Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 9 § kommunallagen jämte följdmotion. Ärendet I detta utlåtande behandlas proposition nr 40

1968-04-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1968:17, Utlåtande i anledning av proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 9 § kommunallagen jämte följdmotion. Ärendet I detta utlåtande behandlas proposition nr 40

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 år 1968

1

Nr 17

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av proposition med

förslag till lag om ändrad lydelse av 9 § kommunallagen

jämte följdmotion.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas proposition nr 40 (komm.dep.) och följdmotionen

II: 1013 av herr Nyberg (fp).

I propositionen föreslås sådan ändring av 9 § kommunallagen (KL), att

avsteg skall kunna göras från den f. n. obligatoriska föreskriften i paragrafen

att valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje.

Hemställan i motionen avser:

»A. 1. att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 40,

2. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om utredning

och förslag i frågan till 1968 års höstriksdag eller till 1969 års riksdag;

B. att riksdagen — därest yrkandena under A. icke skulle bifallas —

vidtar en sådan ändring i 9 § kommunallagen, att det klart utsägs att avsteg

från regeln om sammanhängande gränslinje för valkrets skall kunna

ske endast vid kommunsammanläggningar;

C. att vederbörande utskott i händelse av bifall till yrkandet under B.

utarbetar erforderlig ändring i lagtexten».

Gällande bestämmelser och deras bakgrund

Enligt 9 § första stycket KL skall kommun med mera än 40 000 invånare

delas in i valkretsar för val av fullmäktige. Är folkmängden mindre men

överstiger den 10 000 invånare, får valkretsindelning ske om det anses lämpligt.

Kommun med högst 10 000 invånare får delas in i valkretsar endast om

synnerliga skäl föreligger. För valkretsindelningen gäller enligt 9 § andra

stycket KL två obligatoriska föreskrifter, nämligen att valkrets skall kunna

beräknas komma att utse minst tio fullmäktige och att valkrets skall kunna

omslutas med en sammanhängande gränslinje. Mandaten fördelas mellan

valkretsarna efter ett proportionellt system (9 § tredje stycket). Valkretsindelningen

och fördelningen av mandaten mellan valkretsarna görs av länsstyrelsen

efter framställning eller hörande av fullmäktige (9 § fjärde stycket).

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 2 avd. Nr n

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 år 1968

Föreskriften att valkrets för val av fullmäktige skall kunna omslutas med

en sammanhängande gränslinje tillkom år 1909 i samband med att det proportionella

valsystemet infördes (prop. 1907: 29, ISäU: 4 och 6, rskr 148).

Motsvarande föreskrift infördes då också för den landstingskommunala valkretsindelningen.

Med anledning av att i ett fall bestämmelsen inte kunde

iakttas på grund av andra obligatoriska föreskrifter för landstingskommuns

indelning i valkretsar ändrades bestämmelsen så att den inte längre blev

obligatorisk. Den skulle tillämpas bara om det var möjligt (prop. 1950: 36,

KU: 1, rskr 13). I förarbetena till lagändringen framhölls att det förhållande

som hade uppstått i det aktuella fallet uppenbarligen inte var tillfredsställande.

Det kunde inte uteslutas att samma situation skulle kunna inträffa

inom ett annat län. Några farhågor för att ändringen skulle få vidare konsekvenser

ansågs inte behöva hysas (prop. 1950: 36 s. 6). — Bestämmelsen

gäller oförändrad enligt 11 § landstingslagen.

Departementschefen

Departementschefen anför följande:

Enligt fastlagda riktlinjer (prop. 1961: 180, KU 1962: 1, rskr. 64) skall

framtida kommunsammanläggningar och vissa ändringar i den kommunala

indelningen ske enligt planer som Kungl. Maj :t fastställt. De sålunda planerade

kommunerna utgör i allmänhet block av nuvarande kommuner eller

delar av kommuner.

Kommunsammanläggningar enligt dessa planer förutsätts i regel ske på

frivillig grund. Det inträffar inte sällan att några kommuner inom ett kommunblock

enas om sammanläggning men att återstående kommun eller kommuner

inom blocket vill vänta med samgåendet till en senare tidpunkt. Undantagsvis

kan inträffa att kommun som förutsätts bli bildad genom en sådan

partiell sammanläggning består av geografiskt skilda områden. Därvid

kan det bli omöjligt att tillämpa bestämmelserna om valkretsindelning. Skall

kommunen delas in i valkretsar och är befolkningsunderlaget i något av områdena

inte tillräckligt för tio fullmäktigemandat kan nämligen föreskriften

att valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje inte

iakttas.

Frågan om en sammanläggning som inte omfattar ett helt kommunblock

bör komma till stånd skall — liksom frågor om andra primärkommunala

indelningsändringar — bedömas enligt lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om

ändring i kommunal och ecklesiastik indelning. Av 3 § följer att sammanläggning

av kommuner som är överens härom skall komma till stånd om indelningsändringen

bedöms vara fördelaktig bl. a. för den kommunala förvaltningen

eller den ekonomiska utvecklingen i orten eller kan beräknas

medföra utjämning i kommunala bördor. Den omständigheten att kommun

som förutsätts bli bildad genom sammanläggningen inte utgör ett geografiskt

sammanhängande område torde inte i och för sig vara något hinder mot

sammanläggningen.

Av vad jag har sagt nu framgår att det kan komma att bildas kommuner

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 år 1968

3

där en valkretsindelning inte kan göras så att både föreskriften att valkrets

skall ha minst tio fullmäktigemandat och föreskriften att valkretsen skall

kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje kan iakttas. Förhållandet

är uppenbarligen inte tillfredsställande. Bestämmelsen att valkrets

skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje bör därför ändras

på samma sätt som motsvarande bestämmelse om den landstingskommunal

valkretsindelningen ändrades år 1950. Det bör alltså sägas i 9 §

andra stycket KL att varje valkrets om möjligt skall utformas så, att den

kan omslutas med en sammanhängande gränslinje. När avsteg görs från

huvudregeln bör det självfallet inte göras större än som är nödvändigt.

Ändringen bör träda i kraft omedelbart.

Stadgandets nuvarande och föreslagna lydelser är följande:

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

9 §•

För val----------inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages, att Vid valkretsindelning iakttages, att

varje krets kan beräknas komma att varje krets kan beräknas komma att

utse minst tio fullmäktige med till- utse minst tio fullmäktige med till
lämpning

av vad i följande stycke lämpning av vad i följande stycke

sägs; att delar av samma by eller sägs; att delar av samma by eller

hemman ej utan synnerliga skäl för- hemman ej utan synnerliga skäl förläggas

till olika valkretsar; att varje läggas till olika valkretsar; att varje

valkrets skall kunna omslutas med valkrets om möjligt utformas så, att

en sammanhängande gränslinje; den kan omslutas med en samman
samt

att antalet fullmäktige för hela hängande gränslinje; samt att anta
kommunen

kan beräknas bliva lika let fullmäktige för hela kommunen

fördelat på de särskilda valkretsarna kan beräknas bliva lika fördelat på

i den mån det utan olägenhet kan de särskilda valkretsarna i den mån

ske. det utan olägenhet kan ske.

I varje------—------genom lottning.

Om indelning--— ■—------i ärendet.

Beslut om-----—-----nästa val.

Motionen

Motionären anför, att den lagändring som föreslås i propositionen kan

komma att missbrukas. Den föreslagna utformningen av paragrafen ger

inga garantier för att den kommer att tillämpas endast i de fall, då det rör

sig om kommunsammanläggningar. Om en lagändring skall beslutas med

anledning av propositionen bör i lagtexten klart utsägas, att den skall få

tillämpas endast i sådana fall. Motionären ifrågasätter emellertid, om inte

frågan borde närmare utredas, innan beslut fattas. Även andra lösningar än

den som föreslagits i propositionen torde nämligen enligt motionären vara

möjliga. Lagen skulle sålunda t. ex. kunna ändras så, att en valkrets under

vissa förutsättningar skall få rätt att välja mindre antal än tio fullmäktige.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 år 1968

Utskottet

Propositionen åsyftar att möjliggöra valkretsindelning i kommun, som

består av geografiskt åtskilda områden. Med hänsyn till att sådan kommun

kan komma att bildas vid partiell sammanläggning inom kommunblock erfordras

uppenbarligen en ändring i detta syfte av nu gällande regler. Förslaget

ansluter sig till den ordning, som redan nu gäller beträffande den landstingskommunala

valkretsindelningen. Den föreslagna ändringen innebär, att

avsteg från föreskriften att valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande

linje endast får göras om ingen annan möjlighet står till buds.

Det får förutsättas, att avsteg från huvudregeln inte görs större än som

är nödvändigt. Några farhågor för missbruk torde inte behöva hysas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen med avslag på motionen II: 1013 bifaller

proposition nr 40.

Med hänsyn till önskvärdheten av att lagändringen kan träda i kraft före

instundande månadsskifte hemställer utskottet också,

att kamrarna företar ärendet till avgörande efter endast

en bordläggning.

Stockholm den 23 april 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Torsten Andersson

(ep), Carl Albert Anderson (s), Sveningsson (h), fru Segerstedt Wiberg

(fp), herrar Dahl* (s), Sörlin* (s), Hernelius (h), Sörenson (fp) och Ivar

Andersson (s); samt

från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Hamrin i Jönköping

(fp), Henningsson* (s), Wahlund (ep), Magnusson i Tumhult (h), fru Thunvall

(s), herrar Johansson i Trollhättan (s), Nelander (fp) och Larsson i

Luttra (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680026

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:169 Skrivelse till Konungen i anledning av ''proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av\ 9 8 kommunallagen. a1 i texten