Utlåtande i anledning av motioner om vissa landskapsvårdande åtgärder.
1968-03-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1968:10, Utlåtande i anledning av motioner om vissa landskapsvårdande åtgärder.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1968
1
Nr 10
Utlåtande i anledning av motioner om vissa landskapsvårdande åtgärder.
I de likalydande vid 1968 års riksdag väckta motionerna 1:495 av herr Svenungsson
m. fl. och 11:919 av herr Oskarson m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte hemställa att lantbruksstyrelsen i samråd med statens
naturvårdsverk får i uppdrag att utreda och lämna förslag till formerna för jordbruksproduktion
i landets avfolkningstrakter, så avpassade att en ur samhällssynpunkt
ekonomisk landskapsvård uppnås.
Utskottet har i den ordning § 46 rikdagsordningen föreskriver inhämtat yttrande
över motionerna från lantbruksstyrelsen, statens naturvårdsverk, lanbrukshögskolan,
Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk. Se Bilaga till detta
utlåtande.
Utskottet. I föreliggande motioner diskuteras skilda tillvägagångssätt för att motverka
att kulturlandskapet försvinner som följd av jordbrukets upphörande i vissa
bygder. Som möjliga åtgärder nämns bl. a. extensiv köttdjursproduktion och utökat
deltidsjordbruk. Motionerna utmynnar i en hemställan att lantbruksstyrelsen i samråd
med statens naturvårdsverk ges uppdrag att utreda och lämna förslag till former
för jordbruksproduktion i landets avfolkningstrakter, så avpassade att en ur samhällssynpunkt
ekonomisk landskapsvård uppnås.
Utskottet vill i anledning härav till en början erinra om vad utskottet denna dag
anfört i sitt utlåtande nr 1 till årets riksdag under punkten 57) angående statsmakternas
tidigare behandling av fragan om verkan ur natur- och landskapssynpunkt av
den pågående nedläggningen av åkerjord.
Av remissutlåtandena över de nu väckta motionerna framgår att de med landskapsvården
sammanhängande problemen ägnas en ingående uppmärksamhet från flera
myndigheters och forskningsorgans sida. Bl. a. har statens råd för skogs- och jordbruksforskning
år 1967 tillsatt en kommitté för ekonomisk landskapsvård med uppgift
att utarbeta ett för olika forskningsområden gemensamt forskningsprogram rörande
jord- och skogsbrukets utveckling i avfolkningsbygder. Syftet med kommitténs
arbete är att studera de biologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna av olika
markanvändningsformer i glesbygden och hur man skall prioritera dem i planeringen.
Kommittén avser att bedriva sitt arbete först i form av en förundersökning
under perioden 1968—1969 inom Flenblocket i Södermanlands län och därefter med
en huvudundersökning inom Kronobergs och Värmlands län.
Under hänvisning till vad i det föregående anförts finner utskottet anledning anta
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 samt. Nr 10.
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1968
att syftet med motionsyrkandena kommer att tillgodoses utan särskild åtgärd från
riksdagens sida. Utskottet har härvid utgått från att Kungl. Maj :t och berörda
myndigheter och organ med hänsyn till frågans vikt även i fortsättningen med stor
uppmärksamhet kommer att följa utvecklingen och i den takt som befinns möjlig
vidta åtgärder i syfte att i erforderlig omfattning bevara kulturlandskapet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen lämnar motionerna 1:495 och II: 919 utan åtgärd.
Stockholm den 12 mars 1968
På jordbruksutskottets vägnar:
ERIC MOSSBERGER
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit
från första kammaren: herrar Mossberger (s), Hedström (s), Skårman (fp),
Hermansson (ep), Magnusson (s), Augustsson (s), Manne Olsson (s), fru Hultell
(h)*, herrar Sveningsson (h) och Per Jacobsson (fp)*;
från andra kammaren: herrar Lindström (s), Arweson (s), Johanson i Västervik
(s), Persson i Skänninge (s), Nilsson i Lönsboda (fp), Persson i Heden (ep),
fru Sundberg (h)*, fru Lindberg (s), herrar Dahlgren (ep)* och Berndtsson (fp).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1968
3
Bilaga
Yttranden över motionerna 1:495 och 11:919
Lantbruksstyrelsen (19.2.1968)
Lantbruksstyrelsen erinrar inledningsvis om att frågan om landskapsvårdande åtgärder
tidigare behandlats av bl. a. 1967 års riksdag i samband med riktlinjerna för
den nya jordbrukspolitiken. Efter redovisning av de uttalanden som därvid gjordes
i ämnet anför styrelsen.
Lantbruksstyrelsen vill i detta sammanhang nämna att styrelsen i sina anvisningar
till lantbruksnämnderna rörande tillämpningen av rationaliseringskungörelsen (SFS
1967 :453) anför följande beträffande landskapsvården i samband med ändrad markanvändning.
”Av departementschefens uttalanden framgår att hänsyn till landskapsvården ej
motiverar avsteg från villkoren för statligt stöd enligt rationaliseringskungörelsen.
Där starka allmänna skäl talar för att en bygd bör hållas öppen men igenbuskning
eller skogsplantering trots detta kan väntas, bör nämnden där så är möjligt och ur
allmän synpunkt önskvärt samt i mån av resurser söka bidraga till att förutsättningar
för rationell jordbruksdrift uppkommer. Detta kan ske genom rådgivning och ekonomisk
planering vad gäller bl.a. produktionsinriktningen och bistånd vid sammanförande
av större arealer under gemensamt brukande. Det senare kan ske antingen
genom enskilda brukares tillköp eller tillarrendering eller genom bildande av sammanslutningar
för gemensam animalieproduktion eller betesdrift. Man bör dock hålla i
minnet att för exempelvis rationell köttproduktion med ungnöt eller får fordras
dels goda naturliga förutsättningar för foderproduktion, dels avsevärda sammanhängande
arealer.”
o I föreliggande motioner föreslås att lantbruksstyrelsen i samråd med statens naturvårdsverk
får i uppdrag att utreda och lämna förslag till former för jordbruksproduktionen
i landets avfolkningstrakter så avpassade att en ur samhällssynpunkt ekonomisk
landskapsvård uppnås.
Erforderligt material som underlag för en meningsfylld utredning och förslag
av här åsyftad karaktär finns enligt lantbruksstyrelsens mening för närvarande inte
varför viss försöksverksamhet på området behövs.
Det kan nämnas att vid lantbrukshögskolan påbörjats undersökningar där de
biologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna av olika markanvändningsformer
studeras i vissa bestämda undersökningsområden.
Det kan också nämnas att inom lantbrukshögskolan bildats en samarbetskommitté
för köttproduktion. Kommittén har till uppgift att söka framlägga de produktionstekniska
data som behövs på animalieområdet för att belysa de ekonomiska förutsättningarna
för en landskapsvårdande köttproduktion. Möjligheterna att bedriva
landskapsvård med hjälp av köttdjur har diskuterats och man har därvid funnit
det vara angeläget med försöksverksamhet på området. Följande tänkbara driftsformer
anses vara av särskilt intresse att få närmare belysta i en undersökning.
a) Kalvproduktionen från kor av köttrastyp
b) Produktion av nötkött
c) Produktion av lammkött
d) Kombinerad uppfödning av både får och nötkreatur
4 Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1968
Arbetet med att mera i detalj utforma försöksplanerna pågår för närvarande inom
kommittén.
Lantbruksstyrelsen anser att den försöksverksamhet som erfordras på området
lämpligen bör bedrivas genom lantbrukshögskolan. Med hänsyn till att nämnda
undersökningar och försöksverksamhet nyligen startat finner styrelsen det inte vara
möjligt att redan nu i en utredning framlägga förslag på hur en landskapsvårdande
jordbruksproduktion i framtiden bör bedrivas.
För att samordna de åtgärder, som lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen och statens
naturvårdsverk kan vidtaga på landskapsvårdens område har — mot bakgrunden
av det förut nämnda åt naturvårdsverket den 9 juni 1967 av Kungl. Maj:t givna
uppdraget — diskussioner ägt rum mellan företrädare för ämbetsverken ifråga. Det
är avsikten att hålla fortlöpande kontakter i denna fråga och att — vilket också redan
skett — expertis från de tre ämbetsverken medverkar vid vissa av de konferenser och
fortbildningskurser, som verken anordnar för sin personal. De tre verken har beslutat
att bilda en samarbetskommitté för att följa utvecklingen inom området.
Statens naturvårdsverk (19.2.1968)
Naturvårdsverket anser att resultatet av arbetet inom en av statens råd för skogsoch
jordbruksforskning tillsatt kommitté som tillsattes i februari 1967 bör kunna avvaktas
innan ytterligare utredning vidtas i frågan. Naturvårdsverket anför därvid.
Frågan om förutsättningarna för en ekonomisk landskapsvård har redan tidigare
varit föremål för motioner i riksdagen, nämligen år 1965 i första kammaren, nr 337
och 408, och 1966 i första och andra kammaren, nr 234 resp. nr 301. I utlåtande
till jordbruksutskottet över motionerna 1:337 och 408 uttryckte statens naturvårdsnämnd
sin oro över den hastiga förändring som odlingslandskapet genomgår och tillstyrke
att en utredning skulle göras i fråga om de ekonomiska betingelserna för en
sådan rationell betesproduktion som kan möjliggöra att odlingslandskapet i större
utsträckning bevaras åt framtiden.
Beträffande motionerna 1:234 och II:301 framhöll nämnden bl. a. att fragan om
förutsättningarna för en ur ekonomisk och praktisk synpunkt pa längre sikt genomförbar
landskapsvård är så omfattande och i skilda avseenden svårbedömd, att det
kan ifrågasättas om dess lösning inte erfordrar en särskild utredning.
Hithörande frågor har även behandlats vid ett flertal konferenser anordnade av
statliga myndigheter och institutioner samt ideella organisationer. En sådan konferens,
anordnad av statens råd för skogs- och jordbruksforskning (dåvarande jordbrukets
forskningsråd) i oktober 1966, resulterade i att rådet i februari 1967 beslöt
tillsätta en kommitté, som antagit namnet ”Kommittén för ekonomisk landskapsvård”,
med uppgift att utarbeta och sedan inför rådet framlägga ett för olika forskningsområden
gemensamt forskningsprogram rörande jord- och skogsbrukets utveckling
i avfolkningsbygder. Man har för avsikt att studera de biologiska, ekonomiska
och soicala konsekvenserna av olika markanvändningsformer i glesbygden
och hur man skall prioritera dessa i planeringen. Det gäller då lövskogsbruk i storskogs-
och strövområdena och betesbruk i storskogs-, ströv-, lanskapsbilds- och
fornminnesområdena. Dessutom tillkommer frågan om fritidsbebyggelsens inverkan
på jord- och skogsbrukets utveckling i storskogs- och jordbruksområdena. Avsikten
är att utföra en tvärvetenskaplig undersökning med gemensamma utgångspunkter
och slutsatser.
Kommittén avser att bedriva arbetet i två steg. Till att börja med skall en förundersökning
utföras inom Flen-blocket under perioden 1968—69. Huvudundersök
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1968
5
ningen skall igångsättas därefter och bedrivas i östra Kronobergs län och/eller
Torsby kommunblock inom Värmlands län.
Lantbrukshögskolan (16.2.1968)
Lantbrukshögskolan anför följande.
De väckta motionerna om vissa landskapsvårdande åtgärder ger uttryck för ett
mycket starkt behov på läns- och kommunal nivå av åtgärder mot landskapets igenväxning.
Forskning i ekonomisk landskapsvård har dock hittills varit relativt obetydlig,
och som en följd härav har statens råd för skogs- och jordbruksforskning tillsatt
en kommitté. Dess uppgift är att utarbeta ett forskningsprogram i ekonomisk landskapsvård
och för att redan från början få synpunkter från den närmast berörda
planmyndigheten beaktade, ingår en representant från naturvårdsverket i kommittén.
I övrigt är kommittén sammansatt av forskare med inriktning på husdjurens
miljöfrågor, betesfrågor och lantbruksekonomi vid lantbrukshögskolan, skogsbotanik
och skoglig markvård vid skogshögskolan, fastighetsteknik vid tekniska högskolan i
Stockholm, växtbiologi vid Uppsala universitet samt växtförädling vid Sveriges utsädesförening
i Svalöv.
Syftét med kommitténs arbete är att studera de biologiska, ekonomiska och sociala
konsekvenserna av olika markanvändningsformer i glesbygden och hur man skall
prioritera dessa i planeringen. Det gäller då lövskogsbruk i storskogs- och strövområdena
och betesbruk i storskogs-, ströv-, landskapsbilds- och fornminnesområdena.
Dessutom tillkommer frågan om fritidsbebyggelsens inverkan på jord- och skogsbrukets
utveckling i storskogs- och jordbruksområdena. Avsikten är att utföra en
tvärvetenskaplig undersökning med gemensamma utgångspunkter och slutsatser.
Kommittén avser att bedriva arbetet i två steg under förutsättning av tillräcklig
medelstilldelning. Till att börja med skall en förundersökning utföras inom Flenblocket
under perioden 1968--69. Huvudundersökningen skall igångsättas därefter
och bedrivas i östra Kronobergs län och/eller Torsby kommunblock inom Värmlands
län.
Tanken med Flen-projektet är att
1. systematisera de praktiska erfarenheter, som redan nu finns inom området eller
länet,
2. utföra några ytterst begränsade studier för att precisera frågeställningarna.
Med ledning av dessa erfarenheter kan så följande slutprodukter av Flen-projektet
erhållas:
1. exakt precisering av de olika frågeställningarna,
2. formulering av en ram för hela projektet, så att det senare kan sammanfattas i
några teoretiska och praktiska slutsatser,
3. formulering för varje delprojekt av metodiken och kostnaderna för de fortsatta
undersökningarna (i Torsby och/eller östra Kronoberg),
4. vissa praktiska slutsatser för markanvändningen i Flen-blocket.
Av det föregående framgår alltså, att forskningsrådets kommitté står i begrepp att
inte endast formulera ett preciserat och samlat forskningsprogram just på det
problem, som motionärerna efterlyser, utan också redan i sommar utföra vissa förberedande
studier under förutsättning av medelstilldelning. Det förefaller troligt, att
motionärernas önskemål blir bättre tillgodosett om en forskningsinsats på detta tilllämpade
område kan ligga till grund för de administrativa verkens handlande, eftersom
så många grundläggande frågor ännu inte kunnat klarläggas. Samtidigt med
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1968
forskningsinsatsen skulle emellertid en inventering kunna göras — för att följa motionärernas
tankegång — av förslagsvis lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen om hur
stora arealer som ur naturvårdssynpunkt kan vara berörda samt var de är lokaliserade.
Det är möjligt att det redan föreligger material hos verken som i dag möjliggör
en grov uppskattning av dessa förhållanden.
Sveriges lantbruksförbund (20.2.1968)
Lantbruksförbundet tillstyrker motionärernas hemställan och anför.
Förbundet anser i likhet med motionärerna att de problem beträffande landskapsvården
som uppstår till följd av landsbygdens avfolkning måste ses som ett hela samhällets
problem. Det synes därför förbundet naturligt, att det allmänna på föreslaget
sätt engageras aktivt i frågan. De åtgärder som motionärerna föreslår behöver enligt
förbundet, om de visar sig vara praktiskt genomförbara, ej åsamka samhället dryga
kostnader, utan tvärtom torde de kunna lämna ett visst ekonomiskt utbyte.
Riksförbundet Landsbygdens folk (20.2.1968)
Riksförbundet framhåller, att om den av motionärerna aktualiserade frågan,
vilken otvivelaktigt är av stor angelägenhetsgrad, skall kunna överblickas och bringas
till en generell lösning, bör enligt riksförbundets mening en utredning härom göras
enligt motionärernas förslag. I utredningen skulle även kommunala och markägarintressen
direkt kunna kopplas in. För att ge utredningen underlag vid sina bedömningar
skulle försök enligt av motionärerna skisserade förslag vara värdefulla. Riksförbundet
anför vidare.
Ytterligare förslag har framförts i den pågående debatten om denna fråga och
i tillämpningen av naturvårdslagen och byggnadslagen har olika förfaringssätt framkommit.
I samband med bildandet av naturreservat kan överenskommelse träffas
mellan markägare och naturvårdsmyndighet om viss vårdnadsplikt för markägaren
mot ersättning. Vid exploatering av mark för fritidsbebyggelse förekommer det överenskommelser
om att stamfastighetens ägare skall upprätthålla viss jordbruksdrift
mot att eventuella kostnader ersättes. Kommun kan i vissa fall inträda som huvudman
för att bibehålla värdefulla områden. Av störst betydelse torde emellertid vara
att åtskilliga markägare av eget intresse är angelägna om att bibehålla vissa öppna
landskapsbilder, även om detta inte motsvarar en strikt ekonomisk bedömning. Det
ekonomiska kravet skulle uppfyllas om de samhällsekonomiska vinster som hänsyn
till miljö- och naturvård skulle medföra togs med i bilden.
Förslagen om experiment med extensiv köttproduktion och deltidsjordbruk bildar
tillsammans med ovannämnda förslag ett samhällsekonomiskt billigt alternativ till
åtgärder som naturvårdsverket i annat fall kanske måste ta på sig i framtiden. Åtgärderna
är speciellt väsentliga inom områden som kan väntas bli eftertraktade som
fritidsområden. Problemen för deltidsjordbruken ligger främst på samhällsservicesidan
inom avfolkningsområden, medan de som sysslar med extensiv köttproduktion
på heltid kan behöva stöd för tillköp av mark och ersättning för sin naturvårdande
gärning om produktionen ger ett otillräckligt företagsekonomiskt utbyte. Dessa brukningsformer
bidrar samtidigt till att minska det framtida importbehovet av kött,
som inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att utgöra en stor andel av konsumtionen.
Det torde möta stora svårigheter att tillämpa i motionen skisserade
åtgärder generellt, men idén bör snarast prövas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.