Utlåtande i anledning av motioner angående skogsvårdslån.
1968-11-12 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1968:38, Utlåtande i anledning av motioner angående skogsvårdslån.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 38 år 1968
5
Nr 38
Utlåtande i anledning av motioner angående skogsvårdslån.
I två mom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen I: 149 av herr Carlsson, Eric, och 11:196 av herrar Jonasson
och Dockered, har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte anhålla om skyndsam prövning och förslag rörande statens medverkan
till skogsvårdslån med sådan utformning, att låntagande skogsägare ges
möjlighet att uppta lånet som inkomst för beskattning under det år/då
skogsvardsai betet utförts, samt ges rätt till avdrag vid taxeringen för de årliga
amorteringsbeloppen, i enlighet med motionernas syfte.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttranden över motionerna från arbetsmarknadsstyrelsen, skogsstyrelsen,
statskontoret, skogsbruksutredningen, skogspolitiska utredningen och Sveriges
Skogsägareföreningars Riksförbund.
Se Bilaga till detta utlåtande.
Utskottet. Det i förevarande motioner framlagda förslaget om att införa
en form av statligt kreditstöd för skogsvård (skogsvårdslån) syftar till att
underlätta finansieringen av skogsvårdsarbeten i ett för skogsnäringen
dämpat konjunkturläge. Motionärerna har i sammanhanget bl. a. framhållit
vikten av att skogsbrukets arbetskraft därvid så långt möjligt kan hållas
sysselsatt i den egna näringen.
Utskottet vill i anledning av motionerna erinra om att det, såsom skogsstyrelsen
i remissyttrande redovisat, under åren 1948—1961 var möjligt
att erhålla lån för skogsförbättringsåtgärder ur en särskild statlig lånefond.
Denna låneform avvecklades dock sedan det visat sig att intresset för nämnda
lån var litet. Detta hindrar givetvis inte att frågan om behovet av det
ifrågasatta kreditstödet nu kan ha kommit i annat läge. Ifrågavarande spörsmål
torde dock enligt utskottets mening böra övervägas i samband med den
inom olika utredningar pågående översynen av skogsbrukets förhållanden.
Av skogspolitiska utredningens remissyttrande framgår att den i motionerna
behandlade frågan har samband med denna utrednings undersökningar
och att den också kommer att övervägas av utredningen ur de synpunkter
densamma har att beakta. Emellertid synes även skogsbruksutredningens
uppdrag ha anknytning till den nu behandlade frågan. Sistnämnda utred
-
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 38 år 1968
ning har sålunda bl. a. att överväga den fortsatta statliga bidrags-, låneoch
kreditgarantigivningen till produktionsfrämjande åtgärder till förmån
för det enskilda skogsbruket. Utskottet finner därför skäl tala för att motionerna
samt däröver avgivna remissutlåtanden överlämnas till skogsbruksutredningen.
De i motionerna i övrigt behandlade frågorna torde f. n. inte i förevarande
sammanhang böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller att
motionerna I: 149 och II: 196 jämte däröver avgivna remissutlåtanden
överlämnas till skogsbrulcsutredningen.
Stockholm den 12 november 1968
På jordbruksutskottets vägnar:
NILS G. HANSSON
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit
från första kammaren: herrar Lage Svedberg (s), Hedström (s), Carl
Eskilsson (h), Skärman (fp), Magnusson (s), Augustsson (s), Lundberg (h),
Karl-Erik Eriksson (fp), Manne Olsson (s)* och Wikberg (ep);
från andra kammaren: herr Hansson i Skegrie (ep), fru Lindskog (s),
herrar Arweson (s), Eliasson i Moholm (h), Persson i Skänninge (s), Nilsson
i Lönsboda (fp), Jonasson (ep), Trana (s)*, Eskilsson i Likenäs (s) och
Berndtsson (fp)*.
* Ej närvarande vid justeringen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 38 år 1968
1
Bilaga
Yttranden över motionerna 1:149 och 11:196
Arbetsmarknadsstyrelsen (14.2.1968)
Då syftet med motionerna anges vara att bl. a. genom skogsvårdslån kompensera
den låntagande skogsägaren för det bortfall av inkomster, som de
under 1968 minskade avverkningarna kommer att medföra, framhåller
arbetsmarknadsstyrelsen, utan att vilja ta ställning till formen för det i
motionerna föreslagna lånestödet till skogsbruket, att varje åtgärd som kan
främja en ökad skogsvårdsinsats under de närmaste åren oavsett skogsägarekategori,
måste ur såväl sysselsättningssynpunkt som ur skogsteknisk
synpunkt anses vara synnerligen värdefull.
Styrelsen anför vidare.
Arbetsmarknadsstyrelsen instämmer med motionärerna att »en förbättrad
skogsvård är av avgörande betydelse i strävandena att ytterligare effektivisera
skogsbruket».
Likaså vill arbetsmarknadsstyrelsen understryka vikten av, vilket också
framhålles i motionerna, att ökade skogsvårdsåtgärder kan ske i näringens
lågkonjunkturlägen. Arbetsmarknadsstyrelsen, vars samlade insatser för
skogsvård samt natur- och landskapsvård fr. o. m. 1/9 1958 t. o. m. 31/12
1965 uppgick till 141.4 milj. kronor samt för år 1966 till 33.9 och för år 1967
till 68.7 milj. eller mer än en fördubbling av insatsen 1966, bestyrker att
arbetsmarknadsstyrelsen i praktiken redan 1967 vidtagit åtgärder för en
starkt ökad insats på det skogliga området. Dessa insatser från arbetsmarknadsstyrelsens
sida kommer under 1968 såvitt möjligt att utökas samt att
dessutom kompletteras med en starkt vidgad utbildningsverksamhet för sådana
arbetslösa skogsarbetare som efter en tids permittering under 1968
beräknas kunna återgå i skogsarbete. Redan nu är 155 fortbildningskurser
planerade. Permitteringstiden kommer alltså att utnyttjas så att skogsarbetarna
blir bättre utbildade för bl. a. den alltmer utvidgade maskinhanteringen
inom skogsbruket. Beredskapsarbetena inom skogsbruket har i huvudsak
bedrivits genom skogsvårdsstyrelsernas medverkan på skogsmark
tillhörande privata skogar (bondeskogar och motsvarande).
Av gällande anvisningar angående beredskapsarbeten i skogsstyrelsens
regi framgår att markägare, som ställer arbetsobjekt till förfogande, får deltaga
i beredskapsarbete på egen mark först efter anvisning av arbetsförmedling.
Generellt gäller självfallet, att endast av arbetsförmedling anvisad
arbetskraft får deltaga i beredskapsarbeten.
Statsbidrag utgår till skogsvårdsarbetena i regel enligt för området gällande
författningar samt då arbetet avser röjning av plant- och ungskogar
med 25 % av den på förhand beräknade normalkostnaden. Skogsägaren
får alltså betala 75 % av den beräknade normalkostnaden för arbetets utförande,
den s. k. intressentandelen. Sådana kostnader som tillkommer, beroende
bl. a. på att arbetskraften icke är van vid arbetet eller andra kostnader
som kan tillkomma beroende på arbetets speciella karaktär som
beredskapsarbete m. in., bestrides av arbetsmarknadsstyrelsen.
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 38 år 1968
Skogsstyrelsen (29.2.1968)
Skogsstyrelsen framhåller, att då skogsbruksutredningen enligt sina
direktiv har att utreda den statliga bidrags-, låne-och kreditgarantigivningen
till produktionsfrämjande åtgärder till förmån för det enskilda skogsbruket,
motionerna med hänsyn till vad som i dessa frågor däri berörts, överlämnas
till utredningen och i den mån även skattetekniska frågor berörs i motionerna
föreslår styrelsen att dessa överlämnas till skogsskattekommittén.
Skogsstyrelsen erinrar vidare om att det enligt Kungl. Maj :ts kungörelse
den 21 maj 1948 (nr 239) angående bidrag och lån till vissa skogsförbättrande
åtgärder tidigare varit möjligt att erhålla lån till de åtgärder som
motionärerna åsyftar ur statens skogslån ef ond, som inrättades den 1 juli
1948. I Kungl. Maj :ts proposition nr 41/1948 i ärendet anförde dåvarande
departementschefen bl. a. att han redan i propositionen angående ny skogsvårdslag
uttalat sin anslutning till tanken att statsmakterna bör underlätta
vissa skogsförbättringsåtgärder genom att avhjälpa eventuella kreditsvårigheter
för markägarna.
Intresset för lån ur fonden visade sig emellertid vara mycket litet och
genom Kungl. Maj :ts kungörelse den 21 april 1961 (nr 109) om ändring i
den ovan nämnda kungörelsen nr 239/1948 upphörde bestämmelserna om
lån från statens skogslånefond att gälla. Lån ur statliga lånefonder till skogliga
åtgärder kan således f. n. endast utgå till skogsvägbyggnad och då ur
statens skogsväglånefond.
Statskontoret (14.3.1968)
Statskontoret framhåller att det av motionärerna berörda problemkomplexet
är väsentligen av kapitalförsörjnings- och skatteteknisk natur. Då
utredning rörande dessa spörsmål redan pågår inom skogsbruksutredningen
och skogsskattekommittén synes resultatet av dessa utredningar böra avvaktas
innan vidare åtgärder vidtagas i det av motionärerna berörda syftet.
Skogsbruksutredningen (1.3.1968)
Skogsbruksutredningen erinrar om att vissa delar av de utredningen
ålagda uppdragen har anknytning till den i motionerna behandlade frågan
och anför vidare.
Enligt sina ursprungsdirektiv har skogsbruksutredningen att verkställa
utredning och avge förslag rörande den fortsatta statliga bidrags-, låne- och
kreditgarantigivningen till produktionsfrämjande åtgärder till förmån för
det enskilda skogsbruket samt därmed sammanhängande spörsmål. Vidare
har Kungl. Maj :t den 16 november 1962 — med ändring av sitt beslut den
6 juni 1957 angående bemyndigande för chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla en sakkunnig för att verkställa utredning av vissa spörsmål vid
belåning av skog — beslutat uppdra åt skogsbruksutredningen att verkställa
omförmälda utredning. Härutöver må nämnas att Kungl. Maj :t till utredningen
överlämnat två vid 1963 års riksdag väckta motioner (1:301 och
11:345, likalydande) om obligatorisk avsättning i samband med skogsav
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 38 år 1968
9
verkning av medel för skogsvårdande åtgärder, jämte tredje lagutskottets
utlåtande 1963: 6. I utskottsutlåtandet anfördes bland annat att motionerna
syntes böra övervägas under utredningens fortsatta arbete.
Med anledning av de i det tidigare nämnda uppdragen har skogsbruksutredningen
bl. a. gjort vissa förberedande undersökningar rörande skogsbrukets
sannolika framtida kapitalbehov samt förhållandena på skogsbelåningens
område. Även vissa andra analyser beträffande skogsbrukets
kreditfrågor har gjorts. Utredningen har emellertid ännu ej tagit någon
definitiv ställning till det eventuella behovet av ändrade riktlinjer på skogsbelåningens
område. I yttrande över ett av styrelsen för Sveriges Allmänna
Hypoteksbank avgivet betänkande har dock utredningen tillstyrkt vissa
ökade möjligheter för hypoteksinrättningarna att medverka vid skogsbelåningen.
Enligt utredningens mening ställer utvecklingen inom det svenska skogsbruket
krav på en allt högre rationaliseringsgrad såväl i fråga om arrondering,
samarbete över ägogränserna, utbyggnad av vägsystem, ökade insatser
i skogsvårdande åtgärder som insatser i fråga om avverkningarnas
rationella bedrivande. Alla dessa åtgärder fordrar i och för sig ökade kapitalinsatser.
Detta gäller i vart fall i initialskedet även beträffande rationaliseringsåtgärderna
på awerkningssidan. Än större blir dessa kapitalinsatser
genom en allt snabbare övergång från användning av manuell arbetskraft i
olika moment till användning av maskinell utrustning.
o Frågan om skogsbrukets kapitalförsörjning kan bl. a. lösas genom belåning
i vanlig ordning av de värden som skogsmarken och den växande
skogen representerar. Beträffande värdena på skogsmark och växande skog
har, enligt av skogsbruksutredningen år 1964 inhämtade enkätsvar, framkommit
att dessa värden rent allmänt, i betydligt större omfattning än vad
som vid den tidpunkten var fallet, borde kunna läggas till grund för en ökad
kreditgivning.
Utredningen vill, beträffande kostnaderna för skogsvård, framhålla att
dessa kan betraktas såsom löpande driftskostnader för skogsbruket och att
de ur den synpunkten knappast torde behöva särbehandling ur låneavseende.
Utredningen har i anslutning till sina allmänna utredningsuppgifter även
preliminärt diskuterat frågan om avsättning i samband med skogsavverkning
av medel för att trygga finansieringen av erforderliga skogsvårdande
åtgärder.
Beträffande metoderna för en dylik avsättning kan det exempelvis övervägas
att utnyttja nuvarande anordningar beträffande skogskonto genom
att införa någon form av tvingande bestämmelser för avsättning till kontot.
Utredningsarbetet i denna del är emellertid icke slutfört och något ställningstagande
har utredningen icke fattat.
Det av motionärerna föreslagna systemet av »omvänt skogskonto» synes
mindre avse den egentliga frågan om finansieringen av skogsvårdsåtgärderna
än om finansieringsformens skattemässiga konsekvenser. Denna senare
problematik ligger emellertid icke inom skogsbruksutredningens utredningsuppdrag
utan måste anses vara att hänföra till det utredningsarbete
som är uppdraget åt skogsskattekommittén att utföra.
Skogspolitiska utredningen (12.3.1968)
Skogspolitiska utredningen framhåller att enligt sina direktiv skall utredningen
undersöka hur statsmakterna utifrån de förutsättningar för skogs
-
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 38 år 1968
bruket som nu kan överblickas på lämpligaste sätt bör medverka till en ur
samhällsekonomisk och social synpunkt sund utveckling av skogsbruket.
Utredningen avser att framlägga förslag till utformning av den statliga
skogspolitiken som helhet. Dess överväganden härom har självfallet avgörande
betydelse för hur eventuella statliga stödåtgärder till jordbruksnäringen
bör utformas och inriktas. Den fråga som tagits upp i de ovannämnda
motionerna har ett nära samband med utredningens undersökningar
och kommer att övervägas av utredningen. Utredningens arbete skulle emellertid
avsevärt försvåras och förryckas om frågan skulle av utredningen
behandlas med förtur. I anledning härav anser utredningen det icke lämpligt
att den väckta frågan blir föremål för behandling i den ordning motionärerna
föreslagit.
Sveriges Skogsägareföreningars Riksförbund (5.3.1968)
Sveriges Skogsägareföreningars Riksförbund anser att övervägande skäl
talar för att frågan om skogsvårdslån hänskjutes till pågående offentliga
utredningar rörande statens ekonomiska stöd till det enskilda skogsbruket.
Riksförbundet anför vidare.
På grund av den avsättningskris som nu råder i skogsbruket föreligger
det stora svårigheter att bereda den arbetskraft sysselsättning, som normalt
är verksam med avverkningsarbete. Med anledning härav och i enlighet med
de rekommendationer som SSR givit sina medlemmar har många skogsägare
intensifierat skogsvårdsarbetena. Dessa arbeten är utpräglat manuella och
många skogsarbetare har på så sätt kunnat få en meningsfylld sysselsättning.
I den mån enskilda skogsägare med hänsyn till rådande ekonomiska situation
icke har möjlighet att bereda sin arbetskraft sysselsättning anser SSR,
att denna arbetskraft i likhet med vad som gäller i andra grenar av näringslivet
bär komma i åtnjutande av arbetsmarknadsmyndigheternas sysselsättningsstimulerande
åtgärder, speciellt som skogsvårdsarbeten redan tidigare
varit ett av de områden där arbetsmarknadsmyndigheterna varit verksamma
med beredskapsarbeten.
Enligt SSR:s uppfattning bör frågan om tillskapandet av speciella låneformer
för investeringar inom skogsvårdens område ses i ett större sammanhang.
För investeringar av den storleksordningen att det ur samhällets och
den enskilda skogsägarens synpunkter är angeläget att de komma till stånd,
bör ett kreditstöd finnas som stimulerar den enskilda skogsägaren att utföra
åtgärden. Detta speciellt i de fall där man annars kan befara att investeringen
ej skulle komma till stånd.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:344 Skrivelse till Konungen i anledning av ''proposition med förslag till lag aingående ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar a1 i texten