Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion angående anslag till mjölktransporter inom glesbygdsområden.

1968-03-26 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1968:18, Utlåtande i anledning av motion angående anslag till mjölktransporter inom glesbygdsområden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1968

1

Nr 18

Utlåtande i anledning av motion angående anslag till mjölktransporter

inom glesbygdsområden.

I den vid 1968 års riksdag väckta motionen II: 360 av herr Larsson i Umeå

har hemställts att riksdagen måtte besluta att under nionde huvudtiteln

uppföra ett anslag om 2 milj. kr. som ställes till mejeriföreningarnas disposition

att användas för mjölktransporter för icke lönsamma transporter

inom glesbygdsområden.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionen 11:360 av statens jordbruksnämnd, lantbruksstyrelsen,

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk.

Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. I nu ifrågavarande motion erinras om att pågående nedläggning

av jordbruk inom glesbygdsområdena bl. a. har haft till följd att kostnaderna

för transport av mjölk från producent till mejeri starkt fördyrats

på grund av det sviktande transportunderlaget. Detta har i sin tur lett till

att transporterna på många håll helt upphört. Motionären framhåller att en

nedläggning av mjölkproduktionen i de flesta fall ej kan ekonomiskt kompenseras

med annan verksamhet. Enligt motionärens mening hör ett statligt

stöd utgå till sådana mjölkproducenter som på grund av alltför höga

fraktkostnader blivit utestängda från möjligheten att få avsättning för sin

produktion. I motionen yrkas att riksdagen för nämnda ändamål anvisar

ett anslag av 2 milj. kr. att såsom fraktutjämningsbidrag ställas till mejeriföreningarnas

disposition.

Av de i ärendet hörda remissinstanserna finner Sveriges lantbruksförbund

det ändamålsenligt att ett anslag ställs till statens jordbruksnämnds förfogande

för att övergångsvis användas som hjälp till nu ifrågavarande mjölkleverantörer,

intill dess de hunnit avveckla mjölkproduktionen och övergå

till annan produktion. Även Riksförbundet Landsbygdens folk ställer sig

positivt och tillstyrker i princip vad i motionen förslagits. Statens jordbruksnämnd

och lantbruksstyrelsen har däremot avstyrkt motionen. Jordbruksnämnden

erinrar bl. a. om att statsmakterna intagit den principella

inställningen att jordbruk, som genom sitt läge har svårt att leverera mjölk

till mejeri, i första hand får överväga att ändra produktionsinriktning. Vad

gäller förhållandena i norra Sverige, vilka särskilt berörts i motionen, fram1

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 samt. Nr 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1968

håller nämnden dessutom att det särskilda stöd som utgår till mjölkproduktionen

i Norrland och vissa delar av Svealand och Götaland i form av extra

mjölkpristillägg motiveras av de för mjölkproduktionen i dessa områden

sämre betingelserna, vari även innefattas långa transportavstånd för mjölk

till mejeri. Lantbruksstyrelsen, som delar den av nämnden redovisade principiella

uppfattningen i frågan, framhåller att ett särskilt statsbidrag som

stöd till ej lönsamma mjölktransporter inom glesbygder i flertalet fall

skulle motverka en rationell anpassning av produktionen.

Utskottet ansluter sig till de synpunkter som anförts av de båda sistnämnda

remissinstanserna och förordar därför att motionen lämnas utan bifall

av riksdagen.

I sammanhanget anser sig utskottet böra framhålla att ett genomförande

av de förslag rörande s. k. omställningsbidrag som Kungl. Maj :t nyligen

lagt fram för riksdagen i proposition nr 29 i åtskilliga fall bör kunna bli av

betydelse även för lösandet av de problem, som aktualiserats i nu föreliggande

motion.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen lämnar motionen II: 360 utan åtgärd.

Stockholm den 26 mars 1968

På jordbruksutskottets vägnar:

ERIC MOSSBERGER

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Mossberger (s), Hedström (s), Carl

Eskilsson (h), Skärman (fp), Magnusson (s), Augustsson (s), Lundberg

(h), Karl-Erik Eriksson (fp), Manne Olsson (s) och Wikberg (ep);

från andra kammaren: herrar Lindström (s)*, Arweson (s), Eliasson

i Mohobn (h)*, Johanson i Västervik (s), Persson i Skänninge (s)*, Nilsson

i Lönsboda (fp), Trana (s), Persson i Heden (ep), Berndtsson (fp) och

Larsson i Norderön (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Skårman (fp), Karl-Erik Eriksson (fp), Wikberg (ep), Nilsson

i Lönsboda (fp), Persson i Heden (ep), Berndtsson (fp) och Larsson i

Norderön (ep), som anser att tredje och fjärde styckena av utskottets yttrande

samt utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1968

3

»Utskottet vill i förevarande sammanhang erinra om att riksdagen i samband

med antagandet av riktlinjer för jordbrukspolitiken förra året uttalade

sig för att en betydande jordbruksproduktion även i fortsättningen

borde upprätthållas i norra Sverige med hänsyn till de särskilda förhållandena

där. Den nu väckta motionen behandlar ett problem som i hög grad

är aktuellt inom berörda område av vårt land. De svårigheter som den för

jordbruket i förevarande delar av landet viktiga mjölkproduktionen har att

brottas med visar vikten av att särskilda åtgärder sätts in för att riksdagens

målsättning för ifrågavarande jordbruk skall kunna uppfyllas. Dessa svårigheter

är dock såsom anförs i motionerna icke begränsade till norr1

andsområdet utan är i hög grad kännbara även inom andra glesbygdsområden

i vårt land. Vad gäller det extra mjölkpristillägget är det i och för

sig riktigt att en del av detsamma får anses utgöra kompensation för de

merkostnader, som förorsakas av sämre betingelser för mjölkproduktionen

i berörda delar av landet, bl. a. till följd av långa transportavstånd. Dock

kan ifrågavarande statliga stöd endast komma i fråga beträffande vissa

delar av landet. Dessutom är dess värde begränsat därigenom att någon

ändring av bidragsbeloppen inte skett sedan 1962. Ett ytterligare stöd

från det allmänna till mjölkproduktionen inom mera utpräglade glesbygdsområden

synes därför välmotiverat och stå i god överensstämmelse med

riksdagens uttalade intentioner i förevarande avseende. Utifrån denna synpunkt

anser utskottet sig böra biträda det i förevarande motion framlagda

förslaget att ett särskilt anslag till fraktbidrag för nästa budgetår anvisas

över budgeten. Anslaget bör ställas till statens jordbruksnämnds förfogande

att användas för utbetalning till mejeriföreningar av fraktutjämningsbidrag

för upprätthållande av transporter av mjölk från sådana avsides boende

producenter som på grund av alltför höga transportkostnader eljest skulle

bli avstängda från leveransmöjligheter. Det i motionen föreslagna beloppet

synes väl avvägt, och utskottet tillstyrker därför att 2 milj. kr. anvisas för

ändamålet. Medlen bör bestridas från ett särskilt reservationsanslag under

nionde huvudtiteln, benämnt Bidrag till vissa mjölktransporter. Det bör

ankomma på Kungl. Maj :t eller efter Kungl. Maj :ts bemyndigande statens

jordbruksnämnd att med beaktande av vad nu anförts utfärda närmare bestämmelser

i fråga om anslagets användning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till motionen II: 360 till Bidrag

till vissa mjölktransporter för budgetåret 1968/69 under

nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av

2 000 000 kr.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1968

Bilaga

Yttranden över motionen II: 360

Statens jordbruksnämnd (5.3.1968)

Jordbruksnämnden avstyrker bifall till motionen och anför.

Jordbruksnämnden får till en början framhålla, att det särskilda stöd,

som utgår till mjölkproduktionen i Norrland samt vissa delar av Svealand

och Götaland i form av extra mjölkpristillägg, motiveras av de för mjölkproduktionen

i dessa områden sämre betingelserna, vari även innefattas

långa transportavstånd för mjölk till mejeri. Ifrågavarande problem har alltid

funnits och — med undantag för tiden under andra världskriget och de

närmaste åren därefter, då av försörjningspolitiska skäl särskilda fraktbidrag

utgick för att samla in mesta möjliga kvantiteter mjölk till mejeri —

har statsmakterna intagit den principiella inställningen att jordbruk, som genom

sitt läge har svårt att leverera sin mjölk till mejeri, i första hand får

överväga att ändra produktionsinriktningen. Detta kan ske t. ex. genom att

mjölken används till kalvuppfödning eller att jordbruket producerar andra

grödor än sådana som har samband med mjölkproduktionen.

I enskilda fall kan fråga om leverans av mjölk till mejeri bli föremål för

jordbruksnämndens prövning på grund av villkorsbestämmelserna i mjölkpristilläggskungörelsen

(SFS 1967:525). Enligt denna kungörelse utgår

mjölkpristillägg under villkor, bland andra, att mejeriet på skäliga villkor

tar emot mjölk från mjölkproducent som gör framställning därom. Enligt

de bestämmelser, som nämnden utfärdat på grund av kungörelsen, gäller,

bland annat, att mejeri kan vägra att ta emot mjölk, om detta ur trafiktekniska

eller trafikekonomiska synpunkter kan anses skäligt. (Om mejeri

likväl tar emot mjölk från sådan producent, må för mjölken betalas lägre

pris än som utgår till övriga leverantörer.) Mejeri kan således inte, om det

önskar behålla mjölkpristillägget, utan vidare lägga ned intransporten av

mjölk från avlägset eller i andra avseenden olämpligt belägna gårdar med

mjölkproduktion.

Lantbruksstyrelsen (16.2.1968)

Lantbruksstyrelsen, som framhåller att det genom att med särskilt statsbidrag

stödja ej lönsamma mjölktransporter inom glesbygder i flertalet

fall skulle motverka en rationell anpassning av produktionen, avstyrker bifall

till motionen och anför.

Mjölktransporterna från producenterna ombesörjes i allmänhet av mejeriföreningarna

vilka låter hämta mjölken utefter vissa kör- eller transportlinjer.

Producenterna debiteras i regel samma transportkostnad per kg mjölk

oavsett hur långt mjölken transporteras. Producenterna har själva att svara

för transporten fram till körlinjen. Blir transportunderlaget för litet måste

körlinjerna läggas om eller dras in. Detta är ett ofrånkomligt led i rationaliseringen.

I en del sådana fall kan mjölkproducenterna åta sig längre fram
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1968

5

körningsväg eller låta transportera mjölken på annat sätt exempelvis — som

anföres i motionen — med statlig eller enskild linjetrafik eller enskilda

entreprenörer. Härvid kan transportkostnaderna öka avsevärt vilket i en del

fall får till följd att mjölkproduktionen måste upphöra även om förutsättningarna

för en rationell produktion hos det enskilda företaget eljest är

goda. Dras en körlinje in måste ofta mjölkproduktion för avsalu inom det

berörda området upphöra.

I nämnda fall bör undersökas huruvida fortsatt mjölkproduktion med

ökade transportkostnader kan konkurrera med alternativ användning av

produktionsresurserna såsom köttproduktion med nöt eller får. I den mån

arbetsinkomsten i företaget blir otillräcklig till följd av en produktionsomläggning

kan även andra rationaliseringsåtgärder såsom strukturrationalisering

och upptagande av andra produktionsgrenar behöva vidtas.

Bistånd för planläggning och genomförande av nämnda åtgärder kan i

vanlig ordning erhållas genom lantbruksnämnderna. Nämnderna har också

att i sin verksamhet med planläggning av jordbruksföretag beakta avsättningsförhållandena

för produkterna.

Sveriges lantbruksförbund (5.3.1968)

Lantbruksförbundet tillstyrker att det begärda anslaget ställs till statens

jordbruksnämnds förfogande för den användning som motionären angett

och anför därvid.

Lantbruksförbundet har tidigare yttrat sig över motioner syftande till åtgärder

för att mildra de svårigheter som med den pågående omstruktureringen

av jordbruket uppstår för befolkningen i landets glesbygder (motionsparet

I: 494 och II: 916). Den nu aktuella motionen har samma grundsyfte.

Motionären har nämligen hemställt, att riksdagen måtte besluta om

anslag av 2 milj. kr. att ställas till mejeriföreningarnas disposition att användas

för mjölktransporter för icke lönsamma transporter inom glesbygdsområdena.

I motionen har lämnats en allmän och utförlig redogörelse för de transporttekniska

och transportekonomiska svårigheter, som blivit följden av

den snabba nedläggningen av jordbruk inom glesbygdsområdena. Såsom i

motionen framhålls torde de anförda förhållandena vara särskilt utpräglade

i norra Sverige. De förekommer dock även i stor utsträckning inom glesbygderna

i Värmland, Dalsland, Bohuslän och Småland.

På grund av nedläggningen av jordbruk, övergång till kreaturslös jordbruksdrift

eller nedläggning av mjölkproduktionen synes mångenstädes

följden ha blivit en sådan uttunning av transportunderlaget, att transportlinjerna

— busslinjer och körlinjer — av kostnadsskäl måst omläggas och

i vissa fall helt eller delvis nedläggas.

Såsom motionären framhåller har det extra mjölkpristillägget i Norrland

varit oförändrat en längre tid och ej anpassats till det förändrade kostnadsläget.

Det är i och för sig riktigt, att en del av det extra mjölkpristillägget

får anses utgöra bidrag till kostnaderna för intransport av mjölk till mejerierna.

I samband med avvecklingen av körlinj ebidragen den 1 september

1950 ökades nämligen de extra mjölkpristilläggen med 5 öre/kg mjökfett,

vilket motsvarade ca 0,2 öre/kg mjölk.

Med hänsyn till den tid, som stått till förfogande för avgivande av yttrandet,

har Lantbruksförbundet inte hunnit att från mejerierna införskaffa

underlag för en allsidig belysning och kartläggning av transportförhållan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1968

dena inom glesbygdsområdena. Ej heller är förbundet nu berett att uttala

sig om hur del begärda anslaget borde fördelas.

Eftersom glesbygdsområden återfinns även inom andra områden än där

extra mjölkpristillägg utgår, vill Lantbruksförbundet ifrågasätta, om ett anslag

bör fördelas enligt generella regler eller efter prövning i enskilda fall

enbart inom områden med extra mjölkpristillägg.

Lantbruksförbundet finner det ändamålsenligt, att ett sådant anslag ställs

till Statens jordbruksnämnds förfogande för att användas såsom hjälp under

en övergångstid eller såsom ett engångsbelopp eller vederlag till sådana

leverantörer, som på grund av omläggning eller nedläggning av körlinjer

åsamkas störa kostnader för mjölkens transport, under viss tid, intill dess

leverantören hunnit avveckla sin mjölkproduktion och övergå till annan

produktion.

Enligt punkt nr 25 i Jordbruksnämndens cirkulär nr 70/1960, med dess

lydelse enligt cirkulär nr 48/1967, kan mejeri vägra mottaga mjölk, om sådan

vägran ur trafiktekniska eller trafikeknomiska synpunkter kan anses

skälig. Mottager mejeri mjölk från sådan producent, må för mjölken betalas

lägre pris än som utgår till övriga leverantörer.

I de fall det enligt villkoren för erhållandet av mjölkpristillägg inte utgör

hinder för alt mejeri företar här ovan angiven åtgärd mot mjölkleverantör,

vore del önskvärt om Jordbruksnämnden — utan att därmed hindra rationaliseringen

— kunde av sociala skäl i dylika fall medge bidrag ur ett sådant

anslag. .

Riksförbundet Landsbygdens folk (11.3.1968)

Riksförbundet tillstyrker i princip vad motionären föreslagit och hemställer

att de närmare villkoren för utbetalning av det föreslagna statsbidraget

blir föremål för utredning exempelvis inom statens jordbruksnämnd. Riksförbundet

anför vidare.

Det är obestridligt att de olägenheter för befolkningen i glesbygderna som

motionären berör är en realitet. Indragningen av mjölklinjer innebär för

inånga jordbrukare att de så att säga blir friställda och saknar möjlighet

att fortsättningsvis uppnå en någorlunda acceptabel inkomst. Snabba anpassningar

av jordbruksdriften är i allmänhet inte möjliga allra minst för

jordbrukare i något högre ålder. Även om alternativ till mjölkproduktion

kan stå till buds ger de som regel en kraftigt sänkt arbetsinkomst på mindre

enheter. Indragningen av körlinjer för mjölk är sålunda en fråga av näringspolitisk

vikt i en glesbygd.

Vad ovan anförts har även av statsmakterna beaktats så tillvida att i

Ivungl. Maj:ts kungörelse om pristillägg för mjölk m. m. (SFS 525/1967)

som villkor för att ett mejeri skall vara berättigat uppbära mjölkpristilllägg

och utjämningsbidrag bl. a. stadgats villkoret »att mejeriet på skäliga

villkor tar emot mjölk från mjölkproducent som gör framställning därom».

I nyss nämnda kungörelse sägs vidare »Brister mejeri med avseende på villkor

som anges i 6 § skall mejeriet i den mån jordbruksnämnden bestämmer

återbetala mjölkpristillägg och utjämningsbidrag som mejeri tagit emot för

den tid bristen förelegat».

Det kan sålunda fastslås dels att mejeri icke utan vidare äger rätt att

upphöra med hämtningen av mjölk från vissa leverantörer och dels att

jordbruksnämnden har att bestämma huruvida kostnaderna för hämtningav

mjölk eller olägenheterna i övrigt att upprätthålla en lcörlinje är så stora

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1968

7

att indragning av körlinjen är förenlig med mejeriets skyldighet att på skäliga

villkor ta emot mjölk från mjölkproducent som önskar leverera. Jordbruksnämnden

har utfärdat särskilda bestämmelser för tolkningen av nu

nämnda villkor dvs. under vilka allmänna förutsättningar kan anses skäligt

att mejeri vägrar ta emot mjölk från viss leverantör på grund av för höga

transportkostnader.

Efter hand som mjölkproduktionen utglesas i vissa bygder stiger ofta

hämtningskostnaden från kvarvarande leverantörer. Att stödja mera markerade

glesbygder i enlighet med vad motionären föreslår förefaller riksförbundet

väl förenligt med den ambition statsmakterna låtit komma till

uttryck i kungörelsen om mjölkpristillägg m. m. Ett statsbidrag att utbetalas

till mejeri för hämtning från något mera avsides boende leverantörer

skulle sålunda utgöra ett fullföljande av den tankegång kungörelsen redan

ger uttryck åt.

MARCUS BOKTR. STHIM 1968 630033

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.