Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om vissa landskapsvårdande åtgärder.

1968-03-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1968:10, Utlåtande i anledning av motioner om vissa landskapsvårdande åtgärder.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1968

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av motioner om vissa landskapsvårdande åtgärder.

I de likalydande vid 1968 års riksdag väckta motionerna 1:495 av herr Svenungsson

m. fl. och 11:919 av herr Oskarson m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte hemställa att lantbruksstyrelsen i samråd med statens

naturvårdsverk får i uppdrag att utreda och lämna förslag till formerna för jordbruksproduktion

i landets avfolkningstrakter, så avpassade att en ur samhällssynpunkt

ekonomisk landskapsvård uppnås.

Utskottet har i den ordning § 46 rikdagsordningen föreskriver inhämtat yttrande

över motionerna från lantbruksstyrelsen, statens naturvårdsverk, lanbrukshögskolan,

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk. Se Bilaga till detta

utlåtande.

Utskottet. I föreliggande motioner diskuteras skilda tillvägagångssätt för att motverka

att kulturlandskapet försvinner som följd av jordbrukets upphörande i vissa

bygder. Som möjliga åtgärder nämns bl. a. extensiv köttdjursproduktion och utökat

deltidsjordbruk. Motionerna utmynnar i en hemställan att lantbruksstyrelsen i samråd

med statens naturvårdsverk ges uppdrag att utreda och lämna förslag till former

för jordbruksproduktion i landets avfolkningstrakter, så avpassade att en ur samhällssynpunkt

ekonomisk landskapsvård uppnås.

Utskottet vill i anledning härav till en början erinra om vad utskottet denna dag

anfört i sitt utlåtande nr 1 till årets riksdag under punkten 57) angående statsmakternas

tidigare behandling av fragan om verkan ur natur- och landskapssynpunkt av

den pågående nedläggningen av åkerjord.

Av remissutlåtandena över de nu väckta motionerna framgår att de med landskapsvården

sammanhängande problemen ägnas en ingående uppmärksamhet från flera

myndigheters och forskningsorgans sida. Bl. a. har statens råd för skogs- och jordbruksforskning

år 1967 tillsatt en kommitté för ekonomisk landskapsvård med uppgift

att utarbeta ett för olika forskningsområden gemensamt forskningsprogram rörande

jord- och skogsbrukets utveckling i avfolkningsbygder. Syftet med kommitténs

arbete är att studera de biologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna av olika

markanvändningsformer i glesbygden och hur man skall prioritera dem i planeringen.

Kommittén avser att bedriva sitt arbete först i form av en förundersökning

under perioden 1968—1969 inom Flenblocket i Södermanlands län och därefter med

en huvudundersökning inom Kronobergs och Värmlands län.

Under hänvisning till vad i det föregående anförts finner utskottet anledning anta

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 samt. Nr 10.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1968

att syftet med motionsyrkandena kommer att tillgodoses utan särskild åtgärd från

riksdagens sida. Utskottet har härvid utgått från att Kungl. Maj :t och berörda

myndigheter och organ med hänsyn till frågans vikt även i fortsättningen med stor

uppmärksamhet kommer att följa utvecklingen och i den takt som befinns möjlig

vidta åtgärder i syfte att i erforderlig omfattning bevara kulturlandskapet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen lämnar motionerna 1:495 och II: 919 utan åtgärd.

Stockholm den 12 mars 1968

På jordbruksutskottets vägnar:

ERIC MOSSBERGER

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit

från första kammaren: herrar Mossberger (s), Hedström (s), Skårman (fp),

Hermansson (ep), Magnusson (s), Augustsson (s), Manne Olsson (s), fru Hultell

(h)*, herrar Sveningsson (h) och Per Jacobsson (fp)*;

från andra kammaren: herrar Lindström (s), Arweson (s), Johanson i Västervik

(s), Persson i Skänninge (s), Nilsson i Lönsboda (fp), Persson i Heden (ep),

fru Sundberg (h)*, fru Lindberg (s), herrar Dahlgren (ep)* och Berndtsson (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1968

3

Bilaga

Yttranden över motionerna 1:495 och 11:919

Lantbruksstyrelsen (19.2.1968)

Lantbruksstyrelsen erinrar inledningsvis om att frågan om landskapsvårdande åtgärder

tidigare behandlats av bl. a. 1967 års riksdag i samband med riktlinjerna för

den nya jordbrukspolitiken. Efter redovisning av de uttalanden som därvid gjordes

i ämnet anför styrelsen.

Lantbruksstyrelsen vill i detta sammanhang nämna att styrelsen i sina anvisningar

till lantbruksnämnderna rörande tillämpningen av rationaliseringskungörelsen (SFS

1967 :453) anför följande beträffande landskapsvården i samband med ändrad markanvändning.

”Av departementschefens uttalanden framgår att hänsyn till landskapsvården ej

motiverar avsteg från villkoren för statligt stöd enligt rationaliseringskungörelsen.

Där starka allmänna skäl talar för att en bygd bör hållas öppen men igenbuskning

eller skogsplantering trots detta kan väntas, bör nämnden där så är möjligt och ur

allmän synpunkt önskvärt samt i mån av resurser söka bidraga till att förutsättningar

för rationell jordbruksdrift uppkommer. Detta kan ske genom rådgivning och ekonomisk

planering vad gäller bl.a. produktionsinriktningen och bistånd vid sammanförande

av större arealer under gemensamt brukande. Det senare kan ske antingen

genom enskilda brukares tillköp eller tillarrendering eller genom bildande av sammanslutningar

för gemensam animalieproduktion eller betesdrift. Man bör dock hålla i

minnet att för exempelvis rationell köttproduktion med ungnöt eller får fordras

dels goda naturliga förutsättningar för foderproduktion, dels avsevärda sammanhängande

arealer.”

o I föreliggande motioner föreslås att lantbruksstyrelsen i samråd med statens naturvårdsverk

får i uppdrag att utreda och lämna förslag till former för jordbruksproduktionen

i landets avfolkningstrakter så avpassade att en ur samhällssynpunkt ekonomisk

landskapsvård uppnås.

Erforderligt material som underlag för en meningsfylld utredning och förslag

av här åsyftad karaktär finns enligt lantbruksstyrelsens mening för närvarande inte

varför viss försöksverksamhet på området behövs.

Det kan nämnas att vid lantbrukshögskolan påbörjats undersökningar där de

biologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna av olika markanvändningsformer

studeras i vissa bestämda undersökningsområden.

Det kan också nämnas att inom lantbrukshögskolan bildats en samarbetskommitté

för köttproduktion. Kommittén har till uppgift att söka framlägga de produktionstekniska

data som behövs på animalieområdet för att belysa de ekonomiska förutsättningarna

för en landskapsvårdande köttproduktion. Möjligheterna att bedriva

landskapsvård med hjälp av köttdjur har diskuterats och man har därvid funnit

det vara angeläget med försöksverksamhet på området. Följande tänkbara driftsformer

anses vara av särskilt intresse att få närmare belysta i en undersökning.

a) Kalvproduktionen från kor av köttrastyp

b) Produktion av nötkött

c) Produktion av lammkött

d) Kombinerad uppfödning av både får och nötkreatur

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1968

Arbetet med att mera i detalj utforma försöksplanerna pågår för närvarande inom

kommittén.

Lantbruksstyrelsen anser att den försöksverksamhet som erfordras på området

lämpligen bör bedrivas genom lantbrukshögskolan. Med hänsyn till att nämnda

undersökningar och försöksverksamhet nyligen startat finner styrelsen det inte vara

möjligt att redan nu i en utredning framlägga förslag på hur en landskapsvårdande

jordbruksproduktion i framtiden bör bedrivas.

För att samordna de åtgärder, som lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen och statens

naturvårdsverk kan vidtaga på landskapsvårdens område har — mot bakgrunden

av det förut nämnda åt naturvårdsverket den 9 juni 1967 av Kungl. Maj:t givna

uppdraget — diskussioner ägt rum mellan företrädare för ämbetsverken ifråga. Det

är avsikten att hålla fortlöpande kontakter i denna fråga och att — vilket också redan

skett — expertis från de tre ämbetsverken medverkar vid vissa av de konferenser och

fortbildningskurser, som verken anordnar för sin personal. De tre verken har beslutat

att bilda en samarbetskommitté för att följa utvecklingen inom området.

Statens naturvårdsverk (19.2.1968)

Naturvårdsverket anser att resultatet av arbetet inom en av statens råd för skogsoch

jordbruksforskning tillsatt kommitté som tillsattes i februari 1967 bör kunna avvaktas

innan ytterligare utredning vidtas i frågan. Naturvårdsverket anför därvid.

Frågan om förutsättningarna för en ekonomisk landskapsvård har redan tidigare

varit föremål för motioner i riksdagen, nämligen år 1965 i första kammaren, nr 337

och 408, och 1966 i första och andra kammaren, nr 234 resp. nr 301. I utlåtande

till jordbruksutskottet över motionerna 1:337 och 408 uttryckte statens naturvårdsnämnd

sin oro över den hastiga förändring som odlingslandskapet genomgår och tillstyrke

att en utredning skulle göras i fråga om de ekonomiska betingelserna för en

sådan rationell betesproduktion som kan möjliggöra att odlingslandskapet i större

utsträckning bevaras åt framtiden.

Beträffande motionerna 1:234 och II:301 framhöll nämnden bl. a. att fragan om

förutsättningarna för en ur ekonomisk och praktisk synpunkt pa längre sikt genomförbar

landskapsvård är så omfattande och i skilda avseenden svårbedömd, att det

kan ifrågasättas om dess lösning inte erfordrar en särskild utredning.

Hithörande frågor har även behandlats vid ett flertal konferenser anordnade av

statliga myndigheter och institutioner samt ideella organisationer. En sådan konferens,

anordnad av statens råd för skogs- och jordbruksforskning (dåvarande jordbrukets

forskningsråd) i oktober 1966, resulterade i att rådet i februari 1967 beslöt

tillsätta en kommitté, som antagit namnet ”Kommittén för ekonomisk landskapsvård”,

med uppgift att utarbeta och sedan inför rådet framlägga ett för olika forskningsområden

gemensamt forskningsprogram rörande jord- och skogsbrukets utveckling

i avfolkningsbygder. Man har för avsikt att studera de biologiska, ekonomiska

och soicala konsekvenserna av olika markanvändningsformer i glesbygden

och hur man skall prioritera dessa i planeringen. Det gäller då lövskogsbruk i storskogs-

och strövområdena och betesbruk i storskogs-, ströv-, lanskapsbilds- och

fornminnesområdena. Dessutom tillkommer frågan om fritidsbebyggelsens inverkan

på jord- och skogsbrukets utveckling i storskogs- och jordbruksområdena. Avsikten

är att utföra en tvärvetenskaplig undersökning med gemensamma utgångspunkter

och slutsatser.

Kommittén avser att bedriva arbetet i två steg. Till att börja med skall en förundersökning

utföras inom Flen-blocket under perioden 1968—69. Huvudundersök
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1968

5

ningen skall igångsättas därefter och bedrivas i östra Kronobergs län och/eller

Torsby kommunblock inom Värmlands län.

Lantbrukshögskolan (16.2.1968)

Lantbrukshögskolan anför följande.

De väckta motionerna om vissa landskapsvårdande åtgärder ger uttryck för ett

mycket starkt behov på läns- och kommunal nivå av åtgärder mot landskapets igenväxning.

Forskning i ekonomisk landskapsvård har dock hittills varit relativt obetydlig,

och som en följd härav har statens råd för skogs- och jordbruksforskning tillsatt

en kommitté. Dess uppgift är att utarbeta ett forskningsprogram i ekonomisk landskapsvård

och för att redan från början få synpunkter från den närmast berörda

planmyndigheten beaktade, ingår en representant från naturvårdsverket i kommittén.

I övrigt är kommittén sammansatt av forskare med inriktning på husdjurens

miljöfrågor, betesfrågor och lantbruksekonomi vid lantbrukshögskolan, skogsbotanik

och skoglig markvård vid skogshögskolan, fastighetsteknik vid tekniska högskolan i

Stockholm, växtbiologi vid Uppsala universitet samt växtförädling vid Sveriges utsädesförening

i Svalöv.

Syftét med kommitténs arbete är att studera de biologiska, ekonomiska och sociala

konsekvenserna av olika markanvändningsformer i glesbygden och hur man skall

prioritera dessa i planeringen. Det gäller då lövskogsbruk i storskogs- och strövområdena

och betesbruk i storskogs-, ströv-, landskapsbilds- och fornminnesområdena.

Dessutom tillkommer frågan om fritidsbebyggelsens inverkan på jord- och skogsbrukets

utveckling i storskogs- och jordbruksområdena. Avsikten är att utföra en

tvärvetenskaplig undersökning med gemensamma utgångspunkter och slutsatser.

Kommittén avser att bedriva arbetet i två steg under förutsättning av tillräcklig

medelstilldelning. Till att börja med skall en förundersökning utföras inom Flenblocket

under perioden 1968--69. Huvudundersökningen skall igångsättas därefter

och bedrivas i östra Kronobergs län och/eller Torsby kommunblock inom Värmlands

län.

Tanken med Flen-projektet är att

1. systematisera de praktiska erfarenheter, som redan nu finns inom området eller

länet,

2. utföra några ytterst begränsade studier för att precisera frågeställningarna.

Med ledning av dessa erfarenheter kan så följande slutprodukter av Flen-projektet

erhållas:

1. exakt precisering av de olika frågeställningarna,

2. formulering av en ram för hela projektet, så att det senare kan sammanfattas i

några teoretiska och praktiska slutsatser,

3. formulering för varje delprojekt av metodiken och kostnaderna för de fortsatta

undersökningarna (i Torsby och/eller östra Kronoberg),

4. vissa praktiska slutsatser för markanvändningen i Flen-blocket.

Av det föregående framgår alltså, att forskningsrådets kommitté står i begrepp att

inte endast formulera ett preciserat och samlat forskningsprogram just på det

problem, som motionärerna efterlyser, utan också redan i sommar utföra vissa förberedande

studier under förutsättning av medelstilldelning. Det förefaller troligt, att

motionärernas önskemål blir bättre tillgodosett om en forskningsinsats på detta tilllämpade

område kan ligga till grund för de administrativa verkens handlande, eftersom

så många grundläggande frågor ännu inte kunnat klarläggas. Samtidigt med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1968

forskningsinsatsen skulle emellertid en inventering kunna göras — för att följa motionärernas

tankegång — av förslagsvis lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen om hur

stora arealer som ur naturvårdssynpunkt kan vara berörda samt var de är lokaliserade.

Det är möjligt att det redan föreligger material hos verken som i dag möjliggör

en grov uppskattning av dessa förhållanden.

Sveriges lantbruksförbund (20.2.1968)

Lantbruksförbundet tillstyrker motionärernas hemställan och anför.

Förbundet anser i likhet med motionärerna att de problem beträffande landskapsvården

som uppstår till följd av landsbygdens avfolkning måste ses som ett hela samhällets

problem. Det synes därför förbundet naturligt, att det allmänna på föreslaget

sätt engageras aktivt i frågan. De åtgärder som motionärerna föreslår behöver enligt

förbundet, om de visar sig vara praktiskt genomförbara, ej åsamka samhället dryga

kostnader, utan tvärtom torde de kunna lämna ett visst ekonomiskt utbyte.

Riksförbundet Landsbygdens folk (20.2.1968)

Riksförbundet framhåller, att om den av motionärerna aktualiserade frågan,

vilken otvivelaktigt är av stor angelägenhetsgrad, skall kunna överblickas och bringas

till en generell lösning, bör enligt riksförbundets mening en utredning härom göras

enligt motionärernas förslag. I utredningen skulle även kommunala och markägarintressen

direkt kunna kopplas in. För att ge utredningen underlag vid sina bedömningar

skulle försök enligt av motionärerna skisserade förslag vara värdefulla. Riksförbundet

anför vidare.

Ytterligare förslag har framförts i den pågående debatten om denna fråga och

i tillämpningen av naturvårdslagen och byggnadslagen har olika förfaringssätt framkommit.

I samband med bildandet av naturreservat kan överenskommelse träffas

mellan markägare och naturvårdsmyndighet om viss vårdnadsplikt för markägaren

mot ersättning. Vid exploatering av mark för fritidsbebyggelse förekommer det överenskommelser

om att stamfastighetens ägare skall upprätthålla viss jordbruksdrift

mot att eventuella kostnader ersättes. Kommun kan i vissa fall inträda som huvudman

för att bibehålla värdefulla områden. Av störst betydelse torde emellertid vara

att åtskilliga markägare av eget intresse är angelägna om att bibehålla vissa öppna

landskapsbilder, även om detta inte motsvarar en strikt ekonomisk bedömning. Det

ekonomiska kravet skulle uppfyllas om de samhällsekonomiska vinster som hänsyn

till miljö- och naturvård skulle medföra togs med i bilden.

Förslagen om experiment med extensiv köttproduktion och deltidsjordbruk bildar

tillsammans med ovannämnda förslag ett samhällsekonomiskt billigt alternativ till

åtgärder som naturvårdsverket i annat fall kanske måste ta på sig i framtiden. Åtgärderna

är speciellt väsentliga inom områden som kan väntas bli eftertraktade som

fritidsområden. Problemen för deltidsjordbruken ligger främst på samhällsservicesidan

inom avfolkningsområden, medan de som sysslar med extensiv köttproduktion

på heltid kan behöva stöd för tillköp av mark och ersättning för sin naturvårdande

gärning om produktionen ger ett otillräckligt företagsekonomiskt utbyte. Dessa brukningsformer

bidrar samtidigt till att minska det framtida importbehovet av kött,

som inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att utgöra en stor andel av konsumtionen.

Det torde möta stora svårigheter att tillämpa i motionen skisserade

åtgärder generellt, men idén bör snarast prövas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.