Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets memorial nr 16 år 1968

1968-03-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1968:16, Konstitutionsutskottets memorial nr 16 år 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 16 år 1968

1

Nr 16

Konstitutionsutskottets memorial med förslag till ändring

i riksdag sstadgan m. m.

Ärendet

Konstitutionsutskottet framlägger härmed förslag till bestämmelse i

riksdagsstadgan om utseende av ett organ för samråd mellan riksdagen och

dess ombudsmän i enlighet med vad som förutsattes i sammansatta konstitutions-

och första lagutskottets betänkande 1967:1 angående omorganisation

av riksdagens ombudsmannaämbeten. Samtidigt föreslår utskottet att en

stadga som ersatts av den nya ombudsmannainstruktionen skall formellt

upphävas.

Organ för samråd mellan riksdagen och dess ombudsmän

Den omorganisation av riksdagens ombudsmannaämbeten som beslöts

förra året innebar bl. a. att de nuvarande JO- och MO-ämbetena ersätts av tre

JO med ett gemensamt ämbete, riksdagens ombudsmannaexpedition. Huvudgrunderna

för arbetsfördelningen mellan de tre ombudsmännen beslöts av

riksdagen, men den närmare fördelningen, med den för varje ombudsman

av riksdagen bestämda inriktningen, överlämnades åt ombudsmännen att

själva fastställa i en arbetsordning. Det sammansatta utskottet anförde i

anslutning härtill följande (s. 15):

Arbetsordningen och vidtagna ändringar i denna bör meddelas riksdagen

i samband med den årliga redovisningen av ämbetets verksamhet. I frågor

som gäller arbetsordningen kan det också vara av värde om samråd kan ske

med ett organ för riksdagen, särskilt i mera principiella angelägenheter eller

där ombudsmännen inte är ense. Utskottet återkommer i det följande till

detta samrådsorgan.

Om det samrådsorgan som här avsågs uttalade utskottet längre fram i betänkandet

(s. 24) följande:

Utskottet har som förut antytts övervägt om det kan vara av värde att

inrätta ett samrådsorgan inom riksdagen för att stå ombudsmännen till

buds för överläggning om vissa frågor av organisatorisk art. Främst har utskottet

avsett spörsmål om arbetsfördelning, om arbetsordningen och om

ställföreträdarnas tjänstgöring. Ombudsmännen har själva inför utskottet

uttalat sig för ett sådant samrådsorgan. Utskottet har funnit lämpligt att

föreslå att ett sådant inrättas. Det bör emellertid särskilt understrykas att

dess existens inte får i minsta mån uppfattas som ett avsteg från den grund
Bihang

till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 2 avd. Nr 16

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial nr 16 år 1968

läggande principen, att riksdagen inte skall påverka ombudsmännens liandiäggning

av ärendena. Samråd förutsätts komma till stånd endast på initiativ

av ombudsman. Organet bör vara litet; sex ledamöter synes utgöra en

lämplig storlek. Utskottet föreslår att de utses inom de båda utskott som

handlagt förevarande ärende, tre från konstitutionsutskottet och tre från

det lagutskott som granskar ombudsmännens ämbetsberättelser.

Avslutningsvis anfördes i betänkandet (s. 26) att bestämmelser om

det föreslagna samrådsorganet borde intas i riksdagsstadgan och att förslag

torde få framläggas av konstitutionsutskottet i början av 1968 års riksdag,

då reformen träder i kraft i anslutning till förrättade ombudsmannaval.

Konstitutionsutskottet föreslår att en bestämmelse om ifrågavarande samrådsorgan

upptas i § 20 riksdagsstadgan som ett nytt moment. Paragrafen

behandlar de s. k. lagutskottsdeputerade, som fördelar de till lagutskott hänvisade

ärendena.

Samrådsorganet bör lämpligen utses inom 20 dagar från riksdagens öppnande,

såsom i § 19 föreskrivits för budgetdeputerade. Sammansättningen

framgår av utskottsbetänkande! förra året. Därav framgår också att samråd

förutsatts komma till stånd endast på initiativ av ombudsman. Utskottet

föreslår en uttrycklig bestämmelse härom. Där samråd sker, bör emellertid

alla ombudsmän få tillfälle att framföra sina synpunkter, även om samrådet

påkallats av endast en eller två av dem. Utskottets förslag utgör emellertid

inte hinder för att de får företräde för de deputerade en och en. Vad

samråd kan gälla torde anges med tillräcklig bestämdhet med uttrycket »angående

arbetsfördelningen eller arbetsordningen eller i andra frågor av

organisatorisk art». Ställföreträdarnas tjänstgöring, som sammansatta utskottet

upptog i sin exemplifiering, torde inte behöva särskilt nämnas. Inte

heller synes det nödvändigt att inta ett särskilt förbud mot samråd om

ombudsmännens ärendehandläggning e. d. Begränsningen till organisatoriska

frågor anger klart att sådant ej får avhandlas.

Samrådsorganet bör tillsättas första gången under innevarande månad, så

att samråd kan ske angående arbetsordningen för del nya ämbete som träder

i funktion någon av månadens sista dagar efter förrättade ombudsmannaval.

Utskottet föreslår föreskrifter om att ändringen i riksdagsstadgan träder

i kraft dagen efter riksdagens beslut och att deputerade utses inom sex dagar

därefter.

Upphävande av viss stadga

Tidigare innehöll grundlagarna bestämmelser om att riksdagen skulle utse

två ombudsmän, en JO och en MO. Genom grundlagsändring 1964—1965

ändrades detta till att minst två riksdagens ombudsmän skall utses. Varken

antalet eller ämbetstitlarna är alltså numera fastställda i grundlag. Bestämmelser

återfinns i stället i den nya ombudsmannainstruktionen. Då

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 16 år 1968

3

utskottet 1965 framlade det vilande grundlagsändringsförslaget för riksdagen,

var utskottet emellertid nödsakat att anvisa en provisorisk lösning av

frågan var antalet ombudsmän och ämbetstitlarna skulle anges. Utskottet

fann den enklaste lösningen vara att införa föreskrifterna i en särskild

stadga. Med bifall till utskottets förslag (KU 1965:2) antog riksdagen den

12 februari 1965 en stadga angående antalet riksdagens ombudsmän och

deras ämbetstitlar, så lydande: »Riksdagens ombudsmän skola vara två. Av

dessa skall en benämnas riksdagens justitieombudsman och en riksdagens

mil i t ieom budsman.» Stadgan har inte formellt upphävts ehuru den materiellt

kommer att ersättas av den nya instruktionens bestämmelser. Riksdagen

bör i detta sammanhang besluta om stadgans upphävande från samma dag

som instruktionen träder i kraft.

Utskottets hemställan

Med anteckning om att samtliga ledamöter, som deltog i besluten inom

sammansatta konstitutions- och första lagutskottet 1967, ävensom övriga

ordinarie ledamöter i första lagutskottet beretts tillfälle att ta del av innehållet

i detta memorial, hemställer utskottet,

att riksdagen besluter

1) att § 20 riksdagsstadgan skall erhålla nedan intagna,

som utskottets förslag betecknade lydelse, med ikraftträdande

dagen efter riksdagens beslut;

2) att val av deputerade i enlighet med g 20 mom. 2 riksdagsstadgan

i den nya lydelsen skall första gången förrättas

inom sex dagar från riksdagens beslut; och

3) alt från och med dagen efter den då val av riksdagens

ombudsmän förrättats under innevarande session upphäva

stadgan den 12 februari 1965 angående antalet riksdagens

ombudsmän och deras ämbetstitlar.

Stockholm den 19 mars 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),

Sveningsson (h), fru Segerstedt Wiberg (fp), herrar Sörlin (s), Tistad (fp),

Harald Pettersson (ep), Nyquist (s) och Svenungsson (h); samt

från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund (s),

Hamrin i Jönköping (fp), Henningsson (s), Wahlund (ep), Magnusson i

Tumhult (h), fru Thunvall (s), herrar Johansson i Trollhättan (s), Nelander

(fp) och Larsson i Luttra (ep).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets memorial nr 16 år 1968

Förslag

till

ändrad lydelse av

(Nuvarande lydelse)

§

Till lagutskotts behandling hörande

ärenden skola mellan lagutskotten

fördelas vid särskilda sammanträden

med deputerade för dem.

Deputerade äro för varje utskott

ordföranden, vice ordföranden och

två för hela riksdagen utsedda ledamöter.

Sammanträde hålles så ofta

det för fördelning av inkomna ärenden

finnes erforderligt. Utskotten

äga å gemensamma sammanträden

fastställa allmänna grunder för ärendenas

fördelning mellan utskotten

att gälla till dess utskotten annorledes

besluta.

§ 20 riksdagsstadgan

(Utskottets förslag)

20.

Mom. 1. Till lagutskotts behandling

hörande ärenden skola mellan

lagutskotten fördelas vid särskilda

sammanträden med deputerade för

dem. Deputerade äro för varje utskott

ordföranden, vice ordföranden och

två för hela riksdagen utsedda ledamöter.

Sammanträde hålles så ofta

det för fördelning av inkomna ärenden

finnes erforderligt. Utskotten

äga å gemensamma sammanträden

fastställa allmänna grunder för ärendenas

fördelning mellan utskotten

att gälla till dess utskotten annorledes

besluta.

Mom. 2. Inom tjugu dagar från

riksdagens öppnande skall vartdera

av konstitutionsutskottet och det

lagutskott, som granskar riksdagens

ombudsmäns berättelser, utse tre

deputerade för att, då någon ombudsman

påkallar det, samråda med ombudsmännen

angående arbetsfördelningen

eller arbetsordningen eller i

andra frågor av organisatorisk art.

ESSELTE AB. STHLM 68

814187

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.