Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående trädgårdsnäringen.

1968-05-14 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1968:30, Utlåtande i anledning av motioner angående trädgårdsnäringen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1968

1

Nr 30

Utlåtande i anledning av motioner angående trädgårdsnäringen.

I de likalydande vid 1968 års riksdag väckta motionerna I: 709 av herr

Kristiansson, Axel, och fru Nilsson samt II: 915 av herr Nilsson i Lönsboda

in ■ fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kung!. Maj :t måtte anhålla

om erforderliga åtgärder i motionernas syfte.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

}dtranden över motionerna av statens jordbruksnämnd, trädgårdsnäringsutredningen,

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund och Riksförbundet

Landsbygdens folk.

Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. I föreliggande motioner framläggs förslag till åtgärder i syfte

att förstärka de statliga insatserna till stöd för den svenska trädgårdsnäringen.

Motionärerna framhåller den nära samhörigheten mellan jordbruket

och trädgårdsnäringen och erinrar om att staten i flera avseenden tagit

konsekvenserna härav och bl. a. förlagt den högre trädgårdsundervisningen

till lantbrukshögskolan. Vidare administreras rationaliseringsverksamheten

på trädgårdsnäringens område av lantbruksstyrelsen. Även om nämnda insatser

är synnerligen betydelsefulla för den expanderande trädgårdsodlingen

i vårt land föreligger dock enligt motionärernas mening önskemål om

utbyggd verksamhet för trädgårdsnäringens del inom vissa statliga organ,

bl. a. statens jordbruksnämnd, där det f. n. saknas speciell organisation för

bevakning av trädgårdsärenden. Med hänsyn till förhållandena på importmarknaden

i fråga om trädgårdsprodukter men även med tanke på de

problem som hänger samman med en framtida svensk anknytning till

EEC-marknaden föreslår motionärerna dels en förstärkning av jordbruksnämndens

personella resurser, dels en intensifierad övervakning från

nämndens sida av importutvecklingen i fråga om trädgårdsprodukter.

Statens jordbruksnämnd säger sig i yttrande över motionerna vara väl

medveten om betydelsen i olika avseenden av den marknadsreglering på

frukt- och grönsaksområdet inom EEC som i sina huvudsakliga delar väntas

bli förverkligad den 1 juli i år. Inom nämnden pågår sedan flera år

en fortlöpande kartläggning av det europeiska integrationsarbetet på

jordbruksområdet och som ett led häri följs även utvecklingen inom trädgårdssektorn.

Nämnden finner det naturligt, att dessa studier måste inten
1—0113308

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 samt. Nr 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1968

sifieras i den mån förhandlingar om en svensk anslutning till EEC skulle

aktualiseras. Mot bakgrund av nämndens nuvarande uppgifter rörande

trädgårdsprodukter bedömer nämnden personalbehovet på det hela taget

vara tillgodosett. Skulle en svensk anknytning till EEC bli aktuell torde

dock vissa mer eller mindre genomgripande förändringar behöva förberedas

resp. vidtas på de legislativa, administrativa och personella områdena,

bl. a. inom jordbruksnämnden. Nämnden framhåller emellertid att detta

gäller generellt över hela jordbruksområdet och inte exklusivt beträffande

trädgårdsprodukter. I fråga om jordbruksnämndens möjligheter att följa

importutvecklingen av vissa trädgårdsprodukter framhåller nämnden att

dessa visserligen är begränsade men efter förbättringar som successivt vidtagits

dock tillräckliga, åtminstone så länge några allvarliga importstörningar

ej uppstår. Med hänsyn till ifrågavarande handels struktur (konsignationsköp)

skulle införandet av obligatoriska införseluppgifter enligt

nämndens mening endast få begränsad betydelse. Då några akuta behov

av skärpt importövervakning ej påvisats anser nämnden det ej heller motiverat

att i dagens läge vidta några ytterligare åtgärder på området.

Såväl trädgårdsnäringsutredningen, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund

som Riksförbundet Landsbygdens folk (RLE) framhåller angelägenheten

av att åtgärder vidtas så att arbetet med att löpande följa importutvecklingen

samt förhållandena inom EEC m. m. i fråga om trädgårdsprodukter

kan effektivt fullföljas av berörda myndigheter. Trädgårdsnäringsutredningen

framhåller därvid att det bör beaktas att det marknadssystem

som av EEC fastställts för trädgårdsprodukter kan medföra betydande

förskjutningar i den europeiska marknadsstrukturen och därmed

påverka den internationella handeln med trädgårdsalster. Ulredningen erinrar

om att den s. k. jordbruksstatistikkommittén f. n. behandlar frågan

om åtgärder för att man fortlöpande skall kunna följa utvecklingen inom

jordbruket och även har att handlägga frågan om jordbruksnämndens organisation.

Utredningen förutsätter att nämnda kommitté även kommer

att behandla frågan om personalbehovet i samband med vissa uppgifter på

trädgårdsområdet. Handelsträdgårdsmästareförbundet framhåller dock att

personalförstärkning för trädgårdssektorn enligt förbundets uppfattning

bör ske inom såväl lantbruksstyrelsen som jordbruksnämnden och föreslår

därför att den centrala administrationen på trädgårdsområdet blir

föremål för en mera vidsträckt och genomgripande översyn, t. ex. av

trädgårdsnäringsutredningen. RLE, som i likhet med nyssnämnda remissinstanser

framhåller vikten av ökade insatser i fråga om importövervakningen,

framhåller i sammanhanget att det enligt riksförbundets mening inte

är till fyllest att enbart följa utrikeshandeln med färska trädgårdsprodukter,

då även en lågprisimport av djupfrysta eller konserverade trädgårdsprodukter

allvarligt kan skada den svenska trädgårdsnäringen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1968

3

Utskottet kan för sin del ansluta sig till den i motionerna och remissutlåtandena

redovisade uppfattningen rörande vikten av att importutvecklingen

i fråga om trädgårdsprodukter noga följes samt att de problem

som är förbundna med anpassningen av den svenska trädgårdsnäringen till

en eventuellt utvidgad europeisk marknad i god tid beaktas av Kungl.

Maj:t och berörda myndigheter. Till frågan hur denna verksamhet närmare

bör vara utformad eller var eventuellt erforderliga resursförstärkningar

bör sättas in är emellertid utskottet f. n. ej berett att ta ställning.

Som framgår av det föregående har emellertid den år 1967 tillsatta jordbruksstatistikkommittén

bland sina uppgifter även att pröva statens jordbruksnämnds

organisation. Därvid skall kommittén enligt sina direktiv

bl. a. beakta behovet av samråd mellan jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen

rörande beslut som påverkar prissättningen och rationaliseringen

på jordbruksområdet. Som trädgårdsnäringsutredningen anfört kan förutsättas,

att därvid även frågan om personalbehovet i samband med vissa

uppgifter på trädgårdsområdet kommer upp till prövning. Under angivna

förhållanden finner utskottet lämpligt, att nu föreliggande motioner och

däröver avgivna remissutlåtanden överlämnas till jordbruksstatistikkommittén

för att tas under övervägande i samband med fullföljandet av dess

arbete. Utskottet utgår från att kommittén vid behandlingen av nu förevarande

spörsmål samråder med bl.a. lantbruksstyrelsen för diskussion av

de åtgärder som kan befinnas erforderliga för att åstadkomma en nödvändig

samordning av de statliga insatserna på trädgårdsområdet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller, att motionerna

I: 709 och II: 915 överlämnas till jordbruksstatistikkommittén

för övervägande i enlighet med vad utskottet i det

föregående anfört.

Stockholm den 14 maj 1968

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit

från första kammaren: herrar Mossberger (s), Lage Svedberg (s),

Hedström (s), Carl Eskilsson (h), Skärman (fp)*, Hermansson (ep)*, Magnusson

(s), Augustsson (s), Lundberg (h) och Karl-Erik Eriksson (fp);

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie (ep), Arweson (s),

Eliasson i Moholm (h), Johanson i Västervik (s), Jonasson (ep)*, Lundmark

(s), Rimås (fp), Eskilsson i Likenäs (s), Björk (s) och Åberg (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1968

Bilaga

Yttranden över motionerna I: 709 och II: 915

Statens jordbruksnämnd (16.2.1968)

Jordbruksnämnden framhåller att nämndens möjligheter att följa importutvecklingen

av i motionerna berörda produkter visserligen är begränsade

men efter de förbättringar som successivt vidtagits dock tillräckliga,

åtminstone så länge några allvarliga importstörningar icke uppstår. Med

hänsyn till handelns struktur (kcnsignationsköp) skulle införandet av

obligatoriska införseluppgifter endast få begränsad betydelse. Då några

akuta behov av skärpt importövervakning icke påvisats anser nämnden det

icke heller motiverat att i dagens läge vidta några ytterligare åtgärder på

området, häri inbegripet en förstärkning av nämndens personal för detta

ändamål.

Jordbruksnämnden anför i anslutning härtill bl. a.:

I motionerna berörs i huvudsak två frågor, dels förslag om »eu utbyggd

verksamhet för trädgårdsnäringens del» inom statens jordbruksnämnd och

dels förslag om utökad övervakning inom nämnden av importutveckimgen

avseende trädgårdsprodukter.

Beträffande förstnämnda spörsmål erinras bl. a. om att nämnden i motsats

till lantbruksstyrelsen inte har någon speciell avdelning eller tjänsteman

för trädgårdsärenden, vilket bedöms såsom synnerligen allvarligt,

då den internationella handeln i hög grad anses komma att påverka den

svenska trädgårdsnäringens framtida utveckling. Uppmärksamhet lasts

vid det förhållandet att EEC-staterna har mycket omfattande regleringsåtgärder

och att dessa kommer att beröra de svenska trädgårdsprodukterna,

framför allt vid en eventuell EEC-anslutning.

Nämnden kan vitsorda, att någon specialist på trädgårdsodling icke

finns knuten till nämnden. Något direkt behov härav har hittills icke heller

bedömts föreligga. Nämnden har i sådana frågor rörande trädgårdsprodukter

som faller inom nämndens verksamhetsområde — i huvudsak

import- och exportärenden — vid behov kunnat inhämta synpunkter och

upplysningar från lantbruksstyrelsen samt vederbörande producent- och

importorganisationer. De tjänstemän inom nämndens utrikeshandelsbyrå

som handlägger licensärenden har under årens lopp skaffat sig viss varukännedom

även på detta område och erfarenheter i olika avseenden av

handeln med dessa produkter. En av dessa befattninghavare har speciellt

varit inriktad på importfrågor rörande bl. a. frukt och grönsaker och

härvid verkat i intim kontakt med vederbörande branschorganisationer.

Tilläggas kan, att på nämnda byrå även finns anställd en särskild expert

på tullfrågor.

Nämnden är väl medveten om betydelsen i olika avseenden av den marknadsreglering

på frukt- och grönsaksområdet inom EEC som i sina huvudsakliga

delar väntas bli förverkligad den 1 juli 1968. Inom nämnden

pågår sedan flera år tillbaka en fortlöpande kartläggning av det europeiska

integrationsarbetet på jordbruksområdet och som ett led häri följs även

utvecklingen inom trädgårdssektorn. Det är naturligt, att dessa studier

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1968

måste intensifieras i den mån förhandlingar om en svensk anslutning till

EEC skulle aktualiseras.

Om personalbehovet mot bakgrund av nämndens nuvarande arbetsuppgifter

rörande trädgårdsprodukter av nämnden bedöms på det hela taget

vara tillgodosett är därmed givetvis icke sagt, att ökade personalbehov

icke kan uppkomma för framtiden. Skulle sålunda en svensk anknytning

till EEC aktualiseras, torde vissa mer eller mindre genomgripande förändringar

behöva förberedas resp. vidtas på de legislativa, administrativa

och personella områdena, bl. a. i jordbruksnämnden, i syfte att förverkliga

det planerade samarbetet EEC—Sverige. Detta gäller emellertid generellt

över hela jordbruksområdet och icke exklusivt beträffande trädgårdsprodukter.

I fråga om nämndens övervakning av importutvecklingen av vissa trädgårdsprodukter

erinras i motionerna inledningsvis om Kungl. Maj :ts direktiv

till nämnden i berörda avseende. Dessa direktiv som återfinns i Kung],

brev (Handelsdepartementet) den 15 september 1965 till kommerskollegium,

statens jordbruksnämnd och generaltullstyrelsen angående ytterligare

lättnader i importregleringen tillkom i samband med att nämnden

bemyndigades att från och med den 1 oktober 1965 pa vissa villkor medge

införsel utan importlicens för vissa varor, bl. a. trädgårdsprodukter, även

vid import från de s. k. öststaterna.1 Föreskrifterna innebar, att nämnden

med uppmärksamhet skulle följa importutvecklingen för de i kapitlen 6—

8 i tulltaxan upptagna varuslagen och inom ramen för det givna bemyndigandet

vidtaga de åtgärder som må anses påkallade för att den svenska

trädgårdsnäringen icke skulle åsamkas väsentlig skada. Med hänsyn till

omständigheterna har nämnden utgått från att föreskrifterna i fråga endast

avser produkter som införs från de s. k. öststaterna, eftersom bemyndigande

att medge licensfri införsel vid import från andra länder redan

tidigare förelegat.

Nämnden har sedan dess med hjälp av tullstatistiken fortlöpande följt

utvecklingen och kvartalsvis till bl. a. handels- och jordbruksdepartementen

lämnat rapport om importen av ifrågavarande produkter från de s. k.

öststaterna. I samband med avgivande av den första rapporten — i skrivelse

till statsrådet och chefen för handelsdepartementet den 4 april 1966

— erinrade nämnden om att de tekniska möjligheterna att följa importulvecklingen

på ifrågavarande område var mycket begränsade. Uppgifter

om införseln kunde med anlitande av den månatliga tullstatistiken icke

erhållas förrän tidigast ca 6 veckor efter det importen ägt rum. Då

tullsiffrorna avsåg den sammanslagna importen under en månad, kunde

någon analys av priser m. m. avseende enskilda leveranser icke heller

genomföras. Författningsmässiga möjligheter saknades att ålägga importörer

av sådana trädgårdsprodukter som var frilistade samma uppgiftsskyldighet

vid införseln som gällde beträffande jordbruksreglerade varor,

s. k. införseluppgift för jordbruksprodukter (enligt 4§ SFS 401/1962, numera

8 § SFS 524/1967). Vidare påpekades, att några kriterier eller någon

allmän vägledning för bedömning av vilka inhemska priser som ev. borde

»skyddas» mot import — i motsats till vad förhållandet var beträffande de

i De länder som avses är: Albanien, Bulgarien, Folkrepubliken Kina, Folkrepubliken

Mongoliet, Nordkorea, Nordvietnam, Polen, Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien

och Ungern.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1968

centrala jordbruksprodukterna — icke fanns på trädgårdsområdet. Mot

bakgrund härav kunde övervakningen av importutvecklingen endast bli

tämligen schematisk och endast ske i efterhand. De begränsade resurserna

på detta område inskränkte även möjligheterna till att snabbt och effektivt

ingripa i syfte att neutralisera eventuella skadeverkningar för den

svenska trädgårdsnäringen.

Problemet om övervakning av importutvecklingen togs även upp i nämndens

den 28 juni 1966 avgivna utlåtande till statsrådet och chefen för

jordbruksdepartementet över trädgårdsutredningens promemoria angående

den svenska trädgårdsnäringens ställning med hänsyn till vissa internationella

förhållanden. Promemorian och nämndens utlåtande är hemligstämplade

jämlikt 3 § SFS 249: 1937.

Även i andra sammanhang har frågan om övervakning av importutvecklingen

aktualiserats.

Då såsom ovan framhållits författningsmässiga möjligheter saknas att

ålägga importörerna att avlämna särskild införseluppgift vid import av

trädgårdsprodukter, har nämnden undersökt möjligheterna att få till

stånd någon form av frivilligt åtagande på detta område. De överläggningar

som i detta syfte ägt rum med representanter för importhandeln

har emellertid icke givit positivt resultat. Från handelns sida har därvid

bl. a. hävdats, att några fall av väsentlig skada för trädgårdsnäringen såsom

en följd av import hittills icke kunnat påvisas, varför en utökad kontrollapparat

vore överflödig. Samtidigt har man emellertid förklarat sig

villig att på förfrågan till jordbruksnämnden lämna allmänna upplysningar

om marknadsläget, prisutvecklingen etc. Nämndens utrikeshandelsbyrå

har även i praktiken vid behov utnyttjat denna informationskälla.

Nämnden har vidare under hand träffat överenskommelse med generaltullstyrelsen

om att nämnden i vissa fall dagligen skall få del av de uppgifter

om en varas inköps- och ursprungsland, kvantitet och värde, som

importörer har att för statistiskt ändamål avlämna till tullverket i samband

med förtullning. Med ledning av dessa uppgifter bör det bli möjligt

för nämnden att vid behov få en relativt aktuell bild av importsituationen.

Av administrativa skäl och med hänsyn till handelns struktur —

importen är ofta uppdelad i en mängd delposter — är det dock icke avsikten

att° tillämpa systemet annat än temporärt och för enstaka produkter,

t. ex. då misstanke uppkommit om att viss vara importeras i större kvantiteter

och till anmärkningsvärt låga priser. Hittills har emellertid behov

icke förelegat att aktualisera en tillämpning av detta system.

Nämnden vill vidare meddela, att den i syfte att få bättre informationer

om marknadsutvecklingen sedan längre tid tillbaka införskaffar noteringsuppgifter

från Trädgårdshallen i Hälsingborg, ekonomisk förening. Genom

dessa uppgifter (högsta och lägsta priser, tillgång, osålda kvantiteter

m. m.), som erhålles kontinuerligt, i förening med informationer från andra

hall, t. ex. ledande branschföretag, kan utvecklingen på den svenska marknaden

följas i stort.

I fråga om det i motionerna framförda förslaget om att nämnden skulle

infordra skriftliga uppgifter om importens myckenhet och värde må —

utöver vad som tidigare anförts om de åtgärder som redan vidtagits på

detta område — följande synpunkter antecknas. Om importörerna författningsmässigt

blev ålagda att avlämna införseluppgifter vid import av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1968

7

trädgårdsprorlukter av samma slag som nu gäller vid import av jord

bruksreglerade varor, skulle givetvis vissa fördelar ur infoimations- och

kontrollsynpunkt stå att vinna. Främst gäller, att man betydligt snabbare

än nu skulle få vetskap om vilka kvantiteter som importerats. Det bör

emellertid understrykas, att de uppgifter om värdet (inköpspriser) som

lämnas i samband med importen erfarenhetsmässigt på detta område är

mycket approximativa. Detta sammanhänger med handelns struktur och

de köpvanor som utbildats för dessa produkter. Handeln äger sålunda i

betydande utsträckning — dock i olika grad för olika varor ruin på

konsignationsbasis, i vilket fall priset icke är känt vid införseln. Det välde

som uppges vid införseln i varuanmälan är sålunda endast ungefärligt och

kontrolleras i regel icke heller av vederbörande tullmyndighet. Tullarna på

trädgårdsprodukter är vikttullar, varför det främst är kvantiteten som har

intresse i lullhänseende. — För jämförelse må nämnas, att de uppgifter

om värdet som lämnas i samband med importen av jordbruksreglerade

produkter teoretiskt sett bör vara mera adekvata, då handeln här i regel

sker til! fasta priser och icke på konsignationsbasis. Därtill kommer, att

importörerna här är författningsmässigt skyldiga att styrka uppgifternas

riktighet.

I fråga om behovet i övrigt av ytterligare åtgärder vill nämnden erinra

om att statistiken över importen av trädgårdsprodukter från öststaterna

visat, att denna visserligen ökat jämfört med tiden före frilistningen men

att utvecklingen i och för sig icke behöver inge oro. Vad speciellt gäller

frågan om dumpingimport kan nämnas, att vid några tillfällen alarmerande

upplysningar ingått från producenthall om att sådan import skulle föreligga.

Det har emellertid efter utredning kunnat konstateras, att några

särskilda åtgärder från myndigheternas sida icke varit påkallade. Antingen

har uppgifterna om dumping visat sig vara förhastade eller byggda

på missförstånd eller också har kriteriet om att väsentlig skada uppstått

eller hotat att uppstå för trädgårdsnäringen icke uppfyllts. Den nu skisserade

utvecklingen utesluter givetvis icke möjligheten av att det i fortsättningen

kan uppkomma fall av dumpingimport som motiverar särskilda

åtgärder. Dessa måste då givetvis utformas i överensstämmelse med våra

internationella åtaganden (enligt GATT och EbTA). Vad speciellt gäller

importen från de s. k. öststaterna får då i första hand övervägas ett återkallande

av frilistningen för berörda produkt. Enligt Kungl. Maj :ts tidigare

refererade föreskrifter i samband med bemyndigandet att frilista skall

nämligen behövliga motåtgärder vidtas »inom ramen för det givna bemyndigandet».

Det förtjänar slutligen erinras om att ett fastställande av

huruvida dumping föreligger och en bedömning av skadeverkningarna i

sådant fall ofta är en ytterst vansklig uppgift. Icke minst gäller detta på

trädgårdsområdet, där — såsom nämnden tidigare påpekat — några normer

icke heller finns angående vilket inhemskt pris som bör »skyddas».

En annan faktor som komplicerar en bedömning på detta område är

produkternas karaktär av »lättförstörbara varor» och härav föranlett behov

av snabb aktion.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1968

Trädgårdsnäringsutredningen (28.2.1968)

Utredningen, som erinrar om att en särskild utredning för närvarande

pågår beträffande frågan om åtgärder för att fortlöpande kunna följa utvecklingen

inom jordbruket och om jordbruksnämndens organisation,

förutsätter att nämnda utredning även kommer att behandla frågan om

personalbehovet i samband med vissa arbetsuppgifter på trädgårdsområdet.

Utredningen anför därutöver:

I samband med att importen av trädgårdsalster från länder med centraliserad

utrikeshandel frilistades fr. o. m. 1 oktober 1965 ålades jordbruksnämnden

av Kungl. Maj:t att med uppmärksamhet följa importutvecklingen

för de i kap. 6—8 tulltaxan upptagna varuslagen och inom ramen

tor det givna bemyndigandet vidta de åtgärder, som ansågs påkallade för

att den svenska trädgårdsnäringen inte skulle åsamkas väsentlig skada.

Enligt vad utredningen erfarit har jordbruksnämnden verkställt detta uppdrag

genom att med hjälp av tullstatistiken följa utvecklingen och kvartalsvis

till bl. a. handels- och jordbruksdepartementen lämna rapport om

ifrågavarande införsel. Nämnden har vidare överenskommit med generaltullstyrelsen

om att den i vissa fall dagligen kan få del av uppgifter, som

importörerna lämnar till tullverket vid förtullning. Härtill kommer att

jordbruksnämnden, enligt vad utredningen likaledes erfarit, dels kontinuerligt

inhämtar vissa uppgifter från Trädgårdshallen i Hälsingborg genom

vilka det är möjligt att snabbt följa vissa väsentliga drag i marknadsutvecklingen,

dels vid behov införskaffar kompletterande uppgifter från ett

antal företag i branschen.

Enligt utredningens uppfattning är det angeläget att importutvecklingen

även framdeles följs av jordbruksnämnden. I detta sammanhang

bor beaktas, att det marknadssystem, som av EEC fastställts för trädgårdsprodukter,

kan medföra betydande förskjutningar i den europeiska marknadsstrukturen

och därmed påverka den internationella handeln med

trädgårdsalster. Mot bl. a. denna bakgrund är det enligt utredningens uppfattning

angeläget, att man i Sverige kontinuerligt följer utvecklingen på

den internationella marknaden för trädgårdsprodukter. Det är likaledes av

vikt att man noga följer tillämpningen av EEC.s marknadsregler samt

torandringarna i fråga om produktion och marknadsföring inom EEC.

Utredningen konstaterar med tillfredsställelse det inom Svenska grönsaksfrämjandet

och Svenska fruktfrämjandet pågående arbetet med kvalitetsbestämmelser,

anpassade till de normer som fastställts av EEC. Enligt utredningens

mening kan åtskilliga svårigheter för trädgårdsnäringens del

undvikas om man är väl förberedd när en anknytning till EEC-marknaden

åter blir aktuell.

Arbetet med att följa importutvecklingen samt förhållandena inom EEC

m. m. kan självfallet endast fullföljas effektivt om tillräckliga personella

resurser härför står till vederbörande myndigheters förfogande. Enligt

utredningens mening bör det närmast ankomma på dessa myndigheter

att bedöma personalbehovet i samband med nämnda arbetsuppgifter samt

ta ställning till de ändamålsenliga formerna för arbetet i fråga.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1068

9

Sveriges handelsträdgårdsmiistareförbund (4.3.1968)

Förbundet framhåller, att arbetet med att följa såväl importutvecklingen

av trädgårdsprodukter som förhållandena inom EEC och andra här berörda

uppgifter självfallet endast kan fullföljas effektivt om tillräckliga personella

resurser finns inom den myndighet, som skall handlägga dessa uppgifter.

Förbundet erinrar i detta sammanhang om att 1960 års jordbruksutredning

föreslog ett ökat samråd mellan lantbruksstyrelsen och

jordbruksnämnden. Då enligt förbundets uppfattning personalförstärkning

för trädgårdssektorn bör ske såväl inom lantbruksstyrelsen som jordbruksnämnden

bör denna fråga skyndsamt utredas i ett sammanhang,

börbundet är medvetet om att jordbruksstatistikkommittén även har i

uppdrag att göra en översyn av jordbruksnämndens organisation. Det finns

dock enligt förbundets uppfattning inget som tyder på att utredningen har

för avsikt att närmare penetrera trädgårdsnäringens roll inom denna.

Därtill kommer, att utredningen inte heller har direktiv att bedöma lantbruksstyrelsens

personalbehov inom ifrågavarande område. Av denna anledning

föreslår förbundet, alt den centrala administrationen på trädgårdsområdet

blir föremål för en mera vidsträckt och genomgripande översyn,

t. ex. av trädgårdsnäringsutredningen.

Härutöver anför handelsträdgårdsmästareförbundet:

Ifrågavarande motioner behandlar problem, som är mycket väsentliga

for den svenska trädgårdsnäringen men som hittills enligt vår uppfattning

i allt för ringa utsträckning beaktats. Vi har med tillfredsställelse noterat

de åtgärder, som från statsmakternas sida vidtagits under 1960-talet

för att förbättra trädgårdsnäringens rationaliseringslån. En utbyggnad av

den yrkesinriktade konsulentverksamheten har också skett och''nya undervisningsformer

har glädjande nog medfört en ökad elevtillströmning till

våra trädgårdsskolor.

Hur värdefullt det än är med förbättrade rationaliseringslån, utbyggd

konsulentverksamhet och trädgårdsundervisning, vill vi dock betona, "att

det väsentligaste är, att näringen får sådana ekonomiska betingelser’ att

dagens ti ädgårdsodlare kan förränta och återbetala ifrågavarande lån och

att den ungdom, som utbildas till trädgårdsodlare verkligen får ekonomiska

möjligheter att fortsätta sitt yrke. När det gäller det ekonomiska

skyddet för näringen har de svenska trädgårdsodlarna en sämre ställning

än yrkesbröderna utanför vårt lands gränser. Inom de nordiska länderna

t. ex. har man inte bara tullskydd utan dessutom kompletterande importregleringssystem,

som utgör det väsentligaste skyddet åt näringens utövare.

Även i andra länder möter man en kombination av skyddsåtgärder

for denna egna trädgårdsnäringen. Detta gäller även inom EEC-länderna,

som har ett särskilt skyddssystem gentemot utomstående länder. För att

undvika marknadsstörningar på grund av utbud från tredje länder till

onormala priser fastställs nämligen varje år särskilda referenspriser.

EEC-kommissionen skall enligt skyddssystemet regelbundet följa prisutvecklingen

på representativa importmarknader för produkter införda

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1968

från tredje länder. En särskild utjämningsavgift skall uttas, om införselpriset

från tredje länder ligger under referenspriset.

Sveriges Handelsträdgårdsmästareförbund finner det uppenbart, att åtgärder

inom EEC, vidtagna för att skydda den egna marknaden, kommer

att leda till svårigheter för utomstående länder. Stänger EEC import från

tredje länder, måste berörda kvantiteter söka avlastning på annat håll.

De svårigheter som då uppslår kommer att bli störst för de länder, som

i likhet med Sverige saknar möjligheter att vidtaga åtgärder vid lågprisimport,

då det givetvis blir dessa, som i första hand blir utsatta för överskottsförsäljningar.

Inom andra länder är skyddssystemen som regel så

avpassade, att de inte släpper in överskottspartier till onormalt låga priser

under den egna trädgårdsnäringens produktionssäsong. Till Sverige kan

däremot alla trädgårdsproducerande länder med lätthet exportera träd

gårdsprodukter. Det medför, att Sverige ibland får motta störa importmängder,

samtidigt som de flesta länder i Europa stänger sina gränser eller

också på annat sätt skyddar sig för import till onormalt låga priser.

Denna utveckling är synnerligen allvarlig, inte minst för sådana företag,

som åtagit sig betydande ekonomiska förpliktelser för att finansiera en

rationalisering av driften och som under normala förhållanden äi internationell

l konkurrenskraftiga.

Det svenska gränsskyddets bristfälligheter i internationellt perspektiv

framträder än tydligare, om man ser till produktionsutvecklingen inom

den europeiska trädgårdsodlingen. Det främsta intresset tilldrar sig härvidlag

vissa öststater såsom Polen, Ungern och Bulgarien. Särskilt i sistnämnda

land har en enorm, statligt dirigerad utbyggnad av växthusarealerna

skett under de sista åren både för grönsaks- och blomsterodling. Den

totala målsättningen lär vara en utbyggnad av landets växthusareal till

10 000 ha inom en 10-årsperiod, d. v. s. mer än Hollands nuvarande areal

under glas. Produktionen i Bulgarien är nästan helt inriktad på export.

I samband med att trädgårdsprodukter med undantag av äpplen och

päron frilistades från och med den 1 oktober 1965 även vid import från

öststaterna, ålades jordbruksnämnden av Kungl. Maj :t att med uppmärksamhet

följa importutvecklingen för de i kap 6—8 i tulltaxan upptagna

varuslagen och inom ramen för det givna bemyndigandet vidta de åtgärder,

som anses påkallade för att den svenska trädgårdsnäringen icke

skall åsamkas väsentlig skada.

Jordbruksnämnden synes hittills i huvudsak ha sökt lösa denna övervakning

av importutvecklingen genom att i efterhand sammanställa utgiven

statistik. Denna är dock inte tillgänglig förrän ca 6 veckor efter

det att importen ägt rum. Det torde vara uppenbart för alla, att en sådan

schematisk och i efterhand verkställd övervakning av importutvecklingen

inte kan vara tillfyllest inom en sektor, som i hög grad inrymmer säsongmässiga

och lättförstörbara färskvaror. Detta har också påtalats av Sveriges

Handelsträdgårdsmästareförbund. I ett muntligt svar på vår framställning

har det uppgivits, att jordbruksnämnden i framtiden rent temporärt och

för enstaka produkter skulle få ta del av dagliga uppgifter inom generaltullstyrelsen

om en viss varas inköps- och ursprungsland, kvantitet och

värde. Det skulle dock endast ske då misstanke uppkommit om, att en viss

vara importeras i större kvantiteter och till anmärkningsvärt låga priser.

Även om denna typ av importövervakning skulle komma till användning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1968

11

i enstaka fall blir den dock tyvärr tämligen illusorisk. Då ifrågavarande

importhandel i betydande utsträckning äger rum på konsignationsbasis

förekommer som regel endast en proformafaktura vid inköpstillfället. Det

minst sagt mycket approximativa inköpspriset blir inte heller föremål

för någon egentlig kontroll. Orsaken härtill är bl. a. att tullarna på trädgårdsområdet

är vikttullar och att det därför främst är kvantiteten som

har intresse i tullhänseende. Av det sagda framgår, att om de redan nu

approximativa inköpspriserna i framtiden kommer att ligga förhållandevis

högt vid importtillfället, så kommer det all bli mycket svårt för jordbruksnämnden

att ens i enstaka fall upptäcka någon import »till anmärkningsvärt

låga priser». I verkligheten kan dock sådan förekomma i stor utsträckning.

Om jordbruksnämnden — i enlighet med sina direktiv — »med uppmärksamhet

skall följa importutvecklingen» synes därför enda möjligheten

vara att importörerna av trädgårdsprodukter ålägges samma uppgiftsskyldighet

vid införseln som gäller beträffande jordbruksreglerade varor.

(SFS 1967:524 §8). Det är känt, att även jordbruksnämnden eftersträvat

ett dylikt system men då den saknat författningsrättsliga möjligheter att

infordra uppgifter har den sökt få till stånd en frivillig uppgiftslämning av

importörerna. Något positivt resultat har dock inte uppnåtts. I detta läge

anser vi det vara nödvändigt, att jordbruksnämnden ges författningsrättsliga

möjligheter all snabbt införskaffa erforderliga och styrkta uppgifter

om importutvecklingen. Enligt vår bestämda uppfattning bör nämligen inte

jordbruksnämnden grunda sina ställningstaganden på underhandsinformationer

utan den bör kontinuerligt insamla uppgifter, så den får ett eget

utredningsmaterial, på vilket den kan bilda sig en självständig uppfattning

om den aktuella importsituationen.

Av skäl som vi tidigare anfört är det också angeläget, att den skyldighet,

som av Kungi. Maj:t ålagts jordbruksnämnden, att med uppmärksamhet

följa importutvecklingen av trädgårdsprodukter från öststaterna, utsträckes

att omfatta importen överhuvudtaget. I annat fall kommer den svenska

trädgårdsnäringen att utsättas för stora faror, när inom EEC och andra

länder skyddssystem införes för den egna marknaden samtidigt som deras

export av trädgårdsprodukter direkt eller indirekt kanaliseras till de mycket

tå länder, som saknar importregleringssystem. Mot denna bakgrund anser

vi det skulle vara mycket anmärkningsvärt, om man från svensk sida

inte ens skulle anse sig kunna lägga upp ett tillförlitligt system, som i beredskapssyfte

speglar den aktuella importutvecklingen av trädgårdsprodukter.

Man bör även beakta, att en framtida anknytning till EEC gör det angeläget

att man redan nu kontinuerligt följer utvecklingen på det internationella

marknadsområdet och att man samtidigt inom Sverige utarbetar grunder

för erforderliga stödköps- och referenspriser. I detta sammanhang vill

vi erinra om, att enligt EEC:s marknadsregler föreligger möjligheter att i

viss utsträckning anpassa stödköpspriserna till nationella förhållanden.

Såväl stödköps- som referenspriserna förutsätter dock ett väl utbyggt marknadssystem.

Utformningen av detta måste därför på ett tidigt skede noggrant

penetreras.

Den höjda levnadsstandarden i vårt land och en ökad insikt om värdet

av att konsumera mera trädgårdsprodukter har medfört en ökning av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1063

såväl den inhemska produktionen som importen. Det är omöjligt att exakt

ange hur stor den svenska trädgårdsproduktionen är, då vi tyvärr fortfarande

saknar den kontinuerliga trädgårdsstad stik, som vårt förbund länge

har efterlyst. Med utgångspunkt från produktionsundersökningar, som utförts

av trädgård sekonomiska byrån i Alnarp, har dock trädgårdsnäringsutredningen

beräknat, att den yrkesmässiga trädgårdsodlingens årliga

produktionsvärde uppgick till ca 375 miljoner kronor vid slutet av 1950- talet. Denna produktionssiffra torde idag vara väsentligt högre och anges

i en OECD-översikt till 415 miljoner kronor för år 1963. Som jämförelse

kan nämnas, att havsfiskets fångstvärde under 1963 var 210 miljoner kronor,

således endast ungefär hälften av trädgårdsnäringens produktionsvärde

för samma år.

Helt motsatta proportioner råder dock mellan det antal tjänstemän, som

statsmakterna tillsatt inom sina centrala nämnder och styrelser för dessa

båda näringar. När det gäller fisket har man dels inrättat fiskeristyrelsen,

som inrymmer flera byråer och dels har man i jordbruksnämnden en speciell

fiskesektion. För trädgårdsnäringens del linns inom lantbruksstyrelsens

jordbruksbyrå en byrådirektör med assistent. (Den sistnämnda tjänstten

dock f. n. vakant). På jordbruksnämnden finns icke någon speciell befattningshavare

avdelad för trädgårdsfrågor utan uppkommande problem

får där handläggas av varierande tjänstemän.

Att dessa personella resurser är otillräckliga för trädgårdsnäringens

vidkommande har vi redan tidigare konstaterat och flera gånger också

påtalat, hl. a. i en skrivelse av den 20 september 1966, ställd till statsrådet

och chefen för jordbruksdepartementet. Det har också under senare år visat

sig, att jordbruksnämnden inLe har tillräckliga personalresurser för att

handlägga de statliga angelägenheterna på trädgårdsområdet. De utredningar,

som under 1960-talet gjorts i flera omgångar i syfte att penetrera

de problem, som kan uppstå vid en svensk anslutning till EEC, har till

största delen utförts av trädgårdsnäringsutredningen. Denna utförde också

det förberedande utredningsarbetet på trädgårdsområdet inför GATT-förhandlingarna.

Då det varit nödvändigt att ha ett organ, som utfört bl. a.

ovannämnda arbetsuppgifter, fick trädgårdsnäringsutredningen, som tillsattes

år 1958, efter det att det egentliga utredningsarbetet avslutats, år

1966 tilläggsdirektiv om, att den skulle kvarstå för att utreda sådana frågor,

som överlämnats av Kungl. Maj:t eller av chefen för jordbruksdepartementet.

Även detta något säregna förhållande är en följd av, att den centrala

administrationen på trädgårdsområdet är allt för underdimensionerad.

Riksförbundet Landsbygdens folk (4.3.1968)

Riksförbundet framhåller att organ, exempelvis inom EEC, med arbetsuppgifter

som motsvarar jordbruksnämndens har ett vidare arbetsområde

än denna och även ansvarar för trädgårdsnäringen. För att också jordbruksnämnden

skall kunna utföra en effektiv bevakning av trädgårdsområdet

torde enligt förbundets mening personalförstärkningar vara erforderliga.

Riksförbundet påpekar att tillgängliga uppgifter tyder på att det årliga

värdet av trädgårdsnäringens produktion uppgår till mellan 400—500 mil
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1968

13

joner kronor. Som jämförelse tar förbundet den statliga administrationen

på fiskets område, vars fångstvärde torde vara lägre. För fisket har statsmakterna

dels inrättat fiskeristyrelsen, dels i jordbruksnämnden tillsatt

särskilda tjänstemän för fiskenäringen medan samtidigt inom nämnden

ingen personal är speciellt avdelad för trädgårdsärenden. Riksförbundet

kan inte finna det motiverat med så stora skillnader i arbetsinsats från

nämndens sida utan anser att trädgårdsnäringen i detta avseende bör behandlas

som jämställd med fisket. Riksförbundet framhåller i sammanhanget

att det inte är till fyllest att enbart följa utrikeshandeln med färska

trädgårdsprodukter. Även en lågprisimport av djupfrysta eller konserverade

trädgård sprodukter kan allvarligt skada den svenska trädgårdsnäringen.

Riksförbundet anför vidare:

Den allt högre levnadsstandarden i förening med ökad propaganda för

mer frukt och grönsaker i kosten har medfört att den svenska konsumtionen

av trädgårdsprodukter under de senaste åren varit ständigt stigande.

Detta har möjliggjort en ökning av såväl den inhemska produktionen som

importen. Produktionen har därvid i allt större utsträckning kommit att

bedrivas i fältmässig skala på mark som tidigare användes för konventionell

jordbruksproduktion. Mycket tyder också på att trädgårdsgrödorna

även i fortsättningen kommer att öka på de vanliga jordbruksgrödornas

bekostnad. Att statsmakterna redan har uppmärksammat den alltmer flytande

gränsen mellan jordbruks- och trädgårdsgrödor framgår bl. a. av atl

reglerna för statliga rationaliseringslån och bidrag fått likartad utformning

för de två näringarna.

Då statens jordbruksnämnd i samband med frilistningen av vissa varor

från de s. k. öststaterna i september 1965 fick i uppdrag att följa importutvecklingen

från dessa, erhöll nämnden även bemyndigande att vidta de åtgärder

som kunde anses påkallade för att den svenska trädgårdsnäringen

inte skulle åsamkas väsentlig skada genom import från dessa länder.

Den första delen av arbetsuppgiften, den att följa importutvecklingen,

har jordbruksnämnden i huvudsak sökt lösa genom att i efterhand sammanställa

tillgänglig tullstatistik. Några frivilliga införseluppgifter från

handeln har ej gått att erhålla och nämnden har därför träffat en temporär

överenskommelse med generaltullstyrelsen om att dagligen kunna erhålla

uppgifter över importen av vissa viktiga varor. Möjligheterna att på

grundval av tullstatistik hinna ingripa i tid mot skadlig import måste

dock betraktas som så ringa att arbetsmetoden inte kan anses vara tillfredsställande.

Erfarenheter från de senaste årens import av grönsaker och rotfrukter

har visat att lågprisimport kan förekomma även från EFTA-länder. Så

har t.ex. Danmark i skydd av ett importförbud kunnat hålla ett så högt

pris inom landet på morötter att exporten kunnat ske till priser som knappast

kan ha täckt produktionskostnaderna.

Den 1 juli 1968 väntas EEC:s regleringsmekanism träda helt i kraft även

för trädgårdsprodukter. Det innebär bl. a., att om priserna på dessa produkter

inom EEC sjunker under en viss nivå, kan en garantifond köpa upp

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1968

partier för att sedan t. ex. sälja dem till mycket låga priser till länder utom

gemenskapen.

De nämnda förhållandena tyder på att det inte endast är importen från

öststaterna som nämnden kan ha anledning att följa. Riksförbundet anser

därför att nämndens bemyndigande för att bli ett effektivt skydd för den

svenska trädgårdsnäringen bör utvidgas till att omfatta all import av trädgårdsprodukter

oavsett ursprungsland.

När det gäller jordbruksprodukterna har statsmakterna efter förhandlingar

med jordbrukets företrädare fastställt de priser som bör skyddas

och även de avvikelser från dessa som måste tolereras innan ingripande

sker. Dylika priser och prisgränser finns inte vad beträffar frädgårdsprodukter.

Det är därför för nämnden mycket svårt, för att inte säga omöjligt

att på objektiva grunder kunna avgöra när ett ingripande är befogat. Dessutom

är det inte heller helt klart i vilka former dessa ingripanden kan ske.

Nämnden bör därför bemyndigas att uppta överläggningar med representanter

för producentorganisationerna om vid vilken prisnivå för olika produkter

ingripanden skall kunna ske samt få direktiv om vilka former av

ingripanden som i olika fall kan ifrågakomma.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:267 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts ''proposition angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter, m. m., jämte mötioner. s. 1 i texten