Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående rösträtt för vissa i Sverige bosatta utländska medborgare. Ärendet I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna 1: 94 och II: 139. Texten är tryckt i första kammaren. Motionärer är i första kammaren herr Björk samt herr Hansson och fröken Mattson

1968-02-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1968:10, Utlåtande i anledning av motioner angående rösträtt för vissa i Sverige bosatta utländska medborgare. Ärendet I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna 1: 94 och II: 139. Texten är tryckt i första kammaren. Motionärer är i första kammaren herr Björk samt herr Hansson och fröken Mattson

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1968

1

Nr 10

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

angående rösträtt för vissa i Sverige bosatta utländska

medborgare.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna 1: 94 och II: 139.

Texten är tryckt i första kammaren.

Motionärer är i första kammaren herr Björk samt herr Hansson och fröken

Mattson (alla s) och i andra kammaren herr Kellgren och fru Eriksson

i Stockholm (båda s).

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

om att 1966 års grundlagberedning genom tilläggsdirektiv erhåller

uppdrag att överväga och utreda frågan om rätt för i Sverige bosatta utländska

medborgare att i första hand deltaga i landstings- och kommunalval,

i andra hand även i riksdagsval».

Gällande bestämmelser m. m.

Rösträtt i val till riksdagen är, liksom valbarhet och rätt att delta i folkomröstningar,

enligt riksdagsordningen förbehållen svenska medborgare.

Detsamma är förhållandet i kommunerna. Visserligen är utlänning enligt

2 § kommunallagen »medlem» av den kommun där han är bosatt men han

saknar rösträtt och valbarhet. Det har inte heller såvitt är bekant övervägts

i officiella sammanhang, av utredningar etc., att ge utlänningar sådana politiska

rättigheter i Sverige. Författningsutredningen t. ex. uttalade endast i

förbigående (SOU 1963: 17 s. 300) att rösträtt alltjämt bör förutsätta svenskt

medborgarskap.

Någon närmare redogörelse för utlänningars allmänna rättsställning här

i landet torde inte behöva lämnas i detta sammanhang. Härom kan i stället

hänvisas t. ex. till utlänningsutredningens förra året avlämnade betänkande

»Invandringen. Problematik och handläggning» (SOU 1967:18 s. 84—95).

Här skall endast följande i korthet antecknas, på grundval av framställningen

i nämnda betänkande.

För utlännings inresa, vistelse eller anställning i Sverige fordras i princip

tillstånd. Utlänning får inte heller utan särskilt tillstånd driva näring

eller förvärva fast egendom här i riket och, med vissa undantag, inte inneha

statstjänst. Bortsett från dessa inskränkningar kan utlänning sägas vara

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr JO år 1968

i huvudsak likställd med svensk medborgare i fråga om fri- och rättigheter.

Han åtnjuter t. ex. i princip yttrandefrihet, religionsfrihet samt föreningsoch

församlingsfrihet i samma mån som svensk medborgare. Han är också

likställd med svensk i fråga om rätt till undervisning och utbildning, liälsooch

sjukvård och, som regel, i fråga om sociala förmåner. Mot dessa frioch

rättigheter svarar en rad skyldigheter. Utlänning är skyldig att rätta

sig efter landets lagar. För brott här i riket svarar han inför svensk domstol

enligt svensk lag. Han är vidare skyldig att iaktta de villkor som gäller

för hans rätt att vistas och arbeta i Sverige. Han är i princip skattskyldig

enligt samma regler som svensk medborgare. Utlänning som är bosatt

här är sålunda skattskyldig för all inkomst som han förvärvat här eller

utomlands. Även den som inte är bosatt här är skattskyldig för vissa inkomster,

främst inkomst av här belägen fastighet och här bedriven rörelse.

För att undvika dubbelbeskattning har Sverige ingått avtal med ett stort antal

främmande stater. I ett viktigt avseende är emellertid utlännings skyldigheter

mera begränsade än svensk medborgares. Han har sålunda enligt värnplikts-

och civilförsvarslagarna varken rätt eller skyldighet att delta i rikets

försvar. Kung!. Maj :t äger dock, i den utsträckning som finnes lämplig,

förordna om civilförsvarsplikt även för utlänningar som vistas här.

Motionerna

Motionärerna framhåller inledningsvis, att det som ett led i en önskvärd

integrationsprocess framstår som angeläget att i Sverige bosatta utlänningar

ges tillfälle att ansluta sig till olika frivilliga organisationer. Organisationerna

tycks i allmänhet vara beredda att öppna sådana möjligheter. Detta

gäller även de politiska. Genom medlemskap i dessa kan utländska medborgare

bl. a. delta i nomineringen av kandidater till riksdags- och kommunalval.

Möjligheterna till medinflytande möter emellertid en begränsning,

när det gäller rätten att delta i själva valen. Tanken att överskrida denna

gräns verkar måhända främmande för många, anför motionärerna. Särskilt

om andelen utlänningar med tiden väsentligt skulle öka, kan det emellertid

från demokratisk synpunkt framstå som otillfredsställande att de

saknar inflytande på valen. Det starkaste motståndet skulle sannolikt, uttalar

motionärerna vidare, resas mot tanken att låta utlänningar delta i

riksdagsval. Argument kan emellertid anföras till förmån för utlänningars

rösträtt. Sannolikt skulle det dock vara lättare att vinna anslutning till tanken

på enbart kommunal rösträtt för i Sverige bosatta utlänningar. Den

kommunala politikens utformning berör dem i allmänhet på ett särskilt

direkt sätt. Eftersom inget land ger eller väntas ge sina i utlandet bosatta

medborgare rätt att delta i kommunalval i hemlandet, uppstår heller inget

problem med dubbel rösträtt. Till förmån för en begränsning av rösträtten

till kommunalval talar också, fortsätter motionärerna, att man därigenom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1968

3

kan vinna vissa erfarenheter, innan man eventuellt bestämmer sig för att

utsträcka rösträtten även till riksdagsval. En internationell aspekt på frågan

kan sägas vara, att det från demokratisk synpunkt skulle vara tilltalande

att låta utlänningar, som i sina hemländer är förhindrade att delta i

fria val, erhålla denna rättighet så länge de är bosatta i Sverige. Med hänsyn

till problemets svåröverskådlighet är motionärerna inte beredda att framlägga

konkreta förslag i ämnet. De föreslår i stället att ett utredningsuppdrag

lämnas grundlagberedningen.

Utskottet

Genom lagstiftning förra året har möjlighet öppnats för vissa utomlands

bosatta svenska medborgare att delta i val till andra kammaren och folkomröstningar.

I förevarande motioner hemställs att det även skall övervägas

att ge vissa här i landet bosatta utlänningar rösträtt, i första hand i kommunalval.

Enligt utskottets mening har motionärerna anfört flera beaktansvärda

synpunkter. Då vallagstiftningens utformning ändock är föremål för

en allmän översyn genom grundlagberedningen, bör därför även denna fråga

kunna upptas till överväganden. Dessa bör emellertid vara helt förutsättningslösa;

utskottet är inte berett att nu inta någon ståndpunkt i sakfrågan.

Prövningen bör också begränsas till att gälla kommunalval. Utskottet hemställer,

att riksdagen anhåller hos Kungl. Maj :t att motionerna

1:94 och 11:139 överlämnas till grundlagberedningen.

Stockholm den 8 februari 19(58

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Torsten Andersson

(ep), Erik Olsson (s), Carl Albert Anderson (s), Sveningsson (h), fru

Segerstedt Wiberg (fp), herrar Dahl (s), Sörlin (s), Hernelius* (h) och

Sörenson* (fp); samt

från andra kammaren: herrar Hamrin i Jönköping (fp), Henningsson

(s), Wahlund (ep), fru Thunvall (s), herrar Johansson i Trollhättan (s),

Andersson i Billingsfors (s), Norrby (fp), Henrikson (s), Werner* (h) och

Lindberg (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Sveningsson (h).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.