Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående stödfartyg för vinterfisket utanför den norska kusten.

1968-03-12 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1968:9, Utlåtande i anledning av motioner angående stödfartyg för vinterfisket utanför den norska kusten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 år 1968

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av motioner angående stödfartyg för vinterfisket

utanför den norska kusten.

I de likalydande vid 1968 års riksdag väckta motionerna I: 87 av herrar

Svenungsson och Tistad och II: 127 av herrar Carlshamre och Åberg har

hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om

skyndsamma åtgärder för att förse de svenska fiskefartygen utanför den

norska kusten med stödfartyg under den tid vinterfisket pågår.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från fiskeristyrelsen, Svenska Västkustfiskarnas

Centralförbund och överbefälhavaren. Fiskeristyrelsen och överbefälhavaren

har bifogat en av chefen för marinen gjord utredning om stödfartyg för atlantfiske.

Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. Ett av marinens fartyg ställs årligen under viss tid till förfogande

såsom bevakningsfartyg till stöd för det svenska sillfisket på Nordsjön.

Fr. o. m. år 1967 har expeditionstiden för stödfartyget utökats från två

till omkring tie månader per år. Huvuddelen av kostnaderna bestrids från

marinens anslag medan vissa särskilda kostnader, som är beroende av fartygets

ianspråktagande för fiskets räkning, bestrids från reservationsanslaget

Stödfartyg för sillfisket under nionde huvudtiteln.

För nordsjöfisket tas stödfartyg i anspråk under augusti—oktober. Yrkandena

i motionerna I: 87 och II: 127 innebär att ifrågavarande bevakning

skall utvidgas till att omfatta jämväl det sillfiske som äger rum under vintern

utanför den norska kusten. Sistnämnda fiske pågår i regel under februari

månad. Fiskeristyrelsen har i sitt remissutlåtande över motionerna påpekat

att ett genomförande av motionärernas förslag skulle leda till avbrott

i fartygsanvändningen med därav följande avrustning, rustning samt byten

av befäl och besättningar. Detta blir som framgår av bl. a. överbefälhavarens

yttrande relativt kostnadskrävande och, bl. a. till följd av brist på befäl,

svårt att genomföra. Av utredningen i ärendet framgår att antalet båtar

som deltar i vinterfisket utanför mellersta Norges kuster är betydligt lägre

än antalet av dem som deltar i nordsjösillfisket.

Vid sin prövning av förevarande spörsmål har utskottet funnit anförda

omständigheter ej ge vid handen att fördelarna av att på föreslaget sätt

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 samt. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 år 1968

utvidga stödfartygsverksamheten är sådana att de motiverar ett genomförande

av motionsförslaget. Utskottet är därför inte berett att biträda

detsamma utan hemställer

att riksdagen lämnar motionerna I: 87 och II: 127 utan

bifall.

Stockholm den 12 mars 1968

På jordbruksutskottets vägnar:

ERIC MOSSBERGER

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit

från första kammaren: herrar Mossberger (s), Hedström (s), Skärman

(fp), Hermansson (ep), Magnusson (s), Augustsson (s), Manne Olsson

(s), fru Hultell (h)*, herrar Sveningsson (h) och Per Jacobsson (fp)*;

från andra kammaren: herrar Lindström (s), Arweson (s), Eliasson i

Moholm (h), Johanson i Västervik (s), Persson i Skänninge (s), Nilsson i

Lönsboda (fp), fru Lindberg (s), herrar Dahlgren (ep)*, Åberg (fp) och

Sundkvist (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

av herrar Hermansson och Åberg.

Bilaga

Yttranden över motionerna 1:87 och 11:127

Fiskeristyrelsen (19.2.1968)

Fiskeristyrelsen föreslår med anledning av motionerna att riksdagen i

skrivelse till Ivungl. Maj :t hemställer om utredning och förslag om tillgodoseendet

av fiskerinäringens behov av stödfartyg ur marinen. Styrelsen motiverar

detta sitt förslag enligt följande.

Prop. 1968: 1 bil. Ils. 169—170 utvisar bl. a. att från anslag under IX ht

bestrids vissa särskilda kostnader, som är förenade med att ett av marinens

fartyg årligen tas i anspråk som bevakningsfartyg till stöd för det svenska

sillfisket på Nordsjön, att övriga kostnader för expeditionerna bekostas från

marinens anslag, samt att de särskilda kostnaderna för stödfartygets expeditioner

som belastar anslag under IX ht uppgår till ca 12 500 kr. per manad.

Beträffande marinens kostnader samt personella och materiella åtaganden

i samband med stödfartygsverksamhet för fiskets behov föreligger numera

— till följd av remiss till chefen för marinen av en av Storsjöfiskarnes för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 år 1968

3

säljningsförening hos fiskeristyrelsen gjord framställning om stödfartyg för

storbackefisket -— en utredning av chefen för marinen i skrivelse till styrelsen

22.1.1968 som styrelsen bifogar i avskrift. Av denna utredning inhämtas

att stödfartygsverksamhetens finansiella och resursmässiga konsekvenser för

IV ht och marinen är betydande.

Vidare föreligger som nyss nämnts utöver det remitterade motionsyrkandet

framställning hos fiskeristyrelsen om stödfartyg för det svenska storbackefisket,

vilket är förlagt till tiden maj—juni.

Tillsammans med de sedan en lång följd av år beviljade stödfartygsexpeditionerna

för nordsjösillfisket skulle vid bifall till motionsyrkandet samt

till framställningen om stödfartyg för storbackefisket det årliga tidsprogrammet

för stödfartygsexpeditioner få detta utseende.

Augusti—oktober nordsjösillfisket

februari vintersillfisket

maj—juni storbackefisket

Detta program innebär som synes betydande tidsperioders avbrott i fartygsanvändningen

med avrustning, rustning samt byten av befäl och besättningar

som följd.

Såvitt fiskeristyrelsen kan förstå är tiden mogen för en samlad bedömning

av de olika, redan föreliggande eller kommande önskemålen om stödfartyg,

varvid styrelsen förutskickar att den sedan länge etablerade verksamheten

till stöd för nordsjösillfisket skall fortsätta i minst samma utsträckning som

medgetts för 1967 års fiskesäsong. Bedömningen bör ske med hänsyn tagen

till såväl sjömilitära som fiskerimässiga synpunkter.

Överbefälhavaren (21.2.1968)

Överbefälhavaren anser att de framlagda motionerna bör avstyrkas och

anför som skäl härför följande.

Den utökade stödverksamhet, varom här är fråga, medför en dubblering

av de kostnader om i runt tal 90 000 kr./mån som'' den nuvarande verksamheten

betingar. Vare sig man väljer ett fartyg med dubbla besättningar eller

två fartyg med var sin besättning erfordras ytterligare ett 10-tal befäl och

ett 15-tal värnpliktiga, som därmed undandras den ordinarie utbildning vid

rustad sjöstyrka som kulminerar under sommarmånaderna. Bristen på

befäl gör sig därvid särskilt påmind.

Med hänsyn till de begränsade fördelar som står att vinna med en utökning

av stödverksamheten och de betydande merkostnader en sådan medför,

anser överbefälhavaren att den framlagda motionen bör avstyrkas.

Överbefälhavaren förutsätter vidare att kostnaderna för understöd av fiskerinäringen

i fortsättningen påföres andra anslag än krigsmaktens på

samma sätt och i samma utsträckning som sedan länge gäller för den statliga

isbrytarverksamheten.

En av chefen för marinen gjord utredning över de konsekvenser som ett

utökat stödfartygsåtagande utanför Hebriderna medför, överlämnat till

Kungl. Fiskeristyrelsen 22/1 1968, bifogas. Det underlag som där framtagits

är i allt väsentligt representativt också för stödfartyg utanför Norges

kust.

Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund (12.2.1968)

Centralförbundet understryker kraftigt vad som framförts i motionerna

och tillstyrker däri framförda förslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 år 1968

Chefen för marinen (22.1.1968)

Chefen för marinen redovisar i anledning av framställning om stödfartygsåtagande

utanför Hebriderna följande ekonomiska m. fl. konsekvenser

av ett väsentligt utökat stödfartygsåtagande från marinens sida.

l. Bakgrund

1.1 Sedan nära 20 år tillbaka bar marinen ställt ett fiskeristödfartyg till

förfogande för islands- och sedermera nordsjösillfisket. För denna verksamhet

har Kung!. Maj :t avsatt särskilda medel för att täcka kostnaderna för

drivmedel under gång, extra utrustning, normal förslitning samt vissa lönetillägg

för besättningen. (Storleksordning i dagens prisläge 11 000: —/mån.)

Ovannämnd verksamhet är begränsad till 2—3 månader per år och kan inte

väsentligt anses påverka flottans fredsrustningsvolym, varför övriga kostnader

för stödfartyget (t. ex. normalt underhåll och lönekostnader) bestrids

från marinens ordinarie anslag.

1.2 Nu framställt nytt önskemål innebär att fiskeristödverksamheten

skulle utökas till sammanlagt ca 7 månader per år, vilket fordrar särskild

utredning från olika synpunkter (kostnadsaspekter, utbildningshänsyn, förbandsprodnktion,

beredskap m. m.). I det följande diskuteras konsekvenserna

av att ett och samma fartyg fullgör båda stödfartygsfunktionerna. Avslutningsvis

avses 2-fartygsalternativet belysas mot bakgrund av redovisade

faktorer.

2. Stödfartygstjänstens utbildningsvärde m. m.

Jml. gällande fredsbesättningslista (96514) skall stödfartyget Hanös besättning

ha nedanstående sammansättning:

2 officerare

1 marinläkare

3 underofficerare

4 underbefäl

14 värnpliktiga

För officerare och underofficerare hänför sig värdet av

den praktiska tjänstgöringen på stödfartyget nära nog enbart till befästande

av kunskaper och färdigheter i sjömanskap, navigering, teknisk tjänst

m. m. Med hänsyn till ålder och andra kvalifikationer hos aktuella befattningshavare

är i allmänhet ingen av ovannämnd kategori krigsplacerad på

fartygstypen.

Värdet av tjänstgöringen för underbefälet överensstämmer i huvudsak

med ovanstående resonemang. Dock kan tjänstgöring i maskin tillmätas

viss betydelse från krigsplaceringssynpunkt.

De värnpliktiga genomgår sin grundutbildning under expeditionen.

Härvid kan befattningsutbildningen vara till gagn för motormän, elektriker,

telehantverkare, radiotelegrafist och kockar. Övriga värnpliktiga

torde i fortsättningen endast kunna utnyttjas som personalreserv, eftersom

deras användbarhet i egentlig mening inte kan anses vara hänförd till någon

specifik befattning på stamstridsfartyg''. Det bör slutligen observeras att i utbildningen

i allmän stridstjänst ävensom allmänmilitär utbildning period 2

inte kan förväntas ge tillfredsställande resultat under en stödfartygsexpedition.

Även om tiden efter nämnda expedition anslås till ren stridsutbildning

kan fartygets huvudfunktioner inte övas eftersom värnpliktsbemanningens

sammansättning alltför mycket avviker från en normal minsvep

ar besättnings.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 år 1968

5

3. Permanent stödfartyg — möjligheter och konsekvenser

Disponibla fartyg

Enligt Chefens för marinen bedömning är endast msvpk typ Hanö lämpade

för uppgifter som stödfartyg. Dessa fartyg finns till ett antal av sex. Utö

är numera ombyggd och tjänstgör tillika som stabsfartyg i kustflottan.

Tärnö, Tjurkö, Sturkö och Ornö skall även i fortsättningen utnyttjas för

bl. a. kadettutbildning. Fr. o. m. 1969 kommer emellertid ett av fartygen att

avrustas och ersättas med en kustminsvepare av typ Arkö. Frågan om de

återstående tre minsveparnas utnyttjande i det nya kadettutbildningssystemet

är f. n. föremål för särskild prövning. Vissa skäl talar för en ytterligare

reducering av antalet kadettbemannade minsvepare typ Hanö för att möjliggöra

full bemanning av de återstående fartygen.

Insatsberedskap

Vid bifall till den senaste framställningen och med fortsatt tillgodoseende

av hittillsvarande önskemål om stödfartyg kommer ett sådant att under tiden

maj—oktober befinna sig i utländska farvatten. För flyttningstid till

Sverige 3—6 dagar. Bemanning och utrustning medger inte lösande av

stridsuppgift förrän efter personalbyte och utrustningskomplettering (den

senare tar 5 arbetsdagar under fredsförhållanden). M. h. t. att Hanö redan

enligt nuvarande principer befinner sig i utländska farvatten under tiden

augusti—oktober kan den utökade verksamheten inte anses medföra någon

väsentlig sänkning av marinens beredskap.

Sjövärnskårens (SVK) skolflottilj

Minsveparen Hanö har hittills under tiden juni—juli utnyttjats som förbandschefsfartyg

i SVK skolflottilj. Denna verksamhet har med fördel kunnat

passas in före nordsjöexpeditionen. Utnyttjas Hanö som stödfartyg även

i Atlanten, måste skolflottilj ens behov av förbandschef sfartyg tillgodoses på

annat sätt.

Personal

För stampersonalens placering har vissa rutiner utkristalliserat sig under

åren, där fasta kombinationer med annan tjänstgöring under resten av året

utnyttjats. Svårigheterna att frångå dessa principer bedöms inte vara avgörande.

Däremot bör noteras att en sammanlagd tjänst av 6—7 månader i en

följd på fiskeristödfartyg innebär en alltför stor påfrestning för personalen.

Semesterlagen och allmänna övriga hänsyn till de olika personalkategorierna

kommer att framtvinga ett avlösningssystem med två besättningar. Ett

sådant skapar stora svårigheter från personalplaceringssynpunkt vad gäller

stampersonal och är helt i strid med gällande värnpliktsutbildningssystem.

De värnpliktiga på stödfartyget kan som redan framhållits inte ges

någon egentlig krigsbefattningsutbildning ombord under den tid fartyget

fullgör sin stöduppgift. Återstoden av de värnpliktigas grundutbildningstid

kan p. g. a. stödfartygsverksamhetens inplacering i tiden endast utnyttjas

för tillfällig kommendering i okvalificerade, tillfälliga befattningar.

4. Två stödfartyg

För det fall olika fartyg utnyttjas för atlant- resp. nordsjöfisket blir konsekvenserna

i stort följande:

Hanö utnyttjas som förut som förbandschef sfartyg i SVK skolflottilj

juni—juli samt för nordsjösillfisket augusti—oktober.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 år 1968

Annan ininsvepare avdelas för atlantfisket. Härvid kan inte ett kadettbemannat

fartyg komma ifråga, varför detta fartygs enda funktion skulle bli

stödfartygsverksamheten maj—augusti. Med utrustnings- och återställningstid

inräknade skulle nyttjandetiden för fartyg och besättning i stort bli 10/4

—7/9 dvs. ca 5 månader av värnpliktsomgångens 9.

Hanö har redan i dagsläget en låg verkningsgrad, när det gäller förbandsproduktion.

Förhållandena för fartyg nr 2 blir enahanda, varjämte tillkommer

att fartyget inte kan innehållas i ordinarie fredsrustningsvolym. Detta

fartyg måste därför rimligen kräva särskilda anslag i en helt annan omfattning

än vad fallet f. n. är med Hanö.

5. Kostnader

5.1 Mate rielunderhållskostn åder

a) Rustat b) Avrustat (avfuktat)

årsunderhåll 150 000 kr. årsunderhåll 40 000 kr.

generalöversyn 400 000/4 år generalöversyn 300 000/6 år

F. n. debiteras inga egentliga materielunderhållskostnader för fiskeristödverksamheten

(se pkt 2).

Om fartygets rustning helt är avhängig stödfartygsfunktionen bör åtminstone

den uppkomna merkostnaden för rustning (årsunderhåll) debiteras

på särskilt anslag.

För 6 månader = 100 000 kr. Uppskattade värden;

För 4 månader = 75 000 kr. Kostnaderna kan inte betraktas som

lineära funktioner av rustningstiden.

5.2 Driftskostnader

a) Fast kostnad

Extra utrustning ... 10 000/år

b) Övrigt (månadskostnader)

Drivmedel ............ 5 000

Förplägnad ........... 10 000

Sjötillägg m. m........ 10 000

Lönetillägg ........... 2 500

Summa 27 500

En 6-månaders exp. kostar: 10 000 -f-165 000 = 175 000 kr.

En 4-månaders exp. kostar: 10 000 -f- 110 000 = 120 000 kr.

5.3 Fasta lönekostnader

Stambefälets lönekostnader utgör per månad 23 000 kr. Om för stödfartyg

skall tillämpas samma system som för t. ex. isbrytare och sjömätare måste

för en 6-månaders expedition avsättas kr. 138 000 av särskilda medel (för

4 månader kr. 92 000). Härtill kommer krav på ökad tilldelning av tjänstgöringsmånader

för att kompensera bortfallet av stampersonalen.

5.4 Värnplikts kostnader

Hanö har 14 värnpliktiga i en stödfartygsbesättning. M. h. t. stödfartygsexpeditionens

karaktär är den inte förbandsproducerande, varför hela (åtminstone

större delen av) kostnaderna för dessa värnpliktiga borde belasta

ett särskilt stödfartygsanslag. Med en dagskostnad av 35:— kr./vpl blir

värnpliktskostnaden för en besättning ca 15 000/månad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 år 1968

7

5.5 Merkostnader för stödf artygsverksamhet

Alternativ 1 (6 mån.)

Ett fartyg (Hanö) avses för båda uppdragen. Två besättningar utnyttjas.

Materielunderhåll .............................. 100 000

Driftskostnader ................................ 175 000

Fasta lönekostnader (stambefäl)................. 138 000

Värnpliktskostnader (1 besättning 6 månader) .... 90 000

Summa 503 000

Alternativ 2

Hanö avses som förut för bl. a. SVK skolflottilj samt för nordsjösillfisket. En

annan minsvepare rustas enbart för uppgiften att stödja fisket i Atlanten

maj—augusti (4 mån.). Fartyget skulle i annat fall ha förblivit avrustat.

Materielunderhåll .............................. 75 000

Driftskostnader ................................ 120 000

Fasta lönekostnader ............................ 92 000

Värnpliktskostnader (4 mån.) .................... 60 000

Summa 347 000

Tillkommer »Hanö» under 3 mån............... = 273 000

Summa 620 000

5.6 Sammanfattning

Ovan redovisade kostnader är totalbelopp. Hänsyn har ej tagits till och

bedömanden ej gjorts rörande omfattningen av de kostnader marinen från

allmännyttiga synpunkter m. in. bör ikläda sig.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680033

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.