Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en skyndsam utredning angående möjligheterna att ersätta de skogsägare som drabbas av stormkatastrofer, dels de likalydande motionerna I: 716 av herr Strandberg och 11:918 av herr Nordgren, vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till ersättning till de skogsägare i norra Sverige vilkas skog drabbats av snöbrott.

1968-04-18 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1968:20, Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en skyndsam utredning angående möjligheterna att ersätta de skogsägare som drabbas av stormkatastrofer, dels de likalydande motionerna I: 716 av herr Strandberg och 11:918 av herr Nordgren, vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till ersättning till de skogsägare i norra Sverige vilkas skog drabbats av snöbrott.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 20 år 1968

1

Nr 20

Utlåtande i anledning av motioner rörande ersättning till skogsägare

på grund av storm- och snöskador.

Till jordbruksutskottet har hänvisats följande av utskottet till behandling

i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

dels de likalydande motionerna I: 433 av herr Nilsson, Yngve, och II: 543

av herr Nilsson i Bästekille och fru Sundberg, vari hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning av omfattningen

av stormskadorna i Blekinge, Malmöhus och Kristianstads län

samt förelägga vårriksdagen 1968 förslag till ersättning för de drabbade

skogsägarna,

dels de likalydande motionerna I: 721 av herr Wikberg och 11:908 av

herrar Josef son i Arrie och Larsson i Borrby, vari hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en skyndsam utredning angående

möjligheterna att ersätta de skogsägare som drabbas av stormkatastrofer,

dels de likalydande motionerna I: 716 av herr Strandberg och 11:918 av

herr Nordgren, vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla om förslag till ersättning till de skogsägare i norra Sverige

vilkas skog drabbats av snöbrott.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från skogsstyrelsen efter hörande av vederbörande

skogsvårdsstyrelser, domänstyrelsen, länsstyrelserna i berörda län

(beträffande motionsparet 1:716 och 11:918 Gävleborgs, Västernorrlands

och Västerbottens län), Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Skogsindustriernas

samarbetsutskott och statskontoret. Länsstyrelsen i Blekinge

län har även inhämtat yttrande från lantbruksnämnden i länet. Till skogsstyrelsens

yttrande har vidare fogats yttrande från en i Skåne bildad stormfällningskommitté

bestående av representanter för domänverket, skogsvårdsstyrelserna

i Kristianstads och Malmöhus län, Skånes skogsägareförening,

Skånes jordägares skogsintressenter samt Skogssällskapet.

Statskontoret har begränsat sitt yttrande till att avse vissa uppgifter om

utbetalningar från anslaget Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof

m. m. Beträffande övriga remissutlåtanden må nämnas följande.

Samtliga remissinstanser tillstyrker att utredning företas rörande omfattningen

av stormskadorna på skog i de tre sydligaste länen.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 saml. Nr 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 20 år 1968

Skogsvårdsstijrelsen i Blekinge län anser dock att man redan nu har god

uppfattning om skadornas allmänna omfattning, varför en mera kostsam

utredning i varje fall bör kunna undvikas. Skogsstyrelsen anser att ställningstagandet

till eventuella ersättningsfrågor bör anstå till dess resultatet

av en utredning föreligger. Beträffande skadornas omfattning anför styrelsen:
Stormen

på hösten 1967 i södra Sverige har vållat svåra skador på skog

huvudsakligen inom Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län och skadornas

omfattning uppskattas inom de nämnda länen till ca 3 milj. m3 sk

motsvarande ca 1—1,5 normal årsavverkning. De största skadorna synes ha

vållats i södra Skåne. I Malmöhus uppskattas den stormfällda virkesmängden

motsvara 4—5 normala årsavverkningar. Vissa skogsägare har drabbats

synnerligen hårt och för dem kan skadorna betecknas som katastrofala.

De förluster skogsägare åsamkas genom storm- och snöbrottsskador på

skog orsakas enligt styrelsen av fördyrad avverkning, tekniska skador, förluster

genom för tidig avverkning av bestånd i förhållande till den optimala

omloppstiden, avsättningssvårigheter, svårlösta arbetskraftsfrågor samt angrepp

av skadeinsekter.

Styrelsen upplyser att den med medel som för ändamålet beviljats ur

rundvirkesfonden låtit genom kartverkets försorg flygfotografera de stormhärjade

områdena i Skåne. Ämbetsverket anför vidare:

Flygfotomaterialet, som utnyttjas för vissa överslagsbedömningar och

beräkningar av skadeomfattningen, har även ställts till markägarnas förfogande

för planering av ett rationellt insättande av tillgängliga resurser

för upparbetning av det stormskadade virket.

Enligt uppgifter som skogsstyrelsen inhämtat från Skogshögskolan torde

tillförlitliga och mera detaljerade uppgifter om stormskadornas art och

totala omfattning kunna erhållas till lägsta kostnad genom att riksskogstaxeringen

under kommande sommars fältarbete i erforderlig grad ökar

taxeringsprocenten inom de stormhärjade områdena. Resultatet av ett sådant

inventeringsförfarande kan emellertid ej föreligga färdigt förrän i

slutet av 1968.

En snabbare men mindre noggrann inventering bör kunna göras av skogsvårdsstyrelserna

inom berörda län, varvid den ovanämnda flygfotograferingen

torde kunna utnyttjas i betydande utsträckning. Kostnaderna för en

sådan inventering är svåra att beräkna men som jämförelse kan nämnas att

den stickprovsvisa, helt markbundna inventering som skogsvårdsstyrelserna

i Västernorrlands och Västerbottens län genomförde i de områden som

storm- och snöbrottshärjats i december 1966 och januari 1967 kostade totalt

112 000 kr.

Beträffande stöd från det allmänna till stormskadedrabbade skogsägare

erinrar skogsstyrelsen om de särskilda bestämmelser om insättning på skogskonto

som tillkommit genom att riksdagen antagit prop. 1968:5. Vidare

erinras om att Kungl. Maj :t den 26 april och 13 juli 1967 medgivit skogsstyrelsen

att från Statens skogsförbättringsanslag disponera sammanlagt

760 000 kr. till åtgärder för bekämpning av skogsinsekter med anledning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 20 år 1968

3

av stormfällningen och snöbrottsskadorna i mellersta Norrland. Styrelsen

nämner i anslutning härtill att framställningar i övrigt om olika stödåtgärder

från det allmännas sida på grund av 1966 och 1987 års stormfällningar

genom beslut den 19 januari 1968 inte föranlett någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

Beträffande försäkringsmöjligheter anför styrelsen:

Vissa möjligheter till försäkring mot förluster p. g. a. stormskadorna finns

dels genom skogsförsäkring, dels genom stormskadeförsäkring, vilken kan

tecknas som ett tillägg till skogsförsäkring. Enligt gällande villkor för skogsförsäkring

lämnar försäkringsbolaget kostnadsbidrag med högst 50 % till

sådan bekämpningsåtgärd mot insektshärjning, som försäkringstagaren enligt

gällande skogsvårdslag blir skyldig att utföra, samt med 50 % till markberedning,

sådd eller plantering, som försäkringstagaren enligt samma lag

är skyldig att utföra efter stormfällning eller efter av storm föranledd avverkning.

Enligt villkoren för stormskadeförsäkring ersättes övriga förluster

i samband med stormfällning eller av storm föranledd avverkning intill en

viss del av värdet före stormen på de stormfällda eller avverkade träden.

Beträffande kostnadsbidraget för återväxtåtgärder och stormskadeförsäkringen

är försäkringsbolagets skyldighet begränsad till att gälla enbart storm

med en vindhastighet av 14 m/sek och mer och gäller således ej för skador

uppkomna genom snöbrott vid lägre vindstyrka.

Huruvida det är möjligt att genom försäkringar helt täcka uppkomna

förluster säger sig domänstyrelsen inte kunna bedöma. Även om så inte

skulle vara fallet, vill dock styrelsen framhålla att det inte borde anses

oskäligt om skogsägarna i situationer som den nu uppkomna själva står

en rimlig självrisk, särskilt med hänsyn till att stormskador på skog är en

relativt vanlig företeelse framför allt i de sydligaste delarna av landet.

Domänstyrelsen kan dock tänka sig att statliga bidrag bör lämnas till

sådana fastigheter där kostnaderna för erforderliga återväxtåtgärder i jämförelse

med normala förhållanden blir av betydande omfattning samt anser

att medel bör ställas till skogsvårdsstyrelsernas förfogande så att preventiva

åtgärder mot befarade insektskador på kvarvarande skog kan vidtagas i

all den omfattning som kan bli erforderlig. I de fall bok- eller ekskog stormfällts

och det från landskapsvårdande synpunkter bedömes önskvärt att

återplantering av dessa trädslag sker, finner styrelsen det även rimligt att

markägare av allmänna medel kompenseras för de fördyrade återväxtåtgärder

som därvid uppkommer. Styrelsen anser det vidare höra övervägas

om inte vissa arbeten, t. ex. hyggesrensningar och i viss omfattning även

planteringar, lämpligen skulle kunna utföras som beredskapsarbeten med

bidrag från arbetsmarknadsstyrelsen, som i samband med överflyttning av

arbetskraft till de stormhärjade områdena redan medverkat för att underlätta

upparbetandet av den stormfällda skogen.

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund framhåller att den totala

slutavverkningsarealen p. g. a. naturkatastrofen kommer att bli omfattande.

De därpå följande och av skogsvårdslagen tvingande skogsvårdsåtgärderna

i form av hyggesrensning, markberedning, sådd, plantering etc. måste

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 20 år 1968

därför bli av genomgripande natur för att säkra en för framtiden godtagbar

skogsproduktion på berörda arealer. Riksförbundet anför vidare bl. a.:

Skogsägarnas möjlighet att genom försäkringar skydda sig för snö- och

stormskador har varit förhållandevis begränsad. Enligt vad SSR erfarit har

de skogsförsäkrande bolagen uppmärksammat detta förhållande och har

gått i författning om ändrade bestämmelser vad gäller skogsförsäkringen i

avsikt att söka förbättra skogsägarnas möjlighet till ökat försäkringsskydd.

Det synes sålunda SSR av många skäl motiverat att statsmakterna på

lämpligt sätt lämnar visst ekonomiskt stöd till de katastrofdrabbade skogsägarna.

SSR vill därför i detta sammanhang erinra om att det av Medelpads,

Ådalarnas, örnsköldsviks och Västerbottens skogsägareföreningar i underdånig

skrivelse till Konungen den 19 juli 1987 framlagts förslag till grunder

för ersättningar, som tar nödig hänsyn till de olika skademomenten på

respektive fastigheter. Förslaget utgår från att man genom att välja gränser

för ersättningarna med olika lämpliga nivåer i tabellerna kan nå önskad

rättvisa samtidigt som ersättningsbeloppen blir av en storleksordning totalt

sett, som kan anses rimlig. Motsvarande tabeller för södra Sverige kan lätt

utarbetas med principiellt samma innehåll som de föreslagna, vilka givetvis

avses gälla för snö- och stormskadorna på skogen i mellersta Norrland.

Riksförbundet förordar i första hand att ersättningar beslutas i överensstämmelse

med de förslag som sålunda framförts. I andra hand förordar

förbundet att alla de skogliga åtgärder som måste vidtagas för att få ny

skog på de storm- och snöskadade markerna jämställes med sådana betungande

åtgärder i skogsvårdslagens mening som kan bli föremål för statliga

bidrag med 50 % av kostnaderna.

Beträffande de motioner som avser snöbrottsskadorna på skog i mellersta

Norrland erinrar skogsstyrelsen att det redan föreligger flera

möjligheter till bidrag, såväl statliga som genom särskilda skogsförsäkringar,

för täckande av kostnader för återväxtåtgärder eller andra skogsvårdsåtgärder,

vilka förorsakas av snö- och stormskador. Styrelsen påpekar

dock att bidrag normalt ej kan utgå enligt nuvarande bestämmelser i de

fall kostnaderna för åtgärderna understiger de nettoinkomster markägaren

kan erhålla i samband med åtgärden. Möjligheterna att tillskapa praktiskt

tillämpbara bestämmelser för att under vissa speciella förhållanden tillförsäkra

markägarna statliga bidrag även i det senare fallet finner styrelsen

vara ur rättvisesynpunkt starkt begränsade. Sådana bestämmelser kan knappast

efter något slags skälighetsbedömning utfärdas för lokala områden

utan bör göras generella. Härvid möter enligt styrelsens mening mycket

stora svårigheter att avgränsa sådana fall då statsbidrag skulle kunna anses

berättigade på grund av att skillnaderna mellan nettoinkomsten, sedan kostnaderna

för den aktuella åtgärden avdragits, kommer att variera mycket

kraftigt, beroende på många samverkande men lokalt starkt växlande faktorer

i fråga om virkets bruttopris och awerkningskostnader. För att styrelsen

skall kunna ta ställning till om generella regler i detta avseende är

möjliga anser verket en ingående utredning vara erforderlig.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 20 år 1968

5

De tre i ärendet hörda länsstyrelserna finner samtliga att skäl talar för

ett stöd från det allmännas sida till de drabbade skogsägarna. Länsstyrelsen

i Västerbottens län finner det därvid bl. a. önskvärt att det snarast utreds

om ett sådant stöd kan få viss effekt på sysselsättningen. Alternativt bör

enligt länsstyrelsen övervägas att lämna ekonomiskt bistånd efter de principer

som tillämpats under senare år vid vårflodsöversvämningar eller andra

naturkatastrofer.

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, som även intar en positiv

ställning till motionerna, hänvisar till sitt yttrande beträffande stormskadorna

i södra Sverige. Skogsindustriernas samarbetsutskott tillstyrker motionärernas

förslag. Samarbetsutskottet fäster uppmärksamheten på att

följderna av katastrofens härjningar kan bli mycket långvariga om icke

erforderliga skogsvårdsåtgärder i form av röjning, plantering etc. snarast

vidtages.

Till skillnad från övriga remissinstanser anser domänstyrelsen att motionerna

inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Som skäl härför

anför styrelsen bl. a.:

Inledningsvis vill styrelsen erinra om vad statsutskottet anförde i sitt utlåtande

nr 45 den 17 mars 1967 med anledning av väckta motioner om ersättning

för skador genom naturkatastrof m. m., nämligen:

»Bidrag såsom ersättning för förluster på grund av naturkatastrof kan

utgå från anslag under nionde huvudtiteln i enlighet med föreskrifter som

Kungl. Maj :t meddelar för varje särskilt fall. I den mån tillgängliga medel

visar sig otillräckliga har Kungl. Maj :t möjlighet att begära ytterligare anslag

för att tillgodose behov som kan uppstå vid större naturkatastrofer.»

Utskottet erinrade även om att vissa skador på grund av väderleksförhållanden

är försäkringsbara.

Snöbrottsskador på skog torde få betraktas som en relativt normal företeelse,

särskilt vad beträffar höjdlägesskogar. Det är dock utomordentligt

sällsynt, att skadornas art och utbredning blir så omfattande, som fallet

blev vid den katastrof, som vid årsskiftet 1966—1967 drabbade det mellannorrländska

kustområdet.

Vad beträffar de snöbrottsskador, som föranlett rubricerade motioner,

har sig styrelsen bekant, att överenskommelser om vissa schablonmässigt

beräknade ersättningsbelopp träffats mellan berörda försäkringsbolag och

försäkringstagare.

Vissa bidrag torde även ha utbetalats för förebyggande åtgärder mot befarade

insektsskador m. m.

Utan tvekan förhåller det sig dock så, att utbetalade eller överenskomna

ersättningar och bidrag täcker endast en del av de förluster, som berörda

skogsägare åsamkats. Vidare måste det från samhällets synpunkt bedömas

önskvärt, att erforderliga restaureringsarbeten kommer till utförande så

snart som möjligt, bl. a. med hänsyn till riskerna för framtida produktionssänkningar

som följd av eftersatta skogsvårdsåtgärder inom de berörda områdena.

Trots det ovan anförda kan dock styrelsen icke finna, att tillräckliga motiv

föreligger för ett statligt ingripande i form av generella stödåtgärder.

Möjligen kan styrelsen tänka sig, att staten i speciella fall •— exempelvis

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 20 år 1968

där det med hänsyn till landskapsvårdens krav eller från andra allmänna

synpunkter bedömes synnerligen önskvärt att åtgärder snabbt vidtages —

på lämpligt sätt ställer medel till förfogande. Vissa här aktuella arbeten

torde för övrigt vara särskilt lämpade att utföras som beredskapsarbeten

med bidrag från arbetsmarknadsstyrelsen. Såvitt domänstyrelsen kan bedöma,

torde arbetsmarknadsstyrelsen inom ramen för redan givna befogenheter

ha goda möjligheter härtill.

Utskottet. I föreliggande motioner hemställs om utredningar och förslag

angående ersättningar dels till de skogsägare i mellersta Norrlands kustland,

vilkas skogar vid årsskiftet 1966—1967 drabbades av omfattande snöbrott,

och dels till de skogsägare i de tre sydligaste länen, vilkas skogar under hösten

1967 utsattes för svåra stormfällningar. De remissinstanser, som hörts

i ärendet, vitsordar genomgående att nämnda storm- och snöskador medfört

synnerligen stora svårigheter för skogsbruket i de drabbade områdena, i

flera fall av sådan karaktär, att de för den enskilde skogsägaren kan betecknas

som katastrofala. Flertalet remissinstanser har tillstyrkt att en utredning

företas rörande omfattningen av ifrågavarande skador och om möjligheterna

att i viss utsträckning medge de drabbade skogsägarna stöd från det allmänna

i anledning av nämnda skador.

Beträffande skadorna till följd av snöbrotten i Norrland har dock skogsstyrelsen

erinrat om de möjligheter till statsbidrag som redan föreligger.

Styrelsen, som även erinrar om förekommande försäkringsmöjligheter,

anser en ingående utredning erforderlig för att ställning skall kunna tas

till frågan om utvidgade möjligheter till statsbidrag. Domänstyrelsen anser

för sin del inte att tillräckliga motiv föreligger för generella stödåtgärder

i anledning av snöbrottsskadorna. Styrelsen framhåller bl. a. att skador

till följd av snöbrott och stormfällningar torde få betraktas som förhållandevis

normala företeelser. Under hänvisning till att överenskommelse träffats

mellan försäkringsbolag och vissa skogsägare om skadereglering beträffande

ifrågavarande skador samt till att vissa åtgärder vidtagits mot befarade

insektskador föreslår styrelsen att motionsyrkandena beträffande

skogsskadorna i Norrland lämnas utan åtgärd. Styrelsen kan dock för speciella

fall, t. ex. när landskapsvårdssynpunkter talar härför, tänka sig att

stödåtgärder sätts in, främst som beredskapsarbeten. I fråga om stormskadorna

i de tre sydligaste länen har styrelsen ingen invändning mot att desamma

kartläggs och att möjligheterna att lämna statligt stöd i viss begränsad

utsträckning närmare utreds.

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund förordar i yttrande över samtliga

nu föreliggande motioner att ersättningar i första hand bör utgå till

de drabbade skogsägarna i överensstämmelse med vissa normer som angetts

av skogsägareföreningarna i berörda norrlandslän, innebärande att ersättning

för varje fastighet bestämmes med hänsynstagande till olika skademoments

inverkan på densamma. I andra hand förordar riksförbundet vissa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 20 år 1968

7

utvidgade statsbidragsmöjligheter för åtgärder som måste vidtas för att

reproducera skog på de snö- och stormskadade markerna.

Utskottet vill för sin del till en början erinra om att frågan om vissa

stödåtgärder från samhällets sida i anledning av förevarande skadegörelse

på skogarna i mellersta Norrland och Sydsverige nyligen varit föremål för

riksdagens prövning i samband med behandlingen av proposition 1968:5

med förslag till förordning med särskilda bestämmelser om insättning på

skogskonto. Riksdagen biföll därvid Kungl. Maj :ts förslag, att skogsägare,

som i betydande grad drabbats av 1966 och 1967 års stormfällningar, tillfälligt

skulle få vidgad rätt att göra insättningar på skogskonto i syfte att

stimulera skogsägarna att upparbeta och försälja det onormalt stora virkesuttaget

under relativt kort tid. Genom nämnda riksdagsbeslut har skogsägarna

beretts möjlighet att reservera skogsinkomster för användning de

år då kostnader för skogsvårdsåtgärder i anledning av stormfällningen

skall bestridas. Som även framgår av remissyttrandena över nu föreliggande

motioner har Kungl. Maj :t genom skilda beslut föregående år medgivit skogsstyrelsen

att från skogsförbättringsanslaget disponera sammanlagt 760 000

kr. för bekämpning av slcogsinsekter med anledning av skadorna på skog i

mellersta Norrland. Skogsstyrelsen har upplyst, att styrelsen i samråd med

skogshögskolan f. n. utreder frågan om behovet av bekämpningsåtgärder

för att möta eventuella insekthärjningar inom de stormskadade områdena i

Sydsverige. Som bl. a. domänstyrelsen anfört har vidare arbetsmarknadsmyndigheterna

i samband med överflyttning av arbetskraft medverkat för att

underlätta upparbetandet av den stormfällda skogen. Såsom framhållits

vid remissbehandlingen föreligger även vissa möjligheter för skogsägarna att

genom försäkringar skydda sig mot skador vid stormfällningar. Gällande

försäkringsformer har vissa begränsningar, bl. a. omfattas inte snöbrottsskador

som inträffat vid vindstyrka under viss nivå. Enligt vad som framkommit

under utskottsbehandlingen har försäkringsföretagen emellertid

gått i författning om ändrade bestämmelser i syfte att öka skyddet i samband

med stormskadeförsäkringar.

Åtskilliga åtgärder har sålunda vidtagits från det allmännas sida för att

lindra de påfrestningar, som drabbat skogsägarna genom ifrågavarande

stormfällningar och snöbrott. Dock kan det icke uteslutas att följderna

för enskilda skogsägare av inträffade skador blivit sådana, att de motiverar

visst ytterligare stöd från statens sida. Givetvis bör därvid endast

komma i fråga att mildra eventuella förluster, som ej kan kompenseras genom

gällande försäkringsformer. Till frågan huruvida behov av dylikt stöd

föreligger och i så fall under vilka former är utskottet inte nu berett att ta

ställning. Utskottet anser dock att frågan bör upptas till närmare undersökning.

Av remissutlåtandena framgår att ett omfattande utredningsmaterial

redan föreligger i ärendet. Det kan därför vara tillräckligt att

sammanställa och komplettera föreliggande data. Skulle den ifrågasatta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 20 år 1968

översynen motivera åtgärder som Kungl. Maj :t inte utan riksdagens medgivande

kan vidta, bör erforderliga förslag föreläggas riksdagen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen i anledning av motionerna 1: 433 och II: 543,

I: 721 och II: 908 samt I: 716 och II: 918 i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer om utredning rörande följderna av vissa

stormfällningar m. m. i enlighet med vad utskottet i det

föregående anfört.

Stockholm den 18 april 1968

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit

från första kammaren: herrar Mossberger (s), Hedström (s), Carl

Eskilsson (h), Skärman (fp), Hermansson (ep)*, Magnusson (s), Augustsson

(s), Lundberg (h), Karl-Erik Eriksson (fp) och Manne Olsson (s);

från andra kammaren: herr Hansson i Skegrie (ep), fru Lindskog (s),

herrar Arweson (s), Johanson i Västervik (s), Nilsson i Lönsboda (fp),

Jonasson (ep), Trana (s), fru Sundberg (h), herrar Johansson i Simrishamn

(s) och Berndtsson (fp)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

ESSELTE AB. STHLM 68

814248

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:177 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 19 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 s. 1 i texten