Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av föreslagna ändringar i och tillägg till Internationella valutafondens stadga, in. m., jämte motion.

1968-12-03 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:66, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av föreslagna ändringar i och tillägg till Internationella valutafondens stadga, in. m., jämte motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 66 år 1968

1

Nr 66

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

godkännande av föreslagna ändringar i och tillägg

till Internationella valutafondens stadga, in. m., jämte

motion.

I en den 25 oktober 1968 dagtecknad proposition, nr 150, har Kungl. Maj :t

under åberopande av ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen att

1) antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen

den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank,

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna de av styrelsen för Internationella

valutafonden antagna förslagen till ändringar i och tillägg till valutafondens

stadga,

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att ansluta Sverige till systemet med särskilda

dragningsrätter och att vidta de åtgärder som erfordras härför,

4) bemyndiga Sveriges riksbank att besluta i frågor rörande det särskilda

dragningskontot. I

I anledning av propositionen har väckts en motion, som redovisas nedan

(s. 3).

Propositionen

Det huvudsakliga innehållet i propositionen är följande:

Styrelsen för Internationella valutafonden har antagit förslag om ändringar

i och tillägg till stadgan för fonden. Dessa förslag avser dels inrättande

inom valutafondens ram av ett system med särskilda dragningsrätter,

dels vissa ändringar i bestämmelserna för valutafondens verksamhet i övrigt.

Systemet med särskilda dragningsrätter (SDR) syftar till att göra det

möjligt att tillgodose de anslutna ländernas samlade behov av ökande valutatillgångar

i den omfattning och takt som krävs för en kontinuerlig och

stabil tillväxt i världsekonomin. Den nya reservtillgång som SDR utgör

skall vid underskott i betalningsbalansen få växlas mot erforderlig konvertibel

valuta. Sverige får efter anslutning ca 1 % av de dragningsrätter

som kan komma att fördelas. I gengäld förbinder sig Sverige — liksom

övriga länder som går med i systemet — att inom en viss ram tillhandahålla

konvertibel valuta, i utbyte mot SDR, till länder som behöver sådan.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 66

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 66 år 1968

Ändringarna i bestämmelserna för valutafondens hittillsvarande verksamhet

avser främst att ta hänsyn till utvecklingen sedan 1946 när valutafonden

upprättades.

I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att godkänna

de nämnda ändringarna i och tilläggen till valutafondens stadga.

Samtidigt föreslås att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att ansluta Sverige

till systemet med särskilda dragningsrätter. Slutligen föreslås vissa

härav betingade ändringar i riksbankslagen.

På s. 4—13 i propositionen lämnas en redogörelse för Internationella valutafondens

verksamhet (s. 4), den internationella betalningssituationen

(s. 5) och arbetet på den nu aktuella valutareformen (s. 6). Föredragande

statsrådets yttrande återfinnes på s. 13—18.

Som bilagor till propositionen återges dels de av styrelsen för Internationella

valutafonden antagna förslagen till ändringar i och tillägg till valutafondens

stadga (s. 19—77), dels den skrivelse från bankofullmäktige som

ligger till grund för propositionen (s. 79—95). I denna skrivelse behandlas

bl. a. frågan om guldets roll i betalningssystemet (s. 87 f.) och frågan om

riksbankens rättigheter och skyldigheter vad gäller förvärv av särskilda

dragningsrätter (s. 91).

Det i propositionen framlagda lagförslaget är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank

Härigenom förordnas, dels att 35 § lagen den 30 juni 1934 för Sveriges

riksbank1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att i lagen

skall införas en ny paragraf, 15 a §, av nedan angiven lydelse.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

15 a §.

Riksbanken må förvärva de särskilda

dragningsrätter, som må tillkomma

Sverige på grund av svenskt

delägarskap i Internationella valutafondens

särskilda dragningskonto,

och har att fullgöra de skyldigheter

som följer av sådant delägarskap. 1

1 Senaste lydelse av 35 § se 1962:192.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 66 år 1968

3

(Gällande lydelse)

35 §.

Följande ärenden i riksbanken

skola hållas hemliga: kreditärenden

och sådana ärenden, som omförmälas

i 14, 15 och 16 §§, ävensom

andra ärenden, som röra kunders

förhållanden till riksbanken eller

annan kreditinrättning; ärenden av

penningpolitik natur beträffande

vilka fullmäktige finna, att deras

offentliggörande kunde medföra skada

för riksbanken; frågor om tillverkning

och kontroll av banksedlar

samt om vården av riksbankens behållningar.

Överläggningar och--— för

riksbanken.

(Föreslagen lydelse)

35 §.

Följande ärenden i riksbanken

skola hållas hemliga: kreditärenden

och sådana ärenden, som omförmälas

i 14—16 §§, ävensom andra ärenden,

som röra kunders förhållanden

till riksbanken eller annan kreditinrättning;

ärenden av penningpolitik

natur beträffande vilka fullmäktige

finna, att deras offentliggörande

kunde medföra skada för riksbanken

; frågor om tillverkning och kontroll

av banksedlar samt vården av

riksbankens behållningar.

Överläggningar och---för

riksbanken.

Denna lag träder i kraft den dag

Konungen förordnar.

Motion

I anledning av propositionen har väckts motionen I: 1025 av herr Åkerlund,

vari hemställes

1) att riksdagen måtte uttala, att Sveriges representation i IMF:s styrelse

bör verka för en skyndsam utredning av frågan om guldets ställning i det

internationella betalningssystemet i syfte att dels åvägabringa en funktionsduglig

fri marknad för guld och friaste möjliga guldrörelser över gränserna,

dels ock klarlägga guldprisets roll för det internationella betalningssystemets

fortsatta funktion,

2) att riksdagen måtte besluta, att skyldigheten att mottaga SDR skall

begränsas till tre gånger den tilldelade dragningsrätten. I

I motionen behandlas inledningsvis några drag i det internationella betalningssystemet

samt bakgrunden till förslaget om ett system med särskilda

dragningsrätter. Motionären diskuterar därefter frågan huruvida

SDR är att betrakta som en reservtillgång eller som blott en ny form av

internationell valutakredit och kommer till slutsatsen att SDR måste ses antingen

som en kredit eller som en gåva utan motprestation. Då SDR skall

utnyttjas måste därför långivare eller gåvogivare finnas som motparter till

låntagare eller gåvotagare. För Sveriges del får man därvid enligt motionären

kanske räkna med skyldigheten att ge lån som det tyngst vägande in
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 66 år 1968

slaget i systemet med SDR. Då mot varje tillgång i SDR står en däremot

svarande lika stor skuld kan den internationella likviditeten inte erhålla

något kvantitativt nettotillskott genom SDR. Av detta skäl löser enligt motionärens

mening systemet med SDR varken principiellt eller varaktigt problemet

med den internationella likviditeten. Med hänsyn till främst angelägenheten

av att Internationella valutafonden skall kunna fortsätta att verka

vill dock motionären inte motsätta sig att systemet införs.

Problemet med den internationella likviditeten kan enligt motionärens

mening inte lösas utan att hänsyn tas till guldets roll. Motionären riktar

kritik mot valutafonden för dess underlåtenhet att upptaga frågan om guldets

roll och uppgifter i det internationella valutasystemet till förutsättningslös

utredning. Enligt motionärens uppfattning kan »endast ett återställt

förtroende mellan en verkligt fri marknad för guld, nyproduktionen

av guld och de monetära myndigheterna» lägga grunden till en varaktig

valutastabilitet. Det är också, anser motionären, möjligt att få tillgången

på monetärt guld att åter börja tillväxa.

Utskottet

De förslag till ändringar i och tillägg till Internationella valutafondens

stadga som redovisas i propositionen innebär främst att ett system med

särskilda dragningsrätter (SDR) inrättas inom valutafondens ram. Syftet

med detta är att göra det möjligt att tillgodose de anslutna ländernas samlade

behov av ökande valutareserver i den omfattning och takt som krävs för

en kontinuerlig och stabil tillväxt i världsekonomin.

Tilldelningen av SDR baseras på storleken av de deltagande ländernas

kvoter i valutafonden. När ett deltagande land behöver använda sina SDR

skall dessa på begäran inlösas i konvertibla valutor av annat deltagande

land. Valutafonden skall bokföra alla transaktioner i SDR på ett särskilt

dragningskonto. Varje deltagande land är skyldigt att inlösa SDR i konvertibel

valuta till dess att landets innehav av SDR uppgår till ett belopp motsvarande

tre gånger landets samlade tilldelning av SDR. Vissa begränsningar

föreslås gälla i rätten att använda SDR. Tilldelade dragningsrätter kan

sålunda användas framför allt vid underskott i betalningsbalansen men får

inte utnyttjas enbart för att ändra sammansättningen av de monetära reserverna.

Ett lands nettoanvändning av tilldelade dragningsrätter får över

en femårsperiod i genomsnitt inte överstiga 70 % av tilldelningen. Medlemsland

erhåller ränta på sitt innehav av SDR men är samtidigt skyldigt att

betala provision på sin samlade tilldelning.

Skyldigheten för deltagande land att inneha SDR är, som nämnts, begränsad

till ett belopp motsvarande tre gånger landets tilldelning av SDR.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 66 år 1968

5

I propositionen förordas, att Sveriges riksbank bemyndigas att äga SDR och

att någon gräns därvid inte sätts för riksbankens innehav av SDR. Detta

innebär, att riksbanken skulle få rätt att överta dragningsrätter i större utsträckning

än vad banken är förpliktad att göra enligt de föreslagna reglerna

i Internationella valutafondens stadga.

I motionen I: 1025 föreslås att skyldigheten att mottaga SDR skall begränsas

till tre gånger den tilldelade dragningsrätten. Motionären torde härmed

avse att riksbanken inte skall ha rätt att, såsom förutsättes kunna ske

enligt artikel XXV § 4 i fondens stadgar, med fonden överenskomma om eu

mera omfattande skyldighet att inneha SDR än den som ovan angivits. Utskottet

anser i likhet med föredragande statsrådet att de särskilda dragningsrätterna

är att betrakta som en reservtillgång och inte blott som en ny

form av internationell valutakredit. Riksbanken har nu obegränsad rätt att

förvärva guld och valutor. Utskottet finner det därför liksom föredragande

statsrådet följdriktigt att någon gräns inte sättes för riksbankens innehav

av särskilda dragningsrätter. Utskottet avstyrker sålunda motionärens yrkande

i denna del.

SDR kompletterar de traditionella reservtillgångarna och gör valutasystemet

mindre beroende av framtida tillskott av monetärt guld. Därmed motverkas

spekulationer i guldprishöjningar. Det har ur svensk synvinkel under

förhandlingarna om valutareformen tett sig som en fördel om denna

kunde medverka till att tona ned guldets roll i betalningssystemet. I motionen

redovisas en från föredragande statsrådets bedömning avvikande uppfattning

om den roll guldet bör spela i det internationella betalningssystemet.

Motionären önskar ett svenskt initiativ i valutafondens styrelse för att

få till stånd en utredning av frågan om guldets ställning i det internationella

betalningssystemet. Såsom framgår av den skrivelse från bankofullmäktige

som ligger till grund för propositionen har denna fråga under senare

år varit föremål för stor uppmärksamhet både vid internationella

överläggningar och i andra sammanhang. En allmän uppfattning synes vara

att en höjning av guldpriset förr eller senare erfordras om man med guldets

hjälp vill åstadkomma en tillräcklig ökning av den internationella likviditeten.

Såväl en omedelbar kraftig som en successiv höjning av guldpriset

kan dock, som bankofullmäktige och även föredragande statsrådet utvecklar,

bedömas medföra avsevärda nackdelar. Mot den här angivna bakgrunden

framstår ett initiativ av det slag som motionären påyrkar som icke

vare sig behövligt eller lämpligt.

Utskottet anser liksom föredragande statsrådet, att systemet med särskilda

dragningsrätter till en början efter det att det satts i kraft framför

allt torde komma att spela en roll som psykologisk faktor och att systemet

sålunda bör bidraga till att undanröja den oro som hysts inför betalningssystemets

framtid och skapa förutsättningar för en återgång till stabilare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 66 år 1968

förhållanden på valutamarknaderna. Utskottet vill tillfoga att systemets effekter

i här berörda hänseenden kan komma att visa sig först på något längre

sikt.

Utskottet har intet att erinra mot de i propositionen framlagda förslagen

och hemställer därför,

att riksdagen med avslag på motionen I: 1025 bifaller

Kungl. Maj :ts proposition nr 150.

Stockholm den 3 december 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h), Lundin (s), Enarsson (h), Mattsson (ep)* och Österdahl

(fp);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Berglund (fp), Franzén i

Motala (s)*, Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå (fp), Rask (s),

Fridolfsson i Rödeby (s) och Gustavsson i Ängelholm (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Åkerlund (h) och Enarsson (h), vilka ansett att utskottets yttrande

och hemställan bort ha följande lydelse:

»De förslag till —--(= utskottet)---reglerna i Internationella

valutafondens stadga.

Utskottet anser det för sin del mindre lämpligt, att riksbanken erhåller ett

obegränsat tillstånd att med valutafonden överenskomma om en sådan högre

gräns för skyldigheten att »tillhandahålla de facto konvertibel valuta» i

utbyte mot särskilda dragningsrätter, som omförmäles i artikel XXV § 4.

Enligt utskottets uppfattning är de speciella dragningsrätterna i allt väsentligt

att betrakta som krediter och eventuellt härutöver till någon del som bistånd

utan motprestation, varför en försvagning av Sveriges valutasituation

skulle kunna uppkomma vid tillmötesgående av alltför starka fondkrav,

vilka riksbanken skulle kunna ha svårt att motstå. Riksdagens medgivande

bör därför inhämtas, innan den stadgeenliga skyldigheten utsträckes eller

eljest valuta tillhandahålles utöver den gräns som nu fastställes. Av utskottets

här uttalade uppfattning om SDR framgår, att utskottet inte kan

ansluta sig till den meningen, att SDR helt är att jämställa med guld och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 66 år 1968

/

sådana valutor som riksbanken för sin valutavårdande verksamhet äger obegränsad

rätt att förvärva.

I propositionen anföres, att det internationella valutasystemet långsiktigt

behöver tillföras ny internationell likviditet. För att fylla sin uppgift måste

dock denna enligt utskottets mening få sådan form, att det blir fråga om ett

kvantitativt nettotillskott till världshushållet. Såsom redan framhållits är

SDR emellertid i huvudsak krediter, dvs. tillgångar som motsvaras av skulder,

varför de heller icke i huvudsak ger sådant avsett netto. Föredragande

statsrådet understryker också att de speciella dragningsrätterna fem å tio år

framöver torde komma att spela en roll framför allt som psykologisk faktor.

Utskottet instämmer för egen del däri. Med hänsyn till angelägenheten av

att valutafonden ges möjligheter att fortsätta sin gagnande verksamhet med

hj älp av — förutom de vanliga — även de nu föreslagna speciella dragningsrätterna

biträder utskottet de i propositionen i övrigt framlagda förslagen.

I motionen I: 1025 fästes uppmärksamheten på de med täta mellanrum

återkommande internationella valutakriserna, vilka ytterligare exemplifierats

av nyligen timade händelser främst berörande D-marken och den franska

francen. Det internationella betalningssystemet skakas enligt en utbredd

internationell mening av en djupgående förtroendekris, som yttrat sig i en

omfattande oro på både guld- och valutamarknaderna. Olika medel för att

övervinna krisläget har i den allmänna diskussionen anförts utöver den i

propositionen uttalade förmodan, att SDR skulle allmänt bidra till att undanröja

den påtagliga oro som man i vida kretsar hyst inför betalningssystemets

framtid. Sålunda diskuteras att ersätta nu tillämpade fasta valutakurser

med mera flexibla sådana och förekommer t. o. in. att övergång till

helt fria s. k. flytande valutakurser ifrågasätts. En höjning av guldpriset

diskuteras ävenledes. I motionen, som betonar att endast ett återställt förtroende

mellan en verkligt fri marknad för guld, nyproduktion av guld och

de monetära myndigheterna kan lägga grunden till varaktig internationell

valutastabilitet, förordas att en funktionsduglig fri marknad för guld med

fri privat äganderätt och friaste möjliga guldrörelser över gränserna åvägabringas

samt att guldprisets roll för betalningssystemets fortsatta funktion

klarläggs. På allra senaste tid har också i diskussionen framskymtat möjligheten

av att en allmän internationell valutakonferens kan komma att inkallas.

Utskottet, som finner den i motionen framförda hemställan om en skyndsam

utredning väl motiverad med tanke på behovet i nuläget av åtgärder

med snar verkan för att förbättra valutasystemets funktionssätt, förordar

att riksdagen gör ett uttalande härom. Vid utredningen bör de av motionären

framförda synpunkterna noggrant beaktas. Utskottet har övervägt olika

möjligheter att åstadkomma en sådan utredning. I likhet med motionären

har utskottet kommit till resultatet att Internationella valutafondens styrelse

torde ha de bästa förutsättningarna härvidlag. Det bör därför ankomma

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 66 år 1968

på Sveriges representation i fondstyrelsen att där verka för att en dylik utredning

kommer till stånd.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen bifaller Kungl. Maj :ts proposition nr 150,

dock med uttalande — i anledning av motionen I: 1025 — av

dels att riksbankens innehav av särskilda dragningsrätter

icke må överstiga ett belopp svarande mot tre gånger Sveriges

tilldelning därav,

dels att Sverige genom sin representation i Internationella

valutafondens styrelse bör i enlighet med vad utskottet

ovan anfört verka för en skyndsam utredning rörande en

reform av det internationella valutasystemet.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:414 Skrivelse till Konungen angående godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Norge om avgränsning av kontinentalsockeln. a1 i texten
  2. Rskr. 1968:415 Skrivelse till fullmäktige i riksbanken angående bemyndigande för riksbanken att besluta i frågor rörande Internationella valutafondens särskilda dragnmgskonto. a1 i texten