Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående naturvårdsforskningens organisation och statsbidrag till avloppsreningsverk m. m. jämte motioner. Propositionen Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1

1968-04-02 · 21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1968:19, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående naturvårdsforskningens organisation och statsbidrag till avloppsreningsverk m. m. jämte motioner. Propositionen Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

naturvårdsforskningens organisation och statsbidrag

till avloppsreningsverk m. m. jämte motioner.

Propositionen

Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 11, punkterna K 7 och

K 9, s. 179—180) beräknat medel för naturresursforskning och bidrag till

vatten- och avloppsanläggningar, har Kungl. Maj :t i propositionen nr 37,

under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för den 23 februari 1968, föreslagit riksdagen att dels godkänna de

riktlinjer som förordats beträffande naturvårdsforskningens organisation,

dels godkänna de i propositionen förordade grunderna för statsbidrag till

avloppsreningsverk m. m., dels medge att under budgetåret 1968/69 statsbidrag

enligt de förordade grunderna beviljas till avloppsreningsverk intill

ett belopp av 40 000 000 kr., dels för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten

under nionde huvudtiteln anvisa till Naturvårdsforskning ett reservationsanslag

av 7 000 000 kr. och till Bidrag till avloppsreningsverk m. m.

ett reservationsanslag av 84 000 000 kr.

I propositionen läggs fram förslag om en samordnad och utbyggd naturvårdsforskning

på grundval av 1964 års naturresursutrednings arbete.

Området för denna forskning föreslås omfatta naturvården, till vilken

även hänförs vatten- och luftvården, samt biociderna. För ledningen av

forskningen föreslås att en forskningsnämnd inom naturvårdsverket inrättas

den 1 juli 1968. Verkschefen bör bli ordförande i nämnden, som i övrigt

till övervägande del bör bestå av forskare. För att bereda forskningsfrågorna

föreslås vidare att ett forskningssekretariat inrättas.

Vidare behandlas frågan om att inrätta en särskild beredning på regeringsnivå

för frågor på naturvårdsområdet och inom vissa delar av den fysiska

samhällsplaneringen. I beredningens uppgifter bör ingå såväl forskningsfrågorna

som de praktiskt inriktade frågorna.

Det föreslås också att bestämmelserna om statsbidrag till vatten- och avloppsanläggningar

ändras. Syftet är att stimulera kommunerna att bygga

effektivare reningsverk. Statsbidrag bör inte längre utgå till byggande av

vattenförsörjningsanläggningar. Stödet bör i stället helt inriktas på att frärn
1

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 saml. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

ja byggande av avloppsreningsverk med långt gående rening. Vidare föreslås

att bidrag skall kunna utgå till kostnaderna för restaurering av förorenade

vattenområden.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner, nämligen
dels

de vid riksdagens början väckta motionerna

1) I: 198 av herr Palm och 11:259 av fru Lindberg och herr Alemgr

vari hemställts att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att i brådskande

fall bevilja bidrag från en i motionen nämnd särskild anslagspost under

anslaget Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar jämväl till industriella

reningsanordningar av hög angelägenhetsgrad samt att riksdagen

måtte besluta att hos Kungl. Maj :t hemställa om en förutsättningslös utredning

i hithörande frågor,

2) 1:715 av herr Ottosson och fröken Stenberg samt 11:911 av herr

Lothigius vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

anhålla om förslag till särskilda statliga lån till industriella företag

och kommuner som använder Vättern som recipient för att stimulera

anläggandet av reningsverk för närsaltreduktion,

3) I: 200 av herr Svenungsson och II: 257 av herr Carlshamre m. fl. vari

hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om

skyndsamt förslag till lösning av frågan om utformning av laboratorieverksamheten

i fiskeristyrelsens regi,

dels de i anledning av propositionen nr 37 väckta motionerna

1) I: 777 av herr Andersson, Torsten, och herr Wirtén, likalydande med

II: 1008 av herrar Tobé och Grebäck vari föreslagits

A. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa,

1. att bullerforskning ges samma ställning inom naturvårdsforskningen

som luftvårdsforslming, vattenvårdsforskning, biocidforskning etc.,

2. att ledningen för naturvårdsforskningen utövas av ett särskilt organ

vars sekretariat samordnas med naturvårdsverkets,

3. att bidrag till avloppsreningsverk kan utgå jämväl till avskärande

tilloppsledningar samt tilloppsledningar till reningsverk, som av geografiska

och miljöskäl byggs på långt avstånd från det samhälle, som skall

betjänas;

B. att riksdagen under nionde huvudtiteln anvisar ett i förhållande till

Kungl. Maj :ts förslag med 1,5 milj. kronor förhöjt reservationsanslag av

8,5 milj. kronor till Naturvårdsforskning.

2) I: 778 av herrar Brundin och Lundberg, likalydande med II: 1006

av fru Sundberg och herr Adolfsson vari hemställts

I. att riksdagen måtte besluta att antalet ledamöter i naturvårdsforsk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

3

ningsnämnden skall vara elva, varav fyra ledamöter skall representera social-,

lantbruks- och veterinärstyrelsen och giftnämnden samt att övriga

ledamöter skall vara forskare;

II. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om tillsättande

av en utredning angående samordningsfrågorna för naturvårdsforskningen

samt att utredningen får i uppdrag att undersöka möjligheten att

förlägga den samordnande forskningen till Studsvik;

III. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att statens

naturvårdsverk får i uppdrag att utarbeta bestämmelser för de krav som

skall gälla vid beviljande av statsbidrag för reningsanläggningar samt därvid

beakta a) att olika reningskrav bör kunna tillämpas beroende på tätortens

geografiska placering, b) att speciellt statsbidrag skall kunna utgå

för s. k. duplikatledning.

3) I; 779 av herr Nilsson, Nils, vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag angående statsbidrag till vattenförsörj

ningsanläggningar i enlighet med vad i motionen anförts.

4) II: 1007 av fru Svensson och herr Zetterström vari hemställts att de

övergångsbestämmelser som kommer att fastställas inrymmer möjligheter

för de kommuner som under år 1968 fått tillstånd, påbörjat eller färdigställt

reningsverk med den högre reningsgraden som förordas i proposition

nr 37 måtte erhålla statsbidrag helt eller delvis enligt de nya och mera

generösa bidragsreglerna.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden

dels över motionerna I: 198 och II: 259 från statens naturvårdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen,

Sveriges industriförbund, Svenska kommunförbundet

och Svenska stadsförbundet,

dels över motionerna 1:715 och 11:911 från statens naturvårdsverk,

Kommittén för Vätterns vattenvård, Sveriges industriförbund, Svenska kommunförbundet

och Svenska stadsförbundet,

dels över motionerna I: 200 och II: 257 från fiskeristyrelsen och statens

naturvårdsverk.

Det närmare innehållet i yttrandena redovisas i Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet

På grundval av 1964 års naturresursutrednings arbete framläggs i föreliggande

proposition förslag om en samordnad och utbyggd naturvårdsforskning.

Vidare föreslås ändrade bestämmelser i fråga om statsbidrag till

ratten- och avloppsanläggningar. För nämnda ändamål äskas för nästa bud
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

getår anslag med 7 milj. kr. till naturvårdsforskning resp. 84 milj. kr. för

bidrag till avloppsreningsverk m. m. Utskottet begränsar sig i det följande

till att närmare behandla huvuddragen i Kungl. Maj:ts förslag, i huvudsaklig

anslutning till de i ämnet väckta motionerna.

Allmänna utgångspunkter. I propositionen erinras inledningsvis om den

omfattande naturförstörelse som för närvarande äger rum. Visserligen är

naturförstörelsen inte någon ny företeelse men i många fall är upptäckten

av förorening och förstörelse ny. Den under senare år intensifierade forskningen

har också lett till att vår kunskap om naturförstörelsen ökat avsevärt.

Departementschefen framhåller att mycket talar för att naturförstörelsen

i dag är större än tidigare, dels därför att användningen av tekniska

och kemiska hjälpmedel av olika slag ökat, dels till följd av den tilltagande

befolkningskoncentrationen. Samtidigt har vår inställning till de

problem som sammanhänger med naturförstörelsen ändrats. Begreppet levnadsstandard

har i takt med de förbättrade materiella betingelserna kommit

att få en ny, vidare innebörd. Tillgången på en oförstörd natur i vid bemärkelse

blir då en viktig del av standarden. På samma sätt som samhället

genom olika åtgärder skapat en hög materiell standard åt flertalet människor

fordras nu enligt departementschefens mening samhällsinsatser för att

höja standarden också i denna vidare mening. Målet för samhällets naturvårdspolitik

bör därvid vara att både motverka fortsatt naturförstörelse

och återställa redan förstörd natur. Som de främsta medlen för att nå

detta mål framhålls i propositionen en effektiv naturvårdsadministration,

en modern lagstiftning, olika stimulerande åtgärder och en väl utbyggd

forskning. I sammanhanget understryker departementschefen också angelägenheten

av ett ökat internationellt samarbete inom naturvårdsområdet.

Vad departementschefen sålunda anfört beträffande målet för den framtida

naturvårdspolitiken och medlen härför föranleder ingen erinran från

utskottets sida. Utskottet delar också den i propositionen uttryckta uppfattningen

att det av naturresursutredningen sammanställda materialet rörande

de aktuella problemen och forskningsbehoven inom naturvårdsområdet bör

bli av stor betydelse såväl för planeringen av den fortsatta forskningen som

för det praktiska naturvårdsarbetet.

Utskottet får härefter närmare ingå på de förslag som lagts fram i propositionen

och behandlar därvid först naturvårdsforskningen och därefter

statsbidragsgivningen till avloppsreningsverk.

Naturvårdsforskningen. Departementschefen, som valt att beteckna forskningsområdet

som naturvårdsforskning, har i fråga om avgränsningen av

detsamma i huvudsak anslutit sig till naturresursutredningens förslag att

därunder bör rymmas såväl vatten-, luft- och övrig naturvårdsforskning

som biocidforskning. I anslutning härtill har i motionerna I: 777 och II: 1008

riktats kritik mot att departementschefen i likhet med naturresursutred
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

5

ningen underlåtit att infoga också bullerproblemet i forskningsområdet.

Motionärerna betonar att man inte kan förbigå bullerforskningen om man

gör anspråk på en helhetssyn på miljöproblemen. Enligt motionärernas mening

bör därför sistnämnda forskning ges samma ställning inom naturvårdsforskningen

som de i propositionen föreslagna forskningsavsnitten.

Utskottet har för sin del stor förståelse för de synpunkter som motionärerna

fört fram i denna fråga. Bullerproblemet blir allt viktigare att komma

till rätta med och kommer med all sannolikhet att påkalla alltmer skärpt

uppmärksamhet. Utskottet anser också ostridigt att bullerområdet får anses

vara en del av naturvårdsforskningen i vidare mening. Till samma ståndpunkt

kom även naturresursutredningen, som dock ansåg att frågan, huruvida

forskning rörande buller skulle hänföras till nu ifrågavarande naturvårdsforskning,

borde tas upp i samband med att en central myndighet ges

det administrativa ansvaret för åtgärder mot buller. Det må i sammanhanget

erinras om att bullerproblemet behandlats av immissionssakkunniga

i dess betänkande SOU 1966: 65. Utöver lagstiftningsförslag i ämnet redovisar

sistnämnda utredning även vissa överväganden rörande de organisatoriska

konsekvenserna av nämnda förslag. Av nu förevarande proposition

framgår att arbetet med en särskild lagstiftning på luftvårdsområdet pågår

på grundval av immissionssakkunnigas förslag. I propositionen har starkt

betonats att forskningen och undersökningsverksamheten på naturvårdsområdet

i första hand bör inriktas på sådana problem, som är av betydelse

för det praktiska naturvårdsarbetet. Häri kan utskottet instämma. Som i

propositionen påpekats går dock utvecklingen så snabbt på naturvårdsområdet

att nya problem ständigt aktualiseras. I likhet med departementschefen

finner därför utskottet att forskningsområdet inte bör låsas inom

definitiva gränser. Det organ som får till uppgift att leda arbetet bör såsom

departementschefen föreslagit ha möjlighet att anpassa forskningsområdet

till utvecklingens krav. Med utgångspunkt från det anförda förutsätter utskottet

att jämväl bullerproblemet och därmed sammanhängande frågor

kommer att ägnas vederbörlig uppmärksamhet utan någon särskild åtgärd

från riksdagens sida i anledning av nu föreliggande motioner. Departementschefens

förslag rörande avgränsningen av forskningsområdet bör under angivna

förhållanden kunna godtas.

Beträffande forskningens organisation är departementschefen enig med

naturresursutredningen och remissinstanserna att forskningsinsatserna på

naturvårdsområdet så långt möjligt bör samordnas och att härför behövs

ett forskningsorgan. Efter att ha diskuterat olika av utredningen angivna

organisationsalternativ förordar departementschefen att ledningen av forskningen

och undersökningsverksamheten på förevarande område fr. o. m.

den 1 juli 1968 anförtros statens naturvårdsverk. Utredningen förordade

för sin del i likhet med flertalet remissinstanser ett alternativ med fristående

forskningsorgan. Såsom ett huvudmotiv för att avvisa förslaget om att

lf Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 samt. Nr 19

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

fora forskningsfrågorna till naturvårdsverket angavs att nämnda verk inte

har tillräcklig sakkunskap för att besluta i dessa frågor. Åtskilliga remissinstanser,

däribland statskontoret, naturvårdsverket, universitetskanslersämbetet,

statens naturvetenskapliga forskningsråd och statens forskningsråd,

har dock förordat att forskningsfrågorna i stället anförtros naturvårdsverket.

I anledning av yrkanden i motionerna I: 777 och II: 1008 till förmån för

alternativet med fristående forskningsorgan vill utskottet erinra om att

departementschefen varit medveten om svårigheten att få en verksstyrelse

som har sådan sammansättning att den är lämpad att handlägga både

forskningsfrågor och administrativa frågor. I propositionen har därför

föreslagits att inom verket inrättas en särskild forskningsnämnd, som bör

ha såväl rådgivande som beslutande funktioner. Nämnden, som enligt vad

närmare redovisas i det följande till betydande del avses bestå av forskare,

bör därvid äga besluta i frågor som avser fördelning av forskningsmedel,

medan det bör ankomma på verkets styrelse att efter förslag av nämnden

begära anslag för forskningsverksamheten. Enligt utskottets mening är

Iiungl. Maj :ts förslag väl ägnat att eliminera nyss antydda betänkligheter

mot att föra forskningsfrågorna till naturvårdsverket. Då utskottet delar

departementschefens uppfattning alt kontakten mellan forskningen och det

praktiska naturvårdsarbetet bäst främjas om forskningsfrågorna och de

praktiska frågorna handläggs inom samma organ förordar utskottet att organisationen

erhåller den utformning som framgår av Kungi. Maj :ts nu redovisade

förslag. Motionsyrkandena i ämnet avstyrks alltså.

I fråga om forskningsnämndens sammansättning föreslår Kungl. Maj :t

att antalet ledamöter skall vara högst tio. Självskriven ordförande bör vara

chefen för naturvårdsverket medan övriga ledamöter bör utses av Kungl.

Maj :t. Nämnden bör enligt propositionen bestå av representanter för socialoch

veterinärstyrelserna samt giftnämnden och i övrigt av forskare, förordnade

för högst tre år i tagel. I motionerna I: 778 och II: 1006 framhålls i

anslutning härtill att den kraftiga strukturomvandling som i dag sker inom

svenskt jordbruk gör det angeläget att till nämnden även knyts en representant

för lantbruksstyrelsen. Denne bör vara delaktig i besluten och därför

ingå såsom ledamot. Då den föreslagna utökningen av nämnden inte bör ske

på bekostnad av forskarinslaget föreslår motionärerna att antalet nämndledamöter

ökas till högst elva. Utskottet vill i anledning härav erinra om att

riksdagen i annat sammanhang uttalat sig för att frågan om verkan ur natur-

och landskapssynpunkt av den pågående nedläggningen av åkerjord bör

ägnas stor uppmärksamhet. Värdet av ett samarbete i hithörande frågor

mellan berörda organ har också vid flera tillfällen betonats. Enligt utskottets

mening är givetvis ett nära samarbete mellan naturvårdsverket och lantbruksstyrelsen

av värde även när det gäller arbetet inom den föreslagna

forskningsnämnden. Detta skulle också stå i god överensstämmelse med

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

riksdagens uttalade intentioner. Utskottet ifrågasätter dock om ett dylikt

samarbete nödvändigtvis behöver medföra en utökning av ledamotsantalet i

nämnden. Detta är ju redan enligt propositionens förslag förhållandevis

stort. Enligt utskottets mening torde syftet med förevarande motionsyrkanden

tillgodoses om man anlitar den i propositionen föreslagna metoden och

i detta fall låter lantbruksstyrelsen representeras av en expert hos nämnden.

Utskottet förutsätter att nämnden i alla de fall, då lantbruksstyrelsens

verksamhet i nu förevarande avseende berörs, också kommer att utnyttja

denna möjlighet. I nu angiven utsträckning är således utskottet berett att

tillmötesgå motionärerna. Utskottet hemställer att riksdagen i förevarande

fråga som sin mening ger till känna vad utskottet nu anfört.

Ett av naturresursutredningen framlagt förslag att utreda förutsättningarna

för en lokalmässig samordning av naturvårdsverkets undersökningslaboratorium,

fiskeristyrelsens sötvattenslaboratorium och laboratoriet

vid Institutet för vatten- och luftvårdsforskning har avstyrkts av de

båda myndigheterna resp. styrelsen för institutet. Enligt departementschefens

mening kräver lokalfrågan för de båda statliga laboratorierna ytterligare

överväganden, varför han inte är beredd att nu pröva frågan. Under

hänvisning till vad sålunda anförts föreslår utskottet alt riksdagen ej

vidtager någon särskild åtgärd i anledning av ett i motionerna I: 778 och

II: 1006 framlagt utredningsyrkande i ämnet. Detsamma bör gälla yrkandet

i de vid riksdagens början väckta motionerna I: 200 och II: 257 rörande förslag

angående utformningen av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet.

I likhet med naturresursutredningen och remissinstanserna anser departementschefen

att forskningens resurser bör ökas. För nästa budgetår

föreslås i propositionen att 7 milj. kr. anvisas för ändamålet under ett reservationsanslag

till naturvårdsforskning, vilket anslag avses ersätta det

för innevarande budgetår uppförda anslaget av 5 milj. kr. till naturresursforskningen.

Medel för viltforskning avses därjämte bli ställda till den i det

föregående föreslagna forskningsnämndens förfogande i särskild ordning.

Utskottet anser att Kungl. Maj:ts förslag i förevarande hänseenden bör godtas

och avstyrker i enlighet härmed yrkanden i motionerna I: 777 och II:

1008 om ytterligare medelsanvisning för nästa budgetår.

Statsbidrag till avloppsreningsverk m. m. Departementschefen erinrar i förevarande

avsnitt inledningsvis om att nuvarande bestämmelser för bidrag

till vatten- och avloppsanläggningar inte i första hand syftar till att stimulera

till åtgärder för att motverka vattenföroreningar. Såsom redovisas i

propositionen används en förhållandevis stor del av nuvarande anslag till

bidrag till vattenförsörjningsanläggningar och ledningar i anslutning härtill.

I ett läge då energiska åtgärder måste vidtas för att minska föroreningen i

våra vatten är det enligt departementschefens mening motiverat att det

statliga stödet läggs om och helt inriktas på att stimulera byggandet av avloppsreningsverk

med långt gående rening. I enlighet härmed tillstyrker

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

departementschefen i princip ett av statens naturvårdsverk i nämnda syfte

framlagt förslag till ändrade bidragsbestämmelser. I motionen I: 779 anförs

dock betänkligheter mot förslaget att statsbidrag i fortsättningen inte

skall utgå till vattenförsörjningsanläggningar. Motionären framhåller att

det fortfarande finns ett flertal kommuner som ännu ej löst sina vattenförsörjningsproblem

tillfredsställande och som även torde ha mindre goda

ekonomiska förutsättningar att utan statsbidrag göra detta. I motionen

föreslås därför att statsbidrag även i fortsättningen skall utgå till vattenförsörjningsanläggningar

i sådana kommuner med svagt skatteunderlag.

Utskottet hyser i och för sig förståelse för de synpunkter motionären anfört.

Emellertid finner utskottet som vill erinra om alt naturvårdsverkets

förslag tillstyrkts av flertalet remissinstanser — bl. a. Stadsförbundet och

Kommunförbundet — att skälen för den i propositionen föreslagna omläggningen

av statsbidragsgivningen till vatten- och avloppsanläggningar har

sådan tyngd, att den bör genomföras utan inskränkningar i nu förevarande

avseende. Motionen avstyrks därför.

I förevarande sammanhang har utskottet funnit lämpligt att behandla

jämväl de vid riksdagens början väckta motionerna I: 198 och II: 259 samt

I: 715 och II: 911 i hithörande frågor. I förstnämnda motionspar framhålls

alt industrins omedelbara behov av stöd till sina reningsanordningar bör

bli föremål för skyndsam utredning. I avvaktan på resultatet av en dylik

utredning finner motionärerna det önskvärt att industrin i särskilda fall

får möjlighet att komma i åtnjutande av någon form av bidrag, eventuellt

från nu förevarande anslag. I det andra motionsparet, som utgör en följdmotion

till motionerna I: 299 och 11:371, vari berörts frågan om åtgärder

mot den allt snabbare föroreningen av Vättern, begärs förslag om särskilda

statliga lån till kommuner och industriella företag som använder nyssnämnda

sjö som recipient för att de skall stimuleras att anlägga reningsverk

för närsaltreduktion. Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig

över förevarande motioner har avstyrkt att bidragsanslag som företrädesvis

avses för kommunernas reningsverk utnyttjas jämväl för industriella

reningsanordningar. Bland annat erinrar Stadsförbundet och Kommunförbundet

om de stora bidragsbehov som kommunerna har i förevarande sammanhang.

Såväl Sveriges industriförbund som statens naturvårdsverk påpekar

att bidrag till industrier i förekommande fall leder till att företagens

konkurrensförhållanden påverkas. Industriförbundet anser för sin del att

ökade avskrivningsmöjligheter för investeringar, vars syfte är att motverka

föroreningar, från såväl företagsekonomisk som samhällsekonomisk synpunkt

skulle innebära betydande fördelar framför statliga subventioner

eller statligt kreditstöd.

Som bl. a. även anförts av kommittén för Vätterns vattenvård i dess remissyttrande

över motionerna I: 715 och II: 911 utreds för närvarande genom

företagsskatteutredningens försorg möjligheterna till förmånligare av
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

9

skrivningstider för industrins vattenvårdsinvesteringar. I sammanhanget

har vidare naturvårdsverket erinrat om de utredningar om lämpliga metoder

för närsaltreduktion som pågår och framhållit att verket i samband

härmed successivt kommer att verka för att kraven på närsaltreduktion

skärps. Mot bakgrund av det anförda saknas enligt utskottets mening anledning

att från riksdagens sida vidta särskilda åtgärder i anledning av

motionerna I: 198 och II: 259 samt I: 715 och II: 911.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag förordar utskottet sålunda att kommun

bör vara berättigad att få bidrag till nu förevarande reningsanläggningar.

Såsom departementschefen föreslagit bör bidrag också kunna utgå för anläggning

som inte har kommun till huvudman under förutsättning att anläggningen

förklarats som allmän enligt lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar.

I propositionen har som allmän förutsättning för att

bidrag skall kunna utgå angetts, att anläggningen befinns tillfredsställande

från sanitär synpunkt och från vattenvårdssynpunkt med hänsyn till rådande

och väntade förhållanden. Utskottet, som inte har något att erinra

mot att bidragsbehovet bedöms utifrån nämnda grundförutsättning, anser

det ej påkallat att härutöver föreskriva särskilda bedömningsgrunder med

hänsyn till storleken av de tätorter, som i förekommande fall skall betjänas

av vederbörande reningsverk. Yrkandet härom i motionerna I: 778 och II:

1006 bör därför lämnas utan åtgärd.

I fråga om bidragsunderlaget förordar departementschefen i enlighet med

naturvårdsverkets förslag att, förutom kostnaden för avloppsreningsverket,

kostnaden för ledningen från reningsverket till utsläppspunkten i recipienLen

hör få räknas in i underlaget. Vidare bör tilloppsledning till reningsverket

få räknas in i den mån detta av vattenvårdsskäl byggs på längre avstånd

från samhället än som annars är nödvändigt. Departementschefen har

ansett sig inte kunna godta av vissa remissinstanser i sammanhanget framförda

förslag om att ytterligare kostnader bör få räknas in i bidragsunderlaget.

Utskottet anser för sin del att den av departementschefen gjorda avgränsningen

av bidragsunderlaget är lämpligt avvägd och föreslår att förslaget

i nämnda hänseende godtas av riksdagen. Det sagda innebär bl. a.

att utskottet ej funnit sig böra tillstyrka bifall till de i motionerna I: 777

och II: 1008 samt I: 778 och II: 1006 framförda yrkandena att bidrag jämväl

bör utgå för avskärande tilloppsledningar samt tilloppsledningar till

reningsverk, som av geografiska skäl och miljöskäl byggs på långt avstånd

från det samhälle som skall betjänas, resp. för s. k. duplikatledning. Vad

gäller förstnämnda motionsyrkande vill utskottet f. ö. framhålla att detsamma

i vad det avser hänsynstagande till miljöskäl i viss utsträckning torde

kunna tillgodoses inom ramen för de bidragsbestämmelser som utskottet

nyss förordat.

De föreslagna nya bestämmelserna för bidragsgivningen bör enligt propositionen

träda i kraft den 1 juli 1968. Det anses därvid böra ankomma

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

på Kung], Maj :t att meddela de övergångsbestämmelser som behövs. Enligt

departementschefens mening bör de som före nyssnämnda tidpunkt fått

tillstånd att påbörja anläggning och gjort detta få bidrag enligt nuvarande

bestämmelser. Utskottet har inte något att erinra mot nu återgivna förslag

och yttranden. Följaktligen har utskottet ej funnit skäl tillstyrka förslaget i

motionen II: 1007, att övergångsbestämmelserna utformas så att möjligheter

inryms för de kommuner som under innevarande år fått tillstånd, påbörjat

eller färdigställt reningsverk med den högre reningsgraden alt erhålla

statsbidrag helt eller delvis enligt de nya bidragsvillkoren. En retroaktiv

tillämpning av nämnda villkor skulle enligt utskottets uppfattning stå i

motsättning till bidragsgivningens syfte att stimulera till byggande av ifrågavarande

reningsverk. Ett bifall till motionen skulle f. ö. endast leda till

nya gränsdragningsproblem men skulle ej eliminera dem.

Utskottets hemställan

Under förmälan att uttalandena och förslagen i förevarande proposition,

i den mån de ej berörts i det föregående, inte föranlett någon erinran från

utskottets sida hemställer utskottet

att riksdagen

1. a) anser motionerna I: 777 och II: 1008, såvitt desamma

avser bullerforskning, besvarade med vad utskottet anfört

i det föregående,

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

på motionerna I: 777 och II: 1008, såvitt nu är i fråga, godkänner

att ledningen av forskningen och undersökningsverksamheten

på naturvårdens område fr. o. m. den 1 juli

1968 anförtros statens naturvårdsverk,

c) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt i anledning

av motionerna I: 778 och II: 1006, såvitt nu är i fråga, som

sin mening ger till känna vad utskottet i det föregående anfört

beträffande sammansättningen av en forskningsnämnd

vid naturvårdsverket,

d) lämnar utan åtgärd motionerna I: 778 och II: 1006, såvitt

desamma avser utredning angående samordningsfrågorna

för naturvårdsforskningen,

e) lämnar motionerna I: 200 och II: 257 utan åtgärd,

f) godkänner de riktlinjer utskottet i övrigt förordat beträffande

naturvårdsforskningens organisation,

2. a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

på motionen I: 779 godkänner att statsbidragsgivningen

till vatten- och avloppsanläggningar läggs om och helt inriktas

på att stimulera byggandet av avloppsreningsverk

med långt gående rening,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

11

b) lämnar motionerna I: 198 och II: 259 utan åtgärd,

c) lämnar motionerna I: 715 och II: 911 utan åtgärd,

d ) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag

på motionerna I: 777 och II: 1008 samt I: 778 och II:

1006, båda motionsparen såvitt nu är i fråga, godkänner

vad utskottet i det föregående anfört rörande bidragsunderlaget,

e) lämnar motionerna I: 778 och II: 1006 utan åtgärd, såvitt

desamma avser en tillämpning av med hänsyn till tätorternas

storlek differentierade reningskrav vid bidragsgivningen,

f) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

på motionen II: 1007 godkänner vad utskottet i det föregående

anfört beträffande bidrag till kommuner som under

år 1968 fått tillstånd, påbörjat eller färdigställt reningsverk,

g) godkänner de av utskottet i övrigt förordade grunderna

för statsbidrag till avloppsreningsverk m. m.,

3. medger att under budgetåret 1968/69 statsbidrag enligt

de förordade grunderna beviljas till avloppsreningsverk intill

ett belopp av 40 000 000 kr.,

4. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

på motionerna I: 777 och II: 1008, såvitt nu är i fråga, till

Naturvårdsforskning för budgetåret 1968/69 under nionde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.,

5. till Bidrag till avloppsreningsverk m. m. för budgetåret

1968/69 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

av 84 000 000 kr.

Stockholm den 2 april 1968

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit

från första kammaren: herrar Mossberger (s), Hedström (s), Carl

Eskilsson (h), Skårman (fp), Augustsson (s), Wanhainen (s), Svante

Kristiansson (s)*, Harald Pettersson (ep), Sveningsson (h)* och Per Jacobsson

(fp)*;

från andra kammaren: herr Hansson i Skegrie (ep), fru Lindskog

(s), herrar Antby (fp), Nilsson i Lönsboda (fp)*, Jonasson (ep), Lundmark

(s), Trana (s)*, fru Sundberg (h), fru Lindberg (s) och herr Björk (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

Reservationer

1) beträffande naturvårdsforskningens organisation

av herrar Skårman (fp), Harald Pettersson (ep), Per Jacobsson (fp),

Hansson i Skegrie (ep), Antbij (ep), Nilsson i Lönsboda (fp) och Jonasson

(ep), som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 6 med »I anledning»

och slutar på s. 7 med »nu anfört» bort ha följande lydelse:

»Departementschefen, som varit medveten om svårigheten att få en verksstyrelse

med en sammansättning som gör den lämpad att handlägga både

forskningsfrågor och administrativa frågor, har föreslagit att inom naturvårdsverket

inrättas en särskild forskningsnämnd, till vilken skulle hänföras

såväl rådgivande som beslutande funktioner. Nämnden, som avses

till betydande del bestå av forskare, skulle enligt förslaget äga besluta i

frågor som avser fördelning av forskningsmedel, medan det skulle ankomma

på verkets styrelse att efter förslag av nämnden begära anslag för

forskningsverksamheten.

Till departementschefens uttalanden, att forskningsinsatserna på naturvårdsområdet

så långt möjligt bör samordnas och att härför behövs ett

forskningsorgan, kan utskottet helt ansluta sig. Enligt utskottets mening

kan det dock starkt ifrågasättas om Kungl. Maj :ts förslag i nu berörda

hänseende är ägnat att eliminera de av såväl naturresursutredningen som

flertalet remissinstanser uttryckta betänkligheterna mot att föra forskningsfrågorna

till naturvårdsverket. Enligt utskottets mening talar i stället

starka skäl för att organisationsfrågan löses i enlighet med utredningens

förslag och att alltså ledningen av forskningsarbetet anförtros ett fristående

forskningsorgan. Så till vida ansluter sig utskottet till de synpunkter som

i denna fråga framförts i motionerna 1: 777 och II: 1008.

Såsom utredningen föreslagit bör forskningsorganet ha såväl vetenskaplig

som administrativ tyngd samt ges möjlighet att samordna den svenska

forskningen med den internationella. Forskningsorganet bör också kunna

ta initiativ till olika forskningsprojekt samt inom de medelsramar som

statsmakterna fastställer avväga och styra forskningen och undersökningsverksamheten.

I motionerna I: 777 och II: 1008 framhålls att naturvårdsverket för sin

verksamhet har behov av att få forsknings- och utredningsarbete utfört

som underlag för fastställande av riktvärden m. m. Motionärerna anför, att

verkets krav på att få nämnda uppgifter utförda skulle kunna tillgodoses

genom ett för forskningsorganet och verket gemensamt sekretariat. Utskottet

vill i och för sig inte förneka, att vissa fördelar skulle nås härigenom.

Utskottet finner dock att betydande nackdelar också skulle vara för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

18

enade med en dylik partiell integration av verksamheten. Att inordna

sekretariatet i naturvårdsverket är sålunda, som naturresursutredningen

även framhöll, mindre lämpligt då sekretariatet i så fall skulle få två huvudmän

med de administrativa svårigheter detta för med sig. Utskottet

förordar därför att forskningsorganet får en hell fristående ställning och

blir sidoordnat med forskningsråden och olika myndigheter.

Eftersom forskningsorganets uppgifter kommer att avvika från forskningsrådens,

bör organet inte benämnas forskningsråd. Enligt utskottets

mening bör det i stället kallas statens nämnd för naturvårdsforskning.

Nämnden bör ha en sådan sammansättning att hela intresseområdet täcks.

I enlighet med utredningens förslag bör antalet ledamöter vara nio. Följande

myndigheter och intresseområden bör vara representerade, nämligen

naturvårdsverket, giftnämnden, hälso- och sjukvårdsområdet, kommunerna,

industrin, jord- och skogsbruket samt medicinsk, teknisk, biologisk

och övrig naturvetenskaplig forskning. Ledamöterna bör utses av

Kungi. Maj :t och förordnas för högst tre år. Kungl. Maj:t bör vidare utse

en av ledamöterna att vara ordförande. Till nämnden bör knytas expertgrupper

för olika delområden inom nämndens verksamhetsområde. Ledamöterna

i dessa expertgrupper bör utses av nämnden och i huvudsak vara

aktiva forskare.

I anslutning till den i motionerna I: 778 och It: 1006 väckta frågan om

en närmare anknytning mellan den för jordbrukets rationalisering ansvariga

lantbruksorganisationen och ledningsorganet för nalurvårdsforskningen

vill utskottet erinra om att riksdagen i annat sammanhang uttalat

sig för att frågan om verkan ur natur- och laudskapssynpunkt av den pågående

nedläggningen av åkerjord bör ägnas stor uppmärksamhet. Värdet

av ett samarbete i hithörande frågor mellan berörda organ har också vid

flera tillfällen betonats. Enligt utskottets mening är givetvis ett nära samarbete

med lantbruksstyrelsen av värde även när det gäller arbetet inom

den nu föreslagna forskningsnämnden. Detta skulle också stå i god överensstämmelse

med riksdagens uttalade intentioner. Enligt utskottets meniim

bör ett dylikt samarbete lämpligen komma till stånd i den formen, att

nämnden i alla de fall, då lantbruksstyrelsens verksamhet i nu förevarande

avseende berörs, också kommer att utnyttja denna möjlighet.

Nämnden bör få ett särskilt sekretariat för planerings- och allmänna

beredningsuppgifter. De administrativa och kamerala uppgifterna bör däremot

skötas av statens naturvårdsverk. Arkiv- och dokumentationsuppgifterna

bör lösas av naturvårdsverket och nämnden gemensamt.

Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att med beaktande av vad naturresursutredningen

anfört i ämnet närmare besluta i nu angivna organisationsspörsmål.

»

dels att utskottets hemställas under 1. b) och c) bort ha följande lydelse:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

»1. b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

I: 777 och II: 1008, såvitt nu är i fråga, godkänner

att ledningen av forskningen och undersökningsverksamheten

på naturvårdens område fr. o. m. den 1 juli 1968

anförtros en särskild nämnd, benämnd statens nämnd för

naturvårdsforskning,

1. c) i anledning av motionerna I: 778 och II: 1006, såvitt

nu är i fråga, som sin mening ger till känna vad utskottet

anfört beträffande visst samarbete mellan statens

nämnd för naturvårdsforskning och lantbruksstyrelsen i

naturvårdsforskningsfrågor,»

2) beträffande bidrag till vattenförsörjningsanläggningar

av herrar Harald Pettersson (ep), Hansson i Skegrie (ep) och Jonasson

(ep), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 7 med orden

»Statsbidrag till» och slutar på s. 8 med »avstyrks därför» bort ha följande

lydelse:

»Statsbidrag till---(lika med utskottet)---svagt skatte
underlag.

Utskottet hyser för sin del stor förståelse för de synpunkter

motionären anfört. Skälen för den i propositionen föreslagna omläggningen

av statsbidragsgivningen till vatten- och avloppsanläggningar har dock

en stor tyngd, och utskottet vill därför i princip förorda att förslaget genomförs.

Dock finner utskottet starka skäl tala för att möjligheter skapas

att även i fortsättningen med statsbidrag stödja visst byggande av vattenförsörjningsanläggningar.

Utskottet vill erinra om att det fortfarande

finns kommuner med mindre goda ekonomiska förutsättningar att utan

dylikt bidrag lösa sina vattenförsörjningsproblem. Enligt utskottets mening

bör därför riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag i syfte

att inom ramen för det nya statsbidragssystemet i viss utsträckning tills

vidare bibehålla möjligheten att ge dessa kommuner bidrag även till vattenförsörjningsanläggningar.

Vad i föreliggande motion härutinnan yrkats

tillstyrks alltså.»

dels att utskottets hemställan under 2. a) bort ha följande lydelse:

»2. a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionen I: 779 godkänner vad utskottet i det föregående

anfört beträffande omläggningen av statsbidragsgivningen

till vatten- och avloppsanläggningar ävensom i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer om förslag i syfte att

även i fortsättningen möjliggöra visst statligt stöd till byggandet

av vattenförsörjningsanläggningar,»

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

15

3) beträffande naturvårdsforskningens resurser

av herrar Skärman (fp), Harald Pettersson (ep), Per Jacobsson (fp),

Hansson i Skegrie (ep), Ant by (fp), Nilsson i Lönsboda (fp) och Jonasson

(ep), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »I likhet»

och slutar med »nästa budgetår» bort ha följande lydelse:

»I likhet med------(lika med utskottet)---i särskild ordning.

Utskottet vill i anslutning härtill nämna, att de av naturresursutredningen

anlitade experterna uppskattat de årliga kostnaderna för att genomföra

aktuella forskningsuppgifter till sammanlagt 37,5 milj. kr. Enligt utredningens

mening bör forskningens resurser byggas upp successivt för att

motsvara behovet. För nästa budgetår har utredningen räknat med att

<3 milj. kr. behövs för ändamålet. Härtill kommer nyssnämnda särskilda

medel för viltforskningen. Enligt utskottets mening talar starka skäl för

att medel till ifrågavarande forskning anvisas i den omfattning som utredningen

förordat. Detta innebär att utskottet i allt väsentligt anslutit sig till

de synpunkter som framförts i motionerna I: 777 och II: 1008 i förevarande

avseende.»

dels att utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:

»4. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

I: 777 och II: 1008, såvitt nu är i fråga, till Naturvårdsforskning

för budgetåret 1968/69 under nionde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.,»

4) beträffande industriella reningsanläggningar

av fru Lindberg (s)

5) beträffande bidragsunderlaget vid bestämmandet av statsbidrag till

avloppsreningsverk

av herr Skärman (fp).

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

Bilaga

Yttranden över motionerna 1:198 och 11:259

Statens naturvårdsverk (11.3.1968)

Naturvårdsverket har intet att erinra mot att en särskild utredning tillsätts,

men avstyrker däremot motionärernas förslag att övergångsvis utnyttja

det för kommunernas reningsverk avsedda bidragsanslaget jämväl

för industriella reningsanordningar. En sådan användning skulle,

framhåller naturvårdsverket, kräva en betydande uppräkning av anslaget.

Naturvårdsverket anför vidare.

I sin framställning till Kungl. Maj :t den 9 november 1967 angående

ändrade bestämmelser för bidrag till vatten- och avloppsanläggningar framhöll

styrelsen för statens naturvårdsverk bl. a. att den utgick från att

frågan om avskrivningsregler för industrins investeringar i reningsanläggningar

och andra anordningar i vattenvårdande syfte kommer att provas

i samband med behandlingen av företagsskatteutredningens vantade tor
Enligt

naturvårdsverkets mening är det mycket angeläget att industrin

stimuleras till vattenvårdande åtgärder. Frågan om direkta bidrag till industrin

är dock komplicerad. Bl. a. kan med hänsyn till de störa kostnader,

varom här ofta är fråga, företagens konkurrensförhållanden paverkas. Sadana

bidrag kan även motverka önskvärd strukturrationalisering. Vidare

kan i många fall de miljövårdande åtgärderna och övriga processtekniska

åtgärder icke separeras från varandra, varför i stort antal fall svåra bedömningsproblem

kan uppstå.

Såsom framhålles i motionerna kan dock fall inträffa dar sadana bidrag

bör övervägas i stället för lokaliserings- eller arbetsmarknadspolitiska

insatser till högre belopp. Likaså bör prövas om icke vissa inom industrianläggningar

nödvändiga reningsanläggningar kan utföras som beredskapsarbeten.

Hur dessa arbeten slutligt skall finansieras bör därvid särskilt

prövas. Preliminära diskussioner i dessa frågor har upptagits mellan naturvårdsverket

och arbetsmarknadsstyrelsen.

Arbetsmarknadsstyrelsen (5.3.1968)

Arbetsmarknadsstyrelsen anser sig inte ha anledning gå in på frågan

beträffande behovet av mer generella samhälleliga åtgärder för att underlätta

bl. a. industriföretags och kommuners investeringar i vatten- och luftvårdande

syfte. Styrelsen vill i anledning av vad som framförs i motionerna

dock framhålla betydelsen av att objekt på detta område är så planerade

att de kan utnyttjas i sysselsättnings- och konjunktur ut jämnande

syfte.

Redan nu drivs en del natur- och fornminnesvårdsarbeten som beredskapsarbeten.

Dessa är i allmänhet avsedda för av olika skäl lokalt svårplacerad

arbetskraft. Enligt styrelsen synes även andra ur allmänna miljö
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

17

vårdssynpunkter angelägna kommunala arbeten i framtiden kunna utföras

som beredskapsarbeten. En del större vatten- och avloppsarbeten

skulle exempelvis eventuellt kunna utföras i form av s. k. storarbetsplatser,

dvs. beredskapsarbeten främst avsedda för arbetslösa från delar av landet

med mer påtagliga sysselsättningsproblem. Beredskapsarbetet kan i

dessa fall tjäna som ett lämpligt medel all successivt tillföra den öppna

arbetsmarknaden på bristorterna i södra och mellersta Sverige fler arbetstagare.

I princip kan även enskilda vatten- och avloppsarbeten utföras som

beredskapsarbeten, i de fall dylika objekt är lokaliseringspolitiskt eller allmännyttigt

motiverade.

Styrelsen vill även i sammanhanget peka på möjligheten att inom ramen

för nuvarande lagstiftning om investeringsfonder använda fondmedel

för sådana investeringar som med hänsyn till läget på arbetsmarknaden

och övriga omständigheter bedömes vara av synnerlig vikt för det allmänna.

Slutligen torde en vidare tillämpning av de lokaliseringspolitiska

stödåtgärderna i enlighet med föreliggande direktiv för pågående utredning

om den framtida lokaliseringsverksamheten i särskilda fall kunna bereda

möjligheter till finansiering av här ifrågavarande investeringar.

Yttranden över motionerna 1:715 och 11:911

Statens naturvårdsverk (5.3.1968)

Naturvårdsverket åberopar i remissvaret alt verket i sitt yttrande till

allmänna beredningsutskottet över motionerna I: 299 och II: 371 angående

förbud mot utsläppande i vissa fall av avloppsvatten i Vättern framhållit

Vätterns betydelse med hänsyn till vattenförsörjning, fiske och allmänna

naturvårdssynpunkter. Verket bär emellertid inte funnit anledning förorda

att från riksdagens sida vidtas särskilda åtgärder i anledning av motionerna.

Som en följd av detta ställningstagande avstyrker verket bifall till

de nu föreliggande motionerna.

Förenämnda yttrande är av följande lydelse.

Såsom framhållcs i motionerna kommer Vättern med största sannolikhet

alt få avgörande betydelse för dricksvattenförsörjningen i Mellan- och

Sydsverige. Sjön har även stort värde ur fiskesynpunkt. Från dessa och

andra allmänna naturvårdssynpunkter har Vättern ett påtagligt skyddsvärde.

Ingående undersökningar av Vättern, i vilka även de centrala vattenvårdsmyndigheterna

tagit en aktiv och omfattande del, har visat att tillståndet

i sjön i stort sett är gott men att vissa lokalområden är påtagligt

förorenade. Mest påfallande är påverkan från Jönköping-Huskvarnaområdet.

Denna påverkan ger sig framför allt till känna genom en ökad och

delvis i förhållande till naturtillståndet förändrad produktion av plankton

m. m. Man har beräknat att omkring 80 % av den gödslande effekten på

sjön genom utsläpp av avloppsvatten måste tillskrivas Jönköping och Huskvarna.

Statens naturvårdsverk och tidigare statens vatteninspektion har sedan

lång tid uppmärksammat de av motionärerna påtalade omständigheterna

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

och vid handläggningen av vattenvårdsärenden, avseende såväl åtgärder

mot vattenförorening som planeringsfrågor, beaktat Vätterns stora skyddsvärde,

Sålunda har bl. a. förordats reduktion av närsalter i vart fall för

de större tätorterna. Sådan reduktion är också i viss utsträckning förberedd.

Det är emellertid nödvändigt att härvid bl. a. beakta de tekniska förutsättningarna.

Vidare har tillsynsmyndigheten inte utan vidare godtagit

förläggning eller utvidgning av vattenförorenande industri med Vättern

som recipient.

Beträffande det föreslagna villkorsbundna förbudet mot användande av

Vättern som recipient får naturvårdsverket hänvisa till bestämmelsen i 8

kap. 23 § vattenlagen. Vad som där stadgas torde i tillämpliga delar täcka

det av motionärerna framförda önskemålet och anledning till särbestämmelse

torde därför för dagen inte föreligga. Naturvårdsverket vill även fästa

uppmärksamheten på att utredningar om lämpliga metoder för närsaltreduktion

pågår och att verket i samband härmed successivt kommer att verka

för att kraven på närsaltreduktion skärpes.

Mot bakgrund av det anförda saknas enligt verkets mening anledning

att från riksdagens sida vidta särskilda åtgärder i anledning av motionerna.

Kommittén för Vätterns vattenvård (20.2.1968)

Kommittén för Vätterns vattenvård har under åren 1966—1967 utfört

undersökningar i Vättern, vilka bl. a. syftat till att klarlägga närsaltsituationen

i sjön. Av undersökningarna framgår att halten närsalter och

det biologiska livet ökat jämfört med förhållandena på 1930-talet. Möjligheter

finns dock att genom fosforreduktion vid de kommunala avloppsreningsverken

förbättra förhållandena i Vättern. Det är angeläget att åtgärder

för närsaltreduktion vidtages omgående. Principförslag till närsaltreduktion

har genom kommitténs försorg upprättats för samtliga större

reningsverk vid Vättern. Anläggningskostnaden vid 90 %-reduktion beräknas

för dessa uppgå till totalt 12—15 miljoner kronor. Statens naturvårdsverks

förslag till ändrade bestämmelser för statsbidrag till vattenoch

avloppsanläggningar synes innebära möjligheter till 50 % statsbidrag

för dessa anläggningar. Kommittén finner det angeläget att bidragsmedlen

6—7,5 miljoner kronor anvisas för närsaltreduktion vid Vättern under

perioden 1969—1970. I och för sig finns starka skäl för att öka möjligheterna

till bidrag eller förmånliga lån för här avsedda reningsverk där

det gäller att slå vakt om en så känslig recipient som Vättern.

När det gäller industrierna utreds för närvarande av företagsskattesakkunniga

möjligheterna till förmånligare avskrivningstider för industrins

vattenvårdsinvesteringar. Förutom bätte avskrivningsmöjligheter synes i

vissa fall statliga lån eller statliga bidrag ur samhällsekonomisk synpunkt

vara motiverade, nämligen då industrier för att vara kvar måste gå mycket

långt i avloppsvattenbehandling. Dessa låne- eller bidragsmöjligheter

bör dock ej enbart avse intressenter runt Vättern utan även intressenter

inom andra känsliga vattenområden.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

19

Gemensamma yttranden över motionsparen 1:198 oeli 11:259 samt

1:715 och 11:911

Sveriges industriförbund (13.3.1968)

Industriförbundet avstyrker de i motionerna framförda förslagen i vad

avser statligt stöd till industriella företag och anför.

Förbundet har vid flera tillfällen framfört sin principiellt avvisande inställning

till statliga subventioner och statligt kreditstöd i olika former till

enskilda industriföretag. Bland annat i sitt remissyttrande över immissionssakkunnigas

betänkande (SOU 1066: 65) har Förbundet utvecklat sina synpunkter

på åtgärder avsedda att stimulera uppförandet av reningsanläggningar

i naturvårdande syfte. Förbundet upprepade här sitt ofta framförda

krav på företagsekonomiskt riktigare avskrivningsregler för investeringar,

vars uppgift är att motverka föroreningar. Eftersom kostnaderna för dessa

anläggningar är att hänföra till driftskostnader bör vid ett företagsekonomiskt

bedömande anläggningarna skattemässigt få avskrivas enligt de regler

som gäller för maskiner och inventarier. — Ett dylikt regelsystem har från

såväl företagsekonomisk som samhällsekonomisk synpunkt betydande fördelar

framför statliga subventioner eller statligt kreditstöd. Ett genomförande

av de begärda avskrivningsreglerna skulle också vara ett tydligt uttryck

för statsmakternas vilja att främja och underlätta industrins insatser på

miljövårdsområdet.

Även om det råder allmän enighet om att miljövården kräver betydande

insatser från skilda håll för att långtgående skadeverkningar skall kunna

undvikas, vill Förbundet understryka att frågan i vilken omfattning och takt

miljövårdsåtgärder bör vidtagas i väsentlig mån är ett samhällsekonomiskt

avvägningsproblem. Förbundet vill härvid framhålla att vid sådana avvägningar

hänsyn måste tas till industrins konkurrenskraft och särskilt till den

befintliga industrins problem.

Att, såsom föreslagits i motionerna, lämna bidrag eller statliga iån till

vissa industriföretag för anläggandet av reningsverk kan leda till icke önskvärda

snedvridningar av konkurrensen till nackdel för de vanligen mer bärkraftiga

företag, som har uppfört eller avser att uppföra sådana verk med

egna medel. Samtidigt kan dylika åtgärder få en menlig inverkan på strävandena

att genom fortsatt forskning och utvecklingsarbete komma fram till

mer effektiva och billigare reningsmetoder.

Det är uppenbart att långtgående krav på reningsanläggningar i vissa fall

kan bli betungande för enskilda, särskilt äldre, företag, I de fall detta skulle

innebära ett hot mot sysselsättningen på vissa orter bör detta i första hand

mötas med arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet (16.2.1968)

De båda förbundens styrelser liar anfört följande.

Samtidig! med detta ärende bar vi haft att taga ställning till naturvårdsverkets

förslag till översyn av 8 kap. vattenlagen. Vi har därvid ställt oss

positiva till naturvårdsverkets allmänna principer för en revision av vissa

delar av vattenlagen men har förutsatt att vissa frågor som mera direkt be
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

rör kommunerna göres till föremål för utredning innan några lagstiftningsåtgärder

vidtages. Denna utredning bör främst ta sikte på förslagens ekonomiska

konsekvenser för kommunerna och på att åstadkomma rimliga

övergångsstämmelser. Utredningen bör även behandla den i reningssammanhang

viktiga frågan om de tidsmässiga och ekonomiska förutsättningarna

för en avveckling av kombinerade kommunala avloppssystem. Även den av

oss tillstyrkta koncessionsplikten beträffande industriellt avloppsvatten

som inledes i samhälles avloppssystem bör beredas ytterligare genom den

nyssnämnda utredningen.

Gemensamt för de aktuella motionerna är att de behandlar frågan om

finansieringen av vissa ur samhällssynpunkt särskilt angelägna avloppsreningsprojekt.

I motionerna angående Vättern förordas särskilda statliga

lån till såväl industrier som kommuner för att få till stånd en snabb insats.

De andra motionerna är däremot inriktade på ett direkt statligt stöd i

vissa särskilt angelägna fall exempelvis då en industri hotas av nedläggning

på grund av kostnaderna för erforderlig rening.

Vi är väl medvetna om att skyddet av Vättern är en fråga av hög angelägenhetsgrad.

I viss utsrtäckning torde statsbidrag kunna påräknas från anslaget

för kommunala vatten- och avloppsanläggningar. Hur erforderliga

medel därutöver skall garanteras för detta och andra lika angelägna projekt

är emellertid en fråga som måste lösas efter likartade linjer för hela landet.

Spörsmålet därom synes lämpligen böra överlämnas till övervägande av den

utredning vi påkallat rörande vattenlagen. Till denna utredning bör även

hänvisas frågan om behovet av direkt statligt stöd till vissa industriers reningsanläggningar.

I denna fråga vill vi emellertid uttryckligen avstyrka förslaget

att härför — låt vara i undantagsfall — skall få begagnas för kommunala

anläggningar avsedda medel. Kraven på kommunerna i detta sammanhang

är så stora att det inte får komma i fråga att på detta sätt beskära

bidragen till kommunerna.

Yttranden över motionerna 1:200 och II: 257

Fiskeristyrelsen (8.2.1968)

Fiskeristyrelsen erinrar om att vissa ärendet berörande delfrågor behandlats

av 1965 års biologiutredning samt naturresursutredningen. Avsikten

torde enligt fiskeristyrelsen vara att samtliga fiskerifrågor som sammanhänger

med den centrala och lokala fiskeriadministrationen blir behandlade

i ett sammanhang.

Statens naturvårdsverk (15.2.1968)

Naturvårdsverket, som erinrar om att verket i princip tillstyrkt utredning

av möjligheterna att samordna resurserna inom verkets undersökningslaboratorium,

fiskeristyrelsens sötvattenslaboiatorium, institutet för vattenoch

luftvårdsforskning, den föreslagna nämnden för naturvårdsforskning

m. m., anser att motionerna ej nu bör föranleda åtgärd i avvaktan på en

dylik utredning. Naturvårdsverket anför därutöver.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19 år 1968

21

I likhet med motionärerna anser naturvårdsverket det i hög grad önskvärt

att de existerande personal- och laboratorieresurserna utnyttjas så

rationellt som möjligt för en intensifierad miljövårdsforskning på fiskets

område. Den starkt ökade nedsmutsningen av våra vatten har redan förorsakat

stora skador på fisket. Detta är desto mera betänkligt som fisket under

de senare åren fått ett starkt ökat värde i samband med ett ökat intresse för

fritidsfiske. Även det kommersiellt bedrivna fisket har åsamkats betydande

förluster genom vattenförstöring.

Personalen vid fiskeristyrelsens sötvattenslaboratorium har mångårig erfarenhet

av fiskeskador uppkomna genom ingrepp i miljön (sjöregleringar).

Denna sakkunskap borde tillvaratagas för en forskning inom den typ av

miljöförstöring som vattenförorening innebär. Naturvårdsverket finner det

likaledes angeläget att den vid sötvattenslaboratoriet bedrivna forskning,

som avser att genom introduktion av nya fiskarter och näringsorganismer

reparera de skador på naturresurserna som orsakats av sjöregleringar, bör

intensifieras. Flera andra av laboratoriets forskningsprojekt av stor betydelse

för miljövården i vid betydelse kunde i detta sammanhang nämnas. En

snabb utbyggnad av forskningsresurserna vid sötvattenslaboratoriet vore enligt

naturvårdsverkets mening önskvärd.

De nuvarande förhållandena vid fiskeristyrelsens laboratorier med ett

stort antal befattningshavare anställda på »tillförordnande»-basis är inte tillfredsställande

vare sig ur personliga synpunkter eller ur effektivitetssynpunkt.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680033

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:165 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående naturvår ds forskning ens organisation och statsbidrag till avloppsreningsverk m. m. j a1 i texten