Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående fiskerinäringens framtid.

1968-11-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1968:42, Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående fiskerinäringens framtid.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 42 år 1968

1

Nr 42

Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående fiskerinäringens

framtid.

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade motioner,

nämligen I: 496 av herr Svenungsson m.fl. och II: 619 av herr Carlshamre

m. fl., har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

om en utredning om det framtida svenska fisket.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från fiskeristyrelsen, statens jordbruksnämnd,

statens naturvårdsverk, fiskpris utredningen och Sveriges fiskares riksförbund.

Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. I sin motivering för det föreliggande förslaget om utredning

om framtida stödåtgärder för den svenska fiskerinäringen framhåller motionärerna

att försörj ningsläget för våra västkustfiskare försämrats katastrofalt

under senare tid, bl. a. på grund av skärpt konkurrens från andra

fiskenationer. I sammanhanget påtalas också att kvicksilverförgiftningen

av fisk inom vissa vattenområden medfört köpmotstånd även för saltsjöfisk.

De i anledning av motionerna hörda remissorganen har genomgående

vitsordat behovet av att hithörande frågor blir föremål för prövning. Statens

jordbruksnämnd och Sveriges fiskares riksförbund har dock utgått från

att de i motionerna upptagna frågorna kommer att behandlas av den i

oktober 1967 tillkallade fiskprisutredningen. Denna utredning, som i mars

1968 avlämnade förslag rörande utformningen av den fortsatta prisregleringen

för fisk, vilket förslag godkänts av riksdagen (prop. 59, JoU 27, rskr.

216), har i sitt remissyttrande också vitsordat att den räknar med att i sitt

fortsatta arbete komma in på de spörsmål som behandlas i motionerna.

Utskottet är medvetet om det svåra ekonomiska läge som fiskerinäringen

befinner sig i och som delvis beror på den avveckling av tullar på bl. a. fiskprodukter

som ägt rum inom EFTA-området.

Vissa beslut har redan fattats i syfte att minska svårigheterna på förevarande

område. Genom förenämnda riksdagsbeslut ökades framför allt

de organisatoriska förutsättningarna att genomföra prisregleringen på fisk.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 saml. Nr 42

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 42 år 1968

Vidare har genom Kungl. Maj :ts beslut den 28 maj 1968 öppnats möjligheter

för visst anstånd med amortering av statligt fiskerilån. Härutöver torde dock

ytterligare åtgärder behöva vidtas för att de inom fiskerinäringen sysselsatta

skall få en tillfredsställande bärgning. Fiskeristyrelsen bär i sitt remissyttrande

bl. a. nämnt att kreditförsörjningen och katastrofberedskapen

vid ekonomiska förluster behöver förbättras. Som framgår av det föregående

torde fiskprisutredningen komma att behandla frågor i nära anslutning till

de i motionerna väckta spörsmålen. Då det synes lämpligt att utredningen

därvid får del av de synpunkter som framförts i motionerna och däröver

avgivna remissutlåtanden, vill utskottet föreslå att nyssnämnda material

överlämnas till densamma för beaktande. Med hänsyn till behovet av snabba

åtgärder på hithörande område torde få förutsättas att utredningsarbetet

härvidlag kommer att bedrivas skyndsamt.

Utskottet vill i sammanhanget liksom fiskeristyrelsen understryka vikten

av att fiskerinäringens organisationer stärks så att de på bästa sätt kan

tillvarata fiskets intressen.

Utskottet får under hänvisning till det anförda hemställa

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller att motionerna

1:496 och 11:619 jämte däröver avgivna remissyttranden

överlämnas till fiskprisutredningen.

Stockholm den 19 november 1968

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit

från första kammaren: herrar Mossberger (s), Lage Svedberg (s),

Hedström (s), Skårman (fp), Hermansson (ep), Magnusson (s), Augustsson

(s), Lundberg (h)*, Karl-Erik Eriksson (fp) och Hubinette (h)*;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie (ep), Lindström (s),

fru Lindskog (s), herrar Antby (fp)*, Arweson (s), Johanson i Västervik

(s), Johansson i Simrishamn (s), Dahlgren (ep), Nilsson i Bästekille (h)*

och Åberg (fp).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 42 år 1968

3

Bilaga

Yttranden över motionerna 1:496 och II: 619

Fiskeristyrelsen (19.2.1968)

Fiskeristyrelsen tillstyrker en utredning av vår fiskenärings nuvarande

problem och framtida struktur. Styrelsen gör inledningsvis vissa jämförelser

mellan fiskerinäringen och jordbruksnäringen i utredningsavseende.

Fiskerinäringens problematik undersöktes efter krigsslutet 1945 av två

olika utredningar, fiskeriutredningen och fiskeristyrelseutredningen, vilkas

resultat underställdes 1948 års riksdag. Därefter har för fiskerinäringens

del tillsatts 1954 års fiskeriutredning som dock upplöstes 1960 utan att ha

avkastat nämnvärda förslag. 1967 har vissa utredningar om särskilda fiskeri1''rågor

tillsatts, nämligen rörande den framtida fiskeliamnspolitiken samt

ang. den fortsatta utformningen av prisregleringen för fisk.

Betr. jordbruksnäringen tillsattes 1942 en stor, parlamentarisk utredning

som resulterade i 1947 års riksdags beslut om jordbrukspolitiken.

1960 års jordbruksutredning utformade nya riktlinjer för jordbrukspolitiken,

vilka ledde till beslut vid 1967 års riksdag.

Någon motsvarighet till 1960 års jordbruksutredning finns inte på fiskerinäringens

område, dvs. en utredning som skall på en gång utforma förslag

till näringspolitiska målsättningar och dra konsekvenserna av dessa målsättningar

för näringsadministrationens uppbyggnad.

Även om skiljaktigheterna betr. utredningsintensitet och utredningsomfång

mellan jordbruksnäringen och fiskerinäringen är att hänföra till de

båda näringarnas helt olika omfattning och ekonomiska betydelse, så kan

man likväl inte undgå att finna åtskilliga sektorer inom fiskerinäringen som

karakteriseras av påtaglig eftersläpning vid jämförelse med motsvarande

sektorer inom jordbruksnäringen.

Denna eftersläpning hänför sig bl. a. till fiskerinäringens kreditförsörjning

och katastrofberedskap vid ekonomiska förluster. I fråga om kreditförsörjningen

står fiskerinäringen ännu kvar vid ett lånefondsystem, vartill

grundritningarna drogs upp på 1890-talet och som numera praktiskt taget

helt avskaffats inom jordbruksnäringen och där ersatts med kreditgaranti.

En investering i ett modernt fiskefartyg kan i dagens läge åtminstone vid

västkusten till högst 10 å 30 % täckas av statligt fiskcrilån, medan resten

måste täckas med borgenslån i bank eller jordbrukskassa. Det är mot den

Dakgrunden man måste bedöma motionärernas illavarslande uttalande om

»risken för kedjereaktioner av ekonomiska sammanbrott, inte minst på

grund av att fiskarna enligt hävd har stött varandra i fråga om ekonomiska

åtaganden».

Länsstyrelserna i de skånska och sydöstsvenska länen har presenterat

eller kommer att presentera utredningar om ekonomisk hjälp till de ålbottengarnfiskare

som drabbades av väldiga redskapsförluster i slutet av 1967,

utredningar som slutar på miljonbelopp. Katastrofhjälpen inom denna sektor

utgörs reguljärt av de statliga fiskredskapslånen enligt kungörelsen 1962: 100

med maximibelopp på 10 000 kr. (fr. o. m. 1.7.1968 15 000 kr.).

De påtalade exempelfallen kan självfallet inte läggas statsmakterna till

last, men de demonstrerar behovet av nytänkande och innovationer inom

fiskerinäringens ekonomiska sektor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr år 1968

Samma behov gör sig gällande på ett annat område inom fiskerinäringen,

nämligen utbildningen för fiskare. Här har styrelsen nyligen hos chefen

för jordbruksdepartementet hemställt om tillkallande av sakkunniga.

När det gäller sådana frågor som köpmotstånd mot färsk fisk på grund

av »kvicksilverhysterin» torde det knappast finnas andra vägar att motverka

detta än ökad fiskpropaganda.

Det är i regel ett oeftergivligt krav från statsmakternas sida för stödåtgärder

till en näring, att organisationsväsendet måste föreligga färdigbildat

innan staten griper in med stöd: parollen har varit och torde alltjämt vara

»organisation först —■ statsstöd sedan». För jordbruksnäringen har detta

varit en självklarhet alltsedan 1933 års krisuppgörelse. För fiskerinäringens

del föreligger exempel på samma inställning hos statsmakterna bl. a. betr.

den 1934 införda handelsregleringen för strömming på ostkusten samt betr.

den 1946 principbeslutade prisregleringen på fisk vid västkusten och sydkusten.

Sannolikt kommer statsmakterna att ställa samma krav för sin medverkan

till de stödåtgärder som kan bli frukten av en sådan utredning som

skisseras i det remitterade motionsparet. Här föreligger onekligen brister,

både på den fackliga och den ekonomiska sidan. Det måste — ur rikssynpunkt

sett —- vara mycket angeläget att stärka den fackliga riksorganisationen,

Sveriges fiskares riksförbund, för att förbundet skall kunna fullgöra

sin roll som fackligt remiss- och opinionsinstrument. Vidare saknar fiskerinäringen,

i hjärt kontrast till jordbruksnäringen, en gemensam riksorganisation

på den ekonomiska sidan.

Fiskeristyrelsen vill med den lämnade redogörelsen visa att en utredning

om fiskerinäringens problem sannerligen inte kommer att sakna arbetsmaterial.

Samtidigt är styrelsen angelägen att understryka vikten av att en

av riksdagen eventuellt begärd utredning blir helt förutsättningslös och

inte bygger på ett provins- och kuststräcketänkande.

Styrelsen delar motionärernas uppfattning att flera problem inom fiskerinäringen,

framför allt inom den ekonomiska sektorn, mycket snart kan bli

akuta. Det bör därför stå en blivande utredning fritt att avge delbetänkanden

med förslag till lösningar av sådana akuta problem.

Statens jordbruksnämnd (5.3.1968)

Jordbruksnämnden framhåller, att de skäl som anförts för den föreslagna

utredningen i huvudsak är desamma som föranlett Kungl. Maj :ts

beslut den 6 oktober 1967 att bemyndiga chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla särskilda sakkunniga för att utarbeta förslag rörande den

fortsatta utformningen av prisregleringen för fisk och därmed sammanhängande

frågor. Enligt direktiven för de sakkunniga bör förslag om prisregleringen

föreläggas vårriksdagen och arbetet med återstående frågor

bedrivas så skyndsamt som möjligt. Jordbruksnämnden förutsätter att

dessa sakkunniga kommer att verkställa utredning och avge förslag i de

hänseenden som avses med motionerna.

Statens naturvårdsverk (15.3.1968)

Naturvårdsverket påpekar, att den av motionärerna begärda utredningen

främst avser yrkesfiskets lönsamhet och marknadsförhållanden och att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 42 år 1968

5

det i första hand torde få ankomma på statens jordbruksnämnd och fiskeristyrelsen

att bedöma behovet av en dylik utredning.

Vidare framhålls att naturvårdsverket vidtagit ett flertal åtgärder i syfte

att motverka föreliggande förgiftningsrisker genom kvicksilver i fisk och

att det avsättningsproblem på fiskmarknaden i stort, som sammanhänger

med dessa förgiftningsrisker, närmast torde få anses som en informationsfråga.

Naturvårdsverket framhåller värdet av en tillrättaläggande allmän

information om de faktiska riskerna, tillkommen i samverkan mellan vederbörande

hälsovårdsmyndigheter och fiskarorganisationerna.

Fiskprisutredningen (7.3.1968)

Fiskprisutredningen anför.

I direktiven för utredningen, som tillsattes i oktober förra året, har bl. a.

anförts att mot bakgrunden av de förändringar som har ägt rum inom

fiskerinäringen har företrädare för såväl fisket som handeln och beredningsindustrin

i olika sammanhang fört fram önskemål om relativt omfattande

ändringar i fråga om de statliga insatserna på fiskerinäringens

område. Som exempel på frågor som aktualiserats i detta sammanhang

nämns i direktiven storleken av de medel, som får disponeras ur prisregleringskassan

för fisk, användningsområdet för sådana medel, prisregleringsföreningarnas

ansvarsområde och statens jordbruksnämnds åligganden,

regleringen av utrikeshandeln med fisk samt inverkan på prisregleringssystemet

av den ökade landningen av fångster från svenska fiskebåtar

i utrikes hamnar. De angivna förhållandena har motiverat att utredningen

har tillkallats för att utarbeta förslag rörande utformningen av den fortsatta

prisregleringen för fisk och därmed sammanhängande frågor.

Som första led i sitt arbete har utredningen den 5 mars i år avlämnat ett

betänkande om prisregleringen av fisk. Förslagen, som avser att stärka

stödet till fisket, har utformats efter överläggningar med berörda parter.

De berörda fiskarorganisationerna har godtagit de riktlinjer som föreslagits

av utredningen. Även representanter för handel och industri har förklarat

sig beredda att medverka i det nya systemet för prisregleringen som utredningen

föreslagit.

Utredningen fortsätter sitt arbete med återstående frågor och räknar

därvid med att komma in på de spörsmål som behandlas i motionerna.

Sveriges fiskares riksförbund (15.2.1968)

Styrelsen för riksförbundet föreslår att motionerna överlämnas till den

pågående fiskeriutredningen. Styrelsen instämmer i vad som framhålles

i motionerna rörande fiskerinäringens svåra ekonomiska situation och anser

det vara värdefullt att problemen observeras även utifrån. Dessa problem

är enligt styrelsen så stora, att en närmare granskning av frågorna torde

vara behövlig. F. n. pågår redan en fiskeriutredning, och styrelsen anser,

att man kan förvänta att även de i motionerna behandlade frågorna kommer

att bli behandlade av de sakkunniga.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:356 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 19 maj 1956 om f a1 i texten