Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att förd jupa och stärka det svenska folkstyret. Ärendet I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna 1: 35 och II: 50. Texten är tryckt i första kammaren. Motionärer är i första kammaren herr Holmberg samt herrar Eskilsson, Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Sveningsson, Kaijser och Virgin

1968-02-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1968:11, Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att förd jupa och stärka det svenska folkstyret. Ärendet I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna 1: 35 och II: 50. Texten är tryckt i första kammaren. Motionärer är i första kammaren herr Holmberg samt herrar Eskilsson, Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Sveningsson, Kaijser och Virgin

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 1968

1

Nr 11

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

om åtgärder för att förd jupa och stärka det svenska

folkstyret.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna 1: 35 och II: 50.

Texten är tryckt i första kammaren.

Motionärer är i första kammaren herr Holmberg samt herrar Eskilsson,

Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Sveningsson, Kaijser och Virgin (alla h)

och i andra kammaren herr Bohman samt andre vice talmannen Cassel,

herrar Magnusson i Borås, Eliasson i Moholm, Nordgren, Hedin och Turesson

samt fru Kristensson och fröken Wetterström (alla h).

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kung!. Maj :t måtte hemställa

att Kungl. Maj :t måtte överlämna motionen till grundlagberedningen

för beaktande av däri angivna riktlinjer i syfte att fördjupa och stärka det

svenska folkstyret».

Motionerna är uppdelade på avsnitt med följancle rubriker: maktbalans

— förutsättningen för demokrati; förmögenhetsspridning; decentralisering

krävs; kommunal demokrati; folkomröstning; fri radio och TV; kollektivanslutningen;

obligatoriskt medlemskap i studentkår; partistödet. Utskottet

hänvisar beträffande de utvecklade synpunkterna till motionen I: 35.

Motioner vid 1966 och 1967 års riksdagaj*

Även vid de båda senaste riksdagarna har av högern väckts partimotioner,

i vilka utvecklats synpunkter och reformkrav i ett flertal hänseenden och

hemställts att det anförda måtte beaktas i samband med arbetet på en ny

författning.

Motionerna 1966 tog upp följande frågor: utlandssvenskarnas rösträtt;

partistödet; åsiktstvång och kollektivanslutning; folkomröstning; enkammarsystem;

maktbalans genom maktdelning; maktkoncentration; planeringsområdet;

den kommunala demokratin. Då motionerna företogs till

behandling i utskottet hade grundlagberedningen just tillsatts och fått sina

direktiv. I sitt utlåtande (nr 30) anförde utskottet, att det inte fann skäl

till ändring eller komplettering av dessa direktiv, samt avstyrkte motionerna.

Utskottets högerledamöter reserverade sig med yrkande om tilläggsdirektiv

i enlighet med motionerna. Dessa avslogs av riksdagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 11

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 1968

Motionerna 1967 tog upp följande frågor: utlandssvenskarnas rösträtt;

folkomröstning; radion och televisionen; kollektivanslutning; partistödet;

maktkoncentrationen; planeringsråden; kommunal demokrati. I sitt utlåtande

(nr 9) lämnade utskottet en översikt över de skilda frågornas tidigare

behandling och anförde därefter:

Flera av de spörsmål, som upptas i motionerna, är enligt utskottets mening

ej ägnade att behandlas i samband med författningsfrågan. Detta

gäller frågorna om utlandssvenskarnas rösträtt, radion och televisionen, kollektivanslutning

till politiska partier, partistödet samt den kommunala

demokratien. Frågan om rösträtt för utlandssvenskar bör behandlas i anslutning

till de speciella utredningarna därom. Det statliga radio- och televisionsmonopolet

fastställdes av riksdagen under 1966 års höstsession och

bör inte omprövas av grundlagberedningen. Däremot kan denna, som förutsattes

i förarbetena till radiolagen, komma att pröva frågan, om vissa grundläggande

regler rörande massmedia bör införas i en ny grundlag. Beträffande

frågorna om kollektivanslutning till politiska partier och om partistödet

hänvisar utskottet till sina denna dag avgivna utlåtanden nr 7 och nr 8

angående dessa ämnen. Den kommunala demokratien är redan föremål för

utredningar och uppmärksamhet i flera sammanhang. Särskilt må nämnas

att den av motionärerna upptagna frågan om JO-tillsynen över kommunerna

kan förutses bli aktualiserad i samband med en förväntad reform beträffande

riksdagens ombudsmannaämbeten under innevarande år. Att

hänskjuta spörsmål rörande den kommunala demokratien till grundlagberedningen

kan utskottet i detta läge inte finna befogat.

I övrigt behandlar motionärerna den allmänna frågeställningen om fördelningen

av inflytandet över samhällsangelägenheterna. I detta sammanhang

upptas bl. a. folkomröstningsinstitutet. Det måste förutsättas att hithörande

problem blir föremål för grundlagberedningens uppmärksamhet

utan något särskilt initiativ från riksdagens sida och att därvid även de

synpunkter, som motionärerna anför, kommer att bli framförda.

Utskottet avstyrkte sålunda motionerna. Högerledamöterna reserverade

sig med yrkande, att motionerna måtte överlämnas till grundlagberedningen.

I motiveringen anfördes att det visserligen kunde sägas om flera av de

speciella frågor som aklualiserats i motionerna, att de knappast borde bli

föremål för särskild utredning genom grundlagberedningen. Detta hade inte

heller påyrkats. Med hänsyn till att den problematik som behandlats inte

vunnit särskilt beaktande i direktiven framstod emellertid ett initiativ

från riksdagens sida som befogat. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet

I sitt av riksdagen godkända utlåtande 1967 över motioner med samma

syfte uttalade utskottet, att flera av de upptagna frågorna inte var ägnade

att behandlas i samband med författningsfrågan och att de problem som i

övrigt aktualiserades måste förutsättas bli föremål för grundlagberedningens

uppmärksamhet utan något särskilt initiativ från riksdagens sida samt att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 1968

3

därvid även de synpunkter motionärerna anfört kommer att bli framförda.

På samma skäl hemställer utskottet nu,

att riksdagen avslår motionerna 1: 35 och II: 50.

Stockholm den 8 februari 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),

Carl Albert Anderson (s), Sveningsson (h), fru Segerstedt Wiberg (fp),

herrar Dahl (s), Sörlin (s), Sörenson* (fp), Svenungsson (h) och Ernst

Olsson *(cp); samt

från andra kammaren: herrar Hamrin i Jönköping (fp), Henningsson

(s), Wahlund (ep), Magnusson i Tumhult (h), fru Thunvall (s), herrar

Johansson i Trollhättan (s), Andersson i Billingsfors (s), Norrby (fp),

Henrikson (s) och Lindberg (ep).

* Bj närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Sveningsson, Svenungsson och Magnusson i Tumhult (alla h):

I den reservation, som högerledamöterna avgav till utskottets utlåtande

1967 över motioner med samma syfte, anfördes att ett riksdagens initiativ

framstod som befogat då den problematik — den enskilde medborgarens

möjligheter att öva inflytande över samhällsangelägenheterna — som är

kärnpunkten i motionerna inte vunnit särskilt beaktande i direktiven för

grundlagberedningen. På samma skäl anser vi nu att utskottet bort hemställa,

att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller att motionerna

1:35 och 11:50 överlämnas till grundlagberedningen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.