Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående projektering av provisoriska lokaler för riksdagen jämte motioner.

1968-02-20 · 22 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:9, Utlåtande i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående projektering av provisoriska lokaler för riksdagen jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor angående projektering av provisoriska

lokaler för riksdagen jämte motioner.

I skrivelse till riksdagen den 17 januari 1968 (bilaga) hemställer styrelsen

för riksdagens förvaltningskontor att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t skall hemställa att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att projektera

den planerade förvaltningsbyggnaden i kvarteret Garnisonen i Stockholm

på sådant sätt att riksdagen och riksdagsbiblioteket kan erhålla provisoriska

lokaler där den 1 januari 1971. En sammanfattning av förslagets innebörd

återfinnes på s. 14.

Frågan om ett sådant projekteringsuppdrag har, såsom nämns i skrivelsen,

redan i december 1967 behandlats inom bankoutskottet. Direktören för

riksdagens förvaltningskontor Sture Lannefjord och avdelningsdirektören

hos byggnadsstyrelsen Nils Arne Rosén lämnade därvid en redogörelse för

projektet. Förslaget till provisoriska lokaler för riksdagen i kvarteret Garnisonen

har i januari 1968 presenterats i en särskild publikation, innehållande

ritningar m. m., vilken tillhandahållits samtliga riksdagsledamöter.

Såsom redovisas i skrivelsen har företrädare för Stockholms stad framlagt

ett alternativt förslag till provisoriska lokaler för riksdagen. Förslaget,

som innebär ianspråktagande av planerade byggnader — kulturhus, teater

och hotell — omedelbart söder om Sergels torg, bär i sin senaste version

presenterats i en publikation, »Lokaler för riksdagen vid Sergels torg»,

vilken liksom den nyssnämnda tillställts riksdagens ledamöter. En redogörelse

för förslaget har inför utskottet lämnats av två tjänstemän hos

Stockholms stad, chefsarkitekten vid stadsbyggnadskontorets stadsplancavdelning

Torsten Westman och tekniske direktören vid fastighetskontorets

saneringsavdelning Åke Hedtjärn. I anslutning därtill kommenterades förslaget

av tekniske direktören hos byggnadsstyrelsen Olle Eriksson.

Utskottets ledamöter har liksom riksdagens övriga ledamöter haft tillfälle

att studera modeller av de båda här nämnda byggnadsprojekten.

I anledning av den föreliggande framställningen från styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor har väckts de likalydande motionerna I: 744 av

herr Svenungsson m. fl. och II: 950 av herr Turesson. I dessa motioner hemställs,

att riksdagen skall

1 —Bibang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskotiets utlåtande nr 9 år 1968

1. avslå förslaget om projektering av provisoriska lokaler för riksdagen

och riksdagsbiblioteket i kvarteret Garnisonen,

2. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att byggnadsstyrelsen får i uppdrag

att projektera en provisorisk byggnad på riksdagshusplanen ävensom

närmare granska det av Stockholms stad framlagda förslaget om provisoriska

riksdagslokaler vid Sergels torg .

I skrivelse till bankoutskottet den 9 februari 1968 har andra kammarens

andre vice talman herr Cassel jämte ytterligare åtta riksdagsledamöter

föreslagit, att utskottet skall pröva möjligheten att fylla behovet av provisoriska

lokaler för riksdagen genom att utnyttja ett för ändamålet ombyggt

passagerarfartyg. Skrivelsen tillsammans med det material som överlämnats

i anslutning därtill har av utskottet remitterats till styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor för yttrande. Förslaget, som torde få beaktas vid

provisoriefrågans fortsatta handläggning, behandlas icke i detta utlåtande.

Motionerna

Motionärerna uttalar som sin mening att riksdagen i framtiden bör kvarligga

på Helgeandsholmen och att den även under provisorietiden bör befinna

sig på Helgeandsholmen eller i dess omedelbara närhet. Praktiska

skäl, såsom närheten till kanslihuset och den centrala administrationen,

säges tala för en sådan placering. Kvarteret Garnisonen anses inte uppfylla

kravet på central belägenhet.

Motionärerna ansluter sig till förvaltningskontorets uttalande att riksdagen

vid den slutliga prövningen av provisoriefrågan bör ha erforderliga

valmöjligheter. Förutom till Stockholms stads erbjudande att upplåta

lokaler vid Sergels torg hänvisar de till en av byggnadsstyrelsen i skrivelse

den 8 januari 1968 berörd möjlighet att uppföra en provisorisk byggnad på

riksdagshusplanen. Detta alternativ medger, hävdar de, att under provisorietiden

en byggnad inrymmande den permanenta plenisalen m. m. kan uppföras

på den nuvarande riksbankstomten.

Utskottet

Såsom utskottet erinrat om i sitt föregående utlåtande, nr 8, fick styrelsen

för riksdagens förvaltningskontor förra året på utskottets hemställan

(mem. 1967 nr 4) bemyndigande av riksdagen att föranstalta om en utredning

av riksdagens lokalfrågor med sikte på de problem som vållas av den

förutsedda övergången till enkammarriksdag från och med år 1971. Denna

utredning omfattar tre alternativ, nämligen ombyggnad av det nuvarande

riksdagshuset, nybyggnad på Helgeandsholmen och nybyggnad på Nedre

Norrmalm. Vidare avser utredningen frågan om provisoriska lokaler för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968 3

riksdagen och riksdagsbiblioteket under en övergångstid från och med den

1 januari 1971.

För planerna i fråga om framläggandet av utredningens resultat har

förvaltningskontorets styrelse redogjort i den skrivelse som återges i nyssnämnda

utlåtande nr 8. Därav framgår att styrelsen räknar med att vid

månadsskiftet mars-april 1968 med eget utlåtande kunna redovisa utredningsresultatet

för riksdagen. Materialet avses bli publicerat i ett tryckt

betänkande. Därjämte planeras en utställning.

Riksdagen kommer sålunda inom en nära framtid att få ta ställning till

frågan om vilket av nyss angivna alternativ som skall väljas för den permanenta

lösningen av dess lokalproblem. I samband därmed kommer riksdagen

också att få pröva frågan om vart den provisoriskt skall förlägga sin

verksamhet i avvaktan på att ett för en enkammarriksdag avpassat riksdagshus

står till buds. Ett sådant provisorium måste bl. a. innefatta en

plenisal som kan rymma det antal ledamöter som en enkammarriksdag

kommer att få. Det må erinras om att proposition om författningsreform

nu framlagts, vari föreslås en enkammarriksdag med 350 ledamöter. Den

övergångstid under vilken provisoriet skall fungera beräknas av byggnadsstyrelsen

till åtta eller nio år.

Trots den nära förestående prövningen av lokalfrågan — inklusive spörsmålet

om ett provisorium — i hela dess vidd påkallar förvaltningskontorets

styrelse nu ett omedelbart beslut om projektering av provisoriska lokaler

för riksdagens behov i den statliga förvaltningsbyggnad som under de

närmaste åren planeras bli uppförd i kvarteret Garnisonen på Östermalm.

Den tid som återstår innan provisoriet måste kunna tas i bruk är nämligen

så kort att omedelbara åtgärder krävs för att säkerställa att erforderliga

lokaler hinner ställas till förfogande. Projekteringen av anläggningen i kvarteret

Garnisonen såsom provisoriskt kontorshus för statsförvaltningens

räkning har redan drivits långt, och det är endast till följd härav som förutsättningar

föreligger för att byggnadsarbetena skall kunna vara avslutade

hösten 1970. Förvaltningskontorets styrelse hade från början avsett att

riksdagen redan hösten 1967 skulle få ta ställning till frågan om den här

angivna projekteringen. Av skäl som styrelsen redogör för omöjliggjordes

detta. Under den tid som sedan följt har byggnadsstyrelsen likväl låtit

vederbörande arkitektfirma fortsätta utredningen beträffande provisoriska

riksdagslokaler i kvarteret Garnisonen. Ytterligare insatser får emellertid

anses förutsätta ett uttalande från riksdagens sida.

På den senaste tiden har också ett annat, med projektet Garnisonen i flera

hänseenden likartat, alternativ till provisorisk anläggning för riksdagen

aktualiserats. Från Stockholms stads sida har nämligen föreslagits, att

riksdagen för erforderlig tid skall ta i anspråk vissa av de byggnader som

planeras bli uppförda omedelbart söder om Sergels torg. Enligt förslaget

skulle utskottens sammanträdeslokaler, riksdagens restaurang in. m. för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968

läggas till det kulturhus som skall avgränsa Sergels torg söder ut, riksdagens

plenisal, kammar- och utskottskanslier, riksdagsbibliotek m. m. till

den bakomliggande teatern samt ledamotsrum och partikanslier m. m. till en

anslutande hotellbyggnad. Även i detta fall föreslås alltså att riksdagen tillfälligt

skall utnyttja lokaler som redan planerats för permanent användning

av annat slag. Att ritningar till byggnaderna redan finns utarbetade och

att planeringen av dessas tillkomst även i övrigt fortskridit långt bär

givetvis varit en förutsättning för att förslaget skulle kunna framläggas.

Utskottet har med intresse tagit del av båda de här nämnda förslagen till

riksdagshusprovisorium. Vartdera erbjuder fördelen av en samlad anläggning,

inrymmande i stort sett alla slags lokaler som riksdagen har behov

av. Ett provisorium som inte uppfyller detta krav synes med hänsyn särskilt

till övergångstidens längd knappast kunna komma i fråga. Beträffande

Sergels-torg-alternativet kan konstateras att tidsplanen är hårt pressad och

bl. a. förutsätter vissa uppgörelser mellan Stockholms stad och kronan,

expropriationstillstånd, planfastställelse med förtur och vissa andra tillstånd.

Kostnaderna för en förläggning av riksdagen till Sergels torg kan

ännu inte beräknas med säkerhet, eftersom en del viktiga kostnadsfördelningsfrågor

skulle få bli föremål för förhandlingar. Något ställningstagande

från riksdagens sida till Sergels-torg-alternativet erfordras emellertid inte

för närvarande. Stockhoms stad har nämligen förklarat, att staden avser

att på egen bekostnad bedriva projektering av riksdagslokaler vid Sergels

torg fram till den tidpunkt våren 1968 då riksdagen fattar beslut om sin

framtida permanenta och provisoriska förläggning. Resultaten av det arbete

som bedrivs i stadens regi redovisas fortlöpande för byggnadsstyrelsen och

riksdagens förvaltningskontor och granskas av dessa. Alla de nämnda

parterna kommer uppenbarligen att, var och en såvitt på den ankommer,

vinnlägga sig om att riksdagens stundande prövning av provisoriefrågan

skall kunna innefatta en realistisk bedömning av Sefgels-torg-alternativets

genomförbarhet samt ekonomiska och övriga konsekvenser.

Vad beträffar alternativet med förläggning till kvarteret Garnisonen vill

utskottet understryka, att det beslut som förvaltningskontorets styrelse

nu föreslår riksdagen att fatta är att betrakta som en ren beredskapsåtgärd.

Den enda avsikten därmed är att undvika ett dröjsmål med projekteringsarbetet

som skulle kunna äventyra möjligheten att anläggningen i kvarteret

Garnisonen om så erfordras står färdig som provisorisk förläggningsplats

för riksdagen vid 1971 års början. Beslutet binder däremot på intet

sätt riksdagen vid prövningen av de förslag som den pågående utredningen

om riksdagens lokalfrågor kommer att framlägga. Skulle riksdagen vid

denna prövning besluta att inte ta lokalerna i kvarteret Garnisonen i anspråk

blir den enda följden av den nu förordade projekteringen att de medel som

nedlagts därpå går förlorade. Av de totala projekteringskostnaderna för

den nya anläggningen i kvarteret Garnisonen, ca 15 milj. kr., beräknas mel
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968

5

lan 300 000 och 400 000 kr. betingas av det avsedda lokalutnyttjandet för

riksdagens räkning. Antecknas bör, att någon medelsanvisning för ändamålet

inte nu är aktuell, eftersom projekteringen avses bedrivas med utnyttjande

av medel som står till byggnadsstyrelsens förfogande.

Under hänvisning till vad vitskottet här uttalat föreslår utskottet att riksdagen

bifaller vad förvaltningskontorets styrelse hemställt om och sålunda

går i författning om att byggnadsstyrelsen får det föreslagna projekteringsuppdraget.

En beredskapsåtgärd av detta slag bör enligt utskottets mening

te sig naturlig även för dem som skulle föredra att provisoriefrågan senare

kunde lösas på annat sätt. Utskottet kan alltså inte tillstyrka det avslagsyrkande

som framförs i motionerna I: 744 och 11:950.

I motionerna föreslås att riksdagen skall hos Kungl. Maj :t hemställa om

att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att närmare granska Stockholms stads

förslag om provisoriska riksdagslokaler vid Sergels torg''. En sådan granskning

har, såsom ovan angivits, redan inletts och kommer att fortsätta med

sikte på att en jämförande värdering av de olika provisorieförslagen skall

kunna föreläggas riksdagen. Någon särskild åtgärd för att granskningen

skall komma till stånd erfordras således icke.

Ytterligare föreslås i motionerna att byggnadsstyrelsen skall få i uppdrag

att även projektera en provisorisk byggnad på riksdagshusplanen.

Förslaget grundas på vissa uttalanden av byggnadsstyrelsen i skrivelse

till förvaltningskontoret den 8 januari 1968.

Ett provisorium av här antytt slag synes, såvitt utskottet kan bedöma,

kunna bli tänkbart endast om riksdagen beslutar att det permanenta riksdagshuset

skall förläggas till Nedre Norrmalm. Under sådana omständigheter

torde nämligen det nuvarande riksdagshuset tills vidare kunna utnyttjas

för riksdagens behov, om det kompletteras med en plenisal av erforderlig

storlek och försedd med vissa biutrymmen. En plenisalsbyggnad av här

avsett slag skulle givetvis bli av rent tillfällig karaktär och torde, om det

angivna alternativet skulle bli aktuellt, kunna komma till stånd även om

beslut därom fattas först senare i vår. Motionärernas förslag tar närmast

sikte på att en byggnad med permanent plenisal skall uppföras på riksbankstornten.

I anslutning därtill vill utskottet erinra om att riksbanken inte kan

beräknas lämna sina nuvarande lokaler förrän tidigast år 1973. Enligt

utskottets mening är den här berörda lösningen av provisoriefrågan föga

realistisk.

Utskottet vill slutligen i korthet kommenteraUtformningen av de planerade

provisoriska riksdagslokalerna i kvarteret Garnisonen. I jämförelse

med det preliminära lokalprogram som utarbetats för ett permanent riksdagshus

har lokalprogrammet för provisoriet reducerats på sätt förvaltningskontorets

styrelse redovisar. Väsentligen samma lokalprogram har

för övrigt utnyttjats av Stockholms stad för Sergels-torg-alternativet. Det

reducerade programmet medför bl. a., att flertalet riksdagsledamöter under

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 9

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968

hela provisorietiden kommer att två och två få dela arbetsrum. Utskottet

finner det önskvärt att man även prövar genomförbarheten av och kostnaderna

för en lösning innebärande att varje riksdagsledamot som så önskar

kan få ett eget arbetsrum. Utan att i enskildheter ta ställning till de lokaldispositioner

som skisserats i förvaltningskontorets skrivelse vill utskottet

uttala, att lokalprogrammet i övrigt synes väl avvägt och lämpligt som

underlag för den fortsatta projekteringen. Utskottet förutsätter emellertid

att de synpunkter på lokalutformningen som framförs till förvaltningskontoret

av olika blivande lokalutnyttjare blir i skälig mån beaktade, något

som kan ha särskild betydelse när det gäller utrymmen för mera speciella

ändamål, såsom för pressen samt radio och TV.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

A. att riksdagen med avslag på motionerna 1:744 och

II: 950, i vad de gäller projektering av lokaler i kvarteret

Garnisonen, och med bifall till förevarande framställning

från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att byggnadsstyrelsen

får i uppdrag att projektera den planerade förvaltningsbyggnaden

i kvarteret Garnisonen i Stockholm på sådant sätt

att riksdagen och riksdagsbiblioteket kan erhålla provisoriska

lokaler där från 1971 års början;

B. att motionerna I: 744 och II: 950, i vad de gäller granskning

av förslag om riksdagslokaler vid Sergels torg i Stockholm,

måtte anses besvarade med vad utskottet ovan anfört;

C. att motionerna I: 744 och II: 950, i vad de gäller projektering

av en provisorisk byggnad på riksdagshusplanen, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 februari 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h), Hilding (fp), Nils Theodor Larsson (ep), Lundin (s)* och

Enarsson (h);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s), Berglund (fp),

Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Ekström i Iggesund (s)*,

Fridolfsson i Rödeby (s) och Ullsten (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968

7

Reservation

1. vid utskottets hemställan under A.

av herr Hagnell (s), som ansett

dels att det stycke på s. 5 i utskottets yttrande som börjar med orden

»Under hänvisning till» och slutar med orden »motionerna I: 744 och

II: 950» bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

»Utskottet anser att riksdagen bör söka en sådan lösning av sin lokalfråga

vid eventuell övergång till enkammarsystem att andra kammarens

nuvarande plenisal kan användas utan större ombyggnadsarbeten. Utskottet

avstyrker därför den föreliggande framställningen från styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor.»;

dels att utskottet under A. bort hemställa

»A. att riksdagen måtte avslå förevarande framställning

från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor rörande

projektering av provisoriska lokaler för riksdagen och riksdagsbiblioteket

i kvarteret Garnisonen i Stockholm, samt

att motionerna 1:744 och 11:950, såvitt de avser detta

ämne, härigenom måtte anses besvarade;»

2. vid utskottets hemställan under C.

av herrar Åkerlund (h), Enarsson (h) och Regnéll (h), vilka ansett

dels att det stycke på s. 5 i utskottets yttrande som börjar med orden

»Ett provisorium av» och slutar med orden »provisoriefrågan föga realistisk»

bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

»Motionärernas förslag innebär att det nuvarande riksdagshuset under

provisorietiden skall utnyttjas för riksdagens behov, kompletterat med en

plenisal av erforderlig storlek och försedd med vissa biutrymmen. En byggnad

med permanent plenisal bör kunna uppföras på riksbankstomten. Utskottet

finner förslaget beaktansvärt och anser det önskvärt att projektering

av en provisorisk byggnad av angivet slag omedelbart kommer till stånd.»;

dels att utskottet under C. bort hemställa

»C. att riksdagen med bifall till motionerna 1:744 och

II: 950 i ifrågavarande del måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att projektera

en provisorisk byggnad på riksdagshusplanen i enlighet med

vad utskottet ovan anfört.»

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968

Bilaga

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

Till Riksdagen

Inledning

På hemställan av bankoutskottet beslöt 1967 års riksdag under dess vårsession

att bemyndiga styrelsen för riksdagens förvaltningskontor att föranstalta

om en utredning av riksdagens lokalfrågor jämte viss programmering

i enlighet med vissa av utskottet och styrelsen angivna riktlinjer

(BaU 1967:4, Rskr. 84). En omedelbar anledning till utredningen var

grundlagberedningens förslag till partiell författningsreform, innefattande

övergång till enkammarsystem den 1 januari 1971 (SOU 1967:26), varom

proposition till riksdagen enligt uppgift kan emotses under vårsessionen

1968.

Utredningen, som bedrivs under medverkan av byggnadsstyrelsen och av

den anlitade konsulter, avser dels frågan om om- och/eller nybyggnad av

riksdagens hus på Helgeandsholmen eller nybyggnad på Nedre Norrmalm,

dels frågan om provisoriska lokaler för riksdagen med riksdagsbiblioteket

under en övergångstid fr. o. in. den 1 januari 1971.

Styrelsen räknar med att vid månadsskiftet mars—april 1968 med eget

utlåtande kunna redovisa utredningens resultat för riksdagen.

Beslut torde kunna anstå till våren 1968 i frågan om riksdagens och

riksdagsbibliotekets förläggning under eu övergångstid fr. o. m. den 1 januari

1971.

Styrelsen finner det emellertid erforderligt att frågan om projektering

av provisoriska lokaler för riksdagen och biblioteket under här avsedd

övergångstid dessförinnan underställes riksdagen för att säkerställa att

erforderliga lokaler står till förfogande vid nyssnämnda tidpunkt.

Undersökning av tillgången på provisoriska lokaler för riksdagen

Som underlag för den pågående utredningen om riksdagens lokalfrågor

på längre sikt gäller ett av förvaltningskontorets styrelse den 27 april 1967

fastställt preliminärt lokalprogram för riksdagen efter övergång till en
STYRELSEN

FÖR RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

ang. projektering av provisoriska lokaler för riksdagen i kv. Garnisonen

Dnr 1:393/67

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968

G

kammar system. Programmet upptar bl. a. eget arbetsrum för varje ledamot

och omfattar efter komplettering ca 35 000 kvm rumsyta inklusive bilplatser.

För riksdagens lokalbeho\ under övergångstiden fr. o. in. år 1971 balett

särskilt, mindre omfattande lokalprogram utarbetats av förvaltningskontoret

i samråd med byggnadsst isen.

Provisoriska lokaler för den nya enkammarriksdagen måste vara klara

för inflyttning under hösten 1970, så alt de kan tas i bruk i januari 1971.

Om riksdagen på längre sikt skulle bli kvar på Helgeandsholmen i omeller

nybyggda lokaler, torde det vara ofrånkomligt att ersättningslokaler

står till buds under hela byggnadstiden eftersom riksdagens verksamhet

bedöms ej kunna pågå samtidigt med byggnadsarbetena. Härtill kommer

erforderlig tid för planering och projektering av om- eller nybyggnad inklusive

eventuell arkitekttävling. Tidpunkten för riksbankens flyttning till

plats utanför Helgeandsholmen kan avsevärt påverka tidsplaneringen för

en ny- eller ombyggnad för riksdagen på Helgeandsholmen. Enligt aktuella

beräkningar bör man räkna med att riksdagen behöver disponera provisoriska

lokaler under ca åtta år fr. o. m. den 1 januari 1971, om riksdagen

i huvudfrågan stannar för om- och/eller nybyggnad på Helgeandsholmen.

Även om riksdagens beslut i huvudfrågan skulle komma att avse ett nybyggt

riksdagshus på Nedre Norrmalm erfordras med utgångspunkt från

grundlagberedningens förslag bl. a. en plenisal för 350 ledamöter och lokaler

för ett nytt, fjärde lagutskott från den 1 januari 1971 tills ett nytt riksdagshus

kan tas i anspråk. Övergångstiden kommer i detta fall att bli längre

än i något av Helgeandsholms-alternativen och kan enligt byggnadsstyrelsen

beräknas till ca nio år, räknat från den 1 januari 1971.

Förvaltningskontoret har i första hand eftersträvat en samlad lösning

av riksdagens och riksdagsbibliotekets lokalproblem under övergångstiden.

En splittring av riksdagens lokaler försvårar möjligheterna att bedriva

riksdagens verksamhet på ett tillfredsställande sätt, vilket är angeläget ej

minst med hänsyn till övergångstidens längd. De piovisoriska lokalerna

bör vidare medföra förbättrade arbetsvillkor för riksdagens ledamöter och

tjänstemän och måste tillgodose riksdagens och bibliolekets ej obetydliga

behov i fråga om totalyta samt fylla riksdagens särskilda krav vad gäller

rumsstorlekar, rumssamband och funktioner i övrigt och i fråga om samband

med statsdepartementen. Slutligen måste de provisoriska lokalerna

vara disponibla för inflyttning före den 1 januari 1971.

I skrivelse till förvaltningskontorets styrelse den 20 november 1967 (bilaga

1) anmälde byggnadsstyrelsen att olika alternativ till provisoriska

lokaler för riksdagen undersökts. Byggnadsstyrelsen hade enligt skrivelsen

funnit att den enda lösning, som tillgodosåg nyss angivna krav, var att för

riksdagens och riksdagsbibliotekets räkning under övergångstiden fr. o. m.

den 1 januari 1971 ta i anspråk en del av den byggnad i ku. Garnisonen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968

På Östermalm som byggnadsstyrelsen på Kungl. Maj :ts uppdrag sedan 1965

projekterar för förvaltningsändamål.

För att anläggningen i kv. Garnisonen skall hinna i erforderlig utsträckning

färdigställas till hösten 1970 måste byggnadsstyrelsen dock utan dröjsmål

få i uppdrag att projektera för riksdagen.

Lokalprogrammet för riksdagen i kv. Garnisonen

I samråd med byggnadsstyrelsen bär förvaltningskontoret som förut

nämnts, utarbetat ett särskilt, av kontorets styrelse fastställt lokalprogram

töi riksdagen med riksdagsbiblioteket vid en provisorisk förläggning till

kv. Garnisonen fr. o. in. den 1 januari 1971.

Programmet innefattar i förhållande till nuläget avsevärt förbättrade

arbetsvillkor för bl. a. regeringens och riksdagens ledamöter, riksdagens

organ och personal samt företrädare för massmedia. Sålunda förutsätter

programmet för provisoriet bl. a. att — utöver riksdagens talmän, vice talmän,

ordförande i utskott och partiordförande — varje statsråd, vice

ordförande i utskott, ordförande i utskottsavdelning (KU, SU och BeU),

ordförande i vissa riksdagens organ samt gruppledare erhåller eget arbetsrum.

I övrigt innebär programmet att två riksdagsledamöter delar

arbetsrum. Å andra sidan har de för ett om- eller nybyggt riksdagshus

programmerade ytorna av förklarliga skäl reducerats med hänsyn till dels

att det dock är fråga om eu tidsbegänsad förläggning, dels att vissa för

nyPyggnaöen i kv. Garnisonen redan projekterade utrymmen, t. ex. restaurang

och konferensrum, kan utnyttjas gemensamt med statliga myndigheter,

dels önskvärdheten att ej mer än nödvändigt inkräkta på utrymmen avsedda

för andra än riksdagens funktioner, dels kostnaderna för provisoriet.

Det torde för riksdagens ställningstagande i den nu aktualiserade frågan

om projektering för riksdagens räkning i kv. Garnisonen ej vara nödvändigt

att i detalj redovisa lokalprogrammet för provisoriet i kv. Garnisonen.

Följande upplysningar om lokalprogrammets innehåll må dock lämnas.

Fn plenisal för den nya enkammaren kan åstadkommas genom överbyggnad

av en gård i bottenplanet och planet närmast ovanför. Plenisalen

om ca 1 000 kvm beräknas för 370 personer och läktaren för 350 personer.

Talmansavdelningen upptar sex rum med biutrymmen, totalt ca 190 kvm.

För det inre och yttre kammarkansliet, vars personalorganisation ännu

ej är bestämd, har beräknats en yta av ca 500 kvm inkl. utrymmen för vissa

till kammaren knutna funktioner.

För regeringen beräknas en sessionssal, arbetsrum för varje statsråd

samt rum för departementstjänstemän och vissa annexutrymmen med en

total yta av inemot 650 kvm.

De elva ständiga utskottens rum upptar för varje utskott — utöver plenisal

— arbetsrum för ordförande, vice ordförande, i förekommande fall avdelningsordförande

och för kanslitjänstemän. Medan lokalprogrammet för

ett om- eller nybyggt riksdagshus för utskott, som arbetar på avdelningar,

upptar dels plenisal för utskottet, dels sessionssal för varje utskottsavdel
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968

11

ning, har lokalprogrammet för provisoriet baserats på förutsättningen att

en av avdelningarna i sådant utskott kan hålla session i utskottets plenisal.

Sammanlagt upptar utskotten i lokalprogrammet för provisoriet en yta

av 3 060 kvm.

De för förvaltningskontoret programmerade utrymmena i provisoriet

upptar en yta exklusive förråd och lager av ca 1 100 kvm, vilket innebär

en avsevärd reducering i förhållande till lokalprogrammet för ett om- eller

nybyggt riksdagshus.

För vissa organ (riksdagens lönedelegation, internationella sekretariatet,

interparlamentariska gruppens kansli och Sällskapet riksdagsmän och

forskares kansli m. fl.) upptar lokalprogrammet för provisoriet utrymmen

med en total yta av ca 80 kvm.

Under benämningen gemensamma ledamotsrum upptar lokalprogrammet

för provisoriet justeringsrum, skrivmaskinsrum, handskriftsrum och ca 10

klubbrum, de sistnämnda med en yta av ca 350 kvm. Utöver de i det föregående

nämnda rummen för ordförande och vice ordförande i utskott m. fl.

tillkommer ca 150 enskilda ledamotsrum, vartdera avsett för två personer.

Tillhopa upptar här avsedda gemensamma och enskilda ledamotsrum en

programmerad yta av ca 2 765 kvm.

Några konferensrum, partilokaler och lektionssalar har i princip ej behövt

programmeras för riksdagen under provisorietiden, då hithörande

funktioner kan tillgodoses i lokaler som ändå projekteras och skall finnas

i anläggningen i kv. Garnisonen.

Däremot har för partigrupperna programmerats rum för förtroenderåd

(5 rum), partiordförande (5 rum) och gruppkanslier (30 rum) med en

sammanlagd yta av ca 835 kvm.

För press, radio och TV har programmerats ca 27 referent-, klubb-, vaktoch

inspelningsrum med en yta av ca 265 kvm.

Utrymme för restaurang ingår i det generella programmet för kv. Garnisonen.

Den projekterade restaurangen avses få en kapacitet för ca 1 700

personer per dag och kommer att nyttjas gemensamt av riksdagen och övriga

till kv. Garnisonen förlagda organ med särskild avdelning för riksdagen.

Behovet av särskilda represeniationslokaler för riksdagen har ansetts ej

böra upptagas i lokalprogrammet för provisoriet utan få tillgodoses på annat

sätt. Vissa förberedelser härför har vidtagits av förvaltningskontoret.

Vidare ingår utrymmen för reception, televäxel, motionshall och bastu,

sjukrum, fritidsrum och föreningsrum i det generella programmet för kv.

Garnisonen och kommer att stå till riksdagens förfogande. Däremot har

lokaler särskilt programmerats för gemensam postanstalt samt postfackrum

och resebyrå för riksdagen.

Vad slutligen angår riksdagsbiblioteket upptar lokalprogrammet för provisoriet

drygt 10 rum med en yta av ca 600 kvm. Härtill kommer ett handbibliotek

samt magasinsutrymmen i dels kv. Garnisonen, dels kv. Vinstocken

(f. d. Skandinaviska Banken) vid Gustav Adolfs torg som förutsatts

stå till förfogande.

Lokalprogrammets genomförande i kv. Garnisonen

Den projekterade anläggningen i kv. Garnisonen omges av Karlavägen,

Oxenstiernsgatan, Linnégatan och Banérgatan (jfr situationsplan fogad vid

byggnadsstyrelsens skrivelse). Den skall rymma generella kontorslokaler

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 196S

för statlig förvaltning i den mängd som förslaget till stadsplan tillåter,

95 000 kvm för hela kvarteret. Med undantag för befintliga kaserner och

hus för FOA innebär detta ea 70 000 kvm A7åningsyta för en nybyggnad.

Mellan betongtorn, som utgör enheter i »försörjningszoner» med huvudkommunikation

tvärs igenom anläggningen, ligger kontorsenheter i tre lägen,

ett utefter Karlavägen, ett i anläggningens mitt och ett närmast befintliga

kaserner. I det generella kontorshuset kommer att finnas tio plan. Av

dessa utgör två källarvåningar med plats för parkering av ca 1 000 bilar

i plan 1 och ca 200 bilar i plan 2. Samtliga hissbatterier avses få möjlighet

till kontakt med parkeringsanläggningen.

Utrymmen för normala kontorsrum har våningshöjden 3,0 meter. Plan

3 och 4 (bottenvåning och våning 1 tr.), vilka i det generella programmet

är avsedda för stora rum, datacentraler resp. kontorslandskap, har våningshöj

derna 4,5 och 3,6 meter.

En för hela kvarteret gemensam restaurang jämte vissa fritidslokaler är

förlagda mellan kontorshuset och befintlig kasern.

Nybyggnaden beräknas rymma ca 2 800 anställda.

Sammanfattningsvis innebär förslaget till förverkligande av lokalprogrammet

för riksdagen under övergångstiden fr. o. m. den 1 januari 1971

att för riksdagen beräknas en yta av ca 16 000 kvm rumsyta, vilket översatt

till våningsyta innebär att riksdagen torde komma att utnyttja ca 25 000 kvm

av Garnisonsanläggningens ca 70 000 kvm våningsyta. Mellanskillnaden

(25 000 — 16 000 = 9 000 kvm) motsvaras av kommunikations- och serviceutrymmen

för riksdagens räkning. Härutöver avses ca 10 000 kvm rumsyta

skola nyttjas av riksdagen gemensamt med andra organ. Dit hör entréer,

konferenslokaler och restaurang.

Styrelsen för förvaltningskontoret har med tillfredsställelse konstaterat

att en samlad lösning av riksdagens lokalproblem under en övergångstid

fr. o. m. den 1 januari 1971 är möjlig och att det särskilda lokalprogrammet

både kvantitativt och kvalitetsmässigt kan förverkligas i den planerade

förvaltningsbyggnaden i kv. Garnisonen. Enligt byggnadsstyrelsens

beräkningar kan den av riksdagens plenisal betingade ökningen av byggnadskostnaden

för nybyggnaden i kv. Garnisonen uppskattas till ca 2,5

milj. kr. exklusive inredning och utrustning.

En provisorisk förläggning av riksdagen till kv. Garnisonen framstår

som en lämplig lösning under övergångstiden oavsett vilket riksdagens beslut

blir i huvudfrågan. Som en säkerhetsåtgärd hemställde styrelsen i skrivelse

den 22 november 1967 till riksdagens bankoutskott att utskottet måtte

utverka riksdagens beslut att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att

byggnadsstyrelsen fick i uppdrag att projektera den planerade förvaltningsbyggnaden

i kv. Garnisonen i Stockholm på sådant sätt att riksdagen och

riksdagsbiblioteket kunde erhålla provisoriska lokaler där den 1 januari

1971. På grund av sedermera uppkommen oklarhet angående omfattningen

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968

av bankoutskottets initiativrätt beslöt utskottet den 12 december 1967,

med upphävande av ett den 5 december 1967 fattat beslut om hemställan

i enlighet med förvaltningskontorets skrivelse, att lämna denna utan åtgärd.

Under den tid som därefter förflutit har byggnadsstyrelsen inom ramen för

riksdagshusutredningen låtit vederbörande arkitektfirma i Stockholm fortsätta

utredningen beträffande riksdagens lokaler. I en publikation, som

samtidigt härmed separat tillställes riksdagens ledamöter, redovisas hur

lokalprogrammet kan genomföras i kv. Garnisonen. De redovisade inredningarna

i lokalerna är härvid att betrakta som exempel, som ej utesluter

andra lösningar.

Sergels torg

Sedan förvaltningskontorets styrelse avgav sin i det föregående redovisade

skrivelse den 22 november 1967, har företrädare för Stockholms stad

inför styrelsen redovisat en av fastighetskontorets saneringsavdelning och

stadsbyggnadskontorets stadsplaneavdelning verkställd undersökning av

möjligheterna att provisoriskt anpassa den planerade bebyggelsen söder

om Sergels torg för riksdagens behov. Enligt stadens första i början av

december framlagda promemoria skulle riksdagen disponera västra delen

av det planerade kulturhuset inom nuvarande kv. Skansen och Fyrmörsaren

samt den planerade teatern inom nuvarande kv. Skansen och Frigga —

öster om Drottninggatan och söder om Sergels torg. I en den 21 december

1967 dagtecknad promemoria, som innefattar en överarbetning av den första

promemorian, föreslås att riksdagen skall disponera de tre övre våningarna

i kulturhuset och övre delen av teaterbyggnaden samt dessutom — för ledamotsrum,

partikanslier och riksdagsbibliotek in. m. — delar av en planerad

hotellbyggnad (nya Hotell Gillet) i kv. Frigga söder om teatern mellan

Drottninggatan och Brunkebergstorg.

Den av stadens myndigheter skisserade provisoriska anläggningen för

riksdagen granskas f. n. inom byggnadsstyrelsen och förvaltningskontoret.

I bilagda skrivelse den 8 januari 1968 till förvaltningskontoret (bilaga 2)

har byggnadsstyrelsen emellertid konstaterat att Sergels torg-förslagets

tidsplan är mycket hårt pressad och att man måste förutsätta att staden

omedelbart igångsätter projekteringen utan att avvakta ett beslut från riksdagen

hur dess provisorium skall lösas. I stadens senaste promemoria förutskickas

att de för riksdagen avsedda lokalerna för ledamotsrum, partikanslier,

riksdagsbibliotek in. fl. i den planerade hotellbyggnaden inte hinner

färdigställas till den 1 januari 1971.

Såsom byggnadsstyrelsen i sin senaste skrivelse framhållit kvarstår därför

behovet av projekteringsuppdrag för kv. Garnisonen även efter det

förslag framförts om provisoriska riksdagslokaler vid Sergels torg, ej minst

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968

för att riksdagen vid den slutliga prövningen av frågan om förläggning

under övergångstiden skall ha erforderlig valmöjlighet.

Sammanfattning

Riksdagens förvaltningskontor har under medverkan av byggnadsstyrelsen

jämlikt uppdrag av 1967 års riksdag under dess vårsession undersökt

olika möjligheter att tillgodose riksdagens lokalbehov under en övergångstid

fr. o. m. den 1 januari 1971 efter en eventuell partiell författningsreform.

Förvaltningskontoret har härvid i första hand eftersträvat en samlad lösning

av riksdagens lokalproblem i förening med förbättrade arbetsvillkor

för riksdagens ledamöter, organ och personal under övergångstiden. Denna

tid kan beräknas uppgå till 8—9 år räknat fr. o. in. den 1 januari 1971,

oavsett om riksdagen i lokalfrågan på längre sikt beslutar att kvarstanna

på Helgeandsholmen eller uppföra ett nytt riksdagshus på Nedre Norrmalm.

1 en planerad nybyggnad i kv. Garnisonen på Östermalm, som byggnadsstyrelsen

på Kungl. Maj :ts uppdrag projekterar för förvaltningsändamål,

finns möjlighet att på sätt i det föregående redovisats kvantitativt och kvalitativt

tillgodose riksdagens och riksdagsbibliotekets lokalbehov under

övergångstiden enligt ett av förvaltningskontoret uppgjort lokalprogram.

Förutsättningen för att anläggningen skall kunna tas i bruk av riksdagen

den 1 januari 1971 är dock att byggnadsstyrelsen utan dröjsmål får uppdrag

att projektera erforderlig del av anläggningen för riksdagens och riksdagsbibliotekets

räkning. Riksdagsbiblioteket förutsättes såsom depå utnyttja

de lokaler i kv. Vinstocken (f. d. Skandinaviska Banken) vid Gusta\

Adolfs torg som redan står till dess förfogande.

Hemställan

Åberopande vad sålunda anförts hemställer styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att projektera den planerade förvaltningsbyggnaden

i kv. Garnisonen i Stockholm på sådant sätt att riksdagen

och riksdagsbiblioteket kan erhålla provisoriska lokaler där den 1 januari

1971.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad ordförande,

vice ordföranden Andersson, ledamöterna Wärnberg, Augustsson,

Sterne och suppleanten Sandell.

Stockholm den 17 januari 1968

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

På styrelsens vägnar:

Sigurd Lindholm

/ Sture Lannefjord

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968

15

KUNGL BYGGNADSSTYRELSEN

Bilaga 1

20.11. 1967

STYRELSEN FÖR RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

Provisoriska lokaler för riksdagen

I skrivelse den 10.3.1967 uppdrog styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

åt byggnadsstyrelsen att biträda förvaltningskontoret vid en utredning

angående riksdagens hus in. m. Utredningen skulle avse följande tre

alternativ.

1. Ombyggnad av nuvarande riksdagshus.

2. Nybyggnad på Helgeandsholmen.

3. Nybyggnad på Nedre Norrmalm.

Som underlag för utredningen överlämnade förvaltningskontoret ett preliminärt

program för riksdagens lokalbehov.

Utredningen skulle även omfatta de övergångsanordningar som erfordras

för att riksdagen skall kunna fungera under den tid nuvarande byggnad

eventuellt ej står till förfogande.

I sitt den 28.4.1967 framlagda betänkande (SOU 1967: 26) förordar grundlagsberedningen

att en partiell författningsreform träder i kraft den 1.1.1971.

Reformen innebär bl. a. att riksdagen skall bestå av en enda kammare med

350 ledamöter.

Byggnadsstyrelsen avser att överlämna utredningen till förvaltningskontoret

vid sådan tidpunkt att frågan om riksdagens lokalisering kan avgöras

av vårriksdagen 1968. Styrelsen kan ännu ej uttala sig om resultatet av

utredningen men vissa ställningstaganden till frågan om provisoriska lokaler

är av tidsskäl redan nu erforderliga.

För det fall att riksdagen skall kvarbliva på Helgeandsholmen antingen

i ombyggda lokaler eller i ett nytt riksdagshus finner byggnadsstyrelsen det

ofrånkomligt att ersättningslokaler för samtliga riksdagens enheter kommer

att krävas under hela byggnadstiden som beräknas uppgå till 3 å 4 år.

Ombyggnadsarbetena torde nämligen vara av den omfattningen att någon

annan verksamhet ej rimligen kan pågå samtidigt med byggnadsarbetena.

Erforderlig tid för förberedelse av om- resp. nybyggnad i form av planering

och projektering inklusive tid för arkitekttävling bedöms vara 4 ä 5 år efter

det att riksdagen fattat principbeslut i frågan. Tidpunkten för riksbankens

flyttning till den planerade nybyggnaden vid Brunkebergstorg kan bli styrande

för tidplaneringen.

På grund av enkammarreformen måste en ny, provisorisk plenisal rymmande

350 ledamöter vara disponibel för riksdagen från den 1.1.1971. Utgående

från ovan angiven tidsåtgång för ny- eller ombyggnad bör man räkna

med att riksdagen behöver disponera provisoriska lokaler under 5 å 6 år

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968

räknat från 1971. För att riksdagen skall kunna arbeta på ett tillfredsställande

sätt torde med hänsyn till provisorietidens längd en större splittring

av lokalerna på olika håll i staden icke kunna accepteras.

Problemet har alltså varit att finna samlade lokaler för riksdagens väsentligaste

arbetsenheter, vilket innebär att en totalyta erfordras om ca 25 000 in2.

Lokalerna skall kunna tillgodose riksdagens speciella krav på rumsstorlekar,

rumssamband och övriga funktioner, ligga någorlunda centralt för att snabbt

kunna nås från statsdepartementen och vara inflyttningsklara före den

1.1.1971. Byggnadsstyrelsen, som undersökt olika alternativ, har funnit att

den enda lösning som uppfyller de nämnda villkoren är att ordna provisoriska

lokaler för riksdagen genom att ta i anspråk en del av den förvaltningsbyggnad

som byggnadsstyrelsen planerar uppföra i kv. Garnisonen på

Östermalm. På grundval av ett den 9.11. 1964 ingivet byggnadsprogram

uppdrog Kungl. Maj :t i skrivelse den 5.3.1965 åt byggnadsstyrelsen att utföra

projektering fram t. o. in. färdiga bygghandlingar för byggnadsobjektet

samt att därefter underställa ärendet Kungl. Maj :ts förnyade prövning.

För kvarterets läge och byggnadens utformning hänvisas till bifogad situationsplan.

I samråd med byggnadsstyrelsen har riksdagens förvaltningskontor uppgjort

ett lokalprogram för riksdagen avseende en provisorisk förläggning

av riksdagens samtliga lokalenheter till kvarteret Garnisonen. Det för eu

permanent nybyggnad föreliggande preliminära lokalprogrammet har härvid

varit utgångspunkt men lokalbehovet har avsevärt reducerats med hänsyn

till att det är fråga om en tillfällig förläggning varjämte beaktats möjligheten

av gemensamt utnyttjande av vissa för byggnadens ordinarie användning

redan planerade lokaler t. ex. sammanträdesrum och personalrestaurang.

Vid den undersökning som därefter gjorts beträffande möjligheten

att inplacera riksdagens lokaler i den projekterade byggnaden har det

visat sig att denna tack vare sin generella uppbyggnad och flexibla planlösning

genom endast smärre förändringar och tillägg kan anpassas till

riksdagens lokalbehov och på ett fullt tillfredsställande sätt tillgodose riksdagens

funktionskrav.

Kostnaden för nybyggnaden i kvarteret Garnisonen bedömes komma att

öka med ca 2,5 Mkr om riksdagen skall förläggas dit. Kostnaden beror huvudsakligen

på den ökning av byggnadsvolymen som uppstår när behovet av eu

plenisalsdel tillkommer. Skulle byggnaden efter riksdagens avflyttning sedan

återställas till ursprungligen avsedd planlösning skulle tillkomma ytterligare

ca 2,5 Mkr. Emellertid är det sannolikt att plenisalen när den inte

längre erfordras för riksdagen kan få fullgod användning för andra funktioner.

Kalkylering av den totala nybyggnadskostnaden pågår inom byggnadsstyrelsen

och kan för närvarande inte redovisas. Styrelsen räknar med

att finansiering av byggnaden även vad avser riksdagshusdelen skall ske

över byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond och

att riksdagen debiteras hju-a till fonden. Härtill kommer kostnaden för projektering

och anskaffning av inredning och utrustning för riksdagens behov.

Tidigare uppgjorda tidplaner för nybyggnaden i kvarteret Garnisonen

syftade till att byggnadens första etapp skulle färdigställas under våren

1971 samt att anläggningen i dess helhet inklusive matsalsbyggnad skulle

bli färdig under 1972. Med hänsyn till erforderlig inflyttningstidpunkt för

riksdagen måste såväl projektering som byggande forceras. Även matsalsbyggnaden

bör givetvis kunna användas vid vårriksdagens början 1971 vilket

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968

bland annat medför att på dess plats för närvarande belägna tillfälliga byggnader

för statistiska centralbyrån måste rivas redan sommaren 1968 och

ersättningsbyggnader anskaffas för däri inrymda funktioner.

Även för det fall att riksdagen skulle besluta om nybyggnad på Nedre

Norrmalm och det nuvarande riksdagshuset alltså skulle kunna användas

under byggnadstiden kvarstår behovet av en ny plenisal för 350 ledamöter

under tiden från den 1.1.1971 fram till dess en nybyggnad står färdig.

Byggnadsstyrelsen har undersökt vilka möjligheter som finns att ordna

en sadan provisorisk plenisal. Pa grund av den långa provisorietiden, som

i detta fall är svårare att med säkerhet beräkna men i varje fall torde överstiga

6 år, bör plenisalen om riksdagen under övergångstiden kvarblir i

nuvarande riksdagshus ligga så nära detta som möjligt. Den lämpligaste

lösningen skulle då vara att bygga om en av de nuvarande plenisalarna så

att den rymmer 350 ledamöter. Detta har emellertid visat sig kräva omfattande

åtgärder som i korthet innebär att endera första eller andra kammarens

plenisal sbyggnad helt måste rivas och ersättas med en provisorisk

nybyggnad. Bland annat på grund av de dåliga grundläggningsförhållandena

under riksdagshuset kan detta arbete bli relativt komplicerat och innebära

besvärande störningar för verksamheten i riksdagen under ombyggnadstiden,

som beräknas till minst D/2 år. Under denna tid krävs då i sin tur

ersättningslokal för den kammare vars plenisal skulle rivas för att ge plats

åt den provisoriska nya plenisalen. Styrelsen har övervägt att använda rikssalen

pa slottet för detta ändamål men funnit att detta knappast är möjligt

bland annat på grund av bristen på erforderliga bilokaler. Därtill krävs omfattande

ändringar och installationer i rikssalen vilka med hänsyn till den

korta användingstiden blir dyrbara.

Styrelsen, som undersökt även andra alternativ för en ny plenisal avsedd

att fungera i kombination med nuvarande riksdagshus under den tid nybyggnad

för riksdagen pågår på Nedre Norrmalm, har ej funnit någon lösning

som bär godtagbar förläggning och som kan genomföras till den 1.1.1971.

Även i detta fall, det vill säga om riksdagen skulle besluta att flytta till

Nedre Norrmalm, torde därför en provisorisk förläggning av riksdagen till

kvarteret Garnisonen vara nödvändig.

Byggnadsstyrelsen anser sig icke ha befogenhet att utan särskilt uppdrag

från Kungl. Maj :t projektera nybyggnaden i kvarteret Garnisonen

med speciell inriktning på att i byggnaden inrymma provisoriska lokaler för

riksdagen. Det förberedande arbete som i detta hänseende hittills gjorts har

styrelsen ansett ligga inom ramen för det utredningsuppdrag byggnadsstyrelsen

erhållit av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor. Som framgår

av det tidigare sagda är det nödvändigt att det egentliga projekteringsarbetet

påbörjas omedelbart om riksdagens lokaler skall kunna vara färdiga före

den 1.1.1971. Byggnadsstyrelsen avser att i särskild framställning till Kungl.

Maj :t i januari 1968 äska för igångsättande av nybyggnaden under budgetaret

68/69 erforderliga medel och i samband därmed närmare redovisa bv2°- nadsobjektet.

Med hänvisning till det ovan anförda får byggnadsstyrelsen hemställa att

styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår innevarande års riksdag

att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära att byggnadsstyrelsen erhåller

uppdrag att projektera den planerade förvaltningsbyggnaden i kvarteret

Garnisonen i Stockholm pa ett sådant sätt att riksdagen kan erhålla nrovisoriska

lokaler där från den 1.1.1971.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968

I handläggningen av detta ärende har deltagit generaldirektören Larsson,

tekniske direktören Eriksson, planeringsdirektören Smith, byggnadsråden

Törnquist och Kjessel samt arkitekten Rosén, föredragande.

Sixten Larsson

/Nils Arne Rosén

opaginerad Kontrollera mot PDF

KARLAVÄGEN

mmm

-i

in»

. . _ L-pum

Illlllil

k —

i? \

mm ''

f.d. Svea Livgarde

f.d. Göta Livgarde

J- 4

S 8 JO o -Crr

® 2____________

eet);

z ®

LINNEGATAN

Bankoutskottets utlåtande nr 0 år 1968

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968

KUNGL BYGGNADSSTYRELSEN

Bilag i i

8.1. 1968

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

Projektering av provisoriska lokaler för riksdagen i kv Garnisonen

I skrivelse till förvaltningskontoret den 20 november 1967 anmälde byggnadsstyrelsen

att styrelsen funnit att det är angeläget att styrelsen snarast

erhåller uppdrag att bedriva planering och projektering av förvaltningsbyggnaden

i kv Garnisonen med inriktning på att där erhålla provisoriska lokaler

för riksdagen.

Innan denna skrivelse avlämnades hade byggnadsstyrelsen låtit de anlitade

konsulterna närmare undersöka möjligheterna att aptera en del av

den ifrågavarande förvaltningsbyggnaden till riksdagshusprovisorium. Den

kompletterande projektering, som därmed igångsattes, har därefter med

hänsyn till den knappa tidsmarginalen och till att det är fråga om endast

begränsad ändring i den generellt utformade byggnaden i realiteten fått

fortlöpa. Något särskilt anslag för de härav föranledda ökade projekteringskostnaderna

har inte på detta stadium ansetts erforderligt, eftersom ökningen

inte skulle överskrida 2 % av de sammanlagda projekteringskostnaderna.

Eftersom det projekteringsuppdrag som av Kungl. Maj :t lämnats

byggnadsstyrelsen ifråga om kv Garnisonen givetvis inte tar sikte på ett

riksdagshusprovisorium har förhållandet under hand anmälts till finansdepartementet.

Skulle de fortsatta övervägandena leda till att riksdagshusprovisoriet

inte får sin lösning i kv Garnisonen är de hittills nedlagda extra

projekteringskostnaderna inte större än att de kan belasta förvaltningsbyggnaden.

Om å andra sidan den särskilda projekteringen inte kan fullföljas

under första halvåret 1968 uteslutes — med hänsyn till den pressade tidplanen

— möjligheterna att ha ett riksdagshusprovisorium klart i kv Garnisonen

vid tidpunkten för författningsreformens ikraftträdande.

Under december månad 1967 har Stockholms stad framlagt ett alternativförslag

till förläggning av ett riksdagsprovisorium till Sergels torg. Enligt

stadens första förslag skulle riksdagen disponera den västra delen av det

planerade kulturhuset och större delen av teaterbyggnaden. Staden har

sedermera överarbetat förslaget som numera innebär att riksdagen skulle

disponera de tre övre våningarna i kulturhuset och övre delen av teaterbyggnaden

varjämte ledamotsrum skulle erhållas i en planerad hotellbyggnad

söder om teaterhuset.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968

21

Stadens förslag är så nyligen framlagt att något ställningstagande till

detta ännu inte är möjligt. Först bör förslaget ingående granskas av förvaltningskontoret

och byggnadsstyrelsen bl. a. vad beträffar dess funktionsduglighet

och genomförbarhet samt dess ekonomiska konsekvenser. Redan

nu kan emellertid konstateras att förslagets tidplan är mycket hårt pressad

och att man måste förutsätta att staden omedelbart igångsätter projekteringen

utan att avvakta ett beslut från riksdagen hur dess provisorium skall

lösas. Det ligger i sakens natur att det ifråga om Sergelstorgsalternativet

måste bli fråga om en vida mer omfattande och kostnadskrävande projektering

än för kv Garnisonen, där de tillkommande projekteringskostnaderna

utan vidare torde vara försvarbara som en beredskapsåtgärd.

Som styrelsen i sin tidigare skrivelse framhållit måste riksdagen för det

fall den beslutar att permanenta lokaler skall erhållas genom om- eller nybyggnad

på Helgeandsholmen avflytta från holmen under byggnadstiden.

Denna flyttning bör då lämpligen ske vid den tidpunkt då ny plenisal krävs

på grund av författningsreformen. Byggnadsstyrelsen räknar nu med att oraeller

nybyggnad på Helgeandsholmen tidigast kan stå klar i slutet på 1978,

vilket alltså skulle innebära en tid om ca 8 år för provisorium antingen det

blir i kv Garnisonen eller vid Sergels torg.

För det fall riksdagen beslutar sig för en framtida förläggning till Nedre

Norrmalm står däremot i princip nuv. riksdagshus fortfarande till förfogande

under byggnadstiden. Styrelsen bedömer att ett nytt riksdagshus på

Nedre Norrmalm står färdigt tidigast i början av år 1980, vilket innebär en

provisorietid om ca 9 år varvid som tidigare räknats med att författningsreformen

träder ikraft år 1971.

Om riksdagen under denna tid kräver förutom av författningsreformen

betingade lokalförändringar även ett tillgodoseende av övriga nu eftersatta

lokalbehov i enlighet med det av förvaltningskontoret framlagda programmet

för provisorium och då därtill naturligen eftersträvas att lokalerna

skall hållas väl samlade finns inte heller i detta fall någon annan lösning än

en förläggning till kv Garnisonen, alternativt till Sergels torg.

Endast för det fall att riksdagen under provisorietiden nöjer sig med

antingen vad nuvarande byggnad ger eller godtar en splittrad förläggning

av lokalerna kan andra lösningar finnas.

På byggnadsstyrelsens förfrågan har förvaltningskontoret emellertid, med

hänsyn till riksdagens tidigare uttalade önskemål om förbättring av lokalsituationen

bl. a. avseende arbetsrum för ledamöter och rum för riksdagens

tjänstemän, ställt sig avvisande till någon avsevärd redxiktion av lokalbehoven

eller försämring av de lokalsamband som förutsätts i lokalprogrammet,

varför byggnadsstyrelsen inte funnit anledning att f. n. fullfölja undersökningarna

betr. andra provisoriemöjligheter än kv Garnisonen. Styrelsen

vill dock nämna att den funnit att det enda funktionellt och genomförandemässigt

möjliga och ekonomiskt fördelaktigaste alternativet skulle vara att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968

på riksdagshusplanen uppföra en provisorisk byggnad innehållande plenisal

för den nya kammaren samt erforderliga bilokaler såsom kammarkansli

och talmansrum.

Styrelsen avser att i sin utredning om riksdagens framtida förläggning, i

vilken även en redogörelse kommer att lämnas i provisoriefrågan, framlägga

ett utförligare underlag för riksdagens beslut i denna fråga. För att riksdagen

härvid skall ha erforderlig valmöjlighet måste projekteringen av kv

Garnisonen för riksdagens behov få fullföljas omedelbart. Ett ställningstagande

i sak till provisoriefrågan kan rimligen inte tagas förrän i samband

med frågan om riksdagens framtida förläggning.

Harry Törnquist

Sixten Larsson

/Nils Arne Rosén

ESSELTE AB. STHLM 68

814163

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:101 Riksdagens skrivelse nr 100—101 år 1968 a1 i texten