Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 71 år 1968

1968-12-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:71, Bankoutskottets memorial nr 71 år 1968

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 71 år 1968

5

Nr 71

Memorial angående engångsunderstöd åt Margaretha Frantz.

Bankoutskottet upptar i detta memorial frågan om visst engångsunderstöd

till framlidne f. d. förste bankvaktmästaren hos riksbanken Nils Frantz’

frånskilda hustru Margaretha Frantz.

De förhållanden som föranleder utskottets initiativ är följande.

Nils Frantz, född 1898, var i sitt första äktenskap, ingånget år 1927, gift

med Margaretha Frantz, som är född den 13 november 1902. Efter föregående

hemskillnad dömdes år 1948 till äktenskapsskillnad mellan makarna.

Nils Frantz gifte 1956 om sig med Kerstin Frantz, född 1903. Han avled den

7 maj 1965.

1 ett mellan makarna inför förestående hemskillnad år 1946 ingånget avtal

förband sig Nils Frantz att till Margaretha Frantz utge visst underhållsbidrag

och stadgades att Margaretha Frantz skulle vara berättigad till änkepension

efter Nils Frantz för den händelse denne skulle avlida före henne.

Varken i hemskillnads- eller i äktenskapsskillnadsdomen förordnades dock

om rätt för Margaretha Frantz till familjepension. Efter mannens frånfälle

utbetalade statens personalpensionsverk sådan pension till Kerstin Frantz.

Sedan Margaretha Frantz av verket upplysts om att enligt 13 § 2 mom. statens

allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) ett villkor för att frånskild

hustru skall äga rätt till familjepension är att domstol förordnat därom,

instämde hon Kerstin Frantz inför Svartlösa domsagas häradsrätt och yrkade

att bli tillerkänd rätt till familjepension efter Nils Frantz.

Under hänvisning till högsta domstolens avgörande i ett mål av likartad

beskaffenhet (NJA 1965 s. 89) förordnade häradsrätten genom dom den 20

september 1966 att Margaretha Frantz skulle äga rätt till familjepension

efter Nils Frantz. I domskälen redovisades förebragta utredningar rörande

parternas levnadsvillkor och en därpå grundad bedömning av deras behov

av pensionen. Kerstin Frantz fullföljde talan mot domen hos Svea hovrätt,

som genom dom den 1 juni 1967 fastställde häradsrättens dom i huvudsaken

men gjorde viss ändring i fråga om gäldande av rättegångskostnader. Sedan

Kerstin Frantz fullföljt talan även mot hovrättens dom beslöt högsta domstolen

den 5 januari 1968 att icke meddela prövningstillstånd. Hovrättens

dom stod alltså fast.

I anledning därav tillförsäkrade statens personalpensionsverk genom beslut

den 26 januari 1968 Kerstin Frantz och Margaretha Frantz rätt till

familjepension enligt SPR med ett bruttobelopp av 588 kronor för månad i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 71 år 1968

1968 års pensionsnivå, att — så länge båda vore pensionsberättigade —

delas lika mellan dem. För Margaretha Frantz’ del skulle pensionen på

grund av bestämmelserna i 13 § 3 mom. SPR utgå från och med månaden

efter högsta domstolens beslut, dvs. från och med den 1 februari 1968. Efter

förnyad prövning bekräftade personalpensionsverket sitt beslut den 20 mars

1968.

Margaretha Frantz’ befullmäktigade ombud anförde hos bankoutskottet

besvär över personalpensionsverkets beslut och anhöll om ändring av detta

såvitt gällde tidpunkten från och med vilken pension skulle utgå. I besvären

och i senare ingivna påminnelser anförde ombudet bl. a. följande. Samtliga

omständigheter som enligt häradsrättens dom skulle medföra rätt för Margaretha

Frantz att erhålla pension hade förelegat vid Nils Frantz’ död. Kort

härefter hade Margaretha Frantz gjort hänvändelse i saken till personalpensionsverket,

men först efter åtskillig tid hade hon fått besked att domstolsförordnande

erfordrades. Den rättsliga prövningen hade genom motpartens

förvållande blivit onödigt utdragen. Kerstin Frantz hade sålunda

under lång tid fått uppbära hela pensionsbeloppet, trots att enligt häradsrättens

av överinstanserna fastställda dom hälften därav skulle tillkomma

den frånskilda hustrun.

Om Margaretha Frantz’ personliga förhållanden framgår av handlingarna

—- bl. a. häradsrättens dom — följande. Hon utvandrade — enligt uppgift

av hälsoskäl — år 1955 till Brasilien, där hon är bosatt i Säo Paulo. Hon har

sedan dess inte varit skriven i Sverige och torde inte ha möjlighet att erhålla

svensk folkpension. Hon har förlorat synen på ena ögat, och hennes hälsa är

vacklande. Hon är oförmögen till arbete, saknar tillgångar och har för att

få medel till sitt uppehälle tvingats skuldsätta sig.

Vid prövning av de nämnda besvären har bankoutskottet i likhet med

statens personalpensionsverk funnit att rätt till familjepensionsförmån för

Margaretha Frantz inträtt först i och med att lagakraftägande domstolsförordnande

därom förelegat, dvs. genom högsta domstolens beslut att icke

meddela prövningstillstånd, och att förmånen därför författningsenligt skolat,

såsom också skett, tillerkännas henne från och med månaden efter detta

beslut. Utskottet har följaktligen lämnat besvären utan bifall.

Av redogörelsen framgår att i ett fall som detta den part som pensionsförmånen

ursprungligen tillerkänts får, om hon fullföljer talan till högre instans,

under avsevärd tid efter lägre instans’ sedermera fastställda dom tillgodogöra

sig den del av förmånen som enligt domen icke längre skall tillkomma

henne. Detta förhållande ter sig mindre tillfredsställande. Enligt vad

utskottet erfarit har möjligheterna att åstadkomma en ändring härvidlag

upptagits till övervägande inom Kungl. Maj :ts kansli.

Den nackdel som nu gällande regler i fall som det här redovisade generellt

sett kan medföra för kärandeparten har för Margaretha Frantz’ del varit

särskilt påtaglig. Hon är som ovan sagts oförmögen till arbete och lever

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 71 år 1968

7

under betryckta omständigheter. Såsom bosatt i utlandet saknar hon möjlighet

att få folkpension och andra sociala förmåner som står till buds för

de svenska medborgare som är bosatta i Sverige.

Med hänsyn till angivna förhållanden föreslår utskottet att riksdagen tillerkänner

Margaretha Frantz ett engångsunderstöd svarande mot en del av

det pensionsbelopp som ytterligare skulle ha tillkommit henne om familjepension

kunnat beviljas henne från och med månaden efter häradsrättens

dom. Understödet, vars storlek inom angiven ram torde få bestämmas skönsmässigt,

bör enligt utskottets mening utgå med 4 000 kr. Beloppet bör utbetalas

av riksbanken, som i sista hand svarar för kostnaderna för den familjepension

som nu utgår till Margaretha Frantz.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen beviljar Margaretha Frantz ett engångsunderstöd

av 4 000 kronor att utbetalas av riksbankens medel.

Stockholm den 3 december 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande :

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h), Lundin (s), Enarsson (h) och Österdahl (fp);

från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s),

herrar Berglund (fp), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona

(s), Larsson i Umeå (fp), Rask (s) och Gustavsson i Ängelholm (s).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:420 Skrivelse till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående bestämmelser om revision av riksdagsförvaltningen. a1 i texten