Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående skogsvårdslån.

1968-11-12 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1968:38, Utlåtande i anledning av motioner angående skogsvårdslån.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 38 år 1968

5

Nr 38

Utlåtande i anledning av motioner angående skogsvårdslån.

I två mom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 149 av herr Carlsson, Eric, och 11:196 av herrar Jonasson

och Dockered, har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla om skyndsam prövning och förslag rörande statens medverkan

till skogsvårdslån med sådan utformning, att låntagande skogsägare ges

möjlighet att uppta lånet som inkomst för beskattning under det år/då

skogsvardsai betet utförts, samt ges rätt till avdrag vid taxeringen för de årliga

amorteringsbeloppen, i enlighet med motionernas syfte.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionerna från arbetsmarknadsstyrelsen, skogsstyrelsen,

statskontoret, skogsbruksutredningen, skogspolitiska utredningen och Sveriges

Skogsägareföreningars Riksförbund.

Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. Det i förevarande motioner framlagda förslaget om att införa

en form av statligt kreditstöd för skogsvård (skogsvårdslån) syftar till att

underlätta finansieringen av skogsvårdsarbeten i ett för skogsnäringen

dämpat konjunkturläge. Motionärerna har i sammanhanget bl. a. framhållit

vikten av att skogsbrukets arbetskraft därvid så långt möjligt kan hållas

sysselsatt i den egna näringen.

Utskottet vill i anledning av motionerna erinra om att det, såsom skogsstyrelsen

i remissyttrande redovisat, under åren 1948—1961 var möjligt

att erhålla lån för skogsförbättringsåtgärder ur en särskild statlig lånefond.

Denna låneform avvecklades dock sedan det visat sig att intresset för nämnda

lån var litet. Detta hindrar givetvis inte att frågan om behovet av det

ifrågasatta kreditstödet nu kan ha kommit i annat läge. Ifrågavarande spörsmål

torde dock enligt utskottets mening böra övervägas i samband med den

inom olika utredningar pågående översynen av skogsbrukets förhållanden.

Av skogspolitiska utredningens remissyttrande framgår att den i motionerna

behandlade frågan har samband med denna utrednings undersökningar

och att den också kommer att övervägas av utredningen ur de synpunkter

densamma har att beakta. Emellertid synes även skogsbruksutredningens

uppdrag ha anknytning till den nu behandlade frågan. Sistnämnda utred
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 38 år 1968

ning har sålunda bl. a. att överväga den fortsatta statliga bidrags-, låneoch

kreditgarantigivningen till produktionsfrämjande åtgärder till förmån

för det enskilda skogsbruket. Utskottet finner därför skäl tala för att motionerna

samt däröver avgivna remissutlåtanden överlämnas till skogsbruksutredningen.

De i motionerna i övrigt behandlade frågorna torde f. n. inte i förevarande

sammanhang böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller att

motionerna I: 149 och II: 196 jämte däröver avgivna remissutlåtanden

överlämnas till skogsbrulcsutredningen.

Stockholm den 12 november 1968

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit

från första kammaren: herrar Lage Svedberg (s), Hedström (s), Carl

Eskilsson (h), Skärman (fp), Magnusson (s), Augustsson (s), Lundberg (h),

Karl-Erik Eriksson (fp), Manne Olsson (s)* och Wikberg (ep);

från andra kammaren: herr Hansson i Skegrie (ep), fru Lindskog (s),

herrar Arweson (s), Eliasson i Moholm (h), Persson i Skänninge (s), Nilsson

i Lönsboda (fp), Jonasson (ep), Trana (s)*, Eskilsson i Likenäs (s) och

Berndtsson (fp)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 38 år 1968

1

Bilaga

Yttranden över motionerna 1:149 och 11:196

Arbetsmarknadsstyrelsen (14.2.1968)

Då syftet med motionerna anges vara att bl. a. genom skogsvårdslån kompensera

den låntagande skogsägaren för det bortfall av inkomster, som de

under 1968 minskade avverkningarna kommer att medföra, framhåller

arbetsmarknadsstyrelsen, utan att vilja ta ställning till formen för det i

motionerna föreslagna lånestödet till skogsbruket, att varje åtgärd som kan

främja en ökad skogsvårdsinsats under de närmaste åren oavsett skogsägarekategori,

måste ur såväl sysselsättningssynpunkt som ur skogsteknisk

synpunkt anses vara synnerligen värdefull.

Styrelsen anför vidare.

Arbetsmarknadsstyrelsen instämmer med motionärerna att »en förbättrad

skogsvård är av avgörande betydelse i strävandena att ytterligare effektivisera

skogsbruket».

Likaså vill arbetsmarknadsstyrelsen understryka vikten av, vilket också

framhålles i motionerna, att ökade skogsvårdsåtgärder kan ske i näringens

lågkonjunkturlägen. Arbetsmarknadsstyrelsen, vars samlade insatser för

skogsvård samt natur- och landskapsvård fr. o. m. 1/9 1958 t. o. m. 31/12

1965 uppgick till 141.4 milj. kronor samt för år 1966 till 33.9 och för år 1967

till 68.7 milj. eller mer än en fördubbling av insatsen 1966, bestyrker att

arbetsmarknadsstyrelsen i praktiken redan 1967 vidtagit åtgärder för en

starkt ökad insats på det skogliga området. Dessa insatser från arbetsmarknadsstyrelsens

sida kommer under 1968 såvitt möjligt att utökas samt att

dessutom kompletteras med en starkt vidgad utbildningsverksamhet för sådana

arbetslösa skogsarbetare som efter en tids permittering under 1968

beräknas kunna återgå i skogsarbete. Redan nu är 155 fortbildningskurser

planerade. Permitteringstiden kommer alltså att utnyttjas så att skogsarbetarna

blir bättre utbildade för bl. a. den alltmer utvidgade maskinhanteringen

inom skogsbruket. Beredskapsarbetena inom skogsbruket har i huvudsak

bedrivits genom skogsvårdsstyrelsernas medverkan på skogsmark

tillhörande privata skogar (bondeskogar och motsvarande).

Av gällande anvisningar angående beredskapsarbeten i skogsstyrelsens

regi framgår att markägare, som ställer arbetsobjekt till förfogande, får deltaga

i beredskapsarbete på egen mark först efter anvisning av arbetsförmedling.

Generellt gäller självfallet, att endast av arbetsförmedling anvisad

arbetskraft får deltaga i beredskapsarbeten.

Statsbidrag utgår till skogsvårdsarbetena i regel enligt för området gällande

författningar samt då arbetet avser röjning av plant- och ungskogar

med 25 % av den på förhand beräknade normalkostnaden. Skogsägaren

får alltså betala 75 % av den beräknade normalkostnaden för arbetets utförande,

den s. k. intressentandelen. Sådana kostnader som tillkommer, beroende

bl. a. på att arbetskraften icke är van vid arbetet eller andra kostnader

som kan tillkomma beroende på arbetets speciella karaktär som

beredskapsarbete m. in., bestrides av arbetsmarknadsstyrelsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 38 år 1968

Skogsstyrelsen (29.2.1968)

Skogsstyrelsen framhåller, att då skogsbruksutredningen enligt sina

direktiv har att utreda den statliga bidrags-, låne-och kreditgarantigivningen

till produktionsfrämjande åtgärder till förmån för det enskilda skogsbruket,

motionerna med hänsyn till vad som i dessa frågor däri berörts, överlämnas

till utredningen och i den mån även skattetekniska frågor berörs i motionerna

föreslår styrelsen att dessa överlämnas till skogsskattekommittén.

Skogsstyrelsen erinrar vidare om att det enligt Kungl. Maj :ts kungörelse

den 21 maj 1948 (nr 239) angående bidrag och lån till vissa skogsförbättrande

åtgärder tidigare varit möjligt att erhålla lån till de åtgärder som

motionärerna åsyftar ur statens skogslån ef ond, som inrättades den 1 juli

1948. I Kungl. Maj :ts proposition nr 41/1948 i ärendet anförde dåvarande

departementschefen bl. a. att han redan i propositionen angående ny skogsvårdslag

uttalat sin anslutning till tanken att statsmakterna bör underlätta

vissa skogsförbättringsåtgärder genom att avhjälpa eventuella kreditsvårigheter

för markägarna.

Intresset för lån ur fonden visade sig emellertid vara mycket litet och

genom Kungl. Maj :ts kungörelse den 21 april 1961 (nr 109) om ändring i

den ovan nämnda kungörelsen nr 239/1948 upphörde bestämmelserna om

lån från statens skogslånefond att gälla. Lån ur statliga lånefonder till skogliga

åtgärder kan således f. n. endast utgå till skogsvägbyggnad och då ur

statens skogsväglånefond.

Statskontoret (14.3.1968)

Statskontoret framhåller att det av motionärerna berörda problemkomplexet

är väsentligen av kapitalförsörjnings- och skatteteknisk natur. Då

utredning rörande dessa spörsmål redan pågår inom skogsbruksutredningen

och skogsskattekommittén synes resultatet av dessa utredningar böra avvaktas

innan vidare åtgärder vidtagas i det av motionärerna berörda syftet.

Skogsbruksutredningen (1.3.1968)

Skogsbruksutredningen erinrar om att vissa delar av de utredningen

ålagda uppdragen har anknytning till den i motionerna behandlade frågan

och anför vidare.

Enligt sina ursprungsdirektiv har skogsbruksutredningen att verkställa

utredning och avge förslag rörande den fortsatta statliga bidrags-, låne- och

kreditgarantigivningen till produktionsfrämjande åtgärder till förmån för

det enskilda skogsbruket samt därmed sammanhängande spörsmål. Vidare

har Kungl. Maj :t den 16 november 1962 — med ändring av sitt beslut den

6 juni 1957 angående bemyndigande för chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla en sakkunnig för att verkställa utredning av vissa spörsmål vid

belåning av skog — beslutat uppdra åt skogsbruksutredningen att verkställa

omförmälda utredning. Härutöver må nämnas att Kungl. Maj :t till utredningen

överlämnat två vid 1963 års riksdag väckta motioner (1:301 och

11:345, likalydande) om obligatorisk avsättning i samband med skogsav
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 38 år 1968

9

verkning av medel för skogsvårdande åtgärder, jämte tredje lagutskottets

utlåtande 1963: 6. I utskottsutlåtandet anfördes bland annat att motionerna

syntes böra övervägas under utredningens fortsatta arbete.

Med anledning av de i det tidigare nämnda uppdragen har skogsbruksutredningen

bl. a. gjort vissa förberedande undersökningar rörande skogsbrukets

sannolika framtida kapitalbehov samt förhållandena på skogsbelåningens

område. Även vissa andra analyser beträffande skogsbrukets

kreditfrågor har gjorts. Utredningen har emellertid ännu ej tagit någon

definitiv ställning till det eventuella behovet av ändrade riktlinjer på skogsbelåningens

område. I yttrande över ett av styrelsen för Sveriges Allmänna

Hypoteksbank avgivet betänkande har dock utredningen tillstyrkt vissa

ökade möjligheter för hypoteksinrättningarna att medverka vid skogsbelåningen.

Enligt utredningens mening ställer utvecklingen inom det svenska skogsbruket

krav på en allt högre rationaliseringsgrad såväl i fråga om arrondering,

samarbete över ägogränserna, utbyggnad av vägsystem, ökade insatser

i skogsvårdande åtgärder som insatser i fråga om avverkningarnas

rationella bedrivande. Alla dessa åtgärder fordrar i och för sig ökade kapitalinsatser.

Detta gäller i vart fall i initialskedet även beträffande rationaliseringsåtgärderna

på awerkningssidan. Än större blir dessa kapitalinsatser

genom en allt snabbare övergång från användning av manuell arbetskraft i

olika moment till användning av maskinell utrustning.

o Frågan om skogsbrukets kapitalförsörjning kan bl. a. lösas genom belåning

i vanlig ordning av de värden som skogsmarken och den växande

skogen representerar. Beträffande värdena på skogsmark och växande skog

har, enligt av skogsbruksutredningen år 1964 inhämtade enkätsvar, framkommit

att dessa värden rent allmänt, i betydligt större omfattning än vad

som vid den tidpunkten var fallet, borde kunna läggas till grund för en ökad

kreditgivning.

Utredningen vill, beträffande kostnaderna för skogsvård, framhålla att

dessa kan betraktas såsom löpande driftskostnader för skogsbruket och att

de ur den synpunkten knappast torde behöva särbehandling ur låneavseende.

Utredningen har i anslutning till sina allmänna utredningsuppgifter även

preliminärt diskuterat frågan om avsättning i samband med skogsavverkning

av medel för att trygga finansieringen av erforderliga skogsvårdande

åtgärder.

Beträffande metoderna för en dylik avsättning kan det exempelvis övervägas

att utnyttja nuvarande anordningar beträffande skogskonto genom

att införa någon form av tvingande bestämmelser för avsättning till kontot.

Utredningsarbetet i denna del är emellertid icke slutfört och något ställningstagande

har utredningen icke fattat.

Det av motionärerna föreslagna systemet av »omvänt skogskonto» synes

mindre avse den egentliga frågan om finansieringen av skogsvårdsåtgärderna

än om finansieringsformens skattemässiga konsekvenser. Denna senare

problematik ligger emellertid icke inom skogsbruksutredningens utredningsuppdrag

utan måste anses vara att hänföra till det utredningsarbete

som är uppdraget åt skogsskattekommittén att utföra.

Skogspolitiska utredningen (12.3.1968)

Skogspolitiska utredningen framhåller att enligt sina direktiv skall utredningen

undersöka hur statsmakterna utifrån de förutsättningar för skogs
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 38 år 1968

bruket som nu kan överblickas på lämpligaste sätt bör medverka till en ur

samhällsekonomisk och social synpunkt sund utveckling av skogsbruket.

Utredningen avser att framlägga förslag till utformning av den statliga

skogspolitiken som helhet. Dess överväganden härom har självfallet avgörande

betydelse för hur eventuella statliga stödåtgärder till jordbruksnäringen

bör utformas och inriktas. Den fråga som tagits upp i de ovannämnda

motionerna har ett nära samband med utredningens undersökningar

och kommer att övervägas av utredningen. Utredningens arbete skulle emellertid

avsevärt försvåras och förryckas om frågan skulle av utredningen

behandlas med förtur. I anledning härav anser utredningen det icke lämpligt

att den väckta frågan blir föremål för behandling i den ordning motionärerna

föreslagit.

Sveriges Skogsägareföreningars Riksförbund (5.3.1968)

Sveriges Skogsägareföreningars Riksförbund anser att övervägande skäl

talar för att frågan om skogsvårdslån hänskjutes till pågående offentliga

utredningar rörande statens ekonomiska stöd till det enskilda skogsbruket.

Riksförbundet anför vidare.

På grund av den avsättningskris som nu råder i skogsbruket föreligger

det stora svårigheter att bereda den arbetskraft sysselsättning, som normalt

är verksam med avverkningsarbete. Med anledning härav och i enlighet med

de rekommendationer som SSR givit sina medlemmar har många skogsägare

intensifierat skogsvårdsarbetena. Dessa arbeten är utpräglat manuella och

många skogsarbetare har på så sätt kunnat få en meningsfylld sysselsättning.

I den mån enskilda skogsägare med hänsyn till rådande ekonomiska situation

icke har möjlighet att bereda sin arbetskraft sysselsättning anser SSR,

att denna arbetskraft i likhet med vad som gäller i andra grenar av näringslivet

bär komma i åtnjutande av arbetsmarknadsmyndigheternas sysselsättningsstimulerande

åtgärder, speciellt som skogsvårdsarbeten redan tidigare

varit ett av de områden där arbetsmarknadsmyndigheterna varit verksamma

med beredskapsarbeten.

Enligt SSR:s uppfattning bör frågan om tillskapandet av speciella låneformer

för investeringar inom skogsvårdens område ses i ett större sammanhang.

För investeringar av den storleksordningen att det ur samhällets och

den enskilda skogsägarens synpunkter är angeläget att de komma till stånd,

bör ett kreditstöd finnas som stimulerar den enskilda skogsägaren att utföra

åtgärden. Detta speciellt i de fall där man annars kan befara att investeringen

ej skulle komma till stånd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:344 Skrivelse till Konungen i anledning av ''proposition med förslag till lag aingående ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar a1 i texten