Utlåtande i anledning av motioner om utredning rörande kommunernas investeringar och lånebehov.
1968-02-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1968:7, Utlåtande i anledning av motioner om utredning rörande kommunernas investeringar och lånebehov.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 7 år 1968
1
Nr 7
Utlåtande i anledning av motioner om utredning rörande kommunernas
investeringar och lånebehov.
I motionerna 1: 4-18 av herr Torsten Andersson m. fl. och II: 838 av herrar
Larsson i Luttra och Larsson i Borrby hemställes, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam utredning av kommunernas
investeringsbehov och planering av hur det lånebehov för kommunerna som
undersökningen utvisar skall kunna tillgodoses.
Motionerna
Takten hos den kommunala expansion som ägt rum under 1960-talet har,
konstateras i motionerna, medfört stora kommunalekonomiska och samhällsekonomiska
problem. Kommuninvesteringarna, som ökat kraftigt under
perioden, har till betydande del skattefinansierats, vilket medfört en
avsevärd höjning av den kommunala utdebiteringen. Utvecklingen bedöms
som oroande särskilt med hänsyn till de lägre inkomsttagarna.
Investeringarna sker, säger motionärerna, utan alternativa planer avseende
totalkostnaderna vid expansion i redan överbefolkade områden eller i avfolkningsområden
och tätorter av rimlig storlek. En förbättrad planering
skulle ge bättre underlag för bedömning av de kommunala investeringarnas
slutliga effekt och motverka den ryckighet som kännetecknat dessas hittillsvarande
utveckling. En kommunalekonomisk utredning med så begränsat
mål som den varom 1966 års riksdag hemställt hos Kungl. Maj :t betecknas
som meningslös från den samlade samhällsverksamhetens synpunkt. En
utredning rörande kommunernas investeringar bör omfatta också icke expanderande
kommuner. Även om dessa saknar investeringsbenägenhet kan
de nämligen ha stort investeringsbehov. Likvärdiga utvecklingsmöjligheter
bör skapas för alla typer av kommuner.
Riksdagsbeslut 1966 om utredning angående kommunernas
investeringsbehov
Riksdagen beslöt i november 1966 (BaU:s uti. nr 45) att i skrivelse till
Kungl. Maj :t begära en utredning av de frågor som sammanhänger med
finansieringen av de expanderande kommunernas investeringar. Till grund
för beslutet låg ytterst motioner som berörde kreditför sörj ningen till de
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 saml. Nr 7
2
Bankoutskottets utlåtande nr 7 år 1968
hastigt växande kommunerna inom storstadsområdena. Bankoutskottet
uttalade emellertid, att det inte rörde sig om ett specifikt storstadsproblem
utan om ett problem avseende tillväxttakten i den kommunala sektorn i
dess helhet och dess infogande i den totala samhällsekonomiska utvecklingen.
Kreditförsörjningsfrågan betecknades som en del av det generella
spörsmålet om hur den kommunala expansionen skall finansieras. En utredning
begränsad till den speciella frågan om kreditförsörjningen till kommunerna
i storstadsområdena ansåg utskottet därför icke motiverad. Däremot
betraktades det som önskvärt att få till stånd en mera vittsyftande
undersökning av de expanderande kommunernas förutsättningar att finansiera
erforderliga kommunala investeringar.
Motioner 1967
I anslutning till yrkanden, som väckts under överläggningen i kamrarna
rörande bankoutskottets ovannämnda utlåtande, framställdes i motioner
vid 1967 års riksdag samma yrkande som i de nu förevarande motionerna.
Bankoutskottet framhöll (uti. nr 9) att ett förslag om en mera vittsyftande
utredning rörande kommunernas kreditförsörjning med hänsyn till förhållandena
i olika slag av kommuner hade framförts vid remissbehandlingen
av 1966 års motioner men då icke funnit någon förespråkare inom utskottet
samt att tanken på ett sålunda vidgat utredningsuppdrag hade avvisats av
båda kamrarna med stor majoritet. Utskottet fann icke skäl till ett ändrat
ställningstagande. I en reservation tillstyrktes bifall till motionerna. Riksdagen
följde utskottsmajoriteten.
Direktiven för 1967 års kommunalskattekommitté
Chefen för finansdepartementet har i november 1967 enligt Kungl. Maj :ts
bemyndigande tillsatt en utredning, 1967 års kommunalskattekommitté,
för att utreda frågor angående reglerna för utbetalning av kommunalskattemedel
m. m. Utredningen avser gällande ordning för statens förskott till och
slutavräkning med kommunerna, enligt vilken förändringar i skatteunderlaget
påverkar kommunernas skatteinkomster först med två års eftersläpning.
I direktiven för utredningen (riksdagsberättelsen 1968, Fi: 51) behandlar
departementschefen ett antal motioner och utskottsutlåtanden av betydelse
i sammanhanget, bl. a. de ovan redovisade från år 1966. Han framhåller att
de gäller ett omfattande samhällsekonomiskt problemkomplex, innefattande
främst de expanderande kommunernas kreditförsörjningsproblem men
också frågan om ändrade regler för utbetalning av kommunalskattemedel.
Vidare anföres:
Riksdagsbehandlingen har gällt främst finansieringsfrågorna. Dessa utgör
Bankoutskottets utlåtande nr 7 år 1968
3
emellertid symptom på underliggande reala resursallokeringsproblem och
frågeställningen gäller därför väsentligen den totala samhällsekonomiska
avvägningen av expansionstakten inom olika sektorer av ekonomin, främst
stat, kommuner (inklusive bostäder) och näringsliv. Vid en utredning om
de expanderande kommunernas finansiella problem skulle man behöva
klarlägga tillväxttakten inom kommuner av olika storlek och inom olika
delar av landet. Den kommunala sektorns expansion torde i inte ringa utsträckning
vara beroende av önskemålen att främja eller motverka en ytterligare
koncentration av befolkning och näringsliv till de stora tätorterna.
Vid sidan av den långsiktiga planeringen i reala termer är också de finansiella
perspektiven av intresse. En väsentlig fråga är avvägningen mellan
finansiering genom löpande inkomster och finansiering genom upplåning.
Den kommunala sektorns expansion måste vidare betraktas mot bakgrund
av utvecklingen inom övriga sektorer i samhällsekonomin.
Ett omfattande utredningsarbete pågår redan på detta område. En arbetsgrupp
bestående av representanter för finans-, inrikes- och kommunikationsdepartementen
sysslar med problem rörande den kommunala långsiktsplaneringen,
innefattande enkäter till kommunerna i fråga om investeringsutveckling
och finansieringsplaner. Vidare pågår inom inrikesdepartementet
försöksverksamhet med regional utvecklingsplanering. Slutligen
bedrivs forskningsarbete i närbesläktade frågor vid vissa universitet. I avvaktan
på resultatet av det pågående arbetet bör någon ny utredning om
kommunernas allmänna finansieringsförhållanden inte tillsättas.
Kommunalskattekommittén skall analysera den samhällsekonomiska innebörden
av nuvarande regler för skatteutbetalningen och kartlägga hur de
påverkar det kommunala finanspolitiska handlandet. Inom ramen för ändrade
regler för utbetalning av kommunalskattemedel bör utredningen särskilt
undersöka de expanderande kommunernas finansieringsproblem.
Utskottet
Såsom framgår av den redogörelse som utskottet ovan lämnat har chefen
för finansdepartementet nyligen tillkallat en utredning, 1967 års kommunalskattekommitté,
vilken enligt sina direktiv skall behandla betydande delar
av det problemkomplex som berörs i motionerna. I direktiven meddelas
vidare att ett omfattande utredningsarbete rörande kommunernas investeringsutveckling
och finansieringsplaner redan förut pågår inom Kungl.
Maj :ts kansli och vid vissa universitet. Med hänsyn till de utredningar som
sålunda äger rum avstyrker utskottet motionärernas förslag.
Utskottet hemställer således,
att motionerna 1:478 och 11:838 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 13 februari 1968
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
4
Bankoutskottets utlåtande nr 7 år 1968
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Palm (s), Åkerlund (h),
Hilding (fp), Nils Theodor Larsson (ep), Lundin (s), Enarsson (h) och
Larfors (s);
från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s)*,
herrar Franzén i Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s)*, Larsson i Umeå
(fp) och Sjönell (ep)*.
* Ej närvarande vid justeringen.
ESSELTE AB, STHLM 68
814086
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.