Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter, m. m., jämte motioner.

1968-05-14 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1968:28, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter, m. m., jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1968

1

Nr 28

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter,

m. m., jämte motioner.

I proposition nr 85 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 15 mars 1968 föreslagit

riksdagen att

dels anta förslag till förordning angående ändring i förordningen den 9

juni 1967 (nr 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets

område,

dels anta förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen

den 19 februari 1954 (nr 71) om rätt att vid taxering för inkomst

njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser

m. m.,

dels godkänna de i propositionen angivna grunderna för reglering av priser

m. m. på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret 1968/69,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts medgivande, statens

jordbruksnämnd, att vidta erforderliga åtgärder för att genomföra prisregleringen

under regleringsåret 1968/69,

dels godkänna vad i propositionen föreslagits om användningen av införselavgiftsmedel,

som inflyter under regleringsåret 1968/69, och av andra i

samband med jordbruksregleringen under regleringsåret inflytande avgiftsmedel,

dels godkänna de förslag som framlagts i propositionen rörande dispositionen

av införselavgiftsmedel, som inflyter eller influtit under regleringsåret

1967/68 eller tidigare regleringsår, och av andra i samband med jordbruksregleringen

under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel.

Propositionen har såvitt den avser förordningen om rätt att vid taxering

för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering

bildade stiftelser m. m. hänvisats till bevillningsutskottet och i övrigt till

jordbruksutskottet.

Propositionen

I propositionen föreslås, såvitt nu är i fråga, en justering av gränsskyddet

för jordbruksprodukter som skall möjliggöra en inkomstförstärkning för

jordbruket med 30 milj. kr. regleringsåret 1968/69. Justeringen som skall

ske per den 1 juli 1968 har föreslagits av jordbruksnämnden i samförstånd

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 saml. Nr 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1968

med jordbrukets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen. Vidare

föreslås att Kungl. Maj :t skall få besluta om ytterligare behövliga justeringar

av prissättningen per den 1 juli 1968 för regleringsåret 1968/69, om

utvecklingen av rensad konsumentprisindex fram till mitten av maj i år ger

anledning därtill. I propositionen förordas också mindre justeringar i prissättningen

på sockerbetor och socker på grund av ändringar i EEC:s sockerreglering.

Ett stödsystem för vallfröodlingen föreslås liksom vissa regleringstekniska

omläggningar.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner, nämligen

dels de vid riksdagens början väckta motionerna

1) I: 434 av herr Olsson, Johan, och II: 535 av herrar Eriksson i Bäckmora

och Westberg vari hemställts att riksdagen måtte besluta slopa slaktdjursavgiften

i de fem nordligaste länen från den 1 juli 1968 samt

2) I: 493 av herr Nilsson, Yngve, m. fl. och II: 622 av herrar Nilsson i

Bästekille och Hedin vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte föreslå att stöd för den svenska vallfröodlingen

måtte tillskapas i syfte att vidmakthålla en ur landets synpunkt

tillräckligt stor och kvalitetsmässigt önskvärd vallfröodling,

dels de i anledning av propositionen nr 85 väckta motionerna

1) I: 883 av herr Eriksson, Karl-Erik, m. fl. och II: 1139 av herr Hansson

i Skegrie m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av propositionen

nr 85 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam prövning

och förslag angående differentiering av slaktdjursavgifter och fodermedelsavgifter

efter produktionstyp i syfte att möjliggöra, att produktion

av jordbrukslivsmedel, som sker på enheter utanför det egentliga jordbruket,

kan påföras avgifter, som på ett mera rättvisande sätt svarar mot

nämnda produktions andel i produktionsöverskott, som åsamkar jordbruket

exportförluster, samt

2) I: 884 av herr Kristiansson, Axel, och herr Pettersson, Harald, samt II:

1140 av herrar Persson i Heden och Jonasson vari hemställts att buffertzonsystemet

för kött och fläsk under 1968/69 utformas enligt samma princip

som för närvarande gäller, d. v. s. att införselavgifterna ändras automatiskt

vid både den övre och den nedre buffertzongränsen.

Utskottet

I samband med antagandet av riktlinjer för den fortsatta jordbrukspolitiken

fattade riksdagen föregående år även beslut rörande prisregleringen

för jordbruksprodukter för perioden den 1 september 1967—den 30 juni 1969.

Enligt nämnda beslut skulle jordbruket för regleringsåret 1968/69 tillföras

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1968

3

på visst sätt beräknad kompensation för den allmänna kostnadsutvecklingen

under regleringsåret 1967/68. Kompensationen beräknades ske genom ändringår

av prisgränser och införselavgifter för andra varor än mejeriprodukter

och socker, beträffande vilka särskilda regler fastställdes. I fråga om prissättningen

för sockerbetor och socker skulle för regleringsåret 1968/69 endast

vidtas de eventuella justeringar som kunde föranledas av ändringar i

EEC:s sockerreglering. Den närmare utformningen av prisregleringen under

sistnämnda regleringsår borde prövas av Kungl. Maj:t och riksdagen,

sedan jordbruksnämnden framlagt förslag härom. Detta förslag borde för

andra produkter än dem som omfattas av sockerregleringen föregås av överläggningar

mellan jordbruksnämnden samt jordbrukets förhandlingsdelegation

och jordbruksnämndens konsumentdelegation.

I överensstämmelse med riksdagens sålunda fattade beslut framläggs i

förevarande proposition förslag angående regleringen av priserna på vissa

jordbruksprodukter, m. m„ för regleringsåret 1968/69.

I fråga om prisnivån på jordbruksprodukter föreslås i propositionen en

justering av gränsskyddet för ifrågavarande produkter varigenom jordbruket

kan tillföras en inkomstförstärkning med 30 milj. kr. utöver vad som

kan följa av en justering på grund av förändring i konsumentprisindex.

Bakgrunden härtill är att nedgången i världsmarknadspriserna och dess verkningar

på den inhemska producentprisnivån bedömts vara av sådan omfattning

och varaktighet att verkningarna bör i någon mån dämpas. Vad gäller

storleken av den justering av införselavgifterna som kan krävas i anledningav

den allmänna prisutvecklingen inom landet förordas att denna fastställs

senast i juni i år. Frågan om behövliga justeringar av införselavgifter och

prisgränser den 1 juli 1968 bör enligt propositionen prövas av Kungl. Maj :t

eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av statens jordbruksnämnd. Mot

vad sålunda föreslagits har utskottet inte något att invända.

Vad gäller de olika detalj förslag som i övrigt framläggs i propositionen

torde utskottet i det följande i anslutning till väckta motioner få uppta till

närmare behandling vissa frågor rörande regleringen av priserna på kött

och fläsk samt i fråga om skyddet för den inhemska odlingen av vallfrö.

Vad först angår kött- och fläskprisregleringen erinras i propositionen

om alt under innevarande regleringsår försöksvis tillämpas ett system med

s. k. buffertzoner i syfte att dämpa de stora prissvängningar som kan förekomma

inom prisgränserna för ifrågavarande produkter. Systemet innebär

att en automatisk justering av införselavgifterna görs när det inhemska

priset närmar sig prisgränserna. Kungl. Maj:t föreslår att systemet med

buffertzoner för kött och fläsk med viss av jordbruksnämnden föreslagen

ändring skall få fortsätta att prövas under regleringsåret 1968/69. Dock

bör enligt propositionen justeringen ej ske helt automatiskt när priset

når den nedre buffertzonen. I sammanhanget erinras om att det enligt 1967

års riksdagsbeslut generellt gäller, att jordbruksnämnden har att iaktta

lf Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 samt. Nr 28

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1968

viss återhållsamhet med åtgärder i form av införselavgiftshöjning m. m., när

den nedre prisgränsen passeras till följd av onormal produktionsutveckling

inom landet och import av betydelse inte förekommer. Enligt Kungl. Maj :ts

förslag bör dessa förhållanden också beaktas när priset når den nedre buffertzonen.

Häremot invänds i motionerna I: 884 och II: 1140, att buffertzonsystemet

haft så stora fördelar bl. a. genom sin automatik, att det borde

vara en uppenbar fördel att bibehålla systemet i dess nuvarande form. Detta

har enligt motionärerna också framhållits vid vårens överläggningar mellan

jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation och har även

förordats av jordbruksnämnden. I anledning härav vill utskottet anföra

att en införselavgiftsändring vid gränsen till den nedre buffertzonen kan

ses som en del av det system för åtgärder som vidtas, när priserna på ifrågavarande

produkter närmar sig eller passerar den nedre prisgränsen. Samma

skäl som talar för att en viss återhållsamhet i vissa fall iakttas i fråga om

avgift sändring, när sistnämnda prisgräns passeras för andra produkter, kan

därför enligt utskottets mening anföras för att motsvarande försiktighet

iakttas beträffande införselavgiftsändringar, när priset på kött och fläsk

når den nedre buffertzonen. Utskottet vill alltså tillstyrka att systemet med

buffertzoner med de modifieringar Kungl. Maj :t föreslagit får prövas även

under nästa regleringsår. Motionerna I: 884 och II: 1140 bör i enlighet härmed

lämnas utan åtgärd.

I detta sammanhang har utskottet funnit lämpligt att behandla dels de

vid riksdagens början väckta motionerna 1:434 och 11:535 angående slopande

av slaktdjursavgiften i de fem nordligaste länen, dels de i anslutning

till förevarande proposition väckta motionerna I: 883 och II: 1139, vari

hemställs om skyndsam prövning och förslag angående differentiering av

slaktdj ursavgifter och fodermedelsavgifter efter produktionstyp. Syftet med

en dylik differentiering skulle vara att påföra jordbruksproduktion, som

sker på enheter utanför det egentliga jordbruket, förhållandevis större avgifter

som enligt motionärernas mening på ett mera rättvisande sätt än f. n.

skulle svara mot vederbörande företags andel i överskottsproduktionen. Vad

gäller motionsyrkandet om slopande av slaktdj ursavgiften i landets norra

del motiveras detta med att Norrland är ett underskottsområde när det

gäller produktion av kött och fläsk och alltså ej bidrar till överskottssituationen

beträffande dessa produkter.

De nu redovisade motionsyrkandena grundas som synes på uppfattningen

att det skulle vara möjligt att entydigt härleda förekommande överskottsproduktion

beträffande förevarande jordbruksprodukter till vissa

bestämda delar av vårt land eller till vissa bestämda typer av produktionsföretag.

Utskottet finner för sin del att vad som hittills kunnat utläsas

ur redovisade analyser av produktionsutvecklingen inte torde ge stöd för ett

dylikt betraktelsesätt. Vad särskilt gäller motionsyrkandet rörande avgiftsdifferentiering

efter produktionstyper vill utskottet vidare erinra om att

riktlinjerna för jordbrukspolitiken, såsom de fastställdes av 1967 års riks
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1968

5

dag, bl. a. innebar att statens insatser när det gällde jordbrukets rationalisering

skulle syfta till att utan begränsning till någon särskild företagsform

göra jordbruksföretagen så effektiva som möjligt. I sammanhanget bör

nämnas att undersökningar företagna av 1960 års jordbruksutredning visat

att relativt störa företag erfordras — även inom ramen för familjejordbruket

för att rationell drift skall bli möjlig. Att differentiera avgifterna enligt

motionsförslaget skulle med hänsyn härtill stå i mindre god överensstämmelse

med de uttalanden som riksdagen gjort när det gäller rationaliseringspolitiken.

Även ur rent administrativa synpunkter torde det vara förenat

med svårigheter att skapa ett system för avgiftsdifferentiering av det

slag motionärerna tänkt sig.

Sammanfattningsvis vill utskottet som sin mening anföra att såväl den

töreslagna differentieringen av slaktdjursavgifterna och fodermedelsavgifterna

som slopandet av slaktdj ursavgiften för vissa områden skulle innebära

risk för en produktionsstyrning, som ej svarar mot det enligt riktlinjerna

för jordbrukspolitiken i annat sammanhang fastställda effektivitetskriteriet.

Med hänsyn härtill finner sig utskottet ej kunna biträda de i

motionerna I: 434 och II: 535 samt I: 883 och II: 1139 framställda yrkandena.

Vad gäller den inhemska odlingen av vallfrö framhålls i propositionen

att situationen nu synes vara sådan att särskilda stödåtgärder erfordras.

Enligt Kungl. Maj :ts förslag bör sådana åtgärder vidtas redan för nästa

budgetår. Därvid bör, i den mån odlingen av visst eller vissa fröslag bedöms

vara otillräcklig, en ökad produktion främjas genom i första hand

odlingspremier, vilkas storlek sätts i relation till den odlade arealen. Avsättningen

av inhemskt frö bör även kunna stödjas. Stödet anses inte böra

ges sådan omfattning att odlingen överstiger det inhemska behovet. Enligt

Kungl. Maj :ts förslag bör systemet prövas försöksvis och frågan om fortsatt

stöd tas upp i anslutning till överläggningar om prisregleringen efter

den 30 juni 1969.

Utskottet delar den i propositionen redovisade uppfattningen att särskilda

åtgärder nu bör vidtas till stöd för den inhemska vallfröodlingen.

Vad Kungl. Maj :t härutinnan anfört föranleder ingen erinran från utskottets

sida och utskottet förordar därför att riksdagen bifaller de i propositionen

framlagda förslagen i denna del. Härvid torde också syftet med vissa i ämnet

framlagda förslag i de vid riksdagens början väckta motionerna I: 493 och

II: 622 bli tillgodosett utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Då utskottet även ansluter sig till de förslag i övrigt som i hänvisade

delar framlagts i propositionen, hemställer utskottet

att riksdagen

1. antar förslag till förordning angående ändring i förordningen

den 9 juni 1967 (nr 340) med vissa bestämmelser

om prisreglering på jordbrukets område,

2. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1968

på motionerna I: 884 och II: 1140, godkänner vad utskottet

i det föregående anfört angående viss fortsatt tillämpning

av systemet med buffertzoner i fråga om prisregleringen för

kött och fläsk,

3. lämnar motionerna I: 434 och II: 535 utan åtgärd,

4. lämnar motionerna I: 883 och II: 1139 utan åtgärd,

5. anser motionerna 1:493 och 11:622, såvitt desamma

avser frågan om stöd till vallfröodlingen, besvarade med

vad utskottet i det föregående anfört,

6. godkänner de av utskottet i övrigt angivna grunderna

för reglering av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter

under regleringsåret 1968/69,

7. bemyndigar Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

medgivande, statens jordbruksnämnd, att vidta erforderliga

åtgärder för att genomföra prisregleringen under regleringsåret

1968/69,

8. godkänner vad i propositionen föreslagits om användningen

av införselavgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret

1968/69, och av andra i samband med jordbruksregleringen

under regleringsåret inflytande avgiftsmedel,

9. godkänner de förslag som framlagts i propositionen

rörande dispositionen av införselavgiftsmedel, som inflyter

eller influtit under regleringsåret 1967/68 eller tidigare

regleringsår, och av andra i samband med jordbruksregleringen

under samma regleringsår influtna eller inflytande

avgiftsmedel.

Stockholm den 14 maj 1968

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit

från första kammaren: herrar Mossberger (s), Hedström (s), Carl

Eskilsson (h), Skårman (fp)*, Hermansson (ep)*, Magnusson (s), Augustsson

(s), Lundberg (h), Karl-Erik Eriksson (fp) och Manne Olsson (s);

från andra kammaren: herr Hansson i Skegrie (ep), fru Lindskog (s),

herrar Arweson (s), Eliasson i Moholm (h), Johanson i Västervik (s), Persson

i Skänninge (s), Nilsson i Lönsboda (fp), Jonasson (ep)*, Jönsson i

Ingemarsgården (fp) och Björk (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1968

7

Reservationer

1) angående tillämpningen av ett system med buffertzoner vid prisregleringen

i fråga om kött och fläsk av herrar Carl Eskilsson (h), Skårman

(fp), Hermansson (ep), Karl-Erik Eriksson (fp), Hansson i Skegrie (ep),

Eliasson i Moholm (h), Nilsson i Lönsboda (fp), Jonasson (ep) och Jönsson

i Ingemarsgården (fp), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 3 med »Vad

först» och slutar på s. 4 med »utan åtgärd» bort utbytas mot text av följande

lydelse:

»Vad först---(lika med utskottet) — — — nuvarande form. Frå
gan

har ingående diskuterats vid de överläggningar som i år förts mellan

jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation respektive konsumentdelegationen.

I jordbruksnämndens skrivelse framhålls, att buffertzonsystemet

enligt nämndens och delegationernas uppfattning i stort sett

fungerat såsom det var avsett, dvs. verkat dämpande på prisrörelserna på

den inhemska marknaden. Man hade därför enats om att föreslå, att systemet

tar oförändrat prövas även under regleringsåret 1968/69, med viss

ändring i fråga om charkuterivaror m. fl. produkter.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att det prisregleringssystem, som

infördes från 1 september 1967, bl. a. innebär att den s. k. treprocentregeln,

som med vissa modifikationer gällt sedan 1959, slopades. Detta medförde

ökade risker för starka prissvängningar. För att dämpa dessa prissvängningar

för kött och fläsk, som vid sidan av mjölken väger tyngst på

intäktssidan för jordbruket, infördes för dessa produkter ett system med

s. k. buffertzoner. Vid utformningen av dessa sökte man anknyta till det

automatiska system, som tillämpas inom EEC. Med hänsyn till sin för

båda parter riskutjämnande effekt betraktades buffertzonsystemet som

en väsentlig del i det avtal som träffades.

Enligt gällande regler skall prisgränserna skyddas med till buds stående

medel, däribland kvantitativ import- respektive exportreglering. Skyddet

för buffertzongränserna är däremot begränsat till en 5-procentig ändring

av införselavgiften. Dessa gränser har alltså en helt annan karaktär än prisgränserna

som kan skyddas med olika medel. Det finns därför inte anledning

att på sätt som gäller för nedre prisgränsen ha vissa inskränkningar

i automatiken. Dessa inskränkningar har för övrigt i första hand tillkommit

för sådana produkter som potatis och ägg, för vilka ett underskridande

av nedre prisgränsen ofta berott på ett stort utbud av inhemsk produktion

och inte på pristryck utifrån. I sådana fall där man även kan tala om onormal

produktionsutveckling, och när samtidigt import av betydelse ej föreligger

har en importavgiftshöjning ingen inverkan på den svenska prisnivån.

Då finns ej heller omedelbar anledning att höja avgiften. För kött

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1968

och fläsk däremot inverkar importpriserna alltid direkt på de svenska partipriserna.

Utskottet anser liksom jordbruksnämnden och de båda delegationerna

att buffertzonsystemet i stort sett fungerat såsom det var avsett. Av särskilt

värde är att automatiken i systemet inte ger utrymme för godtycke

och diskussioner i fråga om vilka åtgärder som skall vidtas. Kungl. Maj:ts

förslag till ändring innebär i tillämpning en omotiverad försvagning av

jordbrukets prisskydd. Ett sådant avsteg från en överenskommelse, som

träffats mellan jordbruksnämnden och dess konsumentdelegation samt

jordbrukets förhandlingsdelegation och som ensidigt verkar till nackdel för

den ena förhandlingsparten, bör ej ske. Utskottet får således med bifall

till motionerna I: 884 och II: 1140 tillstyrka att systemet med buffertzoner

— med de modifikationer som föreslagits av jordbruksnämnden — får tilllämpas

även under regleringsåret 1968/69.»

dels att utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

»2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 884 och II: 1140, godkänner vad utskottet

i det föregående anfört angående viss fortsatt tillämpning

av systemet med buffertzoner i fråga om prisregleringen

för kött och fläsk,»

2) angående differentiering av slaktdjursavgifter och fodermedelsavgifter

efter produktionstyp av herrar Carl Eslcilsson (h), Skärman (fp), Hermansson

(ep), Karl-Erik Eriksson (fp), Hansson i Skegrie (ep), Eliasson i Moholm

(h), Nilsson i Lönsboda (fp), Jonasson (ep) och Jönsson i Ingemarsgården

(fp), som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 4 med »De nu»

och slutar på s. 5 med »framställda yrkandena» bort ha följande lydelse:

»Det sistnämnda motionsyrkandet grundas som synes på uppfattningen

alt det skulle vara möjligt att entydigt härleda förekommande överskottsproduktion

beträffande nu förevarande jordbruksprodukter till vissa bestämda

delar av vårt land. Utskottet finner för sin del att vad som hittills

kunnat utläsas ur redovisade analyser av produktionsutvecklingen inte torde

ge stöd lör ett dylikt betraktelsesätt. Utskottet vill vidare erinra om att

riksdagen föregående år godkänt att Kungl. Maj :t inom ramen för nu gällande

system för avgiftsdifferentiering, dels efter slaktvikt och dels efter

område inom landet, i fortsättningen skall äga fastställa de högsta belopp

varmed slaktdjursavgifter får tas ut. Med hänsyn till det anförda finner sig

utskottet ej böra biträda de i motionerna I: 434 och II: 535 framställda yrkandena.

Vad härefter gäller motionsyrkandet rörande avgiftsdifferentiering efter

produktionstyp tar detta närmast sikte på att påföra den kommersiella storproduktionen

utanför det egentliga jordbrukets ram större kostnadsansvar

för de exportförluster, som till stor del utgör en följd av ifrågavarande pro
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1968

9

duktion. Enligt motionerna gäller detta i första hand fläskproduktionen,

men i viss mån även andra produktionsgrenar, främst äggproduktionen.

I anslutning härtill vill utskottet erinra om att frågan om den kommersiella

storproduktionens inverkan på överskottsproduktionen tidigare diskuterats

av riksdagen. Redan i motioner Lill 1962 års riksdag väcktes sålunda

förslag om utredning i syfte att för ifrågavarande storproduktion pröva en

i förhållande till denna inverkan bättre avvägd andel av avgiftsbeläggningen

inom jordbruksregleringen. Dessa motioner ledde då till att riksdagen

hemställde att desamma skulle överlämnas till statens jordbruksnämnd,

som enligt beslut av Kungl. Maj:t den 8 december 1961 bl. a. fått i uppdrag

att utreda frågorna om stödet åt fläskproduktionen och fodersädsproduktionen

samt sambandet mellan åtgärderna till stöd åt dessa produktionsgrenar.

Jordbruksnämndens undersökningar på förevarande område redovisades

sedermera i propositionen 77 till 1964 års riksdag angående vissa åtgärder i

prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m. Därav framgick att

nämnden med hänsyn till vissa då anförda omständigheter kommit till den

slutsatsen, att det inte fanns någon anledning att för den återstående delen

av sexårsavtalet föreslå några särskilda åtgärder för att begränsa fläskproduktionen.

Sedan Kungl. Maj :t och riksdag ej haft något att erinra däremot,

överlämnade nämnden föreliggande material i frågan till 1960 års

jordbruksutredning, som i enlighet med sina direktiv hade att uppta densamma

till behandling. Såvitt utskottet kunnat finna tog emellertid jordbruksutredningen

inte upp frågan till prövning och har alltså ej framlagt

några förslag i hithörande ämne. Enligt utskottets mening synes anledning

föreligga att med stor uppmärksamhet följa den utveckling mot en alltmer

omfattande kommersiell storproduktion av jordbruksvaror som under senare

tid ägt rum och i tid vidtaga åtgärder för att motverka en icke önskvärd

snedvridning av produktionen med överskottsproblem som följd. Frågan

om införande av ett system med slaktdjurs- och fodermedelsavgifter, differentierade

efter produktionstyp, synes härvid vara förtjänt av särskilt beaktande.

Som framhållits i nu föreliggande motioner har också åtgärder i

dylik riktning vidtagits i andra länder, t. ex. i Västtyskland och Österrike.

Utskottet får därför i överensstämmelse med vad som anförts i motionerna

I: 883 och II: 1139 föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär

en närmare prövning av förevarande spörsmål samt hemställer att förslag

till ändrade bestämmelser i ämnet snarast möjligt underställs riksdagens

prövning.»

dels att utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:

»4. med bifall till motionerna I: 883 och II: 1139 i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer om utredning och förslag

rörande differentierade slaktdjurs- och fodermedelsavgifter

i enlighet med vad utskottet i det föregående anfört,»

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680033

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:266 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts ''proposition angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter, m. m., jämte mötioner. s. 1 i texten