Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om en översyn av de kommunala naturvårdsombudens uppgifter.

1968-11-26 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1968:44, Utlåtande i anledning av motioner om en översyn av de kommunala naturvårdsombudens uppgifter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr U år 1968

1

Nr 44

Utlåtande i anledning av motioner om en översyn av de kommunala

naturvårdsombudens uppgifter.

I Ivå inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 291 av herr Svanström m. fl. och II: 357 av herrar

Johansson i Växjö och Sundkvist, har hemställts, att riksdagen måtte hos

kungl. Maj :t anhålla om en översyn av de kommunala naturvårdsombudens

uPPMi^er i enlighet med vad i motionerna anförts.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionerna från statens naturvårdsverk, Svenska kommunförbundet

och Svenska stadsförbundet. Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. Yrkanden om utredning rörande utformningen av kommunernas

medverkan i naturvårdsarbetet har under senare år vid några tillfällen

framförts i motioner till riksdagen utan att föranleda någon riksdagens åtgärd.

I dessa sammanhang har bl. a. erinrats om det av riksdagen godkända

uttalandet i prop. 1963: 71 att kommunerna bör ha frihet att vid behandlingen

av naturvårdsfrågor i organisatoriskt hänseende anpassa sig till vad

som ar mest praktiskt för deras vidkommande. Nu föreliggande motioner

har också avstyrkts av de i ärendet hörda remissinstanserna under framhållande

av bl. a. naturvårdsproblemens starkt skiftande karaktär i olika delar

av vårt land.

Utskottet, som under angivna omständigheter inte finner anledning föreslå

någon åtgärd i anledning av motionerna, hemställer

att riksdagen lämnar motionerna I: 291 och II: 357 utan

åtgärd.

Stockholm den 26 november 1968

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 samt. Nr 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr U år 1968

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit

från första kammaren: herrar Mossberger (s)*, Hedström (s), Carl

Eskilsson (h), Skårman (fp), Hermansson (ep), Magnusson (s)*, Augustsson

(s), Lundberg (h)*, Karl-Erik Eriksson (fp) och fru Lundblad (s);

från andra kammaren: herr Hansson i Skegrie (ep), fru Lindskog (s),

herrar Arweson (s), Eliasson i Moholm (h)*, Johanson i Västervik (s),

Persson i Skänninge (s), Nilsson i Lönsboda (fp)*, Eskilsson i Likenäs (s)*,

Åberg (fp)* och Sundkvist (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Sundkvist (ep).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr H år 1968

:s

Bilaga

Yttranden över motionerna 1:291 och 11:357

Statens naturvårdsverk (15.3.1968)

Statens naturvårdsverk anser sig inte kunna tillstyrka bifall till motionerna

och anför därvid följande synpunkter.

En aktiv kommunal medverkan utgör en väsentlig förutsättning för möjligheterna

att hävda naturvårdens intressen. Kommunernas uppgifter har

— bortsett från stadgandet i 2 § naturvårdslagen samt vissa bestämmelser

i naturvårdskungörelsen — inte närmare reglerats i lagstiftningen. Departementschefen

har emellertid i propositionen 1963: 71 s. 115 uttalat, att

kommunerna borde ha frihet att vid behandlingen av naturvårdsfrågor i

organisatoriskt hänseende anpassa sig till vad som är mest praktiskt för

deras vidkommande samt att, om ej annat beslutas eller gäller på grund av

särskild författning, det bör ankomma på kommunens styrelse att handlägga

naturvårdsfrågorna.

Den kommunala naturvårdsverksamheten bedrives f. n. på olika sätt i

skilda delar av landet. I flera kommuner har man skapat särskilda organ

såsom naturvårdsnämnder eller i några fall, t. ex. i Södermanlands län, tillsatt

särskilda naturvårdsombud, medan i andra kommuner dessa uppgifter

överlåtits på befintligt organ. I åtskilliga kommuner återigen har naturvårdsärendena

inte anförtrotts visst organ utan handhas som regel av kommunalnämnd

eller drätselkammare. Dessa och likartade spörsmål har behandlats

i statens naturvårdsnämnds remissvar över motionerna 1: 336 och

II: 403 angående kommunala natur- och viltvårdsnämnder till 1966 års riksdag

(JoU 1966: 24) samt över motionerna I: 637 och II: 811 angående exploatering

av grustäkter till 1967 års riksdag (3LU 1967: 22).

Formen för kommunernas medverkan i naturvårdsärenden är således

mycket skiftande. En av anledningarna därtill torde, förutom bristen på närmare

reglering, vara att naturvårdsproblemen är högst varierande i olika

landsdelar. Härtill kommer att en tätortskommun oftast har helt andra naturvårdsproblem

än en glesbygdskommun.

Att finna en enhetlig form för kommunernas medverkan torde med hänsyn

till vad sålunda anförts vara vanskligt. Om emellertid en reglering skall

komma till stånd, anser naturvårdsverket starka skäl tala för att ansvaret

företrädesvis lägges på ett kommunalt organ och inte på en enskild person,

vilken som regel torde ha avsevärt sämre möjligheter att hävda naturvårdsintressena.

Svenska kommunförbundet (14.3.1968) och Svenska stadsförbundet

(25.3.1968)

De båda förbunden avstyrker motionerna med följande motivering.

Några lagföreskrifter om kommunala naturvårdsombud finns inte. I ett

antal kommuner har emellertid efter framställning från länsstyrelsen utsetts

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr U år 1968

en speciell kontaktman mellan länsstyrelsens naturvårdssektion och kommunen.

Denne benämnes ofta naturvårdsombud. I en del fall är det kommunala

förtroendemän som utsetts, i andra är det någon kommunal tjänsteman,

i åter andra har någon för naturvårdsfrågor speciellt intresserad i den

kommunala verksamheten ej engagerad person utsetts.

Naturvårdsfrågorna måste av kommunerna ägnas betydande uppmärksamhet

i samband med ställningstaganden till markdisposition och bebyggelsefrågor.

Även inom många andra sektorer av kommunal verksamhet

kommer naturvårdsaspekterna in. Frågan om kontaktvägar mellan kommunerna

och de statliga regionala och centrala organen inom naturvården behöver

därför beaktas. Vissa förberedande kontakter har förekommit härom

mellan kommunförbunden och naturvårdsverket.

Vid lösning av dessa kontaktfrågor måste observeras att kommunernas

organisation är uppbyggd på olika sätt med hänsyn till storlek och struktur.

Det är enligt styrelsens mening därför inte lämpligt att nu söka åstadkomma

någon enhetlig instruktion eller arbetsordning för hur naturvårdsfrågorna

i kommunerna skall handläggas.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680033

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.