksbergsfyndigheten —

till drift och därvid inlämnade en ansökan om lokaliseringsstöd. Sedan

det efter samtal med departement och myndigheter framkommit att några

utsikter till bifall till bolagets framställan icke kunde anses föreligga, beslöt

Boliden, med beaktande tillika av den på marknaden rådande överproduktionen

av bly, att bordlägga projektet tills vidare. På Bellviksbergsfyndigheten

har hittills lagts ned över 2 milj. kronor.

I anslutning till motionärernas uttalande om gruvhanteringens och malmförädlingens

stora ekonomiska betydelse och behovet av en näringspolitisk

aktivisering i Norrland säger sig bolaget vilja understryka att Bolidens

verksamhet varit särskilt betydelsefull i Norrland och där bl. a. resulterat

i igångsättning av gruvdrift i inte mindre än ett tiotal gruvor under de två

senaste decennierna. I detta sammanhang anför bolaget:

Eftersom någon geologisk kartering inte förekommit, nödgades Boliden

alltifrån början av 1920-talet i egen regi framställa geologiska kartor i den

omfattning som erfordrades för malmletningen och verksamheten i övrigt.

Detta material har överlämnats till SOU och ett antal av SOU :s geologiska

kartblad för Norrland har därför kommit att baseras på de uppgifter Boliden

tillhandahållit.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 65 år 1968

13

Bolidens prospekteringsresurser har successivt utvecklats både kvantitativt

och kvalitativt och utgör en för landet betydelsefull tillgång, som även

rönt internationell uppmärksamhet och väl kan mäta sig med utländska

gruvföretags malmletningsresurser. Inom prospekteringen sysselsättes för

närvarande ca 150 personer och arbeten till en kostnad av över 5 milj. kröner

per år utföres (prospektering genom gruvarbeten under jord har därvid

ej medräknats). Det bör understrykas, att vidmakthållandet och vidareutvecklingen

av denna organisation förutsätter att handlingsmöjligheterna

inom Sverige icke begränsas eller försvåras. Härvid bär emellertid, som en

konsekvens av bl. a. lagen om inmutningsförbud, bolagets aktivitet inom

övre Norrland måst begränsas.

Utskottet

Den svenska gruvindustrin är till mycket stor del i statlig ägo. Staten

bär dessutom förbehållit sig rätt till hälftenandel i och, såvitt gäller Norrbottens

län, företrädesrätt till nya mineralfyndigheter. En pågående utredning

prövar förutsättningarna för en reform av gruvlagstiftningen, ägnad

att ytterligare tillgodose de olika samhällsintressen som gör sig gällande

på malmexploateringens område. En annan utredning behandlar de särskilda

problem som uppstått inom gruvindustrin i Mellansverige.

Av motionen framgår att motionärerna är väl medvetna om nu anförda

förhållanden. De anser emellertid att landets mineraltillgångar och gruvindustri

bör i sin helhet övertagas av staten och föreslår en utredning med

sikte därpå. Den privatägda gruvindustrin, särskilt Bolidenbolaget, blir

i motionen föremål för kritik.

Liknande synpunkter på Bolidenbolagets verksamhet har tidigare framförts

i motioner vid 1964 och 1965 års riksdagar. Utskottet har därvid, på

grundval av en omfattande remissbehandling, betecknat motionärernas uppgifter

som missvisande. Vad som anföres om Bolidenbolaget i den nu föreliggande

motionen har bemötts av bolaget i ett yttrande som utskottet redovisat

ovan. Icke heller denna gång finner utskottet att den framförda kritiken

är välgrundad och ger anledning att överväga ett totalt förstatligande

av gruvindustrin. Under åberopande av den nyss lämnade redogörelsen för

statens nuvarande intressen, inflytande och utredningsarbete på området

avstyrker utskottet motionärernas förslag såvitt det gäller förstatligande

av mineraltillgångar och gruvindustri.

Den förädlingsverksamhet som baseras på gruvindustrins produkter sker

till övervägande delen hos privata företag. Av den malm som produceras vid

de statsägda gruvorna i Norrbotten omhändertas dock en del av det statsägda

Norrbottens järnverk AB. En utvidgning av förädlingsverksamheten i

statlig regi är inte utesluten. Såsom utskottet redovisat i sitt föregående utlåtande,

nr 64, har i år tillsatts dels en delegation med uppgift att föreslå

riktlinjer för den långsiktiga utvecklingen av de statliga företagen, dels en

delegation för statlig industrietablering, vilken skall överväga såväl nya

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 65 år 1968

statliga företagsbildningar som utbyggnad av befintliga statliga företag.

De nämnda delegationerna kan pröva olika konkreta uppslag till insatser

också inom malmförädlingsindustrin. Någon särskild utredning om förstatligande

av denna industri finner utskottet inte motiverad.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen avslår motionen II: 840.

Stockholm den 26 november 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s)„

Åkerlund (h), Lundin (s), Mattsson (ep), Brundin (h)* och Österdahl (fp);

från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s)*,

herrar Hagnell (s)*, Berglund (fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge

(ep)*, Bengtsson i Landskrona (s)* och Ullsten (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

ESSELTE AB. STHLM 68

814636

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.