Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående viss omläggning av skördeskadeskgddet.

1968-03-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1968:15, Utlåtande i anledning av motioner angående viss omläggning av skördeskadeskgddet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 15 år 1968

1

Nr 15

Utlåtande i anledning av motioner angående viss omläggning av

skördeskadeskgddet.

I de likalydande vid 1968 års riksdag väckta motionerna I: 705 av herr

Eskilsson m. fl. och II: 905 av herr Hedin m. fl. har hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt Kungl. Maj :t att genom

skördestatistiska nämnden utreda förutsättningarna för ändringar i skördeskadeskyddet

i enlighet med vad som i motionerna föreslagits, varvid särskilt

bör beaktas möjligheterna till en strataindelning som medför att geografiskt

och odlingsmässigt lika områden kan sammanföras även om de

inte direkt angränsar varandra.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna I: 705 och II: 905 från skördestatistiska nämnden.

Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. I föreliggande motioner erinras om att det permanenta skördeskadeskyddet

sedan det år 1961 inrättades varit föremål för åtskilliga kompletteringar

för att förbättra systemet. Enligt motionärernas mening är det

emellertid trots detta i flera avseenden önskvärt med ytterligare förändringar

för att systemet skall ge ett så rättvist utslag som möjligt. I motionerna

pekas på några detaljer som borde kunna ändras utan alltför betungande

administrativa kostnader. Sålunda anförs bl. a. att inom systemet bör

tillskapas mindre skördeuppskattningsområden än för närvarande med sä

långt möjligt homogena geografiska och odlingsmässiga förhållanden. För

att inte områdena skall bli för små bör man därvid enligt motionärernas

mening kunna sammanföra likartade regioner även om de inte direkt gränsar

intill varandra. Bland åtgärder som i övrigt bör genomföras nämns i

motionerna en anpassning av skadeberäkningen för oljeväxter till vad som

gäller för övriga grödor, inordnande av obesådda arealer i systemet samt

ändring av övervintringsskadornas behandling i skördeskadeskyddet. Slutligen

framhålls angelägenheten av förbättrade normskördeberäkningar. Motionerna

utmynnar i en hemställan att skördestatistiska nämnden ges uppdrag

att utreda förutsättningarna för ändringar i skördeskadeskyddet i enlighet

med de förslag som sålunda framlagts.

Utskottet vill erinra om att översyn av metodiken för skördeuppskattning

och ersättningsberäkning fortlöpande sker genom skördestatistiska nämn
1

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 samt. Nr 15

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 15 år 1968

dens försorg i syfte att förbättra skördeskadeskyddet. Av nämnden avgivet

remissutlåtande i förevarande ärende utvisar också att huvudparten av de

problem som tagits upp till behandling i motionerna är föremål för uppmärksamhet

från nämndens sida. Nämnden erinrar sålunda om att landets

indelning i skördeuppskattningsområden varit föremål för flera översyner

sedan skördeskadeskyddet infördes. För närvarande pågår en ny omfattande

översyn, som bl. a. syftar till en förbättrad geografisk fördelning av de

samlade resurserna för de objektiva skördeuppskattningarna och skördeskadeskyddets

administration. I fråga om skadeberäkningarna för oljeväxter

upplyser nämnden att normskördar och aktuella skördar för dessa växter

för närvarande beräknas enligt i huvudsak samma regler som för övriga

grödor. Vid en pågående översyn av tekniken för normskördeberäkningarna

prövas möjligheterna att i fortsättningen beakta den årliga skördeökningen

även för oljeväxterna. Frågan om de obesådda arealernas ställning i skördeskadeskyddet

avser nämnden att ta upp till prövning i samband med en allmän

och förutsättningslös utredning av möjligheterna att öka skördeskadeskyddets

flexibilitet. Likaså är frågan om utvintringsskadornas inordnande

i skyddet upptagen på nämndens arbetsprogram.

Med beaktande av vad nu anförts finner utskottet skäl anta att syftet

med nu ifrågavarande motioner i allt väsentligt kommer att tillgodoses utan

någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Utskottet hemställer

att riksdagen anser motionerna I: 705 och II: 905 besvarade

med vad utskottet anfört i det föregående.

Stockholm den 26 mars 1968

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Mossberger (s), Hedström (s), Carl Eskilsson

(h), Skårman (fp), Magnusson (s), Augustsson (s), Lundberg (h),

Karl-Erik Eriksson (fp), Manne Olsson (s) och Wikberg (ep);

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie (ep), Lindström (s)*,

Arweson (s), Eliasson i Moholm (h)*, Johanson i Västervik (s), Persson i

Skänninge (s)*, Nilsson i Lönsboda (fp), Trana (s), Berndtsson (fp) och

Sundkvist (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 15 år 1968

3

Bilaga

Yttrande över motionerna I: 705 och II: 905

Skördestatistiska nämnden (23.2.1968) anför följande.

Allmänt

Skördeskadeskyddets effektivitet kan inätas med skillnaden mellan den

verkliga och den beräknade skadan på brukningsenheten. Ju mindre denna

skillnad är desto effektivare är skördeskadeskyddet. När den i skördeskadeskyddet

beräknade skadan varje år och för varje brukningsenhet helt överensstämmer

med den verkliga skadan har skördeskadeskyddet uppnått

maximal effektivitet. Detta gäller under förutsättning att skadan på den enskilda

brukningsenheten inte beror på försumlighet från jordbrukarens sida.

Sådan skada bör ej täckas av skyddet. Det är emellertid uppenbart att en

fullständig överensstämmelse mellan beräknad och verklig skada inte skulle

kunna uppnås även om skördeskadeskyddet gjordes helt individuellt. En del

åtgärder som kan vidtas inom skördeskadeskyddet ökar dettas effektivitet

starkt för ett relativt sett litet antal brukningsenheter. Andra åtgärder medför

en mindre effektivitetshöjning för ett mycket stort antal brukningsenheter.

Inriktningen av utvecklingsarbetet bör enligt nämndens mening vara

sådant att varje ny förändring av skördeskadeskyddet medför största möjliga

sammanlagda effektivitetsökning för samtliga brukningsenheter i landet.

För att skyddet skall ge en viss trygghet för alla jordbrukare och i alla

tänkbara skadesituationer bör man emellertid vid utvecklingsarbetet i första

hand söka eliminera de fall där det för närvarande uppstår mycket störa

skillnader mellan den verkliga och den beräknade skadan. Vid bedömningen

av olika utvecklingsåtgärder bör självfallet kostnaderna för åtgärden vägas

mot nyttan av densamma.

Vid planläggningen av utvecklingsarbetet står man ofta inför svåra bedömningar,

därför att effekten av olika reformer är svår eller omöjlig att

beräkna i förväg.

Nämnden har gjort upp en lista över de frågeställningar rörande skördeskadeskyddet

som bör utredas. Listan har kompletterats efter hand som nya

erfarenheter har vunnits. Med utgångspunkt från ovan antydda målsättning

och bedömningsgrunder har de olika utredningsuppgifterna angelägenhetsgraderats.

överst på nämndens prioriteringslista står en allmän och förutsättningslös

utredning av möjligheterna att öka skördeskadeskyddets flexibilitet.

Härmed avses bl. a. möjligheterna att anpassa skyddet till förhållandena

under olika år och till de växlande förutsättningarna på olika brukningsenheter

eller grupper av brukningsenheter. Nämnden har vidtagit vissa

förberedande åtgärder för utredningen av flexibilitetsproblemen.

Indelningen i ersättningsområden (skördeuppskattningsområden)

Landets indelning i ersättningsområden har varit föremål för flera översyner

sedan skördeskadeskyddet infördes. För närvarande pågår en ny omfattande

översyn, vilken bl. a. syftar till en förbättrad geografisk fördelning

av de samlade resurserna för de objektiva skördeuppskattningarna och skör
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 15 år 1968

deskadeskyddets administration. De tidigare översynerna har av praktiska

skäl måst göras länsvis. Vid den nu pågående översynen görs en samtidig

prövning av områdesindelningen i större regioner omfattande ett flertal län.

Vid gränsdragningen för områdena har man hittills varit hänvisad till att

i huvudsak följa församlingsgränserna, eftersom en delning av församlingar

medför avsevärda administrativa och beräkningstekniska problem. Genom

övergången till obligatorisk anmälan och upprättandet av ett företagsregister

för lantbruket bedöms de administrativa problemen vid delning av församlingar

minska. Med hänsyn härtill iakttages inte lika sträng restriktivitet

som tidigare vid den nu pågående översynen. En viss restriktivitet måste

dock tillämpas, bl. a. därför att det fortfarande föreligger svårigheter att

beräkna normskördar för område med delade församlingar.

Vid den hittillsvarande översynen av områdesindelningen har områdena

genomgående gjorts geografiskt sammanhängande. Anledningen härtill har

varit dels aLt risken för klimatvariationer inom områdena minskar då dessa

görs geografiskt mera koncentrerade, dels att de objektiva skördeuppskattningarna

och skördeskadeskyddet blir svåra att administrera, om områdena

splittras geografiskt. I bygder där förutsättningarna för växtodlingen varierar

starkt skulle ersättningsområdena sannolikt kunna göras ur skadeskvddsynpunkt

mera homogena, om man kunde släppa kravet på att de

skall vara geografiskt sammanhängande. Nämnden anser sig emellertid

inte nu kunna förorda ett uppgivande av detta krav.

Vid sin utredning av möjligheterna att öka skördeskadeskyddets flexibilitet

ämnar nämnden även pröva möjligheterna till och effekten av en årlig

anpassning av områdesindelningen till de aktuella skördeförhållandena det

enskilda året. I detta sammanhang vill nämnden erinra om sin skrivelse till

Kungl. Maj :t den 12.1.1968 med förslag till vissa åtgärder i anledning av

skador på 1967 års skörd. I skrivelsen, som är föranledd av att betydande

arealer vårsäd inte kunde bärgas förra året och att dessa skador uppkom

mycket ojämnt inom ersättningsområdena, föreslås att särskilda regler

skall tillämpas vid ersättningsberäkningarna inom ett sammanhängande

skadeområde i västra och mellersta Sverige. De särskilda reglerna går ut på

alt tillfälliga ersättningsområden bildas inom de ordinarie ersättningsområdena

genom gruppering av brukningsenheterna efter andelen av arealen

som är obärgad. Vid ersättningsberäkningarna för brukningsenheterna i

grupperna används för de ordinarie ersättningsområdena fastställda normskördevärden

samt aktuella skördevärden för bärgad areal. Det aktuella

skördevärdet på den obärgade arealen sättes lika med noll. Andelen obärgad

areal fastställs som ett genomsnitt för brukningsenheterna inom respektive

grupp. Förslaget förutsätter att anmälan för skördeskadeersättning 1967

kompletteras med en anmälan av obärgad areal. Kungl. Maj :t har i beslut

den 2.2.1968 bemyndigat statistiska centralbyrån att i samråd med berörda

myndigheter genomföra tillfällig områdesändring i huvudsaklig överensstämmelse

med skördestatistiska nämndens förslag. Genomförandet av

nämndens förslag medför en avsevärd ökning av skyddets effektivitet för

berörda jordbrukare och ger värdefulla erfarenheter för det fortsatta utvecklingsarbetet

i anslutning till skördeskadeskyddet.

Skad eb er åkning ar na för oljeväxter

Vid starten av skördeskadeskyddet år 1961 fanns oljeväxtstatistik endast

för en kortare period. Denna statistik avsåg län. Första året måste skadeberäkningarna

för oljeväxter därför göras för stora regioner. Efter hand har

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 15 år 1068

5

beräkningarna emellertid gjorts alltmera noggranna och regionalt differentierade.

För närvarande beräknas normskördar och aktuella skördar för

oljeväxter enligt i huvudsak samma regler som för övriga grödor. Eftersom

det finns totalstatistik för oljeväxterna är beräkningarna för dessa i själva

verket relativt sett mera geografiskt differentierade än för spannmålsgrödorna,

potatisen och vallväxterna. I områden där beräkningsunderlaget är

litet, dvs. där någon oljeväxtgröda odlas endast på ett fåtal brukningsenheter,

måste beräkningarna dock baseras på genomsnitt för grupper av oljeväxter

och i vissa fall för två eller flera ersättningsområden. Anledningen

härtill är bl. a. att arealuppgifterna ibland är osäkra, att det i vissa fall är

svårt att få en korrekt fördelning av skörden på ersättningsområden samt

att beräkningarna inte kan baseras på alltför få brukningsenheter utan att

man prövar i vad mån skördeavvikelserna beror på odlarnas försumlighet.

Hittills har hänsyn inte kunnat tas till den årliga skördeökningen vid

normskördeberäkningarna för oljeväxter. Vid en pågående översyn av tekniken

för normskördeberäkningarna prövas möjligheterna att i fortsättningen

beakta den årliga skördeökningen även för oljeväxterna.

Obesådda arealer

De obesådda arealernas ställning i skyddet behandlades i nämndens utlåtande

till jordbruksutskottet den 7.3.1967. Som där framhölls är det enligt

nämndens mening önskvärt att skördeskadeskyddet täcker även förluster

på grund av att areal ej kan besås. Med den utformning skördeskadeskyddet

nu har skulle det emellertid vara till ringa hjälp för berörda jordbrukare

om de arealer som inte kan besås inordnas i skyddet. Först vid ett individuellt

eller i varje fall avsevärt mera individualiserat skydd än nu skulle

ett sådant inordnande få någon betydelse. Detta beror på att de arealer som

inte kan besås aldrig ligger så samlade att de kan föras ihop till särskilda

ersättningsområden. I regel inträffar denna typ av skada endast på låglänta

arealer med dåliga avrinningsförhållanden. Endast på ett fåtal ställen

i landet ligger denna typ av arealer så samlade att de kan bilda egna områden.

Eftersom skaderisken i regel är större på dessa arealer än på övriga,

skulle självrisken bli högre än nu, om arealerna sammanfördes till särskilda

områden. Vid utredningen av möjligeterna att öka skördeskadeskyddets

flexibilitet avser nämnden även pröva frågan om de obesådda arealernas

ställning i skördeskadeskyddet. Nämnden vill emellertid redan nu påpeka

de myckel stora avgränsningsproblem som uppstår om skyddet skall täcka

även obesådd areal.

Övervintringsskadornas behandling i skördeskadeskyddet

För närvarande omfattar skördeskadeskyddet endast lättare utvintringsskador

som inte leder till omsådd. Om höstsådd gröda på grund av svåra

utvintringsskador kors upp på våren och ersätts med vårgröda omfattar

skyddet i stället den nya grödan. Jordbrukarna kan således i samband med

utvintring åsamkas förluster som inte täcks av skördeskadeskyddet dels

därför att utbytet av den höstsådda grödan mot en vårsådd oftast medför

en lägre värdeavkastning per hektar, dels därför att omsådden medför extra

kostnader. De här nämnda förlusterna är inte av den storleken att de kan

betecknas som katastrofartade. Då de adderas till förluster på grund av

andra typer av skördeskador blir de emellertid kännbara. De borde därför

beaktas i skördeskadeskyddet. Frågan om utvintring,sskadornas inordnande

i skyddet är upptagen på nämndens lista över utredningsuppgifter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Jordbruksutskottets utlåtande nr 15 år 1968

Nämnden kan inte nu avgöra när resurser kan avdelas för utredning av

denna fråga.

Normskördevärdena

Normskördeberäkningarna är årligen föremål för viss översyn och prövning.

En råd förbättringar av beräkningstekniken har genomförts under

de gångna sex åren. Sedan något år tillbaka i tiden arbetar nämnden med

en översyn av tekniken för normskördeberäkningarna. I samband härmed

har hela det skördestatistiska materialet analyserats grundligt. En genomgång

och utvärdering av analysresultaten återstår. Detta arbete, som enligt

de ursprungliga planerna skulle ha varit färdigt till ersättningsberäkningarna

för 1967 års skörd, har måst avbrytas tillfälligt för utredningar rörande

de obärgade arealerna. Nämnden avser att återuppta detta arbete snarast

efter ersättningsberäkningarna för 1967 års skörd.

Självrisken och medelsbehovet

Självrisken avvägs för närvarande i enlighet med statsmakternas beslut

så att den i genomsnitt för samtliga brukningsenheter i landet blir 15,5 %

av normskördevärdet. Medelsbehovet vid denna självrisk beräknades ursprungligen

till 30 miljoner kronor per år. På grund av genomförda förbättringar

och utvidgningar av skördeskadeskyddet och förändringar av priserna

på vegetabilier na har medelsbehovet vid den nuvarande självrisken

stigit till cirka 45 miljoner kronor per år (enligt beräkningar 1966). Skördeskadefonden

har därför inte ökat i den takt som den borde med hänsyn till

det relativt sett gynnsamma skördeutfallet under sextiotalet. Risken att det

skall inträffa skador av sådan omfattning att medlen i fonden inte räcker

till utbetalning av ersättningarna bedöms därför vara relativt stor.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 6 8 0 0 33

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.