Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

1968-05-09 · 251 sidor, varav 235 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 235 av 251 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1968:20, Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

1

Nr 20

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av proposition

med förslag till partiell författningsreform m. m.

Ärendet

I detta betänkande behandlas tre propositioner, nämligen

1) proposition nr 27 med förslag till partiell författningsreform;

2) proposition nr 87 med förslag till förlängning av det provisoriska valsystemet

för andrakammarvalen och till vissa ändringar i vallagarna; samt

3) proposition nr 92 med förslag till vissa grundlagsändringar.

Vidare behandlas i betänkandet 50 motionsärenden, dels vissa från allmänna

motionstiden, dels följdmotioner till propositionerna ävensom en till

utskottet hänvisad punkt i redogörelsen från Nordiska rådets svenska delegation,

avseende rösträttsåldern.

Slutligen framlägger utskottet i betänkandet vissa förslag med begagnande

av sin initiativrätt.

Propositionernas huvudsakliga innehåll

Proposition nr 27

Propositionen innebär ett fullföljande av den uppgörelse i författningsfrågan

som träffades våren 1967 mellan representanter i grundlagberedningen

för de fyra stora politiska partierna. På alla politiskt väsentliga

punkter föreslås i propositionen samma lösningar som grundlagberedningen

förordat.

1 propositionen föreslås sålunda att tvåkammarriksdagen skall ersättas

med en enkammarriksdag bestående av 350 ledamöter. Samtliga ledamöter

skall utses i direkta val. Den ordinarie valperioden för riksdagen skall vara

tre år, och treåriga valperioder föreslås också för landsting samt stads- och

kommunalfullmäktige. Riksdags- och kommunalvalen skall äga rum samma

dag (gemensam valdag).

För valen till riksdagen föreslås ett nytt proportionellt valsätt. Detta är

så konstruerat att partiernas representation i riksdagen skall bli proportionell

mot deras resp. röstsiffror i hela landet. Av de 350 mandaten i riksdagen

skall 310 fördelas inom valkretsarna medan återstående 40 mandat skall

användas för att utjämna de avvikelser från riksproportionaliteten som kan

uppstå vid fördelningen inom valkretsarna. För att motverka långtgående

partisplittring i riksdagen har valsystemet försetts med vissa spärrar mot

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 20

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

småpartier. Huvudregeln är att endast parti som har fått minst 4 % av rösterna

i hela landet får delta i mandatfördelningen. Parti med färre röster

skall dock få delta i mandatfördelningen i valkrets där partiet har fått minst

12 % av rösterna.

Alla mandaten i riksdagen förutsätts komma att bli besatta med kandidater

som nominerats lokalt i valkretsarna. Något bostadsband skall emellertid

inte finnas.

Samtidigt med övergången till enkammarriksdag skall enligt förslaget införas

bestämmelser om misstroendeförklaring och entledigande av statsråd,

vilka innebär att regeringens parlamentariska ansvar blir grundlagfäst.

En majoritet av riksdagens ledamöter skall kunna avge misstroendeförklaring

mot regeringen eller mot enskilt statsråd med verkan att den

som drabbas av förklaringen måste avgå om inte nyval till riksdagen utlyses

inom en vecka från förklaringen.

I annat fall än då misstroendeförklaring har avgetts skall statsråd entledigas

när statsministern begär det. Om statsministern avgår eller avlider,

skall övriga ledamöter av regeringen entledigas.

Nyval till riksdagen skall anordnas när statsministern begär det. Anordnas

nyval skall det ankomma på regeringen att avgöra om pågående riksdagssession

skall fortsätta eller avbrytas i avbidan på utgången av nyvalet.

I propositionen läggs också fram förslag om vissa ändringar i riksdagens

arbetsformer. Bl. a. föreslås ändringar beträffande antalet ledamöter i utskotten

och inrättande av ett fjärde lagutskott. Antalet ledamöter i utrikesnämnden

skall enligt förslaget minskas till nio och i samband därmed skall

den nuvarande personalunionen mellan utrikesnämnden och utrikesutskottet

upphävas. Riksdagens vårsession skall i undantagsfall kunna förlängas

till den 15 juni, och höstsessionen skall kunna börja något tidigare än hittills.

Vissa debattrestriktioner införs vid riksdagens överläggningar och

talmannen skall i viss utsträckning kunna bestämma ordningen mellan talarna

i riksdagens debatter.

Ytterligare föreslås i propositionen nyheter beträffande valförfarandet.

Vid de val som förrättas samma dag skall användas valsedlar med olika färg

för olika slag av val — gula valsedlar för riksdagsval, blå för landstingsval

samt vita för städs- och kommunalfullmäktigval. Papper till valsedlar skall

tillhandahållas kostnadsfritt genom statens försorg. Vissa uppmjukningar

skall enligt förslaget göras i vallagarnas bestämmelser om kassation av valsedlar

på grund av felaktig utformning eller på grund av misstag från väljarnas

sida i samband med valförrättningen.

Författningsreformen föreslås träda i kraft den 1 januari 1971. Det innebär

att det första valet till enkammarriksdagen kommer att hållas samtidigt

med de allmänna kommunalvalen i september 1970.

Författningsförslagens lydelser framgår av bilagorna 2 och 3.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

3

Proposition nr 87

I propositionen föreslås bl. a. att det proportionella valsystem med jämkad

mldatalsmetod och kartellförbud som provisoriskt tillämpats vid andrakainmarvalen

sedan år 1952 skall tillämpas även vid andrakammarvalen hösten

1968. Vidare föreslås för samma val provisoriska regler om valsedels ogiltighet

i syfte att förebygga onödig kassation i vissa kommuner där kommunalval

kommer att hållas samtidigt med andrakammarvalen. Propositionen

innehåller också förslag om ändringar i vallagstiftningen för att göra det

möjligt för sådana röstberättigade som är intagna i eller tjänstgör på kriminalvårdsanstalt

att i större utsträckning än nu delta i val.

Slutligen föreslås i propositionen vissa ändringar i gällande bestämmelser

om valdistriktsindelningen och om ansvaret för kostnaderna för röstkortsblanketter.

Lagförslagen är intagna i bilaga 4.

Proposition nr 92

I propositionen föreslås att rösträttsåldern vid val till riksdagen skall sänkas

med ett år. Rösträtt skall således inträda året efter fyllda 19 år.

I valbarhets- och behörighetsvillkoren för riksdagsledamöter föreslås ändringar

och förenklingar. Den särskilda valbarhetsåldern, 23 år, skall enligt

förslaget slopas. För uppdrag som riksdagsledamot skall i framtiden inte

krävas annat än att vederbörande är svensk medborgare och myndig.

Vidare innehåller propositionen förslag som innebär att postmedlens nuvarande

karaktär av bevillning upphör och att postavgifterna i princip skall

bestämmas av Ivungl. Maj :t.

Riksdagens lönedelegation föreslås få befogenhet att på riksdagens vägnar

godkänna förslag till lönegradsplacering m. m. även för vissa högre tjänster

i statsförvaltningen som inte är föremål för förhandlingsöverenskommelse.

Slutligen föreslås att i grundlagarna införs regler om luir expeditioner

skall undertecknas i Konungens ställe i sådana undantagssituationer då

statsrådets ledamöter skall föra riksstyrelsen.

Författningsförslagen framgår av bilagorna 2, ö och 6.

Motionernas huvudsakliga innehåll

I bilaga 1 intas en förteckning över motionerna med angivande av samtliga

motionärers namn och partitillhörighet samt yrkandenas avfattning.

Här ges endast korta sammanfattningar av motionernas huvudsyften. Numreringen

här är densamma som i bilaga 1. Till dessa nummer hänvisas

också i utskottets yttrande och hemställan liksom i reservationerna.

1) 1:209 och 11:267 avser en närmare reglering av den kommunala

kompetensen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

2) I: 211 och II: 268 avser sänkning av rösträttsåldern till året efter fyllda

18 år.

3) I: 450 och II: 562 avser en utredning om åtgärder för att stärka den

kommunala demokratin.

4) 1:508 och 11:645 avser att riksdagsstadgans föreskrifter om krigsdelegationens

uppgifter i fredstid skall upphävas.

5) 1: 513 och II: 640 avser att en enkammarreform skall bygga på skilda

riksdags- och kommunalval, fyraåriga mandatperioder och nuvarande valmetod

samt träda i kraft 1973.

6) I: 514 och II: 637 har samma syfte som 2).

7) I: 515 och II: 639 avser utredning och förslag om sänkning av valbarhetsåldern.

8) 1:516 och 11:641 avser en total översyn av kommunallagarna sedan

pågående utredningsarbete på området slutförts.

9) I: 517 och II: 638 avser sänkning av rösträtts- och valbarhetsåldrarna

till året efter fyllda 18 år.

10) I: 756 avser en vetenskaplig undersökning om kommunalpolitikens

roll i 1970 års valrörelse.

11) I: 757 och II: 987 avser översyn av reglerna om vem som får inneha

statsrådsämbete.

12) 1:758 och 11:989 avser att arbetet på en total författningsreform

skall bedrivas med skyndsamhet.

13) 1: 759 och II: 964 avser att vårsessionens avslutande inte skall kunna

uppskjutas utöver nuvarande slutdag.

14) 1:760 och 11:975 avser att statsråd skall kunna själv begära entledigande,

oberoende av statsministern.

15) 1:761 och 11:991 avser ett lägre antal ordinarie utskottsplatser i

enkammarriksdagen.

16) I: 762 och II: 992 tar upp reglerna om hur man skall avveckla den

situation där samma person valts i flera valkretsar eller för flera partier.

17) I: 763 och II: 969 avser att talmannen i enkammarriksdagen inte

skall ha rösträtt och att ersättare skall ingå på hans plats i riksdagen.

18) I: 764 och II: 968 avser att ledamotsantalet i enkammarriksdagen

skall fastställas till 300.

19) I: 765 anknyter till 5) och avser avslag på proposition nr 27 om inte

reformens ikraftträdande uppskjuts till 1973.

20) I: 766 och 11:972 avser att folkmängden och inte antalet röstberättigade

skall ligga till grund för mandatfördelningen mellan valkretsarna.

21) 1: 767 och 11:967 avser att riksdagsstadgans föreskrifter om krigsdelegationens

uppgifter i fredstid skall intas i grundlag.

22) I: 768 och 11:971 avser att en regel om att varje valkrets skall ha

minst tre mandat skall bibehållas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

5

23) I: 885 och II: 1142 avser underlättande av valdeltagande för dem som

är intagna på allmänna anstalter för alkoholmissbrukare.

24) 1:886 och II: 1141 avser att det provisoriska valsystemet för andrakammar-

och kommunalvalen skall göras definitivt för alla sådana val.

25) 1:897 och 11:1157 avser att rätten att fastställa postavgifter inte

skall delegeras till postverket före ställningstagandet till resultaten av

1961 års affärsverksutredning.

26) 1:898 och 11:1158 avser avslag på förslaget att upphäva postmedlens

karaktär av bevillning.

27) I: 899 och 11:1159 har samma syfte som 2).

28) 1: 900 och II: 1156 har samma syfte som 26).

29) 1:901 och II: 1196 avser grundlagsändring som klargör att rösträtten

är oberoende av bosättning i riket.

30) II: 141 avser att förbud mot att tala från manuskript skall försöksvis

prövas under årets höstsession.

31) II: 646 avser att den som har rösträtt även skall vara valbar.

32) 11:648 avser att enkammarriksdagens ledamotsantal skall fastställas

till 290.

33) II: 965 avser att gemensam valdag med treårsintervaller skall antas

som provisorium och att en parlamentarisk arbetsgrupp skall tillsättas för

övervägande av den kommunala demokratins problem.

34) 11:966 avser en översyn av reglerna om tagande och återtagande av

initiativ i riksdagen.

35) 11:970 avser att riksdagen skall få rätt att besluta om generella

debattrestriktioner.

36) II: 973 tar upp samma fråga som 16).

37) 11:974 avser förslag till regler, innebärande att poströsterna medtas

i den preliminära röstsammanräkningen.

38) II: 976 avser en spärr mot småpartier, innebärande krav på 3 % av

rösterna i riket för mandattilldelning, samt en utsträckning av den allmänna

motionstiden.

39) 11:977 avser att mandatperioderna för kommunernas styrelser och

nämnder skall sammanfalla med dem för de beslutande församlingarna.

40) II: 978 har samma syfte som 18).

41) II: 979 avser ändrad lydelse av 4 § regeringsformen om förhållandet

mellan konung och statsråd samt bibehållande av kontrasignationsplikten.

42) 11:980 avser att riksdagens sekreterare och kansli skall anges i riksdagsordningen.

43) II: 981 avser förslag till nytt valsystem som gynnar personval.

41) II: 982 tar upp vissa frågor rörande rätten att förordna om nya val

o:ii avbryta riksdagens arbete.

45) II: 983 avser en spärr mot småpartier, innebärande krav på 3 % av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

rösterna i riket för mandattilldelning, samt att parti som fått 12 % av rösterna

i en valkrets skall kunna få även utjämningsmandat.

46) II: 984 avser skilda riksdags- och kommunalval samt fyraåriga mandatperioder.

47) 11:985 avser att nuvarande valmetod skall bibehållas.

48) 11:986 avser att regeringens praxis att inhämta yttranden från regeringsrätten

skall ges grundlagsstöd.

49) II: 988 avser att rätten att förordna om nyval skall avskaffas.

50) II: 990 avser en parlamentarisk utredning om den kommunala demokratins

problem vid införande av gemensam valdag.

Av dessa motioner har 1)—9) och 30)—32) väckts under allmänna motionstiden,

10)—22) och 33)—50) i anledning av proposition nr 27, 23)

och 24) i anledning av proposition nr 87 samt 25)—29) i anledning av proposition

nr 92.

Utskottsinitiativens huvudsakliga innehåll

Utskottet föreslår till en början nya grundlagsregler om konstitutionsutskottets

granskningsuppgifter i nära anslutning till författningsutredningens

förslag. Det skall åligga utskottet att granska statsrådens ämbetsutövning

och regeringsärendenas handläggning. Riksdagens ledamöter och

övriga utskott skall kunna påkalla granskning i uppgivna hänseenden genom

skriftlig anmälan till konstitutionsutskottet. Detta skall årligen, ävensom

eljest om skäl föreligger, meddela riksdagen vad det vid sin granskning

funnit förtjäna uppmärksamhet. Riksdagen skall äga göra framställning

till regeringen i anledning av utskottets meddelanden.

I anslutning till de förra året beslutna reformerna beträffande riksdagens

ombudsmannaämbeten föreslår utskottet ändrade regler om ställföreträdare

för ombudsmännen. Dessa skall inte längre vara personliga utan

väljas till erforderligt antal, var och en för sin fyraårsperiod fristående

från ombudsmännens valperioder.

Även förra årets reformer beträffande riksdagens revisorer liar föranlett

förslag till grundlagsändringar. Uppgiften anges som att granska statsverkets

tillstånd, styrelse och förvaltning, utan särskilt angivande av riksbanken

och riksgäldskontoret. Mandatperioden föreslås fastställd till tre

år. Ordförande och vice ordförande skall väljas av riksdagen. De nuvarande

bestämmelserna om revisorernas anmärkningar skall ersättas med

en hänvisning till föreskrifter som riksdagen utfärdar.

Utskottet föreslår vidare att riksdagens krigsdelegation skall kunna tråda

i riksdagens ställe vid omedelbar krigsfara, om statsministern och minst

två tredjedelar av talmanskonferensens ledamöter är ense därom. Vidare

föreslås att de personliga suppleanterna för delegationens ledamöter skall

avskaffas och ersättas med befogenhet för delegationen, då den trätt i riksdagens

ställe, att inkalla annan ledamot av riksdagen alt ingå i delegationen

om ledamot avlider eller får varaktigt förfall.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968 7

Utskottet föreslår i övrigt bl. a. att 80 § riksdagsordningen, som indirekt

berör riksdagens personal- och förvaltningsorganisation, skall förenklas så

att den inte ingår på detta ämne och att riksdagen skall besluta att en utredning

om personal- och förvaltningsorganisationen i enkammarriksdagen

skall tillsättas av talmanskonferensen våren 1969.

O

Utskottet

Det förslag till partiell författningsreform som behandlas i detta betänkande

syftar till djupgående förändringar av den svenska demokratins

funktionssätt. Den genom 1866 års representationsreform tillskapade tvåkammarriksdagen

föreslås ersatt av en enkammarriksdag. Valen till denna

skall samordnas med valen till landstingen och de kommunala fullmäktigförsamlingarna

på gemensam valdag. Mandatperioden för den nya riksdagen

liksom för landstingen och fullmäktige föreslås bli tre år. Det provisoriska

valsystem, som sedan 1952 tillämpats vid valen till andra kammaren

och som bl. a. innebär att mandatfördelningen sker i slutna valkretsar,

föreslås ersatt med ett nytt system som bereder riksproportionell representation

för de deltagande partierna med en spärr mot småpartier, innebärande

krav på viss minsta röstandel i hela riket för mandattilldelning.

Den nya riksdagen kommer att få delvis andra arbetsvillkor än de nuvarande

kamrarna. Den föreslås få 350 ledamöter vilket medför bl. a. att vissa

möjligheter till tidsbegränsning av anföranden får öppnas och att utskottsorganisationen

underkastas vissa justeringar. Utöver dessa reformer föreslås

att parlamentarismens grundsatser skall bringas till uttryck i grundlagarna.

I viss utsträckning innebär dessa förslag endast en kodifiering av

vad som redan nu uppfattas som konstitutionell praxis, men flera nyheter

föreslås också, främst införande av misstroendeförklaring som en form för

utkrävande av regeringens parlamentariska ansvar.

Reformförslagen har föregåtts av ett mångårigt utredningsarbete och

omfattande förhandlingar mellan de stora politiska partierna. Redan 1954

tillsattes författningsutredningen med uppgiften att utifrån en samlad översyn

av demokratins funktionsproblem företa en modernisering av vår författning.

Under arbetets gång nådde utredningen uppfattningen, att detta

uppdrag inte kunde fullgöras med reformförslag inom gällande grundlagars

ram utan att en helt ny författning måste utarbetas. Ett förslag därtill framlades

i fyra betänkanden 1963. Efter remissbehandlingen av dessa samt

överläggningar mellan de stora politiska partierna nåddes småningom enighet

om att förslaget inte utan överarbetning kunde läggas till grund för en

reform och att det vidare arbetet på frågan borde bedrivas i etapper, med

sikte på att om möjligt förelägga detta års riksdag ett första större relormförslag,

omfattande i huvudsak de ämnen som upptagits i det nu förelig
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 196S

gande. På våren 1966 tillsattes grnndlagberedningen för att besörja det fortsatta

utredningsarbetet, och ett år senare framlade denna ett betänkande

med förslag till partiell författningsreform. Detta har efter remissbehandling

i allt väsentligt lagts till grund för det av regeringen nu framlagda förslaget.

Inom grundlagberedningen har enighet uppnåtts utom på två punkter.

En ledamot har reserverat sig till förmån för ett lägre ledamotsantal för den

nya riksdagen och en annan mot att rätten att förordna om nyval till riksdagen

föreslås bibehållen. Beredningen har bedrivit sitt arbete i nära kontakt

med de stora politiska partierna för att försäkra sig om en så bred

anslutning som möjligt till de framlagda förslagen. Den enighet som slutligen

uppnåtts har inte varit lättvunnen. I vissa delar liar beredningens förslag

fått karaktären av en kompromiss mellan skilda ståndpunkter.

En förutsättning för att en så vittgående författningsreform som den

föreslagna skall kunna genomföras är att den vinner stöd av en klar majoritet

inom samtliga de stora politiska partierna. Det är nödvändigt att så

långt möjligt söka vinna enighet kring demokratins funktionssätt och de

skilda åsiktsriktningarnas arbetsvillkor och begränsa meningsbrytningarna

till de politiska sakfrågorna. Det kan konstateras att erforderlig förankring

idag endast kan uppnås för en författningsreform som bygger på de av

grundlagberedningen utarbetade principerna. Ett förkastande av dessa eller

av någon väsentlig del i förslaget, vilket måste betraktas som en sammanhängande

helhet, innebär därför att en större reform av vårt statsskick får

uppskjutas på obestämd, sannolikt ganska lång tid.

Det följer av det sagda att utskottets granskning haft delvis andra förutsättningar

i detta ärende än som vanligen är fallet. Utskottet har haft att

först ta ställning till förslagets principer i stort och som en helhet. Om detta

ställningstagande utfallit negativt, hade en vidare detaljgranskning varit

ändamålslös, då något alternativt förslag, som haft bättre utsikter att vinna

allmän anslutning, inte kunnat framläggas. Då ställningstagandet utfallit

positivt, har det varit utskottets uppgift att sakgranska de framlagda författningsförslagen

i deras detaljer men med begränsningen, att utskottet

inte kunnat framföra ändringsförslag som rubbat huvudprinciperna.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka det framlagda förslagets huvudprinciper.

De skiljaktigheter i bedömningen av de olika leden i förslagen,

som framkommit i den tidigare debatten i frågan, har givetvis kommit till

synes även inom utskottet. Det saknas anledning att här utveckla den argumentering

som förts för olika uppfattningar om förslagets skilda delar. Den

redovisning av synpunkter och ståndpunkter, som lämnats av grnndlagberedningen

och av departementschefen, är tillfyllest och täcker även utskottets

överläggningar. Utskottet begränsar sig därför till att i korthet uttala,

att det vid en samlad bedömning av det framlagda förslaget, av de fördelar

och nackdelar som från skilda utgångspunkter kan anses följa av dess

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

antagande, ansett dess genomförande innebära en betydande vinning för

den svenska demokratins funktionssätt.

Om förevarande förslag genomförs, har den första stora etappen på en

total författningsreform slutförts. Inom grundlagberedningen pågår fortsatta

överväganden i syfte att utarbeta en helt ny författning. I motionerna

I. 758 och II: 989 (nr 12 i förteckningen) hemställs att riksdagen i detta

sammanhang uttalar, att det vidare reformarbetet bör bedrivas med skyndsamhet

så att nya grundlagar, som underlättar för statsmakterna att effektivt

verka i en fördjupad demokrati, skall kunna antas utan dröjsmål. Motionärerna

anför en rad frågor och synpunkter som de finner böra beaktas

i detta sammanhang. Utskottet instämmer i motionärernas önskemål om

att det vidare arbetet på en total författningsreform bedrivs med all den

skyndsamhet som uppgiftens karaktär medger. Detta sker också genom

grundlagberedningen. Uppgiften är emellertid otvivelaktigt stor och vansklig.

Det kan förväntas att de frågor och synpunkter som motionärerna framfört

kommer att bli behandlade. Utskottet finner med hänsyn härtill inte

anledning till något särskilt initiativ från riksdagens sida beträffande grundlagberedningens

vidare arbete.

I det följande kommer utskottet att närmare redogöra för förslagets innebörd

i de väsentliga sakfrågorna samt redovisa sin granskning av enskildheterna

i detsamma och av väckta följdmotioner. I detta sammanhang upptar

utskottet även till behandling proposition nr 87 med vissa förslag beträffande

vallagarna, proposition nr 92 med förslag till vissa ytterligare grundlagsändringar,

följ dmotioner till dessa propositioner samt några under den

allmänna motionstiden väckta motioner. Utskottet framlägger också på

eget initiativ vissa förslag till grundlagsändringar.

Den gemensamma valdagen och den kommunala demokratin

Det valtekniska sambandet mellan riksdagsvalen och de kommunala valen

ar det led i det nu upptagna frågekomplexet som mest stått i centrum för

meningsbrytningarna i författningsdebatten. Valens samordning till gemensam

valdag har visat sig utgöra den enda lösning som kunnat vinna anslutning

från de skilda åsiktsriktningarna. Den har inte från något håll framförts

som ett önskemål i första hand men har befunnits utgöra en kompromiss

som i erforderlig utsträckning tillgodoser intressen som från olika

utgångspunkter framstått som vitala.

Utskottet skall inte här ingå på den debatt som lett fram till förslaget om

gemensam valdag eller som förts kring detta. Utskottet godtar förslaget som

en kompromisslösning vilken är nödvändig för att en enkammarreform nu

skall kunna beslutas. Detsamma gäller mandatperiodernas förkortnin® till

tre år.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Oavsett de skiftande bedömningar som anlagts i övrigt har enighet rått

inom utskottet kring flera aspekter på de nu aktuella frågorna. Sålunda har

det framstått som en bestämd fördel med den föreslagna ordningen, att

någon oklarhet inte vidare kommer att råda om vilken rikspolitisk betydelse

de kommunala valen bör tillmätas, vilket kan bli förhållandet med nuvarande

system. Det står också klart att man med en gemensam valdag undgår de

risker för minskat valdeltagande som kan vara förenade med kommunala

val utan direkt rikspolitisk effekt, risker vilkas storlek i och för sig gjorts

till föremål för olika bedömningar. Enighet råder emellertid å andra sidan

också om att en samordning av riksdagsvalen och de kommunala valen föranleder

vissa farhågor för att de kommunala frågorna skall komma mera i

bakgrunden för intresset än med nuvarande system och att en sådan konsekvens

skulle vara till nackdel för den kommunala demokratin.

Sedan den gemensamma valdagen accepterats har utskottet funnit sig

böra ägna särskild uppmärksamhet åt sistnämnda problem, reformens möjliga

återverkningar på den kommunala demokratin. Det är självfallet att

man kan hysa olika meningar om i hur hög grad de angivna farhågorna är

berättigade. Utskottet har noterat att styrelserna för Svenska kommunförbundet

och Svenska landstingsförbundet förklarat sig godta den kompromiss,

som träffats inom grundlagberedningen, och att Svenska stadsförbundet

avstått från ett bestämt ställningstagande. Utskottet delar den åsikt som

uttalats i kommunförbundets remissyttrande, att man kan utgå från att de

politiska partierna känner sitt ansvar för den kommunala självstyrelsen

och beaktar behovet av en avvägning mellan rikspolitik och kommunalpolitik

i valrörelserna. Det är angeläget att sistnämnda intresse iakttas även

av massmedia, särskilt genom att de kommunala problemen erhåller utrymme

i radions och televisionens sändningar.

Emellertid råder som nämnts enighet inom utskottet om alt farhågorna

föi'' ogynnsamma följder för den kommunala demokratin inte bör avfärdas

som obefogade. Utskottet har därför funnit anledning att i detta sammanhang

företa till behandling inte hara vissa löljdmotioner, som tagit

upp den kommunala problematiken, utan också några under den allmänna

motionstiden väckta motioner i vilka, delvis med anknytning till förslaget

om gemensam valdag, framställts yrkanden om en översyn av den kommunala

demokratin från skilda synpunkter.

Allmänna utredningar rörande den kommunala självstyrelsen har begärts

i tre motionspar från den allmänna motionstiden. I motionerna I: 209

och 11: 267 (nr 1 i förteckningen) hemställs om en översyn av nu gällande

kommunallag. Av motiveringen framgår emellertid att syftet är mera begränsat

än yrkandet antyder. Motionärerna önskar närmast en klarare reglering

av kommunernas kompetens. De framhåller, att gränserna mellan statliga,

landstingskommunala och primärkommunala uppgifter alltmer utsuddats

under senare år, och finner det mindre tillfredsställande att bedöm
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

11

n in gar av kompetensens omfattning i så stor utsträckning sker mera utifrån

praxis och prejudikat och mindre med ledning av lagstiftningen.

I motionerna I: 450 och 11: 562 (nr 3 i förteckningen) begärs en parlamentarisk

utredning med uppgift att framlägga förslag till stärkande av

den kommunala demokratin. Motionärerna önskar främst en inskränkning

av den statliga kontrollen över kommunerna samt enklare, rättvisare och

effektivitetsbefrämjande bidragsformer. De tar även upp problematiken

kring den gemensamma valdagen. Om denna genomförs är det angeläget,

uttalar motionärerna, alt så goda betingelser som möjligt tillskapas för att

säkerställa förutsättningarna för en engagerande och allsidig kommunal

debatt. I hemställan anges som en särskild uppgift för den förordade utredningen

att framlägga förslag till åtgärder som är ägnade att befrämja den

kommunala debatten vid införande av gemensam valdag.

Även i motionerna I: 516 och II: 641 (nr 8 i förteckningen) hemställs om

en total översyn av kommunallagarna. Denna bör enligt motionärerna komma

till stånd sedan grundlagberedningen, kommunalrättskommittén och

länsdemokrati redningen slutfört sina nuvarande arbetsuppgifter. De redogör

för vad de tre nämnda kommittéerna arbetar med på det kommunala

området och påpekar, att de var för sig utreder delar av ett sammanhängande

problemkomplex. Därigenom uppkommer, uttalar motionärerna, en

betydande risk för att många väsentliga frågor förblir obeaktade och att den

nödvändiga helhetssynen på den kommunala sektorns arbetsvillkor inte i

tillräcklig grad kommer till uttryck i lagstiftningen.

Två följ dmotioner till propositionen om partiell författningsreform har

var för sig tagit upp frågan om den gemensamma valdagens betydelse för

den kommunala demokratin. I motionen II: 965 (nr 33 i förteckningen) uttalas

att den situation som inträder genom den gemensamma valdagen nödvändiggör

tillsättande av en parlamentarisk arbetsgrupp med uppgift att

under åren framöver med uppmärksamhet följa den utveckling, som reformen

medför för den kommunala demokratin, och överväga åtgärder som

kan stärka denna. I arbetsgruppen bör även ingå representanter för de kommunala

förbunden. Hemställan utmynnar i en begäran om en sådan arbetsgrupp.

I huvudsak samma tankar utvecklas i motionen II: 990 (nr 50 i förteckningen)

vari hemställs om en parlamentarisk utredning med uppgift

att framlägga förslag till åtgärder för att stärka den kommunala demokratin

vid införande av gemensam valdag.

Alla dessa motioner utgör ett naturligt uttryck för den stora betydelse

som den kommunala självstyrelsen har för den svenska demokratin. Det är

en angelägen uppgift, om vilken alla partier torde vara ense, att slå vakt

om den kommunala självstyrelsen och verka för att den får bästa möjliga

arbetsvillkor och utvecklingsbetingelser.

Kommunerna befinner sig för närvarande i ett viktigt utvecklingsskede.

Nya framtidsperspektiv har öppnats genom den kommunblocksreform som

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

riksdagen beslöt 1902 och som nu successivt genomförs på frivillighetens

väg. Syftet är att skapa kommunala enheter av sådan storlek och med sådana

resurser som erfordras för ett effektivt handhavande av de stora och

ökande uppgifter som i framtiden kommer att ligga på kommunerna. Utvecklingen

med större enheter ställer emellertid också den kommunala

demokratin inför vissa problem. Avståndet till de enskilda kommunmedlemmarna

ökar. Det är en viktig uppgift att söka främja en fördjupad medborgerlig

förankring för den kommunala självstyrelsen. Mot denna bakgrund

har man att se tillsättandet inom vederbörande departement av en

särskild arbetsgrupp för överläggningar om den kommunala demokratin i

anslutning till kommunblocksreformen. Samtidigt med denna utveckling

på det primärkommunala fältet har starka strävanden framkommit för att

vidga det regionala samarbetet mellan kommunerna och för att stärka och

bygga ut den kommunala självstyrelsen på länsplanet. En allmän översyn

av landstingens organisation och arbetsformer har genomförts av landstingsutredningen

och föranlett lagändringar 1965, syftande till att stärka

landstingen inför deras övertagande av huvudmannaskapet för mentalsjukvården.

I fråga om regionalt samarbete förtjänar erinras om det initiativ

som tagits av Stockholms stad och Stockholms läns landsting, vilka sedan

1964 gemensamt arbetar på tillskapande av ett storlandsting som avses komma

till stånd 1971 och överta en rad viktiga uppgifter utöver de sedvanliga

landstingskommunala. Än mera vittsyftande är det arbete som bedrivs inom

länsdemokratiutredningen, vilken tillsattes i slutet av 1964 på förslag av

utskottet. Dess uppgift är att dra upp de principiella riktlinjerna för en

väsentligt utbyggd kommunal demokrati på länsplanet. Ett principbetänkande

kommer att framläggas inom kort. Som en konsekvens av den utveckling

under senare år, vari några huvudpunkter här angetts, har också

en allmän översyn av den kommunala kompetensen blivit erforderlig. Det

har 1965 uppdragits åt kommunalrättskommittén att verkställa utredning

därom. Slutligen bör antecknas att grundlagberedningen har att överväga

frågan om garantier för den kommunala självstyrelsen i en ny författning.

Utvecklingen går sålunda i riktning mot större uppgifter och ökad betydelse

för kommunerna. Från principiell synpunkt kan två led urskiljas i de

aktuella reformsträvandena. Det ena innebär att tillskapa effektivaste möjliga

kommunala organisation, något som bl. a. förutsätter större enheter och

ökat heltidsengagemang av förtroendemän. Det andra innebär att stärka

den kommunala självstyrelsens folkliga förankring genom att bredda och

fördjupa lekmannainflytandet, engagera medborgarna i de kommunala

angelägenheterna och stimulera en kommunal debatt. Det är med hänsyn

till sistnämnda strävanden som den gemensamma valdagens införande påkallar

särskilda överväganden.

Krav på en övergripande, samlad utredning av den kommunala självstyrelsens

problematik i syfte att stärka den kommunala demokratin har

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 ur 1968 13

framställts i motioner även vid de närmast föregående båda riksdagarna.

Utskottet har i sina av riksdagen godkända utlåtanden instämt i motionernas

syfte men avstyrkt ett initiativ från riksdagens sida med hänsyn till de

redan pågående utredningarna. Utskottet framhöll emellertid 1966 att de

utredningar och överväganden som pågår otvivelaktigt inte täcker alla de

frågor och synpunkter som framförts och att det inte heller uppdragits åt

någon särskild utredning alt verkställa en allmän översyn av den aktuella

problematiken. I sitt utlåtande förra året antecknade utskottet, att utredningsarbetet

då förts viktiga steg framåt, och framhöll, att frågorna skulle

bli föremål för uppmärksamhet i samband med den partiella författningsrevision

som väntades bli beslutad innevarande år.

Vid ställningstagandet till de nu åter framförda utredningskraven är

läget ytterligare förändrat jämfört med förra året. Det pågående utredningsarbetet

har nu hunnit till ett avgörande skede. Länsdemokratiutredningen

kommer som nämnts att framlägga sitt principbetänkande inom

kort, sannolikt till hösten. Kommunalrättskommitténs utredning om den

kommunala kompetensen har fortskridit långt och redan avsatt en lag om

kommunala befogenheter inom turistväsendet. Utgångsläget för utskottets

prövning, vilken för övrigt förutskickades i förra årets utlåtande, är sålunda

gynnsammare än vid föregående tillfällen.

Det är enligt utskottets mening ett starkt önskemål att man får till stånd

en samordning av utredningsarbetet på ifrågavarande område. Utskottet

föreställer sig sålunda att det måste vara svårt t. ex. för kommunalrättslcommittén

att inom ramen för sitt begränsade uppdrag finna en lösning av

frågorna om den kommunala kompetensen, som kan bli varaktig för en

längre framtid. Avgörandena torde på en rad punkter vara beroende av

statsmakternas ställningstaganden i olika hänseenden. Den splittring som

utredningsarbetet på det kommunala området idag uppvisar förklaras av

omständigheterna vid de skilda uppdragens lämnande. Ett initiativ blev

erforderligt vid kommunblocksreformen 1962, ett annat framkom som ett

led i författningsdebatten 1964 och slutligen tillsattes grundlagberedningen

1966. Kommunalrättskommittén har arbetat sedan 1959 och därefter fått

en rad större och mindre uppgifter enligt tilläggsdirektiv. Utskottet utgick

vid sina nämnda ställningstaganden 1966 och 1967 från att en sådan större

översyn av den kommunala demokratins problem som motionerna åsyftade

måste komma till stånd och att det närmast gällde att välja den råtta tidpunkten

för ett sådant initiativ. Denna var enligt utskottets mening inte

inne förrän det pågående utredningsarbetet, som delvis är av grundläggande

natur, förts längre. Både utredningarnas framskridande och den partiella

författningsreformen talar idag för att en sådan samlad översyn som här

åsyftas bör komma till stånd inom kort.

Utskottet kan emellertid inte föreslå att en övergripande utredning av den

kommunala demokratins problem tillsätts omedelbart. En sådan åtgärd

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1008

skulle ytterligare komplicera utredningsläget. Förberedelserna för ett större

initiativ måste också ägnas betydande omsorg. Det är emellertid angeläget

att dessa förberedelser igångsätts och att därvid även den gemensamma valdagens

problematik särskilt uppmärksammas. Utskottet vill därför föreslå

alt en arbetsgrupp med företrädare för de stora politiska partierna och för

de kommunala förbunden tillsätts i anslutning till riksdagens beslut om den

partiella förfatlningsreformen, med uppgift att kartlägga arbetsuppgifterna

och dra upp riktlinjerna för en samlad översyn av den kommunala demokratin.

Det bör särskilt framhållas att en sådan arbetsgrupp och utredning

självfallet inte får utgöra hinder för partiella reformer inom den kommunala

självstyrelsen.

I övrigt finner utskottet inte anledning till något särskilt initiativ från

riksdagens sida i anledning av de behandlade motionerna eller införandet

av gemensam valdag och treåriga mandatperioder.

Ett mera speciellt yrkande har rests i motionen I: 756 (nr 10 i förteckningen)

vilken utgör följdmotion till propositionen om partiell författningsreform.

Motionären föreslår att riksdagen hos regeringen hemställer

om initiativ till en bred vetenskaplig undersökning om kommunalpolitikens

roll i 1970 års valrörelse. För utskottet framstår det som uppenbart

att inte bara den nämnda valrörelsen utan även de därefter följande, liksom

andra aspekter på reformen, måste utgöra intressanta och lockande

objekt för samhällsvetenskaplig forskning. Det är otvivelaktigt angeläget

alt kvalificerad forskning om dessa spörsmål kommer till stånd i nära anslutning

till reformens genomförande och att den får ekonomiskt stöd.

Undersökningar av valrörelser och deras innehåll har förut genomförts.

Forskning rörande den kommunala demokratin har också under senaste

år vunnit betydande understöd av Riksbankens jubileumsfond. Någon sådan

särskild framställning från riksdagens sida, som motionären åsyftar,

lär därför inte vara påkallad. Det skulle knappast heller vara riktigt att

begära ett regeringsinitiativ till en bestämd forskningsuppgift. Denna synes

också ha angetts alltför snävt av motionären. Utskottet finner sig alltså

inte böra föreslå något särskilt initiativ av riksdagen i anledning av denna

motion.

Enkammarriksdagens närmare utformning och arbetssätt

För enkammarriksdagens arbetsformer och funktionssätt har antalet ledamöter

uppenbarligen stor betydelse. Det bar redan nämnts, att olika

meningar uppkommit härvidlag inom grundlagberedningen. Majoriteten

har föreslagil 350 ledamöter. En ledamot har reserverat sig till förmån för

endast 300 ledamöter. Departementschefen har följt beredningens majoritet.

I motionerna I: 761 och 11:968 (nr 18 i förteckningen) hemställs att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

15

antalet ledamöter bestäms till 300. Samma yrkande framförs i motionen

11:978 (nr 40 i förteckningen). Under allmänna motionstiden väcktes

motionen II: 648 (nr 32 i förteckningen) med hemställan att en blivande

enkammarriksdag skulle få 290 ledamöter i enlighet med vad författningsutredningen

föreslog.

Frågan om den nya riksdagens ledamotsantal har varit föremål för en

omfattande diskussion. Av de remissinstanser som yttrat sig på denna

punkt har fem länsstyrelser godtagit 350 ledamöter medan regeringsrättens

ledamöter, Svea hovrätt och sexton länsstyrelser förordat ett lägre antal,

i allmänhet omkring 300, och riktat en delvis hård kritik mot grundlagberedningens

förslag. Även departementschefen har gett uttryck för viss

tvekan men har ansett, att de skäl som anförts för ett lägre ledamotsantal

inte har sådan tyngd att han varit beredd att frångå beredningens förslag.

De skäl som anförts för ett så högt ledamotsantal som 350 kan sammanfattas

så. Riksdagen har nu 384 ledamöter, varför redan siffran 350 innebär

en nedskärning, vilken inte för närvarande kan uppvägas genom införande

av ersättare på sätt författningsutredningen föreslog. En ytterligare

minskning skulle få särskild betydelse för glesbygdernas representation.

Det bör beaktas att kamrarnas sammanlagda ledamotsantal redan

1866 bestämdes till 380, sålunda vid en tid då folkmängden var avsevärt

mindre och antalet röstberättigade vida lägre. Ett högre ledamotsantal ger

större möjligheter att uppehålla kontakter med lokala och regionala problem

och medför en värdefull avlastning för ledamöterna, som inte i så stor

utsträckning behöver påta sig flera funktioner inom riksdagen. En annan

fördel är att det blir större utsikter för att varje stort politiskt parti blir

representerat i varje valkrets.

Till förmån för ett lägre ledamotsantal har väsentligen anförts följande.

Riksdagens arbetsduglighet blir lidande av ett alltför stort antal ledamöter.

Arbetets snabba och effektiva förlopp i utskott och plena gynnas av

ett lägre antal. Mot argumenteringen om glesbygdernas representation har

framhållits att denna inte blivit belagd och dessutom skulle leda till att

ledamotsantalet borde ökas vid fortskridande avfolkning av landsbygden.

Det har också anförts att flertalet av de 50 mandat, som en ökning från

300 till 350 tillför riksdagen, skulle besättas från tätorterna och att glesbygdernas

intressen hör tillgodoses vid partiernas kandidatnominering,

eventuellt också vid valkretsindelningen. Möjligheterna att komma till tals

i riksdagen och framföra lokala synpunkter och önskemål minskar också

med stigande antal ledamöter. Slutligen liar framhållits de högre kostnaderna

vid större ledamotsantal.

Jämförelser med förhållandena i andra länder har anförts till förmån

både för ett högre och för ett lägre antal ledamöter.

Även inom utskottet har delade meningar uppkommit i denna fråga.

Flertalet ledamöter liar emellertid funnit sig höra godta den kompromiss

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

som träffats av grundlagberedningens majoritet. Även vissa av dessa ledamöter

har dock yppat någon tvekan. Som ett viktigt skäl för att inte frångå

beredningens förslag har framstått, att frågan om införande av ersättare

för riksdagens ledamöter inte kan bli föremål för prövning i detta sammanhang.

En betydelsefull fördel med ett högt ledamotsantal är att riksdagens

folkliga förankring därigenom breddas. Inte bara olika landsdelar

och orter utan även skilda yrken och intresseriktningar får större möjligheter

att bli representerade i riksdagen. En ersättarinstitution kan i viss

mån tillgodose detta intresse, och det torde även frånsett detta bli ofrånkomligt

att ånyo överväga ledamotsantalet i den mån ersättare införs. För

närvarande kan utskottet emellertid inte tillstyrka en längre gående minskning

av antalet riksdagsledamöter än grundlagberedningen föreslagit. Utskottet

vill också instämma i departementschefens uttalande, att frågan

om riksdagens storlek inte kan bedömas enbart eller ens huvudsakligen

som en fråga om vad som är bäst från arbetstekniska synpunkter, vilket

utgör kärnpunkten i kritiken mot beredningens förslag. Än mindre tyngd

har enligt utskottets mening hänvisningar till kostnadssynpunkter, vilkas

räckvidd måste vara begränsad. Utskottet tillstyrker sålunda propositionerna

på denna punkt och avstyrker motionerna.

Som en följd av det nu anförda vill utskottet, utan att ta ställning i

sakfrågan, uttala som ett önskemål, att frågan om införande av ersättare

för riksdagens ledamöter behandlas med viss förtur inom grundlagberedningen.

Skulle prövningen utfalla positivt, kan detta bl. a. få konsekvenser

för planeringen av den nya riksdagens lokaler.

Utskottet övergår härefter till frågorna rörande riksdagens arbetsformer.

Det skall därvid till en början understrykas att detta ämne inte har

slutbehandlats av grundlagberedningen. Vad som i detta sammanhang föreslås

är bara sådana ändringar som synts nödvändiga för att en riksdag

med 350 ledamöter skall bli arbetsduglig och bereda riksdagsmännen godtagbara

arbetsmöjligheter. Departementschefen har genomgående följt beredningens

förslag. En fullständig översyn av riksdagens arbetsformer kommer

att företas av grundlagberedningen under dess fortsatta arbete som

syftar till en total författningsreform. Den kommer därvid att kunna beakta

erfarenheterna från enkammarriksdagens första år. Bland ämnen som

helt uppskjutits till nästa etapp av arbetet märks riksdagens budgetbehandling.

I fråga om utskottsorganisationen föreslår grundlagberedningen i huvudsak

följande förändringar. Lagutskottens antal ökas från tre till fyra,

medan övriga utskott kvarstår med oförändrade uppgifter. Personalunionen

mellan utrikesnämnden och utrikesutskottet föreslås emellertid upphävd

och nämndens ledamotsantal begränsat till nio med hänsyn till uppdragets

förtroendekaraktär. Normala antalet ledamöter i utskotten föreslås

bli 17. Konstitutions- och bevillningsutskotten får dock enligt förslaget

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

17

27 ledamöter vartdera och statsutskottet 45. Det sistnämnda beror på att

beredningen anser ledamotsantalet på varje utskottsavdelning böra ökas

från sex till nio.

I motionerna I: 761 och II: 991 (nr 15 i förteckningen) hemställs om

sådana avvikelser från grundlagberedningens förslag att antalet utskottsplatser

minskas. I första hand förordas att något fjärde lagutskott inte inrättas

och att antalet ledamöter i konstitutions- och bevillningsutskotten

bestäms till 21. Om det förstnämnda av dessa förslag inte bifalls, hemställs

om att det normala ledamotsantalet i utskott sänks från 17 till 15. Som

ännu en möjlighet att nedbringa antalet utskottsplatser anges att inte utöka

statsutskottet. Som motivering anförs att svårigheter annars skulle

uppkomma då det gäller att anlita suppleant vid förfall för ordinarie ledamot.

Motionärerna framhåller också att det är av värde med en arbetsfördelning

mellan ledamöter och suppleanter, så att de senare även får inträda

i frågor där de besitter särskild sakkunskap eller det av annat skäl

är önskvärt med eu uppdelning.

Vad först beträffar frågan om inrättande av ett fjärde lagutskott erinrar

utskottet om att riksdagens organisationsutredning redan 1965 föreslog

en sådan reform, vilken också enhälligt tillstyrktes av utskottet. Förslaget

förföll emellertid då det förkastades av första kammaren. Utskottet

har alltså sett denna reform som befogad oberoende av övergång till enkammarsystem.

Denna mening delas av departementschefen. Han framhåller

att de senaste åren har kännetecknats av en stark ökning av lagstiftningsaktiviteten

och att man knappast kan räkna med någon varaktig

återgång till de förhållanden som rått tidigare. Förstärkningen av riksdagens

organisation för lagstiftningsarbete ligger väl i linje med denna utveckling,

som för övrigt fått en parallell i lagrådets utökning 1965 från en

till två avdelningar och innevarande år till tre avdelningar. Som framhölls

i 1965 års ärende och ånyo understrukits av grundlagberedningen kan

riksdagen också med ifrågavarande reform vinna en sakligt bättre arbetsfördelning

mellan lagutskotten än för närvarande. På dessa skäl tillstyrker

utskottet förslaget.

Grundlagberedningens övriga förslag i fråga om utskottsorganisationen

är helt motiverade av övergången till en enkammarriksdag med 350 ledamöter.

De innebär att 218 ordinarie utskottsplatser kommer att stå till förfogande,

utrikesutskottet oräknat. Den nuvarande relationen mellan antalet

ledamöter och antalet ordinarie utskottsplatser i första kammaren

motsvarar med 350 ledamöter 208 ordinarie platser. Förslaget måste ses

1 samband med arbetsförhållandena i den nya riksdagens plena. Den enskilde

ledamoten kommer ofrånkomligen att få sina möjligheter till aktivitet

i riksdagsdebatterna beskurna i förhållande till dagens läge. Det måste

då vara i hög grad angeläget att ledamöterna får förbättrade möjligheter

att delta i utskottsarbetet. Med hänsyn härtill kan utskottet inte tillstyrka

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 2 avd. Xr 20

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

en minskning av antalet ordinarie utskottsplatser i förhållande till grundlagberedningens

förslag. Enligt utskottets mening har man snarare att förutse,

att yrkanden om en ökning blir aktuella, då betydligt över 100 ledamöter

kommer att sakna ordinarie utskottsplats. Att något beaktansvärt

behov av ett större antal suppleanter skulle föreligga med hänsyn till inträffande

förfall för ordinarie ledamöter kan utskottet inte finna. Utgångspunkten

skall självfallet vara att ledamöterna deltar i arbetet och inte uteblir

utan starka skäl. Det kan då inte föreligga bärande motiv för att låta

ännu fler ledamöter sakna ordinarie utskottsplats än de betydligt över

100 som förslaget innebär. Utskottet vill också peka på möjligheterna att

samma ledamot görs till suppleant i mer än ett utskott eller till ledamot

i ett och till suppleant i ett annat. Däremot kan utskottet helt ansluta sig

till motionärernas åsikt att arbetsfördelning mellan ledamöter och suppleanter

är av värde. Till de av motionärerna anförda skälen bör läggas att de

som ej tilldelats ordinarie utskottsplats därigenom får större möjligheter

att aktivt delta i riksdagsarbetet.

Utskottet tillstyrker alltså förslagen i fråga om utskottsorganisationen

och avstyrker motionerna 1:761 och 11:991.

Beträffande riksdagens sessionstider föreslår grundlagberedningen endast

två smärre jämkningar. Beredningen motsätter sig en generell utsträckning

av sessionstiden men förordar en viss uppmjukning av reglerna

om vårsessionens avslutande och om höstsessionens början. Om synnerliga

skäl föreligger, skall vårsessionen få förlängas till den 15 juni. Höstsessionen

skall få påbörjas tidigare i oktober, för närvarande kan den inte

komma till stånd förrän efter den 15.

I motionerna 1:759 och 11:965 (nr 13 i förteckningen) yrkas avslag

på förslaget i fråga om vårsessionens avslutande. Det kan befaras, menar

motionärerna, att förlängningsmöjligheten regelmässigt tas i bruk. Redan

ovissheten om när sessionen skall sluta är till men för planeringen av

andra politiska verksamheter m. m.

Ifrågavarande förslag skall betraktas som rena försiktighetsåtgärder.

Då man inte kan idag klart förutsäga hur arbetet i den störa enkammarriksdagen

kommer att gestalta sig, har grundlagberedningen ansett sig

böra förorda de båda jämkningarna i sessionsreglerna som säkerhetsventiler

för olyckliga arbetssituationer. Utskottet finner detta välbetänkt. Det

torde kunna förväntas att obenägenheten hos riksdagens ledamöter att förlänga

riksdagsarbetet in i juni månad kommer att utgöra en verksam hämsko

för stadgandets tillämpning. Utskottet avstyrker därför motionerna.

I fråga om riksdagsdebatterna föreslår grundlagberedningen närmast tre

nyheter. Talmannen skall få grundlagfäst rätt att bestämma ordningen

mellan de talare som anmäler sig före en riksdagsdebatt. Vissa möjligheter

skall öppnas för tidsbegränsning av anföranden. Riksdagen skall få rätt att

besluta generell tidsbegränsning av anföranden vid besvarande av enkel

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

19

fråga. I samband med överläggning i visst ärende, antingen omedelbart

före debatten eller under densamma, skall riksdagen vidare kunna på förslag

av talmannen besluta om viss tidsgräns för samtliga anföranden i

ärendet. Slutligen föreslås en ändring av regeln om återremiss av ärende

till utskott så att återremiss kan påkallas av en tredjedel av riksdagens

ledamöter.

I motionen II: 970 (nr 35 i förteckningen) föreslås att riksdagen skall

få befogenhet att besluta om generella tidsbegränsningar av anföranden,

sålunda utan anknytning till viss speciell fråga. Grundlagberedningen har

intagit ståndpunkten att man även i enkammarriksdagen bör så långt som

möjligt lita till frivilliga överenskommelser om tidsbegränsning av anföranden

men dock ge riksdagen viss befogenhet att formellt besluta därom.

I likhet med beredningen anser utskottet angeläget att yttrandefriheten i

riksdagen inte beskärs mer än nödvändigt. En sådan bestämmelse som föreslagits

bör vara tillräcklig. Skulle erfarenheterna ge vid handen att skärpta

regler erfordras, får ställningstagandet omprövas. För närvarande kan utskottet

inte tillstyrka förslaget i motionen.

I detta sammanhang har utskottet även behandlat den under allmänna

motionstiden väckta motionen II: l''tl (nr 30 i förteckningen) vari föreslås

att förbud mot att tala från manuskript skall försöksvis tillämpas under

höstsessionen innevarande år. Utskottet kan inte finna en sådan föreskrift

vara rimlig utan avstyrker motionen.

Förslaget i fråga om talarordningen innebär knappast någon ändring

i förhållande til! nu tillämpad praxis. Inför uppmjukningen av återremissregeln

har departementschefen anmält viss tvekan på grund av riskerna

för obstruktion från en riksdagsminoritets sida. Med hänsyn till den ansvarskänsla

som vanligen utmärker de stora politiska partierna bör det

emellertid enligt departementschefens mening vara möjligt att lita på att

återremiss kommer till användning endast i sällsynta undantagsfall, då

det på grund av speciella omständigheter är motiverat med ytterligare

utskottsbehandling. Utskottet delar uppfattningen att man knappast behöver

befara missbruk. Härför talar redan att en utskottsmajoritet står bakom

det framlagda förslaget och att denna sålunda kan återsända ärendet, om

återremissen befinns omotiverad. Mer än ett återremissbeslut skall inte

kunna fattas. Grundlagberedningens förslag avser att ge någon ersättning

för den fördel i tvåkammarsystemet som ansetts ligga i dess större garantier

mot förhastade beslut.

Utskottet har även behandlat motionerna 1:763 och II: 969 (nr 17 i

förteckningen). Under framhållande av talmannens särskilt betydelsefulla

ställning i enkammarriksdagen och önskvärdheten av att hans person

kan hållas över partigränserna föreslår motionärerna, att talmannens rösträtt

skall avskaffas och att bestämmelser skall införas om att ersättare

skall inträda på hans plats i riksdagen under den tid han är talman. De

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 11)08

synpunkter som framförts är enligt utskottets mening beaktansvärda. Utskottet

har emellertid stannat för att inte nu föreslå några grundlagsändringar

i den riktning motionärerna önskar utan i stället förorda att frågan

om talmannens ställning blir föremål för särskilda överväganden inom

grundlagberedningen. De kommer nämligen ändock att aktualiseras i samband

med regeringsbildningens problematik. Inom utskottet har också påpekats

att det kan övervägas att, oavsett om talmannen har rösträtt eller

inte, tillerkänna honom rätt att yttra sig i riksdagen. Det är sålunda inte

alldeles odiskutabelt att talmannen skall vara förhindrad att över huvud

ta till orda i sakfrågor. Exempelvis i interna reformfrågor eller andra ärenden,

i vilka talmannen kan ha varit engagerad, kan det finnas skäl för att

han skall få framföra sin mening. Man kan heller inte bortse från att det

kan uppkomma behov av att ge talmannen möjlighet att motivera fattade

beslut eller bemöta framkommen kritik.

I övrigt har grundlagberedningen väsentligen understrukit vikten av en

omsorgsfull planering och en fast ledning av riksdagens arbete. Utskottet

kan helt ansluta sig till vad beredningen anfört i dessa delar. Det förtjänar

anmärkas att det i den nya riksdagen blir än mer angeläget än för

närvarande, att regeringen underlättar riksdagens arbete genom att påskynda

avlämnandet av propositioner.

Slutligen antecknar utskottet att som bilaga till propositionen om partiell

författningsreform fogats ett av grundlagberedningen utarbetat utkast

till ny riksdagsstadga. Beslut i denna del bör fattas av riksdagen 1970.

Utskottet kommer att ägna denna fråga uppmärksamhet under den tid som

sålunda återstår.

Valsystemet

Huvudsyftet med det föreslagna nya valsystemet är att riksproportionalitet

skall vinnas mellan de partier som deltar i mandatfördelningen. Av

de 350 mandaten föreslås 310 bli fasta valkretsmandat, som fördelas mellan

partierna i nuvarande valkretsar och enligt nu gällande metod, uddatalsmetoden

med 1,4 som första divisor, medan de återstående 40 blir

utjämningsmandat som fördelas mellan partierna så att riksproportionalitet

uppnås. För att förekomma att valmetoden leder till partisplittring

föreslås en generell spärr införd, innebärande att endast parti som fått 4 %

av rösterna i hela landet får delta i mandatfördelningen. Ett undantag från

denna spärregel föreslås, nämligen att ett mindre parti skall få delta i fördelningen

av de fasta valkretsmandaten i valkrets där det fått 12 % av

rösterna.

Utskottet ansluter sig till de angivna principerna. Det framstår som en

betydande vinning att en rättvis mandatfördelning åstadkoms mellan partierna,

sedan dessa väl nått den röstandel som förutsätts. Utskottet anteck
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1008 21

nar att 40 utjämningsmandat enligt vad som visats av grundlagberedningen

ger mycket goda garantier för att riksproportionalitet nås. En särskild förtjänst

med det föreslagna systemet är också att valkretsindelningens politiska

betydelse i huvudsak bortfaller. Över huvud är det enligt utskottets

mening i hög grad tillfredsställande att man nu kan avveckla den provisoriska

ordning som tillämpats under bortåt 20 år.

Den punkt i det föreslagna valsystemet som orsakat den största debatten

är spärregeln mot småpartier. Delvis har kritiken mot denna byggt på missuppfattningar

av förslagets innebörd jämfört med nuvarande valmetod.

Utskottet, som ägnat denna fråga särskild uppmärksamhet, skall här med

viss utförlighet uppehålla sig vid densamma.

Även det nuvarande valsystemet innehåller spärrar mot småpartier. En

spärr är inbyggd i själva mandatfördelningsmetoden: uddatalsmetodens

jämkning genom införande av 1,4 som första divisor åsyftar att försvåra för

småpartier att vinna mandat. En lika viktig spärr ligger i valkretsarnas

begränsade storlek: då mandatfördelningen sker i slutna valkretsar, medför

valkretsarnas begränsade mandatantal — 23 av 28 har för närvarande

högst 9 mandat — ett verksamt hinder för småpartiers representation. Av

mandatfördelningen i slutna kretsar följer också, att partiernas mandattilldelning

blir beroende av hur rösterna är fördelade mellan olika valkretsar:

en jämnare fördelning ger mindre mandatutsikter för ett litet parti. Av

själva uddatalsmetoden följer vidare att ett partis mandatutsikter påverkas

av hur många partier som konkurrerar och hur rösterna fördelar sig mellan

de andra partierna. Det är mot denna bakgrund svårt att ange valsystemets

spärreffekt i procenttal. Vissa ungefärliga värden kan dock räknas fram.

Enligt vad utskottet inhämtat från grundlagberedningen innebär den nuvarande

ordningen, att ett parti normalt behöver drygt 10 % av rösterna

för att ta ett mandat i en valkrets med 6 mandat. I en valkrets med 8 mandat

blir motsvarande siffra knappt 8 % och i en valkrets med 30 mandat drygt

2 %.

Det nuvarande valsystemets spärreffekt mot småpartier karaktäriseras

sålunda av en avsevärd ojämnhet. Enligt utskottets mening måste det anses

vara en bestämd fördel med det nya systemet att man får en klar och enhetlig

spärregel, vars innebörd och konsekvenser är från början kända.

Den nya regeln innebär att ett parti skall uppnå viss röstandel för att alls

bli representerat och att alla partier som passerar gränsen blir helt likställda

och får mandat i direkt proportion till sina röstsiffror. Underrepresentation

kommer inte längre att förekomma för parti som väl blivit berättigat

att delta i mandatfördelningen. En nackdel med systemet är att en

ganska betydande tröskeleffekt kan uppkomma, teoretiskt 14 mandat. Det

är emellertid en ofrånkomlig konsekvens som får vägas mot fördelen att

undgå den nuvarande ordningens ojämna spärreffekt. Vad beträffar tolvprocentregeln

måste det uppmärksammas, att denna inte utgör en ytter
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

ligare spärr utan tvärtom ett undantag från den allmänna spärren. Även

parti med mindre röstandel i riket än 4 % kan enligt denna regel

vinna representation.

Redan av de siffror som redovisats i det föregående har framgått, att det

inte kan hävdas att den föreslagna fyraprocent spärren innebär en skärpning

i förhållande till nuvarande ordning. För att få närmare belyst hur

det nya systemet kommer att verka i jämförelse med det gällande har utskottet

tagit del av vissa beräkningar som gjorts inom grundlagberedningen.

Dessa avser hur många av andra kammarens 233 mandat som skulle ha

tillfallit ett parti som fått 3 resp. 4 % av rösterna i landet, om mandaten

fördelats enligt nuvarande metod, i tre alternativ. Dessa har för vinnande

av åskådlighet konstruerats så, att ett bygger på en helt jämn fördelning

av rösterna över landet, medan de båda andra motsvarar röstfördelningen

för två av rikspartierna i 1964 års val.

Ett parti med 4 % av rösterna skulle enligt beräkningarna endast ha fått

ett säkert mandat om rösterna varit jämnt fördelade över landet, ganska

sannolikt två men inte flera. I ett av de andra båda alternativen hade det fått

tre säkra mandat, ganska sannolikt två till och haft viss utsikt att få sex

mandat men inte flera. I det sista alternativet hade partiet med säkerhet

fått tre mandat och ganska sannolikt sex samt haft vissa utsikter att få

ytterligare tre men i vart fall ej flera än nio mandat.

Ett parti med 3 % av rösterna hade vid jämn röstfördelning kanske inte

fått något mandat men ganska sannolikt tätt ett. I det ena av de andra altei''- nativen hade det fått ett säkert mandat och ganska sannolikt tre. I det sista

alternativet hade partiet ganska sannolikt fått tre mandat men kanske inte

något mandat alls.

Dessa beräkningar gällde alltså andra kammaren. Till desamma bör läggas

att svårigheterna för ett litet parti att bli representerat i första kammaren

är ännu mycket större, särskilt om det bara har 3 % av rösterna.

Med de siffror som här redovisats skall jämföras, att det nya systemet

med en fyraprocentspärr - skulle ge ett parti med 4 % av rösterna

minst 14 mandat i enkammarriksdagen, sålunda en väsentligt högre

siffra än som ens under gynnsamma betingelser kan nås med nuvarande

ordning. Ett parti med 3 % av rösterna kommer att bli utan mandat, men

siffrorna ovan visar att mandattilldelningen skulle bli mycket ringa, om

ens någon, även med nuvax-ande system. Det nya systemet med en spärr på

endast 3 % skulle ge ett parti med 3 % av rösterna 10—11 mandat, dvs.

flerdubbelt mer än de 0-—3 mandat som med nuvarande system och dess

spärrar mot partisplittring skulle tillfallit detta parti i tvåkammarriksdagen.

Mot bakgrunden av det anförda har utskottet funnit det föreslagna valsystemet,

inte bara i vad avser riksproportionalitet utan även i fråga om

spärreffekten mot småpartier, innebära en väsentligt mera rättvis och

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

23

därmed från principiellt demokratiska synpunkter mera tillfredsställande

ordning än den nuvarande. Utskottet tillstyrker sålunda förslaget och a\- styrker motionerna I: 513 och II: 650 (nr 5 i förteckningen) i vad de avser

bibehållande av nuvarande valsystem, motionen II: 985 (nr 47 i förteckningen)

vari hemställs att förslaget till nytt valsystem inte skall antas,

motionen II: 976 ( nr 38 i förteckningen) i vad den avser fyraproceniregelns

ersättande med en treprocentregel samt motionen II: 983 (nr 45 i

förteckningen) vari yrkas detsamma i sistnämnda motion och därutöver

att parti, som fått 12 % av rösterna i en valkrets, även skall kunna få utjämningsmandat.

''

Innan utskottet lämnar fyra- och tolvprocentreglerna i förslaget vill utskottet

med instämmande notera departementschefens uttalande, att procenttalen

givetvis skall beräknas på antalet giltiga röster. -----

Vid den närmare utformningen av valsystemet har grundlagberedningen

strävat efter att så långt som möjligt tillgodose regionala intressen. Även

utjämningsmandaten föreslås sålunda bli tillförda valkretsarna och besatta

med kandidater som nominerats där. Sådana mandat skall partierna få i

valkretsar efter storleken av de jämförelsetal som de har i dessa efter fördelningen

av de fasta mandaten. Liksom departementschefen finner utskottet

tillfredsställande att det på detta sätt blir möjligt att inom ramen

för ett riksproportionellt valsystem beakta de regionala aspekterna och tillstyrker

därför förslaget även i denna del.

Som en konsekvens av övergången från tvåkammarsystem till enkammarsystem

föreslås att något bostadsband inte skall gälla för riksdagens ledamöter.

För närvarande gäller beträffande andra kammaren, att ledamöterna

skall vara röstberättigade i de valkretsar där de nomineras. För-första

kammaren gäller endast ett krav på kommunal rösträtt i riket, vilket öppnar

möjlighet att föra fram s. k. rikskandidater. För att inte detta skall uteslutas

i den nya riksdagen och då det är svårt att föreskriva ett bostadsband för

endast en del av ledamöterna, anser grundlagberedningen att något valbarhetsvillkor

av denna art inte skall stadgas. I likhet med departementschefen

ansluter sig utskottet till denna mening.

I nära samband med frågan om bostadsband står spörsmålen om-dubbelval,

som berörs i motionerna II: 973 samt I: 762 och 11:992 (nr 36 och 16 i

förteckningen). Med det nya valsystemet blir tydligen möjlighetern-a-större

för att en person väljs i flera valkretsar. Därtill kommer att samma''person

kan väljas för mer än ett parti. Både grundlagberedningen och departementschefen

ställer sig avvisande till dubbelkandidatur och dubbelval. Då

de emellertid finner sig kunna utgå från att partierna kommer att söka

motverka sådana förfaranden, har de avstått från att föreslå bestämmelser

som utgör hinder däremot. Detta skulle innebära djupgående ändringar i

vallagstiftningen, i form av officiell kandidatur etc. Grundlagberedningen

har stannat för att förorda en regel motsvarande den i nuvarande 27- § riks
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 ur 1068

dagsordningen om avveckling av dubbelvalssituation, innebärande att det

skall ankomma på den valde att avgöra vilket mandat han vill tillträda

samt skyndsamt underrätta länsstyrelsen om sitt beslut. Regeringsrättens

ledamöter har i stället förordat en regel om att den dubbelvalde skall förklaras

vald där han fått det högsta jämförelsetalet. Departementschefen

föreslår att den centrala valmyndigheten, då den finner en dubbelvalssituation,

skall skriftligen förelägga den valde att inom fyra dagar från föreläggandet

meddela vilket mandat han vill tillträda, vid äventyr att han

eljest inte får något mandat. Vid fastställandet av vem som skall tilldelas

mandat som inte tillträds skall det anses som om den dubbelvalde ej varit

kandidat. I motionen 11:973 förordas en sådan regel som regeringsrättens

ledamöter föreslagit. Motionerna I: 762 och 11: 992 avser att en dubbelvald

som inte svarar inom föreskriven tid skall tilldelas det mandat, för

vilket han har störst jämförelsetal, vid lika jämförelsetal mandat i den

valkrets som nämns först i vallagens uppräkning.

Utskottet ansluter sig helt till uppfattningen att dubbelval och dubbelkandidatur

bör mot\ orkas. Vid utformningen av de likväl erforderliga reglerna

om avveckling av dubbelvalssituationer bör strävan vara att så långt

som möjligt motverka de olägenheter som är förbundna med dubbelkandidatur.

Från denna utgångspunkt finner utskottet en sådan regel, som regeringsrättens

ledamöter förordat, vara att föredra. Därmed fråntas den

dubbelvalde möjligheten att påverka tillsättandet av mandaten och att

spekulera i vem han kan genom avsägelser hjälpa in i riksdagen. Mot

propositionens förslag kan invändas att det å ena sidan kan verka alltför

hårt men å andra sidan inte utesluter sådana olägenheter som nyss nämnts.

I piaktiken toide man fa förutsätta att den som själv ställer upp som

kandidat i flera valkretsar eller för flera partier skulle vara angelägen att

iaktta den snäva tidsfristen. Utskottet finner alltså den bästa lösningen vara

att en dubbelvald tilldelas det mandat för vilket hans jämförelsetal är störst.

Vid lika jämförelsetal bör lottning ske; förslaget i motionerna 1:762 och

II: 992 är inte genomförbart då det ej kan tillämpas på den som valts för

liera partier. Utskottet tillstyrker sålunda motionen 11:973 och avstyrker

motionerna I: 762 och II: 992.

De nya grundlagsreglerna om valsystemet kommer att på ett från principiell

synpunkt betydelsefullt sätt skilja sig från de nuvarande genom att

de utgår från att valet i första hand är ett val av parti, inte ett val av person.

De önskemål om ett ökat inslag av personval som ofta framförts har

inte i detta sammanhang kunnat tillgodoses. Utskottet erinrar om att

författningsutredningen nedlade betydande arbete på att söka tillgodose

dessa önskemål. Den reform som nu genomförs kommer snarast att innebära

ett steg i motsatt riktning. Emellertid kommer grundlagberedningen

under sitt fortsatta arbete, som bl. a. avser att utarbeta förslag till en helt

ny vallag, att pröva möjligheterna att åstadkomma ett större mått av per
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1008

sonval. I motionen 11:981 (nr 43 i förteckningen) hemställs att riksdagen

hos regeringen begär förslag till ett nytt valsystem med personval, lämpligen

på grundval av författningsutredningens förslag. Under hänvisning till

vad nyss sagts om grundlagberedningens arbete avstyrker utskottet motionen.

Utskottet har hittills uppehållit sig vid de föreslagna reglerna om mandatens

tillsättande. Utskottet skall härefter ta upp några spörsmål rörande

de fasta mandatens fördelning på valkretsarna. Förslaget innebär främst

två nyheter härvidlag, vilka båda föranlett motioner.

Till en början föreslås en ny fördelningsgrund. För närvarande bygger

mandatfördelningen på valkretsarnas folkmängd. Grundlagberedningen,

som följts av departementschefen, liar i stället föreslagit en fördelning

på grundval av antalet röstberättigade. En länsstyrelse har i sitt remissyttrande

invänt häremot under framhållande av att de expanderande valkretsarna

med stora barnkullar blir underrepresenterade. I motionerna I: 760

och II: 072 (nr 20 i förteckningen) hemställs också att folkmängden alltjämt

skall vara mandatfördelningsgrund. Departementschefen har anfört,

att det visserligen även i ett riksproportionellt system är möjligt att sprida

en del av mandaten på valkretsarna efter folkmängden men att detta hl. a.

skulle medföra nackdelen att partifördelningen av de fasta mandaten

genomsnittligt skulle avvika mera från riksproportionaliteten än om man

bygger på antalet röstberättigade, och att behovet av utjämningsmandat

därför skulle öka.

Departementschefens principiella resonemang synes bärande. Det är en

naturlig strävan vid utformningen av ett riksproportionellt system att söka

åvägabringa ett så stort mått av riksproportionalitet som möjligt redan vid

fördelningen av de fasta valkretsmandaten mellan partierna för att därmed

minska behovet av utjämningsmandat. Fördelningen av dessa mandat mellan

valkretsarna är härvid av betydelse. Det teoretiskt ideala vore att fördela

mandaten i efterhand på grundval av antalet röstande. Eftersom samma

antal röster skall ge samma antal mandat, skulle felkällorna då bli minst.

Det sammanlagda röstantalet i varje valkrets skulle besätta precis så många

mandat som dessa röster skall ge vid riksproportionalitet. Får de besätta

fler, uppkommer redan från början en överrepresentation inom valkretsen;

får de besätta färre, uppkommer en underrepresentation. Den fördelningsgrund

som ligger närmast detta teoretiskt bästa alternativ är antalet röstberättigade,

eftersom detta står i en direkt relation till antalet röstande. Det

varierande valdeltagandet tillkommer som felkälla, men om man bortser

t rån detta nås samma resultat som om man utgår från antalet röstande.

Lägger man i stället folkmängden till grund för mandatfördelningen, införs

ännu en felkälla, nämligen de inte röstberättigade, barn och utlänningar

m. fl. Redan på förhand tillskapar man då överrepresentation i valkretsar

med många ej röstberättigade och underrepresentation i valkretsar med få

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

ej röstberättigade. Behovet av tilläggsmandat måste i sådant fall beräknas

högre än om man utgår från antalet röstberättigade. Skillnaden blir visserligen

inte avsevärd och inryms enligt utskottets bedömning i och för sig väl

inom ramen för de föreslagna 40 utjämningsmandaten. Då det emellertid

är mest logiskt med hänsyn till systemets principer att bygga på antalet

röstberättigade som mandatfördelningsgrund tillstyrker utskottet propositionen

och avstyrker motionerna.

Grundlagsberedningen har föreslagit att man vid mandatfördelningen

skall utgå från antalet röstberättigade vid valårets ingång. Statistiska centralbyrån

har i sitt remissyttrande påpekat, att man med denna ordning får

gå tillbaka till röstlängderna för det föregående året, vilka i sin tur bygger

på mantalsuppgifterna den 1 november ytterligare ett år tillbaka. För att

man skall kunna utgå från ett så aktuellt primärmaterial som möjligt föreslås

nu i stället, att fördelningen skall bygga på stommarna till mantalslängderna

för valåret. Utskottet tillstyrker denna ordning. Det bör emellertid

uppmärksammas att fördelningen då inte kommer att grundas på antalet

röstberättigade. Vissa förändringar sker genom röstlängdsförfarandet, bl. a.

det särskilda förfarandet för utlandssvenskar. För att inte vallagens föreskrifter

skall komma i formell strid med riksdagsordningen förordar utskottet

en mindre jämkning av den föreslagna lydelsen av 16 § 2 mom. riksdagsordningen.

Det bör utsägas att fördelningen sker på grundval av »en

beräkning av» förhållandet mellan antalet röstberättigade i valkretsen och

antalet röstberättigade i hela riket »enligt närmare föreskrifter i vallagen».

Den andra nyheten i förevarande sammanhang innehåller förslaget i

fråga om fördelningsmetoderna. Liksom för närvarande föreslås de s. k.

valkvots- och överskottsreglerna bli tillämpade. Varje valkrets skall först

få lika många mandat som det antal riksvalkvoter, dvs. V350 av antalet röstberättigade

i riket, som den förmår fylla. De därefter återstående mandaten

fördelas efter storleken av de överskott valkretsarna har kvar. Härutöver

tillämpas nu de s. k. fyllnadsreglerna. De innebär för andra kammaren att

valkrets som inte fått tre eller som fått tre men inte fem mandat skall tilldelas

så många mandat att i förra fallet tre och i senare fallet fem mandat

uppnås. Den förra regeln är endast tillämplig på Gotlands valkrets och gäller

inte heller första kammaren, för vilken däremot den senare tillämpas. Grundlagberedningen

har inte upptagit någon motsvarighet till fyllnadsreglerna.

Länsstyrelsen i Gotlands län har hemställt att en bestämmelse om minst tre

mandat i varje valkrets skall behållas. Departementschefen har uttalat att

en sådan regel skulle vara främmande för systemets principer och kunna få

störande verkningar. Den skulle innebära att det samlade resultatet av de

fasta mandatens fördelning skulle avvika från riksproportionaliteten mer

än nödvändigt. I motionerna I: 768 och II: 971 (nr 22 i förteckningen) hemställs

att en regel om minst tre mandat i varje valkrets skall införas. På de

av departementschefen angivna skälen avstyrker utskottet dessa motioner.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

27

Övergången till ett riksproportionellt system nödvändiggör även ändringar

bl. a. beträffande sammanräkningsförfarandet, främst att såväl den

preliminära som den definitiva mandatfördelningen mellan partierna förläggs

till en för hela riket gemensam central valmyndighet, och beträffande

valbesvär, eftersom bifall till besvär i en valkrets kan påverka utgången i

vilken som helst av de övriga valkretsarna. Samordningen av riksdagsvalen

och kommunalvalen påkallar vidare vissa ändringar i reglerna om själva

valförrättningen. Bl. a. föreslås olikfärgade valsedlar komma till användning,

gula för riksdagsval, blå för landstingsval och vita för fullmäktigval.

Utskottet har vid sin granskning av förslaget i dessa delar inte funnit anledning

till erinran.

Parlamentarismens inskrivande i grundlagarna

Vid de överläggningar som föregick tillsättandet av grundlagberedningen

blev de deltagande partierna eniga om att man borde försöka att redan i den

första etappen av en författningsreform lösa frågan om parlamentarismens

inskrivande i författningen. Grundlagberedningen har vid sin prövning funnit

att regeringsbildningen inte kan vinna en ny och parlamentarisk reglering

redan i den första etappen. Däremot har det befunnits möjligt att införa

nya bestämmelser om utkrävande av regeringens parlamentariska ansvar,

om entledigande av statsråd och om nyvalsförordnande.

Det viktigaste ledet i det framlagda förslaget utgör införandet av institutet

misstroendeförklaring. Riksdagen skall få rätt att avge sådan förklaring

mot regeringen i dess helhet eller mot enskilt statsråd. Om ett yrkande därom

vinner absolut majoritet av riksdagens ledamöter, skall regeringen eller

det berörda statsrådet entledigas, om inte nyvalsförordnande meddelas inom

en vecka. Sådant yrkande skall emellertid inte tas upp till behandling med

mindre en tiondel av riksdagens ledamöter ställer sig bakom det och skall

inte heller få framställas under liden mellan ett val och den nya riksdagens

sammankomst. Voteringen i riksdagen skall alltid avse endast ett yrkande,

även om flera sådana framställts. Motiverad misstroendeförklaring skall

inte få förekomma.

Även enligt utskottets mening är det en betydande vinning att en form

för utkrävande av det parlamentariska regeringsansvaret tillskapas. Förslaget

framstår som väl utformat. Det är närmast på två punkter som en

diskussion synes kunna föras. Den ena avser möjligheten alt rikta misstroendeförklaring

mot enskilt statsråd. Vid remissbehandlingen av grundlagberedningens

förslag har två länsstyrelser ifrågasatt om sådan möjlighet

bör föreligga. Departementschefen har medgett att förslaget i denna del kan

vara tveksamt från principiella synpunkter och att man också kan hysa

tvivel om möjligheten i fråga kan få praktisk betydelse. Han påpekar emellertid

att det kan tänkas regeringar med sådan sammansättning, att det

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

finns visst utrymme för kritik mot enskild ledamot av statsrådet som inte

drabbar regeringen i övrigt. Utskottet ansluter sig till grundlagberedningen

och departementschefen på denna punkt. Utöver vad departementschefen

anfört bör det framhållas, att möjligheten av misstroendeförklaring mot

enskilt statsråd bör ses i samband med utskottets granskning av statsrådens

ämbetsutövning och regeringsärendenas handläggning. Det har inte ifrågasatts

att avskaffa denna granskning. En bestämd strävan har under de

senaste åren gjort sig gällande för att »avpolitisera» densamma. Enligt utskottets

mening, som överensstämmer med den som hävdats av författningsutredningen

vartill grundlagberedningens direktiv anknyter på denna punkt,

är en sådan strävan nödvändig för att granskningen skall fylla en betydelsefull

funktion. En väsentlig svårighet ligger emellertid under nuvarande förhållanden

i att någon från denna granskning fristående form för politiskt

ansvarsutkrävande inte föreligger. Införandet av misstroendeförklaring utgör

en högst värdefull reform från denna synpunkt. Det är också uppenbart

att möjligheten att rikta sådan förklaring mot enskilt statsråd är av särskilt

värde i detta sammanhang. Utskottet bedömer det från denna speciella synpunkt

som en klar förtjänst, att förslaget inrymmer nämnda möjlighet. Den

kan ytterligare bidra till att åstadkomma klara linjer i utskottets granskningsarbete.

Utskottet kan inte helt ansluta sig till departementschefens

bedömning, att förslaget i denna del kommer att sakna egentlig praktisk

betydelse.

Den andra punkt, där man kan hysa delade meningar i fråga om utformningen

av förslaget beträffande misstroendeförklaring, gäller att yrkande

därom inte skall vara försett med motivering och att voteringen alltid skall

avse endast ett yrkande. Författningsutredningen och grundlagberedningen

har intagit samma ståndpunkt härvidlag. Den förra anförde att det inte

finns behov av ett institut som ger möjlighet till allsköns uttalanden om

regeringen och dess politik. Grundlagberedningen har framhållit att ett

motiverat misstroendeuttalande förutsätter enighet om både uttalandet och

skälen och att ett krav på motivering därför begränsar riksdagens möjlighet

att bestämma regeringens öde. Departementschefen anför ytterligare att

omröstningar om sådana motiveringar kan komplicera det parlamentariska

läget och bidra till att försvaga regeringsmakten. Utan att vilja avvisa någon

av dessa synpunkter vill utskottet framhålla, alt ett system med misstroendeförklaring

utan motivering kan innebära vissa risker för regeringsmakten.

Meningsriktningar inom riksdagen, mellan vilka det föreligger så djupgående

skiljaktigheter att de inte kan åstadkomma ett regeringsalternativ,

får möjlighet att avlägsna den sittande regeringen genom en fristående omröstning

utan anknytning till någon stor politisk fråga. Under ett skede aA

minoritetsparlamentarism kan denna möjlighet leda till ogynnsamma konsekvenser.

Den enda garantin mot missbruk ligger i rätten att förordna om

nyval till riksdagen. Effektiviteten av denna befogenhet bör inte överskat
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

29

las, särskilt ej i ett läge av partisplittring och minoritetsparlamentarism och

då misstroendeförklaringen inte haft sin grund i en stor politisk fråga. Med

det anförda har utskottet emellertid inte velat uttala att förslaget i denna

del bör förkastas. Utskottet har stannat för att godta, att misstroendeförklaring

inte skall vara förenad med motivering. Utskottet har emellertid

funnit angeläget att komplettera de gjorda övervägandena med de synpunkter

som här utvecklats och som möjligen kan under ändrade politiska förhållanden

erhålla aktualitet.

Till institutet misstroendeförklaring anknyter som framgått av det

sagda reglerna om mjvals förordnande. I dessa föreslås främst tre ändringar.

Makten att förordna om nyval skall läggas i statsministerns hand. Den Lid,

under vilken riksdagen efter nyvalsförordnande skall kunna arbeta ostörd

utan möjlighet till nytt sådant förordnande, skall utsträckas från fyra till

fem månader. Slutligen skall avbrytande av det pågående riksdagsarbetet,

med nuvarande grundlagsterminologi upplösning, inte längre vara nödvändigt

förbundet med ett nyvalsförordnande, utan riksdagen skall kunna

fortsätta pågående session eller t. o. m. inkallas till session efter nyvalsförordnande.

Särskilt beslut skall fordras för att riksdagsarbetet skall avbrytas.

Även makten att fatta ett sådant beslut skall ligga hos statsministern.

Inom grundlagberedningen har en ledamot reserverat sig på denna

punkt och förordat att rätten att förordna om nyval skall avskaffas. Samma

yrkande framställs i motionen 11:988 (nr 49 i förteckningen). Det har

framgått av det förut anförda, att utskottet finner rätten till nyvalsförordnandc

böra bibehållas. Efter införandet av misstroendeförklaring är det

enligt utskottets mening över huvud närmast uteslutet att avskaffa nämnda

befogenhet. Den utgör som ovan framhållits den enda formella garantin

mot missbruk av möjligheten att avge misstroendeförklaring. Utskottet avstyrker

sålunda motionen.

Utskottet ansluter sig till det framlagda förslaget även i fråga om dess

närmare utformning. Utskottet noterar att det kommer att medföra en inte

oväsentlig förstärkning av statsministerns ställning som kan bli av betydelse

bl. a. i koalitionsregeringar.

I motionen II: 082 (nr 44 i förteckningen) har framställts anmärkningar

mot vissa punkter i de föreslagna reglerna om nyvalsförordnande. Huvudsynpunkten

är att en riksdag, vars arbete avbrutits i samband med förordnande

om nyval, inte bör kunna själv ta initiativ till en ny session. En sådan

lär inte kunna avbrytas, uttalar motionären, då avbrytandet är sammankopplat

med nyvalsförordnande. Frågan bör lösas så, att statsministern

får rätt att avsluta riksdagen och inte bara sessionen. Riksdagens

ledamöter torde nämligen inte ha rätt att begära inkallande av en ny riksdag

utan endast att få en extra session till stånd, anför motionären. Denna

framställning bygger emellertid på en misstolkning av förslaget. Bestämmelsen

i 108 § regeringsformen innebär att avbrytande av session kan ske

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

närsömhelst och om så erfordras flera gånger, sedan nyvalsförordnande

väl meddelats. Motionärens farhågor är sålunda obefogade. Enligt utskottets

mening är det också en klar för debatt endast sessionen men inte riksdagen

som sådan avslutas, då det senare alternativet skulle nödvändiggöra

ny konstruering med val av utskott etc. för den händelse en ny riksdagssammankomst

skulle erfordras. Utskottet avstyrker sålunda även denna

motion.

Förslaget i denna del innefattar som nämnts även nya bestämmelser om

entledigande av statsråd utan samband med misstroendeförklaring. Konungen

skall enligt förslaget entlediga statsministern eller annan ledamot av

statsrådet om statsministern begär det. Avgår statsministern, skall hela

regeringen entledigas. Regering skall emellertid ej avgå förrän ny statsminister

utnämnts.

Den enda punkt i de föreslagna reglerna som föranlett delade meningar

är den som ger statsministern bestämmanderätt i fråga om övriga statsråds

entledigande. Tre ledamöter av Högsta domstolen och en länsstyrelse

har i remissyttranden över grundlagberedningens betänkande förordat, att

statsråd skall kunna entledigas på egen begäran. Detta yrkas också i motionerna

1: 760 och 11:975 (nr 14 i förteckningen). Departementschefen

uttalar att denna fråga för honom framstår som ett teoretiskt problem.

Det är självklart att ett statsråd med bestämd önskan att avgå inte kan

hållas kvar i regeringen. Lika klart är emellertid att han bör rådgöra med

statsministern bl. a. om den lämpliga tidpunkten för sin avgång. Om det

formellt är han själv eller statsministern som begär entledigandet är enligt

departementschefens mening under sådana förhållanden utan praktisk betydelse.

Utskottet ansluter sig till denna uppfattning och avstyrker motionerna.

Införandet av de bestämmelser, som sålunda föreslagits och som tillstyrks

av utskottet, är förenat med betydande svårigheter av teknisk art. Det innebär

att regler som är grundade i ett modernt parlamentariskt betraktelsesätt

infogas i grundlagar som är uppbyggda efter en helt annan och numera

föråldrad konstitutionell åskådning. Utskottet erinrar om att svårigheterna

att revidera gällande regeringsform till överensstämmelse med vedertagna

parlamentariska grundsatser var en av de avgörande omständigheterna,

då författningsutredningen fann sig böra inrikta sitt arbete på en helt ny

författning. Grundlagberedningen har inte heller förbisett dessa tekniska

problem. Den har emellertid ansett att man bör kunna under en övergångstid

acceptera de motsägelser som uppkommer i grundlagstexterna. Under

remissbehandlingen har emellertid betänkandet mött en delvis allvarlig

kritik från vissa myndigheter som företräder särskild juridisk expertis.

I anledning härav har departementschefen utöver grundlagberedningens

förslag förordat en rad författningsändringar, åsyftande att undanröja de

viktigaste av de brister som betänkandet skulle medföra i tekniskt avseende.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr SO år 1968

31

Genomgående avses inga ändringar i gällande rätt eller allmänt vedertagna

principer. Väsentligen är det fråga om strykningar av bestämmelser som

ansetts sakna praktisk betydelse. Motiveringarna till de olika ändringarna

är helt kortfattade. Med hänsyn härtill och då dessa förslag alltså inte föregåtts

av överväganden inom grundlagberedningen eller av remissbehandling

har utskottet ansett sig böra ägna dem särskild uppmärksamhet. Detta

bär även varit påkallat av att några av de föreslagna ändringarna har en

formell betydelse för utskottets granskningsuppgift enligt 105—107 §§

regeringsformen. Utskottet redovisar sina överväganden i nästföljande avsnitt.

Speciella frågor

Följdändringar till parlamentarismens inskrivande i grundlagarna

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det är ofrånkomligt att en viss

inkonsekvens och bristande systematik uppkommer i grundlagarna då parlamentariska

institut införs. Det är en avvägningsfråga vilka brister som

skall anses tolerabla. Utskottet delar grundlagberedningens och departementschefens

uppfattning, att tekniska skäl av denna art inte bör få hindra

reformer om vars angelägenhet allmän enighet råder. Problemens svårhetsgrad

framgår också väl av att de remissinstanser, som uppehållit sig vid

de tekniska aspekterna på de nu ifrågavarande reformerna, sinsemellan

har olika åsikter om hur man bör gå till väga. Regeringsrättens ledamöter

har ansett grundlagberedningens förslag godtagbart. Högsta domstolens

ledamöter har däremot funnit förslaget lida av allvarliga brister. De förordar

att reformen begränsas till införande av regler om misstroendeförklaring.

Svea hovrätt förordar i stället att även regeringsbildningen skall

tas upp i detta sammanhang och anser att grundlagberedningens skäl däremot

knappast är bärande. Hovrätten för Västra Sverige företräder en liknande

uppfattning men har stannat för att inte avstyrka grundlagberedningens

förslag. Utskottet har vid övervägande av de olika alternativ som

sålunda angetts funnit övertygande skäl tala för departementschefens ståndpunkt,

att grundlagberedningens förslag bör genomföras med vissa tekniska

justeringar av andra stadganden i regeringsformen.

Det första stadgande som berörs av departementschefens ändringsförslag

är 4 § regeringsformen, som innehåller de grundläggande bestämmelserna

om regeringen. Syftet är att ge eu annan avfattning som, utan att regeringsbildningens

problem tas upp, innebär en mindre skarp kontrast till

ett parlamentariskt styrelsesätt än det nuvarande betonandet av att konungen

äger »allena styra riket» och att regeringen endast har att lämna »underrättelser

och råd». Enligt förslaget skall paragrafen i stället utsäga att

konungen »styr riket» och att han »för regeringsärendena har» ett statsråd.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1008

Denna lösning går inte fri från invändningar. Detsamma gäller andra av

utskottet prövade förslag som utgått från stadgandets nuvarande konstruktion.

Problemet ligger i att paragrafen tar upp både regeringens befogenheter

och konungens personliga. Att uttrycka bådadera i ord som på ett

godtagbart sätt både passar in i regeringsformens system och svarar mot

en parlamentarisk syn är en närmast olöslig uppgift. Utskottet har emellertid

funnit att detta problem kan elimineras om man ser 4 § i sitt sammanhang

med övriga paragrafer i regeringsformens början. Regeringsformen

inleds med följande ord i 1 §: »Sveriges rike skall styras av en

konung». Här är alltså konungens styrandemakt redan fastslagen. Uppgiften

för 4 § är att fastställa statsrådets ställning. Den ålägger konungen

att utnämna ett statsråd och att inhämta dess mening. För att inbördes

precisera konungens och statsrådets ställning och befogenheter har grundlagstiftaren

fastslagit att konungen skall styra »allena», dvs. ensam fatta

besluten, och att statsrådet bara har en rådgivande funktion. Tiden har

för länge sedan gått om dessa stadganden. Om man nu tar bort orden om

allenastyrandet och om statsrådets »underrättelser och råd», förlorar emellertid

framhållandet av att konungen styr riket självständig betydelse.

Detta är redan sagt i 1 § och behöver inte upprepas, om man inte, som ursprungligen

var syftet, vill därmed ge en begränsning och en precisering av

statsrådets befogenheter. Vid varje försök till omformulering uppkommer

språkliga svårigheter. Det riktiga synes i stället vara att ur 4 § stryka

upprepningen av konungens styrandemakt. Utskottet föreslår att stadgandet

avfattas så: »Konungen skall utnämna ett statsråd, vartill Han kallar

kunnige» etc. Dispositionen i regeringsformens inledning blir då följande:

i 1 § fastslås att riket skall styras av en konung; i 2 och 3 §§ behandlas

konungens person; i 4 § fastslås att konungen skall utnämna en regering;

i 5 och 6 §§ behandlas regeringens organisation; och i 7 § inleds bestämmelserna

om regeringsärendenas handläggning med ett stadgande om att

alla sådana ärenden utom kommandomål skall föredras för och avgöras av

konungen i regeringen.

Utskottet kan sålunda inte tillstyrka den i motionen II: 070 (nr 41 i förteckningen)

föreslagna lydelsen »i regeringsärendena har Konungen att

inhämta råd av ett statsråd».

Departementschefen föreslår vidare att 13 § regeringsformen, som innehåller

regler om krigsförklaring och fredsslut, skall upphävas. Härigenom

aktualiseras frågan vad som numera utgör gällande rätt i dessa frågor.

Detta är enligt utskottets uppfattning ej alldeles lätt att besvara. Paragrafen

har endast ändrats en gång, vid 1840—41 års riksdag, på en oväsentlig

punkt. Den utsäger tre saker. För det första åläggs konungen att »till ett

utomordentligt statsråd» kalla »statsrådets samtlige ledamöter». De sistnämnda

orden infördes nyssnämnda år i samband med statsrådets omorganisation

genom departementalreformen, vilket utgör den enda ändringen

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

33

i stadgandet sedan 1809. Från början torde därmed ha avsetts att särskilt

understryka konungens plikt att i dessa fall, till skillnad mot i andra utrikesärenden,

höra hela statsrådet. Numera saknar punkten betydelse. För

det andra utsäger paragrafen att konungen personligen skall vara föredragande

i dessa frågor. Denna punkt saknar uppenbarligen betydelse. För det

tredje framhåller stadgandet att konungen äger »makt att fatta och utföra

det beslut som Han för riket nyttigast finner». Denna punkt är den centrala

i detta sammanhang. Man kan bortse från förhållandet mellan konungen

och statsrådet. Frågan är emellertid om inte stadgandet bör tolkas så att

det ger regeringen befogenhet att besluta utan riksdagens medverkan. Detta

har säkerligen från början varit avsett. Lagtima riksdagar sammankom

ursprungligen med femår sintervaller, och inkallande av urtima riksdag

var en omständlig och tidskrävande procedur. Frågan är om paragrafen

kan anses ha utan ändring förlorat sin ursprungliga betydelse. Införandet

av årliga riksdagar och av nya regler om riksdagens befogenheter i utrikesärenden,

bl. a. i 12 § regeringsformen om överenskommelser med främmande

makt och i 54 § om utrikesnämnden, och av särskilda bestämmelser

om riksstyrelsens utövning i krig samt accepterandet av parlamentariska

grundsatser kan anföras som skäl för en sådan mening. Med hänsyn till

att det gäller utomordentliga krissituationer, då parlamentarismen kan ha

svårt att fungera, är det emellertid befogat att iaktta försiktighet vid grundlagstolkningen.

Över huvud gäller att problematiken kring krig och fred

är svårbemästrad och bör få en klar reglering i en ny författning. Vad beträffar

krig kan det naturligtvis sägas att det i 13 § angivna fallet att vårt

land »vill börja krig» saknar aktualitet; en realistisk lydelse har snarare

50 § som talar om att »riket kommer i krig». Att avgöra vilka slags handlingar

eller händelser som innebär att krigstillstånd inträder är emellertid

ej alldeles lätt. Utskottet erinrar om att FN-lagkommittén överväger frågor

med anknytning härtill, bl. a. deltagande i sanktioner enligt FN-stadgan

som även upptar regler om militära sanktioner. Kompetensfördelningen

mellan regeringen och riksdagen har enligt vad utskottet erfarit aktualiserats

under kommitténs arbete. Utskottet antecknar också att beredskapslagstiftningen

tillagt regeringen viktiga befogenheter, bl. a. att avgöra när

krigsfara eller omedelbar krigsfara föreligger och i anledning därav förordna

om beredskapstillstånd m. m. Beträffande fredsslut är problemen något

mindre med hänsyn till reglerna i 12 § om överenskommelser med främmande

makt. Åtskilliga alternativ finns emellertid att överväga, från begränsad

vapenvila till formella fredstraktater.

Mot bakgrunden av det anförda kan det anses tveksamt om 13 § bör upphävas

på sätt propositionen föreslår, innan de överväganden som grundlagberedningen

måste göra i förevarande ämne redovisats. Ett upphävande

av paragrafen skulle möjligen kunna skapa oklarhet. Utskottet har emellertid

stannat för att propositionen kan godtas på denna punkt. I fråga

3—-Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 20

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

om fallet »sluta fred» leder ändringen till att det kommer att stå klart att

riksdagen, eller riksdagens lcrigsdelegation om denna trätt i riksdagens

ställe, skall medverka i enlighet med 12 §. Denna ordning är enligt utskottets

mening riktig. Särskilt sedan man genom krigsdelegationens inrättande

sörjt för att riksdagens funktioner skall så länge som möjligt kunna uppehållas

under krig, måste det vara naturligt att parlamentarismen inte skall

sättas ur spel på denna punkt. Paragrafens upphävande innebär alltså i

denna del en saklig fördel. Beträffande fallet »börja krig» — dvs. i realiteten

konstatera att riket folkrättsligt befinner sig i krig — medför förslaget,

att denna problematik kommer att bli oreglerad, eftersom 12 § inte

kan tillämpas här. Detta utgör en viktig principiell brist i grundlagarna.

Emellertid är det enligt utskottets bedömning inte bättre att behålla 13 §

som inte bygger på några överväganden av den numera aktuella problematiken.

Av dessa skäl finner sig utskottet sålunda kunna tillstyrka att

13 § upphävs.

Departementschefen föreslår vidare ändringar i 9 §, avseende beslutsfattande

i statsrådet, och i 38 §, avseende kontrasignation. Bl. a. förordas att

bestämmelserna om kontrasignationsvägran upphävs. Av dessa framgår

indirekt att kontrasignationsplikt föreligger. Förslaget innebär sålunda en

principiellt viktig förändring. Enligt utskottets mening är det en riktig

reform, att kontrasignationsplikten avskaffas och att kontrasignationen

framdeles blir ett formellt uttryck för att vederbörande statsråd ansluter

sig till det fattade beslutet. Det får förutsättas att i ett fall, då beslut fattas

mot den »ordinarie» föredragandens mening, annan statsrådsledamot,

eventuellt statsministern, förordnas som föredragande i ärendet enligt 5 §

regeringsformen. Utskottet avstyrker sålunda den ovan behandlade motionen

II: 979 (nr 41 i förteckningen), i vilken även hemställs att kontrasignationsplikten

bibehålls genom en ny föreskrift i stället för de nuvarande om

kontrasignationsvägran.

Mot propositionens förslag i denna del har utskottet funnit anledning

till endast en smärre erinran. Tillräckliga skäl synes inte ha anförts för

att stryka den punkt i 38 § som fastställer kontrasignantens ansvar för

expedierade besluts riktighet. Med hänsyn till denna bestämmelses formella

anknytning till utskottets granskning av statsrådsprotokollen föreslåi

utskottet att den får kvarsta i avbidan på en ny reglering av regeringsärendenas

handläggning.

Ytterligare har departementschefen föreslagit vissa ändringar och strykningar

i 15 §, avseende kommandomål, och att 32 §, avseende tjänstetillsättningar,

skall utgå. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot

eller särskilda kommentarer till dessa förslag.

Även sedan de ändringar genomförts, som nu behandlats, kommer enligt

utskottets mening en besvärande onöjaktighet att kvarstå i regeringsformen.

Detta gäller 105 och 107 §§, avseende konstitutionsutskottets gransknings
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1908 35

uppgifter. Det är givetvis helt naturligt att inte regeringen framlagt förslag

till mera vittgående ändringar i dessa regler som ju avser statsrådens ansvarighet.

Det torde i stället ankomma på utskottet att ta initiativ därtill.

Enligt utskottets mening kommer alltför starka motsättningar att råda

mellan dessa regler och dem om misstroendeförklaring enligt propositionens

förslag. Avfattningen av 107 § 1 och 2 mom. kan sålunda knappast

godtas. Utskottet har funnit det möjligt att föreslå en ändring som

undanröjer dessa tekniska brister. Då det emellertid gäller en fråga utanför

propositionens förslag redovisar utskottet sina överväganden först i senare

sammanhang, i ett särskilt avsnitt av detta betänkande.

Rösträtts-, valbarhets- och behörighetsvillkoren

I proposition nr 92 föreslås under punkten 1) att rösträttsåldern skall

sänkas med ett år. Rösträtt skall därefter inträda året efter det varunder

19 års ålder uppnåtts.

Departementschefen upplyser att en proposition om sänkning av myndighetsåldern

med ett år kommer att framläggas för nästa års riksdag.

Han tar även upp frågan om en längre gående sänkning av rösträttsåldern,

till året efter fyllda 18 år. Grundlagberedningen har uttalat att en sådan

reform förutsätter mer ingående överväganden än som kan göras i detta

sammanhang. Det är emellertid inte uteslutet, anför departementschefen,

att det vid en allmän översyn av rösträttsvillkoren skall visa sig möjligt

att utforma dessa på ett sådant sätt att rösträttsåldern kan fastställas fristående

och på andra grunder än dem som är aktuella vid bestämmande

av myndighetsåldern. Något som hittills har ansetts göra det svårt att upplösa

sambandet mellan rösträttsåldern och myndighetsåldern är att omyndighet

på grund av domstols beslut ovillkorligen diskvalificerar för rösträtt.

Det ingår i grundlagberedningens uppdrag att under arbetet på en

total författningsreform göra en sådan översyn av rösträttsvillkoren som

här nämnts.

1 tre under allmänna motionstiden väckta motionspar har hemställts

om en sänkning av rösträttsåldern med ett år utöver vad som föreslagits

i propositionen. Dessa är motionerna 1:211 och 11:268, 1:51b och 11:637

samt I: 517 och 11: 638 (nr 2, 6 och 9 i förteckningen). Samma yrkande har

framställts i motionerna 1:899 och 11:1159 (nr 27 i förteckningen) vilka

väckts i anledning av propositionen.

Under hänvisning till vad departementschefen anfört i frågan avstyrker

utskottet motionerna och tillstyrker propositionen i denna del.

I samma proposition framläggs under punkten 2) förslag till ändrade

bestämmelser om valbarhets- och behörighetsvillkor för riksdagens ledamöter.

Det föreslås till en början att skillnad inte vidare skall göras mellan

villkoren för valbarhet och dem för behörighet. I enlighet med riksda
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

gens framställning föreslås att konkurstillstånd inte vidare skall medföra

automatisk behörighetsförlust. I konsekvens härmed förordas att även

den särskilda diskvalifikationsgrunden, att någon begått vissa slags brott i

samband med val, skall slopas. Vidare föreslås att inte heller någon särskild

ålder skall föreskrivas utan endast ett krav på myndighet. Enligt propositionen

skall i 26 § riksdagsordningen bara stadgas att »endast den som

är svensk medborgare och myndig kan vara ledamot av riksdagen». Detta

innebär att även det nuvarande kravet på rösträtt utgår, något som endast

har betydelse för den som till följd av bosättning utomlands eller fel vid

röstlängdsförfarandet inte blivit upptagen i röstlängd.

I motionerna I: 901 och II: 1196 (nr 29 i förteckningen), vilka väckts i

anledning av propositionen och närmast anknyter till denna punkt, hemställs

om sådan ändring av rösträttsbestämmelserna i 14 § riksdagsordningen

att det blir klart utsagt, att rösträtten är oberoende av bosättningsorten.

I motiveringen anförs att alla utlandssvenskar blir valbara enligt propositionens

förslag och att det då är följdriktigt att även ge dem rösträtt.

Utskottet erinrar om att frågan om utlandssvenskarnas rösträtt redan

en gång behandlats av riksdagen under innevarande session. Med hänsyn

härtill ingår utskottet inte på en förnyad sakdiskussion i denna fråga utan

avstyrker motionerna. Enligt utskottets mening föreligger emellertid behov

av en viss justering i den föreslagna författningstexten. Utskottet utgår från

att propositionen bygger på uppfattningen, att det är föga sannolikt att den

som inte är röstberättigad väljs till riksdagen. Emellertid framstår det

från formell synpunkt som önskvärt att en anknytning görs mellan rösträtts-

och behörighetsvillkoren. Utskottet föreslår lydelsen att »endast

den som är myndig och upptagen i röstlängd såsom röstberättigad kan

vara ledamot av riksdagen».

Några under den allmänna motionstiden väckta motioner har tagit upp

frågan om valbarhetsåldern. I motionerna 1: 515 och II: 639 (nr 7 i förteckningen)

har hemställts om utredning'' och förslag om en sänkning av åldersgränsen.

I motionen II: 646 (nr 31 i förteckningen) yrkas grundlagsändring,

varigenom rösträtts- och valbarhetsåldrarna kommer att sammanfalla. Dessa

motioner har blivit besvarade med propositionen. Motionerna 1: 517 och

11:638 (nr 9 i förteckningen) åsyftar en sänkning med ett år utöver propositionens

förslag. Under hänvisning till vad förut anförts om rösträttsåldern

och om anknytning mellan rösträtt och valbarhet avstyrker utskottet

dessa motioner och tillstyrker propositionen.

Propositionens förslag i övrigt under denna punkt lämnar utskottet utan

erinran.

Postmedlens karaktär av bevillning

I proposition nr 92 föreslås under punkten 3) att postmedlens karaktär

av bevillning skall slopas genom ändring av 60 § regeringsformen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år b968

37

Postavgifterna skall, till skillnad från övriga avgifter som statens affärsdrivande

verk betingar sig för sina tjänster, fastställas av riksdagen. Detta

följer av att postmedlen är bevillning. I fråga om vissa avgifter, bl. a.

paketportot och avgifterna i postgirorörelsen, har dock sedan länge tilllämpats

den ordningen att riksdagen överlåtit sin bestämmanderätt till

regeringen genom tidsbegränsade bemyndiganden. Beträffande några avgiftstyper

har regeringen bemyndigats att i sin tur delegera beslutanderätten

till postverket. Uppgiften att fastställa avgifter för de tjänster andra

affärsdrivande verk än postverket lämnar ankommer däremot i princip

på regeringen ensam, med befogenhet att delegera beslutanderätten till

verket.

Postverket har hemställt att postmedlens karaktär av bevillning skall

slopas. Enligt verket bör riksdagen överlåta beslutanderätten över postavgifterna

till regeringen med befogenhet att delegera denna beslutanderätt

till verket. Verket har anfört att det finns ett stort behov av att smidigt

och utan onödig tidsutdräkt kunna anpassa postverkets taxor efter ändringar

i marknads- och konkurrensförhållandena eller i kostnadsutvecklingen.

Av de fyra remissinstanser som hörts i ärendet har riksrevisionsverket

och riksgäldsfullmäktige godtagit postverkets förslag. Statskontoret har

tillstyrkt att postmedlens karaktär av bevillning slopas men anser att större

förändringar av den faktiska beslutanderätten över postavgifterna inte bör

ske för närvarande. Grundlagberedningen har inte tagit bestämd ståndpunkt

till förslaget.

Frågan var senast uppe 1933, då riksdagen motsatte sig ett förslag att

upphäva postmedlens karaktär av bevillning. Därvid åberopades främst

poströrelsens legala monopolkaraktär beträffande vissa verksamhetsgrenar

som skäl för att riksdagen borde behålla sin beslutanderätt över postavgifterna.

Enligt departementschefen är det numera svårt att finna rationella skäl

för att beslut om postavgifterna skall fattas i annan ordning än beslut om

avgifter för tjänster av andra affärsdrivande verk. Postverket har visserligen

en monopolställning i fråga om vissa grenar av sin rörelse, men detsamma

gäller i minst lika hög grad beträffande exempelvis televerket utan

att därför teleavgifterna räknas som bevillning. Han erinrar vidare om

författningsutredningens förslag att samma grundlagsregler skulle gälla

i fråga om fastställande av samtliga avgifter i affärsverkens rörelser. Detta

förslag mötte inte någon gensaga vid remissbehandlingen.

Departementschefen anför vidare, att regeringens befogenhet att bestämma

de avgifter, som andra affärsdrivande verk än postverket skall ta ut,

inte betyder att riksdagen saknar inflytande över dessa verks taxepolitik.

Redan av de parlamentariska principerna följer att regeringen inte kan driva

en politik som står i strid mot riksdagens intentioner. Regeringen har också

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

vid olika tillfällen inhämtat riksdagens yttrande över nya principer t. ex.

för statens järnvägars taxepolitik. Riksdagen liar vidare möjlighet att varje

år ta ställning till affärsverkens taxepolitik i samband med budgetbehandlingen.

Förslaget innebär att det framdeles i princip skall tillkomma regeringen

att fastställa postavgifterna. I likhet med vad som tillämpas i fråga om andra

affärsdrivande verk skall denna befogenhet kunna delegeras till postverket.

I anledning av denna punkt i propositionen har väckts tre par följ dmotioner.

I motionerna 1:897 och 11:1157 anförs (nr 25 i förteckningen) att

det finns all anledning att biträda förslaget om att postmedlen inte längre

skall utgöra bevillning. Däremot inger det betänkligheter om regeringen

skulle i större utsträckning delegera sin beslutanderätt till postverket. Innan

så sker bör i vart fall avvaktas resultatet av den pågående affärsverksutredningen,

som behandlar taxefrågorna i ett gemensamt perspektiv och

beräknas avlämna sitt betänkande härom under året. Motionärerna hemställer

att riksdagen uttalar, att vidgad delegation till postverket inte skall

ske före ställningstagandet till nämnda utrednings förslag. I motionerna

I: 898 och II: 1158 (nr 26 i förteckningen) yrkas avslag på propositionen i

denna del. Det framhålls att såväl ekonomiska som sociala och allmänna

synpunkter måste beaktas vid fastställelse av postavgifterna. Särskilt måste

det uppmärksammas att dessa kan spela stor roll för ett tidningsföretags

fortbestånd. Ansvaret för dessa avgöranden bör därför inte ligga hos postverket

utan hos riksdagen. Även i motionerna 1:900 och II: 1156 (nr 28 i

förteckningen) yrkas avslag på ifrågavarande förslag. Motionärerna åberopar

att postverket i stor utsträckning har monopolställning, vilket bl. a.

har betydelse för vissa delar av tidningsdistributionen. Behovet av riksdagskontroll

över postverkets taxepolitik har sålunda inte upphört. Även det

pågående arbetet på en total författningsreform anförs som ett skäl för

avslag.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att postmedlens karaktär av

bevillning upphävs genom ändring av 60 § regeringsformen. Motionernas syfte

kan tillgodoses även efter en sådan reform. Som departementschefen framhållit

kommer riksdagen inte att därmed berövas möjligheten att öva inflytande

över postavgifternas höjd. Vad motionärerna väsentligen avser är

att riksdagen även fortsättningsvis skall ha bestämmanderätten över avgifterna

för postbefordran av tidningar. Utskottet delar uppfattningen att

särskilda synpunkter gör sig gällande på detta område. Även efter den nu

föreslagna reformens genomförande bör därför enligt utskottets mening

ändringar i dessa avgifter underställas riksdagen.

Interimsregering genom statsrådet

I 39—42 §§ regeringsformen ges regler om s. k. interimsregering som utövar

riksstyrelsen i Konungens ställe i vissa fall, bl. a. vid dennes sjukdom

s. 39 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

39

eller vistelse utomlands. Reglerna innebär att riksstyrelsen i sista hand —

om regent inte finns -— skall föras av statsrådet. Bestämmelser saknas om

hur expeditioner skall underskrivas i detta fall. Det riktiga torde vara att

anse, att de skall påtecknas av samtliga statsråd som deltagit i beslutet och

att anteckning om vem som föredragit ärendet görs vid dennes namn.

I proposition nr 92 föreslås under punkten 5) bestämmelser om att expeditioner

i nämnda fall skall underskrivas av statsministern eller annat

statsråd som denne förordnar, med kontrasignation av föredraganden i

vanlig ordning.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget under denna punkt men vill,

med hänsyn till sin granskning av statsrådsprotokollen, framhålla att statsministerns

förordnande av annat statsråd att underteckna expeditioner bör

infogas i protokollen, lämpligen i samma serie som övriga beslut angående

riksstyrelsen.

Riksdagens lönedelegatiou

Riksdagens lönedelegation, som tillkom genom beslut vid 1964 och 1965

års riksdagar, har till uppgift att rådpläga med statsrådsledamot i förhandlingsfrågor

rörande anställningsvillkor för statens arbetstagare och för

vissa andra, i huvudsak kommunala arbetstagare samt att på riksdagens

vägnar godkänna överenskommelser som träffas i sådana frågor.

Delegationens kompetensområde har alltså bestämts till att gälla förhandlingsfrågor,

dvs. frågor om sådana arbetsvillkor som kan bestämmas

genom avtal. Alltsedan det nya förhandlingsrättssystemets tillkomst 1966

har på grund av överenskommelse mellan de förhandlande parterna gällt,

att lönegradsplacering och arvoden för innehavare av en del högre tjänster

i statsverksamheten skall bestämmas ensidigt av staten. Beträffande dessa

anställningsvillkor träffas således inte förhandlingsöverenskommelse, utan

anställningsvillkoren bestäms genom föreskrifter som arbetsgivaren ensam

meddelar. Detta får till konsekvens att anställningsvillkoren — trots att de

är av beskaffenhet att kunna bli föremål för förhandlingsöverenskommelse

— inte kan godkännas av lönedelegationen utan måste prövas av riksdagen i

vanlig ordning.

Förhandlingsutredningen har föreslagit att lönedelegationens kompetens

skall utvidgas till att omfatta även sådana avtalsbara anställningsvillkor

som undantagits från förhandlingsöverenskommelse. Härigenom skulle

man uppnå att riksdagens prövning av löneställningen för samtliga statens

arbetstagare i princip ankom på ett och samma organ, lönedelegationen.

Vidare skulle man komma ifrån olägenheten att de högsta statstjänstemännen

får vänta på utbetalningen av lönehöjningar till dess proposition i frågan

hunnit behandlas i riksdagen.

Utredningens förslag har med några undantag godtagits av remissinstan
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

serna och har lagts till grund för förslaget under punkten 4) i propositionen

nr 92. Därjämte föreslås några mindre jämkningar i grundlagsreglerna om

lönedelegation.

Förslagen under denna punkt har inte föranlett någon erinran från utskottets

sida.

Konstitutionsutskottets granskningsuppgifter

Utskottet har som nämnts i det föregående funnit anledning föreslå, att

nya regler införs i detta sammanhang om utskottets på statsrådsprotokollen

grundade granskningsverksamhet. Motsättningarna inom 107 § regeringsformen

skulle annars bli alltför stora sedan de nya bestämmelserna om

misstroendeförklaring införts där. Även om man i enlighet med departementschefens

förslag byter ut »anmärka» mot »finna» och stryker bestämmelsen

om skrivelse angående statsråds entledigande, står dock kvar att

utskottet skall tillkännage för riksdagen om något statsråd »icke iakttagit

rikets sannskyldiga nytta» eller »icke med oväld, nit, skicklighet och drift

sitt ämbete utövat». Denna lydelse ger vid handen att utskottet endast i

dessa fall har att meddela sig med riksdagen. Detta gäller visserligen redan

nu, men genom att reglerna om misstroendeförklaring tillfogas som ett nytt

moment i omedelbar anslutning till det föråldrade stadgandet om innebörden

av utskottets granskning uppkommer en skärpt motsättning mellan

norm och verklighet. Det skulle med väsentligt ökat eftertryck anges att

granskningen har ett rent politiskt syfte. Vid läsningen skulle stadgandet

lätt kunna felaktigt uppfattas så att det anger ett omedelbart samband mellan

utskottets granskning och misstroendeförklaring. För båda instituten

skulle det vara en bestämd fördel att ta bort bestämmelserna om konstitutionsutskottet

ur 107 § och helt ägna denna åt misstroendeförklaring. Nya

regler om utskottets granskning kan i stället införas i 105 § som anger utskottets

skyldighet att infordra statsrådsprotokollen.

En förutsättning för att nya bestämmelser i förevarande ämne skall

kunna föreslås är självfallet att allmän enighet råder om vilken funktion

och allmän uppläggning utskottets granskning bör ha. Denna förutsättning

är enligt utskottets bedömning nu för handen. Det förslag som författningsutredningen

framlade på denna punkt har allmänt godtagits och vunnit

anslutning i direktiven för grundlagberedningen. Under förra året beslöt

utskottet att försöksvis arbeta i huvudsak efter de av författningsutredningen

angivna principerna. Granskningsverksamheten genomfördes i full

enighet inom utskottet (KU 1967: 34). Under innevarande år har utskottet,

likaledes i full enighet, arbetat vidare efter samma principer (KU 1968: 15).

Grundtanken är att granskningen skall vara administrativt och inte politiskt

inriktad. Mot denna bakgrund har utskottet funnit tiden nu vara inne för

att genomföra nya grundlagsregler om granskningsverksamheten.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

41

Utskottets förslag anknyter direkt till vad författningsutredningen föreslog.

I 105 § regeringsformen bör inledningsvis stadgas att »konstitutionsutskottet

åligger att granska statsrådens ämbetsutövning och regeringsärendenas

handläggning». Därefter följer de nuvarande bestämmelserna

om infordrande av statsrådsprotokoll, i vilka utskottet inte finner sig böra

nu överväga några ändringar. Liksom i 107 § 1 mom. andra stycket enligt

propositionen och i författningsutredningens förslag anges vidare att andra

utskott liksom enskilda riksdagsledamöter kan påkalla granskning genom

skriftlig anmälan hos konstitutionsutskottet. I paragrafen bör slutligen

intas regler om utskottets redovisning för riksdagen och om möjliga åtgärder

i anledning därav. Författningsutredningens förslag har av utskottet

följts även här. Detta innebär att utskottet skall årligen, ävensom eljest

när skäl därtill föreligger, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning

funnit förtjäna uppmärksamhet och att riksdagen äger göra framställning

till regeringen i anledning därav.

Om utskottets förslag antas kommer 105 § att avhandla konstitutionsutskottets

granskning, 106 § riksrättsåtal enligt beslut av konstitutionsutskottet

och 107 § misstroendeförklaring. Härigenom vinns ökad klarhet

och reda i grundlagstexterna liksom de föreslagna nya reglerna innebär en

anpassning till den faktiska praxis.

Riksdagens ombudsmän

En ändrad organisation för riksdagens ombudsmannaämbeten har genomförts

i enlighet med beslut av förra årets riksdag (K1LU 1967: 1). Huvudinnebörden

är att ett gemensamt ämbete med tre ombudsmän har inrättats.

För dessa skall enligt riksdagens beslut finnas två gemensamma ställföreträdare.

Grundlagarna utgår emellertid från att en personlig ställföreträdare

utses för varje ombudsman. Deras avfattning är dock sådan att det har

varit möjligt att genomföra reformen inom deras ram, ehuru med vissa

tekniska svårigheter. Grundlagsändringar som undanröjer dessa komplikationer

och innebär en anpassning till den nya ordningen bör nu genomföras.

Regeringsformen upptar bestämmelser om ombudsmännens ställföreträdare

i 97 § första stycket som i övrigt innehåller en hänvisning till riksdagsordningen

i fråga om val och mandattid. Den enklaste tekniska lösningen

är att inta det grundläggande stadgandet om ställföreträdare i 96 § som ett

andra stycke. Där bör utsägas att riksdagen utser ställföreträdare till det

antal som befinns påkallat. Även föreskriften om samma kvalifikationskrav

som för ombudsmännen bör upptas i 96 §. I 97 § första stycket bör fortsättningsvis

utsägas att ombudsmännen »och deras ställföreträdare» utses

för tid och på sätt riksdagsordningen stadgar.

I 68 § riksdagsordningen, de tre första styckena, bör genomföras ändringar

i konsekvens med dem som föreslagits i regeringsformen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

I 98 § regeringsformen och 68 § fjärde stycket riksdagsordningen återfinns

till en början föreskrifter om ställföreträdarens övertagande av vederbörande

ombudsmans ämbete då detta blir ledigt. Då ställföreträdarna inte

längre skall vara personliga, synes den lämpliga ordningen vara att den i

tjänsten äldste inträder vid ledighet och om mer än en valts samtidigt den

till levnadsåren äldste. I det följande stadgas om nytt val av ställföreträdare

vid inträffande ledighet. Där bör till en början strykas föreskrifterna om

nyval då ställföreträdare »övertagit ombudsmansämbetet». Även bestämmelserna

om att banko- och riksgäldsfullmäktige förrättar val vid ledighet

mellan riksdagens sessioner bör enligt utskottets mening upphävas. Sedan

man fått ett gemensamt ämbete med tre ombudsmän och två ställföreträdare,

synes ett eventuellt nyval utan olägenhet kunna anstå tills riksdagen

sammankommit.

De föreslagna ändringarna bör genomföras redan 1969.

Riksdagens revisorer

Vissa reformer för effektivisering av riksdagens revisorers verksamhet

beslöts av riksdagen förra året (KU 1967:60). I anslutning härtill har utskottet

funnit sig böra föreslå vissa grundlagsändringar.

Bestämmelser om revisorerna återfinns i 72 § riksdagsordningen. Där

föreskrivs till en början att val av revisorer skall förrättas årligen. I sitt av

riksdagen godkända utlåtande förra året föreslog utskottet att revisorerna

liksom banko- och riksgäldsfullmäktige skall utses för tre år. I enlighet

härmed bör i 72 § föreskrivas att revisorerna väljs för tiden från valet till

dess sådant val under tredje året därefter försiggått. En sådan lydelse överensstämmer

med vad som stadgats om lönedelegationen. Riksdagen bör

också välja ordföranden och de båda vice ordförandena i revisionen med

hänsyn till dessas särskilda uppgifter. Beträffande riksgäldsfullmäktige

är också stadgat att ordföranden utses av riksdagen. Dessa bestämmelser

om val av revisorer och presidium bör utgöra ett andra stycke i paragrafen.

Nuvarande tredje stycket, som talar om att ordföranden väljs av revisorerna

och har utslagsröst, bör upphävas. Sistnämnda föreskrift återfinns i den

nya instruktionens 12 §. I instruktionen bör 2 § ändras i konsekvens med

vad som föreslagits beträffande 72 § riksdagsordningen i fråga om val av

presidium.

Som ett första stycke bör paragrafen uppta de grundläggande bestämmelserna

om revisorernas antal och uppgifter. Utskottet föreslår här ingen

annan ändring än att den särskilda föreskriften om skyldighet att granska

riksbanken och riksgäldskontor et stryks. Självfallet kan riksdagen

ålägga revisorerna att granska inte bara dessa verk utan även andra verk

och organ inom riksdagsförvaltningen, men i grundlag bör inte anges mer

än »statsverket». Därigenom framhålls bättre vad som är revisorernas

s. 43 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

43

huvuduppgift. Särskiljandet och uppräknandet av statsverket, riksbanken

och riksgäldskontor har för övrigt endast historiska skäl.

Slutligen bör paragrafens sista stycke, som handlar om revisorernas »anmärkningar»,

ändras så att det bättre svarar mot vad som i förra årets utlåtande

anfördes om revisionens syfte och formerna för revisorernas meningsyttringar.

Utskottet föreslår en föreskrift som hänvisar till vad riksdagen

särskilt föreskriver i fråga om framställningar från revisorerna och

om behandlingen av sådana inom riksdagen.

I detta sammanhang har utskottet även övervägt stadgandet i 39 § 2 mom.

riksdagsordningen som ålägger statsutskottet en särskild revisionsuppgift.

Denna bestämmelse åsyftade från början att statsutskottet skulle bedriva

en egen, självständig revisionsverksamhet vid sidan av riksdagens revisorer.

Detta förverkligades emellertid inte, utan statsutskottets engagemang i revisionsarbetet

begränsades till att granska riksdagens revisorers berättelser.

Momentet saknar sålunda sedan länge praktisk betydelse. Utskottet föreslår,

efter samråd med statsutskottet, att det nu upphävs. Härigenom vinns

ökad klarhet om riksdagens revisorers ställning. Upphävandet av 39 § 2

mom. medför en följdändring i 36 § 6 mom.

Riksdagens krigsdelegation

Riksdagens krigsdelegation berörs inte av de förevarande propositionerna

i vidare mån än att en rent formell ändring föreslås som konsekvens av

<iver gången till enkammar system. Ämnet har emellertid varit föremål för

motioner under den allmänna motionstiden, varjämte ett motionspar väckts

i anledning av proposition nr 27. Utskottet har övervägt att behandla dessa

motioner i ett senare utlåtande, då de saknar samband med detta ärende.

Sedan problematiken kring krig och fred blivit föremål för särskild uppmärksamhet

inom utskottet i anslutning till förslaget att upphäva 13 § regeringsformen,

har utskottet emellertid funnit starka skäl tala för att riksstyrelsens

funktionsförmåga i krig skulle kunna förbättras genom ett par ändringar

i grundlagsreglerna om krigsdelegationen. Sedan utskottet beslutit ta initiativ

till dessa ändringar, har utskottet ansett lämpligt att i detta sammanhang

även behandla de nyssnämnda motionerna. Först upptas emellertid

huvudfrågorna, avseende grundlagsreglerna.

Utskottet har till en början övervägt frågan om förutsättningarna för att

krigsdelegationen skall inträda i riksdagens ställe. För närvarande föreskrivs

att detta skall ske om riket kommer i krig och krigsförhållandena

påkallar det. För utskottet framstår det som en brist att delegationen inte

har möjlighet att inträda redan vid hotande krigsfara, så att riksstyrelsen

kan flytta i tid, om en situation med överhängande krigsrisk uppstår. Denna

synpunkt blev inte föremål för överväganden under förarbetena till gällande

regler. Utskottet föreslår att 50 § regeringsformen, som i andra styc
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

ket upptar de grundläggande bestämmelserna om krigsdelegationen, kompletteras

med en föreskrift som tar sikte på den nämnda situationen. Delegationen

bör få träda i riksdagens ställe om »omedelbar krigsfara» föreligger,

ett begrepp som återfinns i beredskapslagstiftningen. Huruvida man bör

medge övergång till krigsdelegation redan vid »krigsfara» i nämnda lagstiftnings

mening är tvivelaktigt. Utskottet är i vart fall inte berett att föreslå

detta. Det bör också föreskrivas att förordnande om att krigsdelegationen

skall överta riksdagens befogenheter skall i fall som nu avses förutsätta, att

statsministern och minst två tredjedelar av talmanskonferensens ledamöter

är ense. Detta innebär en skärpning i förhållande till det nu reglerade fallet,

att riket kommit i krig. Förordnande får då meddelas antingen av talmanskonferensen,

där så kan ske efter samråd med statsministern, eller av

regeringen, om talmanskonferensen inte kan sammanträda till följd av

krigsförhållandena.

Införandet av en sådan bestämmelse, som utskottet alltså föreslår, nödvändiggör

överväganden om förutsättningarna för att riksdagen skall återta

sina befogenheter, sedan dessa en gång övergått på krigsdelegationen. För

närvarande gäller en automatik så till vida som riksdagen skall återinträda

då »vapenvila inträtt». Krigsdelegationen och regeringen äger även dessförinnan

var för sig besluta att riksdagen skall återta sina befogenheter. Om

möjlighet öppnas för krigsdelegationen att verka redan vid omedelbar krigsfara,

kan en automatik beträffande återgång till den normala ordningen inte

längre bibehållas. Det får i stället föreskrivas att regeringen och krigsdelegationen

var för sig kan förordna om att riksdagen skall återinträda. Det

kan måhända sägas att garantierna för riksdagen i någon mån minskas

härigenom. En för alla tänkbara situationer täckande reglering kan inte

konstrueras. Man kan inte heller bortse från att praktiska problem kan vara

förenade även med en automatik, som t. ex. innebär att riksdagen skall

kunna på ledamöternas samfällda initiativ samlas och återta sina befogenheter

sedan vapenvila inträtt.

En annan fråga som övervägts av utskottet gäller ersättare för krigsdelegationen

ledamöter. Författningsutredningen föreslog att delegationen

skulle bestå av talmännen och ledamöterna i vissa utskott och att suppleant

skulle inträda i vanlig ordning vid förfall för utslcottsledamot. I propositionen

till 1964 års riksdag föreslogs i stället att krigsdelegationen skulle

väljas särskilt och bestå av 50 ledamöter. Några suppleanter föreslogs inte.

På utskottets förslag infördes emellertid en bestämmelse i 73 § riksdagsordningen,

vilken reglerar val till krigsdelegationen, om att 50 suppleanter

skall väljas. Dessa är i första hand personliga. Vid sin förnyade prövningav

frågan har utskottet funnit att ett system med personliga suppleanter

knappast är den bästa lösningen. Om det skall fungera, ställer det stora krav

på beredskapsplaneringen. Det bör emellertid inte begäras att denna skall

utgå från 100 riksdagsledamöter endast därför att hälften skall kunna in
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

45

träda som ersättare. Det gäller att lösa ersättarfrågan på det sätt som har

de största förutsättningar att rent praktiskt fungera under de svåra förhållanden

det är fråga om. Den från denna synpunkt bästa lösningen torde

vara att låta krigsdelegationen själv förordna annan riksdagsledamot att

inträda i stället för ledamot som avlider eller får varaktigt förfall. Delegationen

har då 300 i stället för 50 ledamöter att välja bland. Uppdraget att

ingå i delegationen kommer också att vara knutet till den en gång utsedda

delegationens beslut, utan möjlighet att legalt etablera en konkurrerande

sådan. Det får förutsättas att krigsdelegationen i görlig mån beaktar intresset

av en riktig partifördelning. Särskilda föreskrifter härom kan emellertid

inte införas. Utskottet föreslår att 73 § riksdagsordningen ändras i enlighet

med det sagda.

De föreslagna ändringarna bör genomföras redan 1969. Utskottet framlägger

därför dubbla förslag, ett som införs i de texter som skall gälla efter

enkammarreformens ikraftträdande och ett för tvåkammarsystemets återstående

tid.

Vid sina överväganden rörande krigsdelegationen har utskottet fått uppfattningen,

att grundlagberedningen bör överse bestämmelserna därom

oaktat de är förhållandevis nya. Även andra frågor än de här upptagna kan

resas. Grundlagberedningens prövning skall självfallet omfatta även de frågor

som utskottet i detta sammanhang behandlat.

Utskottet övergår härefter till de förutnämnda motionerna. Dessa avser

krig sdelegationens uppgifter i fredstid. Enligt grundlagarna har delegationen

inga sådana utan är ett organ som endast skall fungera under svåra

krigsförhållanden. Inte heller i förarbetena övervägdes att ge delegationen

andra funktioner. Utskottet hänvisar till vad som sagts i det föregående om

krigsfara. I samband med framläggandet av det från 1964 vilande grundlagsförslaget

för 1965 års riksdag tog emellertid utskottet initiativ till att ålägga

delegationen vissa uppgifter även i fredstid. Utskottets förslag åsyftade att

delegationen skulle svara för riksdagens beredskapsarbete. Detta skulle komma

till uttryck genom en bestämmelse i 13 § riksdagsstadgan, enligt vilken

det skulle ankomma på delegationens presidium att förbereda delegationens

verksamhet för den händelse den skulle få träda i riksdagens ställe. Riksdagen

godkände utskottets initiativ.

Det bör närmare preciseras vilka uppgifter det är fråga om. Riksdagens

lcrigsberedskap kan sammanfattningsvis sägas innefatta tre moment: (1)

någon skall vara underrättad om de stora dragen i beredskapsplaneringen

för riksstyrelsen, kunna samråda med regeringen härom och sålunda veta

vad som skall hända om det blir krig; (2) krigsdelegationen skall ha övervägt

sina arbetsformer, vilka i viss mån påverkar den närmare beredskapsplaneringen;

(3) någon skall veta vilken utrustning m. m. krigsdelegationen

och dess ledamöter behöver vid utrymning av riksdagens lokaler och

svara för att denna utrustning finns till hands, för att riksdagens lokaler

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

utryms på tillfredsställande sätt och för att redan vid inträdande krigsfara

aktuell kunskap finns om de ändringar av rättslig och annan natur som

inträder av betydelse för riksdagen. Det skall beaktas att den beredskapsplanering

som avses med (1) besörjs av regeringen och att det praktiska

arbete som skall utföras inom riksdagen är det som angetts med (3).

I motionerna I: 508 och II: 645 (nr 4 i förteckningen), vilka väcktes under

allmänna motionstiden, hemställdes att föreskrifterna i 13 § riksdagsstadgan

om krigsdelegationens uppgifter i fredstid skulle upphävas. Motionärerna

avsåg att dessa uppgifter skulle överföras till riksdagens förvaltningskontor.

I sitt utlåtande nr 7 tillstyrkte utskottet detta förslag men framhöll

att någon ändring inte borde vidtas beträffande delegationens presidium

och att kontoret borde hålla löpande kontakt med presidiet och efter samråd

med detta anlita speciell expertis om sådan erfordrades. Då oklarhet uppstod

om innebörden av utskottets förslag, återremitterades utlåtandet på

yrkanden av representanter för utskottet. Sedermera har väckts motionerna

I: 767 och II: 967 (nr 21 i förteckningen) vilka åsyftar att nuvarande bestämmelser

i riksdagsstadgan skall behållas. Motionerna har anknutits till

proposition nr 27 genom yrkande att föreskrifterna skall intas i grundlag.

Härom vill utskottet anföra att detalj bestämmelser av denna art inte bör

belasta grundlagarna. En strävan under senare år, som bl. a. kommit till uttryck

i författningsutredningens förslag, har varit att sortera ut sådana

regler ur grundlagarna. I själva sakfrågan får utskottet anföra följande.

Det kan konstateras att delade meningar råder om uppgiftsfördelningen

inom riksdagen på förevarande område. Särskilt mot bakgrunden av att

gällande bestämmelser tillkommit på utskottets initiativ är det utskottets

uppgift att söka åstadkomma ökad klarhet. Avsikten var 1965 att ålägga

krigsdelegationens presidium hela ansvaret som riksdagens beredskapsorgan.

Sedan förvaltningskontoret inrättats 1966 framstår detta inte längre

som en rationell ordning. Det naturliga är att de samråds- och informationsuppgifter

som avsetts med (1) ovan handhas av presidiet, medan kontoret

svarar för de praktiska uppgifter som avsetts med (3). I själva verket synes

en annan ordning inte heller åsyftas i någon av de väckta motionerna. Uppgiften

(2) ovan kan grundlagsenlig! inte åläggas annan än delegationen

själv.

Praktiskt bör beredskapsarbetet inom riksdagen liksom hos de offentliga

myndigheterna ordnas så, att en befattningshavare inom den fasta organisationen

åläggs ansvaret för det arbete, som måste utföras, och utses till

kontaktman med försvarsdepartementet. Denna kontaktman bör löpande

stå till delegationspresidiets förfogande, utföra sitt arbete i kontakt med

detta och motta erforderliga anvisningar. Presidiet bör enligt utskottets

mening ha ansvaret på ledamotsplanet. Någon anledning att föra in styrelsen

för förvaltningskontoret föreligger knappast.

Till förekommande av oklarhet föreslår utskottet nu att uttryckliga be
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

47

stämmelser om uppgiftsfördelningen intas i riksdagsstadgan. Presidiet bör

åläggas »att hålla sig underrättat om beredskapsplaneringen för riksstyrelsen

och att samråda därom med vederbörande statsråd». Förvaltningskontoret

bör åläggas att handha »de uppgifter i övrigt som är förenade med riksdagens

krigsberedskap och krigsdelegation». Det bör också åläggas att därvid

»samråda med delegationens presidium som äger meddela erforderliga anvisningar».

Med detta förslag finner sig utskottet ha tillgodosett båda de föreliggande

motionsparen.

Riksdagsordningens initiativregler

Dessa har aktualiserats genom motionen 11:966 (nr 34 i förteckningen).

Motionärerna hemställer att riksdagen i samband med prövningen av förslaget

till partiell författningsreform verkställer en allmän översyn av reglerna

för tagande och återtagande av initiativ i riksdagen.

Beträffande tagande av initiativ framhåller motionärerna att grundlagarnas

oklarhet på vissa punkter föranlett praktiska problem. Särskilt gäller

detta på riksdagens interna område, där utvecklingen förefaller ha gått förbi

grundlagarna. Behandlingen av berättelserna från delegationerna till Europarådet

och Nordiska rådet, av framställningar från riksdagens verk och

förvaltningskontor, av interna utredningars betänkanden etc. har i olika

sammanhang orsakat problem. Även utskottens initiativrätt förefaller i viss

mån oklar, uttalar motionärerna och hänvisar som exempel till att bankoutskottet

förra året nödgades återta ett memorial därför att initiativrätten

bestreds. Det är därför önskvärt, framhåller motionärerna, att reglerna ses

över och ges en avfattning som utesluter oklarhet och tillgodoser de praktiska

behoven.

Utskottet kan ansluta sig till vad motionärerna sålunda anfört. Det är

angeläget att klarhet åstadkoms rörande initiativrätten på riksdagens interna

område. Detta är emellertid en svår uppgift som utskottet inte kunnat

ingå på i detta sammanhang. Det fordras ingående utredningar på en rad

punkter för att lämpliga bestämmelser skall kunna utformas, och dessa

måste bli tämligen utförliga. En sådan reglering av den interna initiativrätten

bör enligt utskottets mening inte heller ges i grundlag utan i riksdagsstadgan.

Det är fråga om att tillgodose olika rent praktiska behov på

riksdagens interna område. Utskottet föreslår därför den lösningen, att i

riksdagsordningen intas en bestämmelse som ger riksdagen befogenhet att

inta regler i ifrågavarande hänseenden i riksdagsstadgan utan hinder av de

allmänna initiativreglerna. Utskottet har efter en inventering av de föreliggande

praktiska behoven funnit att dessa täcks genom ett stadgande, utsägande

att riksdagen äger meddela bestämmelser enligt 78 § riksdagsordningen

om hur beslut av riksdagen får påkallas i frågor som rör riksdagen

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

enskilt eller riksdagsförvaltningen och om motionsrätt i anledning av framställningar

och redogörelser från riksdagens verk eller organ som helt eller

delvis utses av riksdagen. Detta stadgande har sin naturliga plats i 55 §

riksdagsordningen som ett nytt moment mellan de båda i propositionens

förslag upptagna. Bestämmelserna om framställningar från riksdagens verk

i 55 och 58 §§ bör utgå.

I fråga om återtagande av initiativ uttalar motionärerna att reglerna härom

aktualiserades under höstsessionen förra året i samband med att regeringen

återkallade sin proposition om hyresregleringens upphävande. Det

visade sig då att åtskillig oklarhet råder om vad grundlagarna innebär i en

sådan situation. Olika meningar framkom om förutsättningarna för att en

proposition skall få tas tillbaka, om riksdagen skall ta ställning med eller

utan utskottsbehandling, om följ dmotioner får väckas i anledning av en

återkallelse och i så fall när etc. Det framstår som önskvärt, framhåller motionärerna,

att klarhet åstadkoms på dessa och andra punkter. Frågan berör

naturligtvis också andra former av initiativ än propositioner.

Utskottet kan i och för sig ansluta sig till motionärernas synpunkter även

i denna del. Också här gäller det emelertid vanskliga frågor, som utskottet

inte kunnat sakbehandla i detta sammanhang. Det går knappast att på

denna punkt liksom på den föregående hänvisa till en närmare reglering i

riksdagsstadgan. Med hänsyn härtill finner utskottet att det bör ankomma

på grundlagberedningen att verkställa en sådan översyn som motionärerna

önskar.

Riksdagens personal- och förvaltningsorganisation

Som ett resultat av arbetet inom riksdagens organisationsutredning kunde

riksdagen 1966 fatta beslut om en egen fast personal- och förvaltningsorganisation.

Därigenom förbättrades avsevärt de rent praktiska förutsättningarna

för att genomföra en så vittgående förändring av riksdagen som

enkammarreformen innebär. Denna nödvändiggör emellertid också vissa

överväganden om personal- och förvaltningsorganisationen.

Det sammansatta konstitutions- och bankoutskott som behandlade frågan

om riksdagens förvaltningsorganisation förutsatte att en grundlagsreglering

skulle övervägas detta år. Det framhölls att utredningen mött ej obetydliga

svårigheter vid konstruktionen av det nya förvaltningsorganet till följd

av att grundlagsändringar inte kunde föreslås. Utskottet anförde att en

grundlagsreglering av organets ställning och befogenheter i förhållande till

övriga organ inom riksdagen och dess förvaltning sannolikt skulle innebära

en förstärkning. En särskild fördel syntes å andra sidan vara att en sådan

grundlagsreglering skulle kunna övervägas 1968 mot bakgrunden av halvtannat

års praktisk erfarenhet. Som förslag till vilande grundlagsändring

antogs 1966 en ny lydelse av 80 § riksdagsordningen, avseende riksdagens

s. 49 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968 49

skrivelser, av innebörd att »kanslideputerade» skulle utbytas mot »riksdagens

förvaltningskontor».

Dessa frågor har också aktualiserats genom motionen II: 980 (nr 42 i förteckningen).

Motionären framhåller att den nuvarande uppdelningen på

fristående kontor och kammarkanslier är naturlig i tvåkammarsystemet men

bör ersättas av en enhetlig organisation vid en enkammarreform. Riksdagens

sekreterare bör vara chefstjänsteman och leda riksdagens kansli, vari kontoret

skulle ingå som en avdelning. Kontorsstyrelsen borde kvarstå men

som ett utskott under talmanskonferensen som blir det ledande organet.

Motionären föreslår grundlagsändringar i detta syfte.

b örfattningsutredningen redovisade ingående överväganden om riksdagens

personal- och förvaltningsorganisation. De principer och förslag, som

utredningen framlade, har i allt väsentligt följts av riksdagen vid 1966 års

reformer, med begränsningen att de förslag som förutsatte grundlagsändring

inte kunde prövas. De sistnämnda innebar främst att en riksdagens förvaltningsdelegation

med talmannen som ordförande skulle tillsättas som överinstans

i förhållande till kontorsstyrelsen och riksdagsförvaltningen i övrigt.

Härigenom åsyftade utredningen att vinna enhetlighet, fasthet och samordning.

Utskottet har funnit sig böra avstå från att nu framlägga förslag till

grundlagsreglering på förevarande område. Det är nämligen tydligt att utredning

bör ske av organisationsfrågorna under medverkan av även andra

organ inom riksdagen än utskottet. Beträffande 80 § riksdagsordningen

föreslår utskottet den förenklade lydelsen, att från riksdagen utgående

expeditioner skall upprättas av riksdagens kansli och undertecknas av talmannen.

De nuvarande reglerna om riksdagens skrivelser sammanhänger

med tvåkammarsystemet. Sedan detta avskaffats bör avsändandet av skrivelser

ses som en enkel expeditionsuppgift för kontoret. Utskottet avstyrker

sålunda hemställan i motionen.

Det är enligt utskottets mening önskvärt att riksdagen i detta sammanhang

fattar beslut om en sådan utredning som här nämnts och om när och

hur den skall tillsättas. För utskottet framstår det som lämpligt att utredningen

kommer till stånd i slutet av nästa års vårsession. Grundlagsreformen

är då slutligt antagen och utskottets arbete på de frågor som sammanhänger

med riksdagsstadgan, bl. a. initiativrätten i interna frågor, bör vara någorlunda

framskridet. Liksom organisationsutredningen bör den nya utses

av talmanskonferensen och omfatta representanter för talmännen samt

konstitutions- och statsutskotten ävensom, på förvaltningssidan, åtminstone

endera bankoutskottet eller styrelsen för riksdagens förvaltningskontor.

Utredningen bör avse såväl personal- som förvaltningsorganisationens

utformning i enkammarriksdagen. Med hänsyn till den betydelse som den

yttre serviceapparatens funktion har för riksdagsarbetets bedrivande är

det ett önskemål av hög angelägenhetsgrad att största möjliga samordning,

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 20

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

fasthet och effektivitet uppnås. Det förefaller naturligt att sträva efter en

ökad integration på det interna området. Inom utskottet har sympatier

uttalats för de principer som skisserats av författningsutredningen och i

motionen, men utskottet anser sig inte böra nu ta ståndpunkt i någon av

de frågor som utredningen skall behandla. Dock bör det framhållas att det

för utskottet framstår som ett särskilt viktigt önskemål, att verkliga garantier

skapas för att den reella beslutanderätten förblir hos riksdagsledamöterna

och deras förtroendemän.

Detaljgranskning av grundlagstexterna

I regeringsformen har utskottet i det föregående föreslagit ändringar

i 4, 38 och 107 §§ i förhållande till förslagen i proposition nr 27 och därutöver

i 50, 96, 97 och 105 §§. Några ytterligare kommentarer till dessa ändringsförslag

erfordras inte. Som en följd av att 107 § endast kommer att

innehålla ett moment måste även paragrafhänvisningen i 35 § enligt propositionens

förslag ändras.

Utskottet har i samband med granskningen av regeringsformen behandlat

motionerna 1: 757 och 11:987 (nr 11 i förteckningen). I dessa hemställs att

riksdagen fäster regeringens uppmärksamhet på önskvärdheten av att en

fortsatt reformering av 4 § prövas under grundlagberedningens fortsatta

arbete. Motionärerna ifrågasätter om kravet på att statsråd skall vara svensk

medborgare från födseln och förbudet mot vissa släktskapsförhållanden

mellan statsrådets ledamöter bör bibehållas. En översyn av 4 § kommer att

verkställas av grundlagberedningen utan något riksdagens initiativ. Därvid

kommer även de punkter som motionärerna behandlat att bli föremål för

överväganden. Utskottet finner därför inte anledning till någon riksdagens

åtgärd i anledning av motionerna.

Till utskottet har även hänvisats motionen II: 986 (nr 48 i förteckningen)

vilken väckts i anledning av proposition nr 27. Motionären hemställer att

regeringens praxis att inhämta regeringsrättens yttrande i vissa ärenden

ges grundlagsstöd genom ett tillägg till 10 § regeringsformen. Propositionen

berör varken stadgandet eller sakfrågan. Utskottet har inte funnit anledning

att i detta sammanhang ta upp ämnet, vilket får förutsättas bli föremål

för grundlagberedningens uppmärksamhet under dess arbete på en total

författningsreform. Utskottet avstyrker sålunda motionen.

I riksdagsordningen föreslår utskottet en rad större och mindre ändringar

i texterna, av vilka en del framgått av vad som anförts i det föregående. För

enkelhets skull genomgår utskottet emellertid samtliga ändringsförslag

paragraf vis.

Utskottet föreslår att 2 § ges en språkligt mer tillfredsställande avfattning

än den gällande, vilken tillkom 1949. Ingen ändring avses i sak i förhållande

till proposition nr 27.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

51

I 3 $ föreslår utskottet en mindre, rent språklig jämkning i sista punkten

enligt förslaget i proposition nr 27. Denna bör ges samma enklare avfattning

som motsvarande bestämmelse i 49 § regeringsformen.

I 74, 26 och 21 §§ föreslår utskottet att de ändringsförslag som föranleds

av proposition nr 92 införs. Då dessa till skillnad mot övriga förslag i denna

proposition inte avses tråda i kraft redan nästa år utan först i anslutning

till enkammarreformens genomförande, medför en sådan samordning tekniska

fördelar. Övergångsbestämmelsen i proposition nr 92 bör fogas som

en ny punkt till dem i proposition nr 27. Vid avfattningen bör beaktas att

den nya rösträttsåldern kan få betydelse även för vissa val till andra kammaren

som förrättas på grundval av de röstlängder som upprättas detta år.

Att utskottet föreslår en mindre avvikelse från propositionsförslaget i fråga

om valbarhetsvillkoren i 26 § har framgått av det föregående.

I 16 § 2 mom. föreslår utskottet en jämkning i förhållande till förslaget

i proposition nr 27 i fråga om antalet röstberättigade som grund för fördelningen

av de fasta mandaten mellan valkretsarna. Denna ändring har förut

motiverats.

I 36 § 1 mom. föreslår utskottet att bestämmelserna om tillsättande av

särskilt utskott och om ökning av utskotts ledamotsantal bryts ut till ett

nytt stycke och ges en bättre språklig form. Bl. a. bör föreskriften att särskilt

utskott får tillsättas »när så finnes vara av nöden» utgå. Det gäller här en ren

lämplighetsfråga i det praktiska riksdagsarbetet.

I 36 § 5 mom. liksom i 38 § 1 mom., 42 § 3 mom., 50 §, 75 § 1 mom. och

78 § föreslår utskottet att ordet »riksdagsstadga» utgår. Det kan vara praktiskt

att inte vara bunden till en bestämd stadga, särskilt om denna blir

alltför omfattande.

I 36 § 6 mom. bör sista punkten utgå som en konsekvens av utskottets

förslag att stryka 39 § 2 mom. som motiverats i det föregående. Någon särskild

bestämmelse om förutvarande statsråds inval i statsutskottet erfordras

inte vidare.

I 38 § 3 mom. bör intas nya regler om konstitutionsutskottets granslmingsuppgifter

i anslutning till utskottets förslag i fråga om 105 och 107 §§ regeringsformen.

Momentet kan ges en kortare avfattning än för närvarande.

I 52 § föreslår utskottet en jämkning av rent språklig natur i förhållande

till förslaget i proposition nr 27 till regler om talarordningen. Ingen ändring

avses i sak.

I 55 § föreslår utskottet nya bestämmelser om initiativ i interna frågor

m. m., innebärande att reglering skall ske i riksdagsstadgan eller motsvarande

författning. Utskottet hänvisar till vad som anförts härom i det föregående.

Utskottet föreslår också ett par språkliga justeringar utan saklig

betydelse.

I samband med granskningen av 55 § riksdagsordningen har utskottet

även behandlat motionen II: 976 (nr 38 i förteckningen) i vad den avser att

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

allmänna motionstiden skall utsträckas från 15 till 20 dagar. En sådan förlängning

bör enligt utskottets mening inte ske. Den nya enkammarriksdagen

med 350 ledamöter kommer att ställa än högre krav på att arbetet i utskotten

och i plena skall börja redan tidigt under vårsessionerna, för att arbetssvårigheter

skall kunna undvikas i slutet av sessionerna. Utskottet erinrar

om att det ansetts nödvändigt att som en försiktighetsåtgärd öppna möjlighet

att förlänga vårsessionen till den 15 juni. Utskottet avstyrker sålunda

motionens förslag.

I 57 § skall enligt förslaget i proposition nr 27 intas vissa regler om misstroendeförklaring.

Paragrafhänvisningen i första meningen får ändras

i anledning av utskottets förslag beträffande 107 § regeringsformen. Motiverad

misstroendeförklaring skall som nämnts inte få förekomma. Detta

kommer i förslaget till uttryck i en föreskrift, att omröstning om misstroendeförklaring

endast avser sj älva yrkandet. Mot denna avfattning kan språkliga

invändningar resas. Paragrafen talar endast om »yrkande» om misstroendeförklaring,

varför den nämnda föreskriften kan vid läsningen ge

intryck av att sakna självständigt innehåll. Den kan enligt utskottets mening

utgå. Att votering inte får ske om olika motiveringar framgår ändå

av den sista punkten, som utsäger att endast en omröstning skall ske även

om flera yrkanden framställts.

I 58 § bör som en konsekvens av utskottets förslag beträffande 55 §

framställningar från riksdagens verk utgå och ärenden enligt 55 g 2 mom.

införas. Utskottet föreslår även vissa språkliga förbättringar i stadgandet,

främst i fjärde stycket som anger förutsättningarna för uppskovsbeslut.

Efter att i en första punkt ha talat om uppskov på framställning av utskott

säger stadgandet nu, att det likväl är kamrarna obetaget att vid prövningen

av utskottets »utlåtande i ärendet» besluta uppskov. Den senare punkten är

illa avfattad, genom den bestämda formen »ärendet» direkt felaktig och

motsägande. Vad som avses är enligt motiven att riksdagen skall kunna,

även utan framställning av utskott, besluta om uppskov med sakbehandlingen

av ett ärende, i vilket utskottet avgett utlåtande. Utskottet föreslår

att detta utsägs klart.

I 59 § föreslår utskottet en språklig förenkling i förhållande till förslaget

i proposition nr 27.

I 6k § ges regler om prövningen av vilande förslag till grundlagsändringar.

För närvarande sägs att den slutliga prövningen skall företas »av den riksdag

som först sammanträder» efter nyval till andra kammaren. Uppskov till

annan riksdag förutsätter beslut av både regeringen och riksdagen. I proposition

nr 27 föreslås de citerade orden ändrade till »av den riksdag, som

utsetts genom valet, vid dess första session». Denna ändring har inte föreslagits

av grundlagberedningen och har inte särskilt motiverats. Nu gäller

att ett vilande förslag till grundlagsändring lika väl kan prövas under höstsessionen

som under vårsessionen av den angivna riksdagen utan att något

s. 53 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968 53

slags uppskovsbeslut behöver fattas. Denna möjlighet kom till användning

1965 då utskottet fann sig vilja uppskjuta prövningen av förslag till följdlagstiftning

över sommaruppehållet. Med den föreslagna avfattningen torde

sådant uppskov inte alls kunna ske, då vilande grundlagsändringsförslag

inte nämns i 58 § och regeln om uppskov genom beslut av både regeringen

och riksdagen endast avser uppskov till annan riksdag. Utskottet föreslår

att nuvarande avfattning bibehålls.

I 68, 72 och 73 §§ föreslår utskottet ändrade regler om val av ställföreträdare

för riksdagens ombudsmän, om riksdagens revisorer och om ersättare

för ledamöterna i riksdagens krigsdelegation. Dessa förslag har motiverats

i det föregående.

I 75 § 1 mom. skall enligt förslaget i proposition nr 27 intas regler om

en riksdagens valberedning med uppgift att bereda »val som ankomma på

riksdagen». Närmare bestämmelser om valberedningen skall ges i riksdagsstadgan.

Enligt grundlagberedningens utkast till riksdagsstadga skall bl. a.

val av konung, tronföljare och riksföreståndare undantas från valberedningens

kompetens. De nuvarande föreskrifterna om dessa val i 66 och 67 §§

riksdagsordningen föreslås upphävda. För utskottet framstar det som från

principiell synpunkt inte fullt tillfredsställande, om bestämmelser om val

av konung, tronföljare och riksföreståndare saknas i grundlag och dessa

val undantas från valberedningen genom en enkel föreskrift i riksdagsstadgan.

Utskottet föreslår en sådan ändring av 75 § 1 mom. att dessa val

utesluts redan där. Vidare har utskottet stannat för att föreslå att en grundlagsbestämmelse

om valen i fråga upptas i 7b- § som ersättning för de strukna.

Vad som närmast behöver fastställas är en regel om quorum. Det bör

föreskrivas att dessa val inte får förrättas om inte minst tre fjärdedelar av

riksdagens ledamöter är närvarande.

I 80 § föreslår utskottet slutligen att det endast skall utsägas, att alla från

riksdagen utgående expeditioner uppsätts av riksdagens kansli och undertecknas

av talmannen. Förslaget har motiverats i det föregående.

Följdlagstiftning till grundlagsförslagen

Till grundlagsförslagen i proposition nr 27 har fogats fullständiga förslag

till följdlagstiftning i form av ändringar i val- och kommunallagarna. Utskottet

finner det i hög grad tillfredsställande att riksdagen sålunda kan i

ett sammanhang överskåda och pröva hela den föreslagna reformen.

Utskottet har endast funnit fog för två ändringar i de framlagda lagförslagen.

I 83 § vallagen föreslår utskottet vissa språkliga justeringar, och i

85 § 2 mom. har utskottet, som framgått av vad som anförts i det föregående,

stannat för att förorda en annan lösning av frågan om avveckling

av dubbelvalsituationer. Till förslaget i sistnämnda hänseende erfordras ej

annan kommentar än att utskottet särskilt övervägt om den dubbelvaldes

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1908

högsta personliga jämförelsetal eller det högsta jämförelsetalet för parti, för

vilket han valts, hör vara avgörande och funnit det förra vara det riktiga.

Då utskottet intagit de ändringar beträffande rösträtts-, valbarhets- och

behörighetsvillkoren, som föranleds av proposition nr 92, i samma grundlagstext,

som framläggs i anledning av proposition nr 27, har utskottet funnit

följdriktigt att även komplettera följdlagstiftningen med de ändringar

som föranleds av förstnämnda förslag. Dessa ändringar påkallar inga särskilda

kommentarer.

I samband med sin granskning av förslagen till ändringar i vallagarna har

utskottet behandlat motionen 11:974 (nr 37 i förteckningen). Motionären

hemställer om ett uttalande av riksdagen, att förslag till reformering av

poströstningen bör framläggas i så god tid att nya bestämmelser kan tilllämpas

vid 1970 års val. Han begär vidare att utskottet undersöker möjligheterna

till en provisorisk reform redan vid 1968 års val i syfte att få med

även poströsterna i den preliminära sammanräkningen. Valtekniska utreduingen

har nyligen erhållit tilläggsdirektiv, enligt vilka den skall verkställa

sådan utredning med sikte på en reform av poströstningen före 1970 års val

som motionären åsyftar. Förutsättningar föreligger inte att genomföra en

provisorisk reform redan innevarande år. Något riksdagens initiativ erfordras

sålunda inte i anledning av denna motion.

I samband med sin granskning av förslagen till ändringar i kommunallagarna

har utskottet behandlat motionen 11: 977 (nr 39 i förteckningen).

Motionären hemställer att mandatperioden för kommunernas styrelser och

nämnder skall ändras så att de sammanfaller med de beslutande församlingarnas,

d. v. s. att den ettåriga förskjutning som nu i allmänhet gäller skall

avskaffas. På utskottets törslag tillskrev riksdagen förra året regeringen

med begäran om utredning i motionens syfte. Det har därefter uppdragits

åt kommunalrättskommittén att behandla frågan. I detta läge är något

riksdagens initiativ inte påkallat i anledning av motionen.

Lagförslagen i proposition nr 87

I proposition nr 87 föreslås till en början att det provisoriska valsystem,

som tillämpats vid andrakammarvalen sedan 1952, skall förlängas för tvåkammarsystemets

återstående tid. I anledning av detta förslag har väckts

motionerna 1:886 och II: 1141 (nr 24 i förteckningen) med hemställan att

det provisoriska valsystemet skall göras definitivt för alla framtida val till

andra kammaren och till landsting och kommunala fullmäktige. Utskottet

finner inte skäl till en sådan ändring beträffande andrakammarvalen, då

enkammarsystem och ett nytt valsystem inom kort skall genomföras. Den

framtida utformningen av valsystemet för de kommunala valen är för närvarande

föremål för särskild utredning och bör inte aktualiseras i detta

sammanhang. Utskottet avstyrker sålunda motionerna och tillstyrker propositionen

i denna del.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968 55

Propositionen upptar även förslag till vissa ändringar i vallagstiftningen,

bl. a. för att underlätta poströstning på kriminalvårdsanstalter. I motionerna

I: 885 och 11: 1H2 (nr 23 i förteckningen) hemställs om en motsvarande

ändring i kommunala vallagen för att underlätta poströstning på allmänna

anstalter för alkoholmissbrukare. Utskottet är inte berett att tillstyrka en

sådan utvidgning av propositionens förslag. Det är av vikt att uppmärksamma

att läget är ett annat än i fråga om kriminalvårdsanstalterna med

hänsyn till möjligheterna för intagna att få permission för att delta i val.

Samma behov av särskilda postanstalter föreligger inte. Utskottet avstyrker

sålunda motionerna och tillstyrker propositionen även i denna del.

Mot propositionens förslag i övrigt liar utskottet inte heller funnit anledning

till erinran.

Hemställan

Utskottet hemställer1

I

a)

att riksdagen i anledning av

1)

proposition

111

27;

2)

proposition

ni

92

punkterna

3)

utskottets initiativ

och

med avslag

på

motionerna

4)

I:

211

och

II:

268

(nr

2);

5)

I:

513

och

II:

640

(nr

5);

6)

I:

514

och

II:

637

(nr

6);

7)

I:

517

och

II:

638

(nr

9);

8)

I:

756

(nr

10);

9)

I:

757

och

II:

987

(nr

ii);

10)

I:

759

och

II:

964

(nr

13);

11)

I:

760

och

II:

975

(nr

14);

12)

I:

761

och

II:

991

(nr

15);

13)

I:

763

och

II:

969

(nr

17);

14)

I:

764

och

II:

968

(nr

18);

15)

I:

765

(nr

19);

16)

I:

766

och

II:

972

(nr

20);

17)

I

768

och

II:

971(nr

22);

18)

I

899

och

II:

1159 (nr 27);

19)

I

901

och

II

1196 (nr 29);

20)

11

: 141 (nr 30);

21)

II

: 648 (nr 32);

1 Numren inom parentes efter motionerna hänför sig till förteckningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

22) 11:970 (nr 35)

23) II: 974 (nr 37)

24) 11:976 (nr 38)

25) II: 978 (nr 40)

26) II: 979 (nr 41)

27) II: 980 (nr 42)

28) 11:982 (nr 44)

29) II: 983 (nr 45)

30) II: 984 (nr 46)

31) 11:985 (nr 47)

32) II: 986 (nr 48)

33) 11:988 (nr 49)

samt

för sin del antar grundlagsförslagen i bilaga 2;

b)

att riksdagen i anledning av

1) proposition nr 27;

2) proposition nr 92 punkterna 1) och 2); och

3) motionen 11:973 (nr 36);

och med avslag på motionerna

4) 1:762 och 11:992 (nr 16); samt

5) II: 977 (nr 39)

för sin del antar lagförslagen i bilaga 3;

c)

att riksdagen meddelar Kungl. Maj :t som sin mening vad utskottet

anfört om en arbetsgrupp för frågor rörande den kommunala demokratin.

d)

att riksdagen meddelar talmanskonferensen som sin mening vad

utskottet anfört om en utredning om riksdagens personal- och förvaltningsorganisation

;

e)

att riksdagen förklarar motionerna

1) I: 209 och II:267 (nr 1);

2) 1:450 och 11:562 (nr 3);

3) 1:515 och 11:639 (nr 7);

4) 1:516 och 11:641 (nr 8);

5) II: 646 (nr 31);

6) II: 965 (nr 33);

7) 11:966 (nr 34); samt

8) II: 990 (nr 50)

ävensom den till utskottet hänvisade punkten i redogörelsen från Nordiska

rådets svenska delegation besvarade med vad utskottet ovan

hemställt;

s. 57 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

57

f)

att riksdagen avslår motionerna

1) I: 758 och II: 989 (nr 12); samt

2) II: 981 (nr 43).

II

att riksdagen med bifall till proposition nr 87 och med avslag på motionerna
1)

1:885 och II: 1142 (nr 23); samt

2) 1:886 och II: 1141 (nr 24)

antar lagförslagen i bilaga 4.

III

a)

att riksdagen med bifall till proposition nr 92 punkten 3) antar grundlagsförslaget

i bilaga 5;

b)

att riksdagen meddelar Kungl. Maj :t som sin mening vad utskottet

anfört om ändringar av avgifterna för postbefordran av tidningar;

c)

att riksdagen förklarar motionerna

1) I: 897 och II: 1157 (nr 25);

2) 1:898 och II: 1158 (nr 26); samt

3) I: 900 och II:1156 (nr 28)

besvarade med vad utskottet ovan hemställt.

IV

att riksdagen med bifall till proposition nr 92 punkterna 4) och 5)

antar grundlagsförslagen i bilaga 6.

V

att riksdagen i anledning av utskottets initiativ för sin del antar grundlagsförslagen

i bilaga 7. VI

VI

att riksdagen i anledning av motionerna

1) 1:508 och 11:645 (nr 4); samt

2) I: 767 och 11:967 (nr 21)

antar det i bilaga 8 intagna förslaget till ändring i riksdagsstadgan.

Stockholm den 9 maj 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Torsten Andersson

(ep), Erik Olsson (s), Carl Albert Anderson (s) och Sveningsson (h),

fru Segerstedt Wiberg (fp) samt herrar Dahl (s), Sörlin (s), Hernelius (h)

och Sörenson (fp); samt

från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund (s),

Hamrin i Jönköping (fp), Henningsson (s), Wahlund (ep) och Magnusson i

Tumhull (h), fru Thunvall (s) samt herrar Johansson i Trollhättan (s),

Nelander (fp) och Larsson i Luttra (ep).

Herr Ohlin har i stället för herr Nelander deltagit i besluten angående

gemensam valdag, treårig mandatperiod, riksdagens ledamotsantal och valsystemet.

Herr Svenungsson har i stället för herr Hernelius deltagit i beslutet angående

vårsessionens slutdag.

Herr Hamrin i Jönköping var frånvarande vid beslutet angående rösträttsåldern.

Reservationer

1) I fråga om förslagets huvudprinciper

av herr Larsson i Luttra (ep):

Jag kan i och för sig ansluta mig till förslaget att avskaffa tvåkammarsystemet

och genomföra en enkammarriksdag. En sådan reform innebär

otvivelaktigt en vinning för den svenska demokratins funktionssätt. Den

utformning, som förslaget erhållit genom grundlagberedningen och i propositionen

om partiell författningsreform, lider emellertid av så allvarliga

brister, att jag inte anser mig kunna biträda det.

Grundlagberedningens förslag utgör som utskottet framhåller en kompromiss

mellan olika ståndpunkter. I vissa grundläggande frågor har ståndpunkterna

otvivelaktigt varit mycket vitt skilda. Det är i och för sig naturligt

och värt erkännande, att de olika parterna sökt sammanjämka sina

meningar och finna en lösning som framstår som acceptabel från de skilda

utgångspunkterna. Det är emellertid ofrånkomligt att en kompromisslösning,

som skall tillgodose så skiljaktiga åsikter som i detta fall, inte kan

bli en helgjuten produkt. Vad man uppnått är en lösning som måhända kan

till nöds godtas av ett flertal men som tillfredsställer mycket få. På en sådan

grund bör man enligt min uppfattning inte omskapa den svenska demokratin.

Vad som främst vållat meningsmotsättningar är som utskottet riktigt anmärkt

kravet från socialdemokratiskt håll på ett valtekniskt samband mellan

riksdagsvalen och de kommunala valen. Den gemensamma valdagen har blivit

den enda utvägen ur dessa motsättningar. Det går emellertid inte att förneka

att denna lösning är högst otillfredsställande, då den medför allvarliga

risker för att de kommunala frågorna helt kommer i bakgrunden för de

rikspolitiska, till skada för den kommunala demokratin. Jag erinrar om att

s. 59 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968 59

länsdemokratiutredningen underströk, att denna lösning är den bland de

olika möjligheterna att etablera ett valtekniskt samband mellan riksdagsoch

kommunalvalen, som medför de största riskerna för att de kommunala

frågorna skjuts i bakgrunden. I direktiven för grundlagberedningen uttalade

också departementschefen att invändningarna mot gemensam valdag onekligen

har en avsevärd tyngd. Jag behöver inte här ingå på ett mera vidlyftigt

resonemang, då alltså förslagets nackdelar på denna punkt är allmänt

erkända och obestridliga, även om man nu i kompromisslösningens

tecken söker tona ner och stryka över de farhågor som yppats.

En konsekvens av kompromissen om gemensam valdag är förslaget om

att förkorta mandatperioderna från fyra till tre år. Från kommunal synpunkt

är detta en kanske än mera betänklig punkt i den föreslagna författningsreformen.

Det går otvivelaktigt att argumentera för en treårsperiod

ur rikspolitikens synvinkel, därför att regeringens frist mellan valrörelserna

kan sägas i realiteten bli utsträckt från två till tre år. Ingen har

däremot veterligen sökt framställa förkortningen av mandatperioden som

i någon mån en fördel för kommunerna. Tvärtom torde det vara allmänt

erkänt att en sådan förändring inger allvarliga farhågor med hänsyn till

de ständigt ökande kraven på långsiktig planering av kommunernas politik.

Resultatet av den föreslagna författningsreformen blir alltså enligt min

mening framför allt stora nackdelar för den kommunala demokratin. Frågan

är om man bör acceptera dessa nackdelar. Styrelserna för två av de

kommunala förbunden har stannat för att godta den träffade kompromissen

medan styrelsen för det tredje avböjt att ta ställning. Det råder ingen tvekan

om att alla tre skulle ha avstyrkt om de inte befunnit sig i läget att en uppgörelse

på hög politisk nivå hade träffats. För min del finner jag mig inte

kunna acceptera de risker för den kommunala demokratin som kompromissen

medför. Utskottet har riktigt tecknat de yttre dragen av den utveckling

som våra kommuner nu genomgår, mot större enheter och regionalt

samarbete, mot större uppgifter och ökad betydelse för kommunerna i samhällslivet,

men också med problem då det gäller att fördjupa den folkliga

förankringen och stimulera det medborgerliga engagemanget. Att i detta

läge genomföra en reform som motverkar kommunernas intressen i så höa

grad som den föreslagna finner jag inte försvarligt.

Ki a\ et pa ett valtekniskt samband mellan riksdags- och kommunalvalen

bygger på farhågor för att fristående kommunalval inte skulle i tillräcklig

grad stimulera medborgarnas intresse och att därför den kommunala demokratin

skulle skadas även på denna väg. Denna bedömning finner jag orealistisk.

Lösningen på frågan om det kommunala sambandet bör enligt min

mening sökas i en utbyggnad av den kommunala demokratin, inte i dess

motsats. Detta var också tanken då utskottet hösten 1964 sammanförde förtattningsfrågan

med frågan om en väsentligt vidgad kommunal demokrati

På länsplanet och tog initiativet till länsdemokratiutredningen. Om denna

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

tanke hade med kraft fullföljts, hade enligt min mening de synpunkter tillgodosetts

som ligger bakom förslaget om gemensam valdag. Regionvalen och

valen i de stora kommunblocken hade blivit av sådan betydelse för de politiska

partierna och de enskilda medborgarna, att någon risk för bristande

intresse inte behövt befaras. I stället för att arbeta vidare efter denna linje

har man nu valt en lösning som kommer att ställa de kommunala valen i

skymundan och därmed minska den kommunala demokratins utvecklingsmöjligheter.

Att de synpunkter jag här utvecklat i och för sig inte är främmande för

utskottet torde framgå av förslaget om en parlamentarisk arbetsgrupp för

att förbereda en allmän översyn av den kommunala demokratin. Jag ansluter

mig helt till detta initiativ. En sådan samlad översyn är angelägen även

om man bortser från författningsreformens konsekvenser. Det är min förhoppning

att initiativet skall leda till en sådan förstärkning av den kommunala

demokratin att de hämskor som ligger i den gemensamma valdagen

och treårsperioderna skall kunna avlägsnas.

Vad beträffar enkammarriksdagens utformning ansluter jag mig till det

framlagda förslaget. Särskilt är det värdefullt att antalet ledamöter inte

minskas mer än till 350. Intresset av en bred regional representation måste

tillmätas största vikt.

Mot valsystemet måste emellertid bestämda invändningar resas. Det är i

och för sig värdefullt att riksproportionalitet eftersträvas. Valsystemets

konstruktion medför emellertid nackdelar på flera sätt. Den viktigaste är

att spärren mot småpartier ger en betydande tröskeleffekt. Uppnår ett parti

inte fullt 4 % av rösterna, får det inget mandat alls; lyckas det forcera

spärren, är det garanterat minst 14 mandat. Sådana verkningar måste enligt

min mening betraktas som i hög grad otillfredsställande.

Valsystemet har också utformats så att flera av de fördelar som nuvarande

ordning medför för den regionala representationen bortfallit. Av de

350 mandaten föreslås 40 bli utjämningsmandat. Reglerna om visst minsta

mandatantal i valkretsarna har inte bibehållits i förslaget. Genom att antalet

röstberättigade skall ligga till grund för mandatfördelningen mellan

valkretsarna i stället för som nu folkmängden kommer glesbygder med hög

utflyttning i arbetsföra åldrar att missgynnas i förhållande till nuläget.

Om nuvarande valsystem bibehålls, med samtliga 350 mandat fördelade

på valkretsarna, kommer uppenbarligen resultatet att bli en väsentligt

bättre riksproportionalitet än för närvarande. I själva verket kommer man

enligt utförda beräkningar mycket nära full riksproportionalitet. Skillnaden

får vägas mot de fördelar som skulle vinnas med hänsyn till den regionala

representationen. Måhända kan bibehållande av nuvarande valsystem och

gällande valkretsindelning med 350 mandat inte betraktas som en definitiv

lösning. Valkretsindelningen kan få ses över. Åtminstone under en övergångstid

bör emellertid de nuvarande valkretsarna kunna begagnas.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

61

Jag förordar sålunda att det nu tillämpade valsystemet i princip bibehålls.

Emellertid är jag beredd att acceptera att bostadsband inte införs med

hänsyn till önskvärdheten av att kunna ställa upp rikskandidater även efter

övergång till enkammarsystem.

Jag ser mig alltså nödsakad att motsätta mig det framlagda förslaget till

partiell författningsreform. För att understryka min anslutning till de huvudpunkter

i detsamma, som utgörs av enkammarriksdagen med 350 ledamöter

och parlamentarismens inskrivande i författningen, liksom till de initiativ

utskottet tagit, hemställer jag emellertid inte om avslag utan framlägger

ett eget alternativt förslag i enlighet med vad jag här anfört och som

överensstämmer med yrkandena i motionerna I: 513 och II: 640 (nr 5 i förteckningen).

Jag hemställer,

att riksdagen

a) antar grundlagsförslagen i utskottets hemställan I a)

med de ändringar som framgår av bilaga 9; och

b) anhåller hos Kungl. Maj :t om förslag till erforderliga

följdändringar i vallagarna.

2) I fråga om statsråds entledigande

av herrar Sörenson, Hamrin i Jönköping och Nelander (alla fp):

Utskottet borde enligt vår mening ha tillstyrkt motionerna I: 760 och

11:975 (nr 14 i förteckningen). Vi anser det sålunda vara principiellt oriktigt

att statsråd inte skall kunna bli entledigad på egen begäran utan bara på

statsministerns framställning. Man kan inte heller bortse från att förhållandet

kan ha praktisk betydelse, t. ex. i en koalitionsregering där statsministern

på flera sätt — även genom beslutanderätt i fråga om nyvalsförordnande

— får en stärkt ställning som kan missbrukas. Däremot torde man knappast

behöva befara några praktiska olägenheter av att statsråden ges rätt att

själva begära entledigande. Vi hemställer av dessa skäl,

att riksdagen antar grundlagsförslagen i utskottets hemställan

I a) med den ändring som framgår av biluga 10.

3) I fråga om nyvalsförordnande

av herr Wahlund (ep):

Den statliga verksamheten har under de senaste decennierna kommit att

beröra alltmer vidgade områden av samhällslivet. Jämsides med denna

utveckling har en förstärkning av regeringsmakten och en begränsning av

folkrepresentationens inflytande ägt rum. Jag anser, att hänsynen till att

inom statsskicket åstadkomma en lämplig balans mellan regeringsmakt

och folkrepresentation kräver, att man strävar efter att stärka riksdagens

ställning.

Det torde vara obestridligt, att riksdagsupplösningsinstitutet, den första

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

statsmakten tillkommande befogenheten att besluta urtima val, är ägnad

att minska riksdagsledamöternas självständighet och handlingskraft. Denna

befogenhet bör därför avskaffas.

Ett urtima val brukar anses vara påkallat i en situation, där det råder

en motsättning mellan regeringen och riksdagsmajoriteten, en motsättning,

som ej kan undanröjas, t. ex. genom att en ny majoritetsstödd ministär

bildas. Om man vid sådant förhållande ger regeringen möjlighet att försöka

lösa konflikten genom att etablera nyval i förhoppningen att på så sätt

erhålla majoritetsunderlag, så stärkes regeringens handlingskraft, säger

man. Detta är riktigt, men regeringsmaktens förstärkta ställning sker härvid

på riksdagens bekostnad.

Jag anser, att vår representativa riksstyrelse innebär, att de för viss tid

valda riksdagsmännen har fullmakt att på folkets vägnar fatta beslut och

att de och endast de kan göra anspråk på att tala som representanter för

folket. Regeringen skall icke kunna handla mot riksdagens vilja. Regeringsmakten

är fotad på riksdagsmajoritetens förtroende, men riksdagens bestämmanderätt

är ingalunda fotad på regeringens förtroende. Jag anser därför,

att vid varje konflikt mellan regering och riksdagsmajoritet, så är det regeringen

och ej riksdagen som skall vika.

En annan situation, där urtima val kan anses påkallat, föreligger när

såväl riksdagsmajoritet som regering önskar sådant val för att påskynda

genomförandet av en grundlagsändring. Även i dylikt fall anser jag det.

ej vara rimligt att beröva riksdagsledamöter deras genom val erhållna fullmakter.

Man bör söka sig fram på andra vägar.

I själva verket anvisar vår nuvarande författning eu metod, som enligt

min mening kan användas i sistnämnda situation. Då det gäller att på mellanfolklig

organisation överlåta befogenhet, som enligt regeringsformen tillkommer

regeringen eller annan myndighet, eller befogenhet att i visst ämne

stifta lag, dock ej grundlag, eller att i visst ämne på rikets vägnar avsluta

överenskommelse med främmande stat, så kan detta ske genom ett enda

riksdagsbeslut, om vilket minst 5/6 av riksdagsledamöterna förenat sig.

Samma bestämmelse om kvalificerad majoritet skulle kunna introduceras

i andra fall, där forcerade grundlagsändringar bedömes böra möjliggöras.

Tillfogas må, att hittills har det icke i något fall förekommit att nyval skett

för att påskynda genomförandet av en grundlagsändring.

1 reservation till författningsutredningens år 1963 avgivna slutbetänkande,

till vilken hänvisas, yrkade jag, att riksdagsupplösningsinstitutet borde avskaffas.

Denna inställning har sedan dess vunnit i styrka.

Förslaget innebär nu treåriga mandatperioder inom enkammarriksdagen.

Detta skulle innebära, att alltid vid en riksdagsupplösning tidsavståndet

mellan ett av de lagtima valen och upplösningsvalet högst uppginge till 18

månader. Såväl ur allmänt-principiella som ur administrativt-praktiska

aspekter måste det anses oförmånligt med alltför täta riksdagsmannaval.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

63

Därutöver må framhållas den uppenbara praktiska fördelen av att valtillfällen

och mandatperioder blir helt fasta.

Slutligen må påminnas om att man numera från alla partiers sida önskar

få fram i möjligaste mån tillförlitliga opinionsmätningar i avsikt att få kunskap

om partiförskjutningar inom valmanskåren mellan valtillfällena. Vid

dylik kunskap ger riksdagsupplösningsinstitutet regeringen en enligt min

mening otillbörlig favör. Regeringen erhåller möjligheten att välja en för

regeringsunderlaget »lämplig» tidpunkt för ett eventuellt upplösningsval

och att över huvud taget med ledning av valutsikterna utnyttja sin befogenhet

att besluta om urtima val.

Jag hemställer,

att riksdagen

a) antar grundlagsförslagen i utskottets hemställan I a)

med de ändringar som framgår av bilaga 11; och

b) anhåller hos Kungl. Maj :t om förslag till följdändringar

i vallagen.

4) I fråga om riksdagens ledamotsantal

av herr Sveningsson (h), fru Segerstedt Wiberg (fp) samt herrar Hernelius

(h) och Magnusson i Tumhult (h):

När det sedan över hundra år gällande tvåkammar systemet i Sverige

avskaffas för att ersättas med ett enkammarsystem, är det av vikt att

den nya riksdagen görs funktionsduglig och ändamålsenlig. Tyvärr måste

det konstateras att utskottsmajoritetens förslag i detta avseende är bristfälligt

i fråga om antalet ledamöter. Enligt vår mening skulle 300 ledamöter

vara tillfyllest. Med 350, som utskottsmajoriteten föreslår, blir kammarens

arbete tungrott. Sannolikt kommer inskränkningar i den enskilde

ledamotens yttranderätt att framtvingas. Sverige skulle därmed också få en

folkrepresentation som är kvantitativt större än i med oss jämförliga

länder. Att ett glesbygdernas intresse skulle tillgodoses genom det höga

antalet kan inte göras gällande, eftersom det övervägande antalet av de 50

kommer att representera tätorterna. Inte oväsentligt i sammanhanget är

också att det högre antalet ledamöter av allt att döma framtvingar, förutom

högre årliga kostnader, byggandet av ett nytt riksdagshus och särskilda

svårigheter vid anskaffandet av provisoriska lokaler. Flertalet remissinstanser

samt en övervägande del av pressopinionen har tveklöst uttalat att den

lägre siffran är att föredra. Med hänsyn härtill anser vi att utskottet bort

tillstyrka motionerna 1: 764 och II: 968 samt II: 978 (nr 18 och 40 i förteckningen)

och hemställer,

att riksdagen antar grundlagsförslagen i utskottets hemställan

I a) med de ändringar som framgår av bilaga 12.

5) I fråga om vårsessionens slutdag

av herr Sveningsson (h), fru Segerstedt Wiberg (fp) samt herrar Svenungsson

(h) och Magnusson i Tumhult (h):

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Utskottet borde enligt vår mening ha tillstyrkt motionerna I: 759 och

11:964 (nr 13 i förteckningen). Förslaget om att vårsessionens avslutande

skall kunna uppskjutas till den 15 juni föranleder sålunda starka betänkligheter.

Visserligen skall sådan förlängning endast få ske om synnerliga

skål föreligger, men när så är fallet kan inte preciseras utan får i sista hand

avgöras av riksdagen med hänsyn till omständigheterna. Det föreligger en

risk för att det inom kort blir normalt att vårsessionen fortsätter in i juni.

Detta skulle vara till avsevärt förfång för andra verksamheter som riksdagens

ledamöter måste ägna sig åt. Redan ovissheten om när sessionen

skall sluta är otillfredsställande, då den kommer att hindra andra engagemang.

Vi hemställer av dessa skäl,

att riksdagen antar grundlagsförslagen i utskottets hemställan

I a) med den ändring som framgår av bilaga 13.

6) I fråga om rösträttsåldern

av herr Torsten Andersson (ep), fru Segerstedt Wiberg (fp) samt herrar

Sörenson (fp), Wahlund (ep), Nelander (fp) och Larsson i Luttra (ep):

Utskottet borde enligt vår mening ha tillstyrkt förslagen i motionerna

1:211 och 11:268, 1:514 och 11:637, 1:517 och 11:638 samt 1:899 och

II: 1159 (nr 2, 6, 9 och 27 i förteckningen) om att sänka rösträttsåldern med

ett år utöver vad som föreslagits i proposition nr 92. Rösträtt bör inträda

året efter fyllda 18 år. Krav härom har framförts under en följd av år och

föranlett reservationer i konstitutionsutskottet. Utan att upprepa den argumentering

som sålunda förts hemställer vi,

att riksdagen

a) antar grundlagsförslagen i utskottets hemställan I a)

med den ändring som framgår av bilaga 14; och

b) antar lagförslagen i utskottets hemställan I b) med de

ändringar som framgår av bilaga 14.

7) I fråga om fgraprocentspärren

av herr Hamrin i Jönköping (fp):

Det kraftiga hinder för småpartiers representation i riksdagen, som byggts

in i forslaget till nytt valsystem genom kravet på 4 % av rösterna i hela riket

for mandattilldelning, inger starka betänkligheter. Det innebär att ett parti

som samlat omkring 170 000 röster inte skall få någon riksdagsman, medan

ett parti som lyckas forcera spärren blir tilldelat minst 14 mandat. Om

man godtar det nya systemets grundprincip, riksproportionaliteten, lär det

visserligen bli nödvändigt att acceptera en spärr av den tgp som föreslagits.

Den bör emellertid, på sätt yrkas i motionerna II: 976 och II: 983 (nr 38

och 45 i förteckningen), inte sättas högre än vid 3 %. Det må vara riktigt,

som utskottet utvecklar, att även den nuvarande ordningen inrymmer en avsevärd

spärreffekt gentemot småpartier. Det är emellertid ett dåligt argument

s. 65 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

65

för att beröva partier, som proportionellt borde ha mer än 10 mandat, varje

representation, att de ändå inte skulle få mer än några få mandat med nuvarande

system. Det måste vara ett naturligt demokratiskt önskemål att varje

mera betydande meningsriktning skall få komma till tåls i riksdagen. Genom

den kraftiga spärr som förslaget upptar kommer så inte att bli fallet. På ett

helt annat sätt än i nuvarande system utestängs stora åsiktsgrupper från

varje chans att bli representerade. Regeln är ägnad att på alltför markant

sätt slå vakt om rådande partistruktur. Jag hemställer av dessa skäl,

att riksdagen antar grundlagsförslagen i utskottets hemställan

I a) med den ändring som framgår av bilaga 15.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 2 avd. Nr 20

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Bilaga 1

Motionärer och motionsyrkanden

1)

I: 209 och II: 267

Motionärer är i första kammaren herrar Schött och Svenungsson (båda h)

samt i andra kammaren herrar Hedin och Bengtson i Solna (båda h).

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer

om översyn av nu gällande kommunallag (lag av den 18 december 1953).»

2)

I: 211 och II: 268

Motionärer är i första kammaren herr Wirtén samt herrar Aldmark och

Rarl-Erik Eriksson (alla fp) samt i andra kammaren herr Mundebo samt

herrar Ullsten, Gustafsson, Jönsson i Ingemarsgården och Norrby (alla fp).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte

1. besluta såsom vilande grundlagsändring att rösträttsåldern vid val till

riksdagens andra kammare sänks från nu gällande till året efter uppnådda

18 år,

2. besluta att rösträttsåldern vid kommunala val sänks på samma sätt,

samt

3. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderliga grundlags-

och lagändringar.»

3)

I: 450 och II: 562

Motionärer är i första kammaren herr Torsten Andersson samt herrar

Ernst W. Olsson och Johan A. Olsson (alla ep) samt i andra kammaren herrar

Larsson i Luttra och Boo (båda ep).

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

om tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppgift att framlägga

förslag till stärkande av den kommunala demokratin, främst genom

inskränkande av den statliga kontrollen över kommunerna, enklare, rättvisare

och effektivitetsbefrämjande bidragsformer, förslag till en förbättrad

förtroendemannautbildning och förslag och åtgärder som är ägnade att befrämja

den kommunala debatten vid ett eventuellt införande av en gemensam

valdag.»

4)

I: 508 och II: 645

Motionärer är i första kammaren herrar Bengtson (ep) och Arne Pettersson

(s) samt i andra kammaren herrar Nihlfors (fp) och Björkman (h).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta upphäva bestämmelserna

i 13 § rilcsdagsstadgan om krigsdelegationens uppgifter i fredstid.»

s. 67 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

67

5)

I: 513 och II: 640

Motionärer är i första kammaren herr Nils Theodor Larsson samt herrar

Axel Kristiansson, Ferdinand Nilsson, Svanström och Ernst W. Olsson (alla

ep) samt i andra kammaren herr Larsson i Luttra samt herrar Svensson i

Vä, Dockered, Vigelsbo, Börjesson i Glömminge och Gustafsson i Stenkyrka

(alla ep).

Hemställan avser: »att riksdagen inför den förestående författningsreformen

måtte för sin del besluta

att valperioden för riksdags- och kommunalval skall vara fyraårig;

att nuvarande ordning för ordinarie val bibehålies med skilda rent rikspolitiska

val och kommunalval så att val förrättas vart annat år och kommunalvalens

egenart icke försvagas;

att valmetod för dessa val skall vara nuvarande uddatalsmetod utan s. k.

tilläggsmandat som underlättar partisplittring och missgynnar glesbygderna;

samt

att författningsreformen skall träda i kraft år 1972 och höstens andrakammarval

sålunda skall avse fyraårsperioden 1968—1972; ävensom

att konstitutionsutskottet måtte utarbeta lagtext i överensstämmelse härmed.

»

6)

I: 514 och II: 637

Motionärer är i första kammaren fru Nilsson samt herr Nils-Eric Gustafsson

och fru Elvy Olsson (alla ep) samt i andra kammaren herr Boo samt

herrar Dahlgren, Larsson i Borrby, Antonsson, Gustafsson i Stenkyrka, Elmstedt,

Johansson i Växjö, Josefson i Arrie och Sundkvist (alla ep).

Hemställan avser: »A. att riksdagen måtte

1) besluta att rösträttsåldern vid val till riksdagens andra kammare sänks

från nu gällande till året efter uppnådda 18 år,

2) besluta att rösträttsåldern vid kommunala val sänks på motsvarande

sätt; samt

B. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig lagtext.

»

7)

I: 515 och II: 639

Motionärer är i första kammaren fru Elvy Olsson och fru Nilsson (båda

ep) samt i andra kammaren herr Larsson i Borrby samt herrar Boo, Dahlgren

och Elmstedt (alla ep).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla om utredning och förslag om en sänkning av valbarhetsåldern.

»

8)

I: 516 och II: 641

Motionärer är i första kammaren herrar Arne Pettersson och Palm (båda

s), samt i andra kammaren fru Lewén-Eliasson och herr Ekström i Iggesund

(båda s).

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

om en total översyn av kommunallagarna så snart grundlagberedningen,

kommunalrättskommittén och länsdemokratiutredningen slutfört sina nuvarande

arbetsuppgifter.»

9)

I: 517 och II: 638

Motionärer är i första kammaren herr Werner (vpk) samt i andra kammaren

herr Jansson samt herrar Hermansson, Karlsson i Huddinge, Nilsson

i Gävle och Hector (alla vpk).

Hemställan avser: »att riksdagen beslutar att hos Ivungl. Maj :t hemställa

om förslag till 1968 års riksdag till sådana författningsändringar, att rösträtt

-säd riksdags- och kommunalval samt valbarhet till riksdagen och till

kommunala förtroendeuppdrag tillerkänns envar som senast under nästföregående

kalenderår fyllt 18 år och som icke på grund av domstols förklaring

är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig.»

10)

I: 756

Motionär är herr Ahlmark (fp) i första kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer

om initiativ till en bred, vetenskaplig undersökning om kommunalpolitikens

roll i 1970 års valrörelse.»

11)

I: 757 och II: 987

Motionärer är i första kammaren herr Ahlmark (fp) samt i andra kammaren

herr Ullsten (fp).

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t om grundlagberedningens

fortsatta arbete också fäster uppmärksamheten på önskvärdheten

av fortsatt reformering av § 4 i regeringsformen.»

12)

I: 758 och II: 989

Motionärer är i första kammaren herr Dahlén samt herr Axel Andersson,

fru Hamrin-Thoreil och herrar Stefanson och Hilding (alla fp) samt i andra

kammaren herr Wedén samt herr Ohlin, fru Nettelbrandt och herrar Gustafson

i Göteborg, Jönsson i Ingemarsgården, Gustafsson i Skellefteå och Wiklund

(alla fp).

Hemställan avser: »att riksdagen med hänvisning till vad i denna motion

sägs måtte uttala att det fortsatta reformarbetet på författningsområdet bör

bedrivas med skyndsamhet i syfte att utan dröjsmål kunna antaga nya

grundlagar som underlättar för statsmakterna att effektivt verka i en fördjupad

demokrati.»

13)

I: 759 och II: 964

Motionärer är i första kammaren herrar Ernulf och Ahlmark (båda fp)

samt i andra kammaren herr Andersson i Örebro (fp) samt herrar From

(fp) och Svensson i Vä (ep).

Hemställan avser: »att riksdagen avslår förslaget i riksdagsordningen § 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

69

att ge rätt för riksdagen att utsträcka sitt arbete till den 15 juni utan att

höstsessionen inställs.»

14)

I: 760 och II: 975

Motionärer är i första kammaren herrar Ernulf och Alexanderson (båda

fp) samt i andra kammaren herrar Nyberg och Werbro (båda fp).

Hemställan avser: »att riksdagen för sin del måtte antaga sådan lydelse

av § 35 andra stycket regeringsformen att statsråd får rätt att själv begära

sitt entledigande; samt

att utskottet ville utarbeta härför erforderlig lagtext.»

15)

I: 761 och II: 991

Motionärer är i första kammaren herrar Ernulf och Alexanderson (båda

fp) samt i andra kammaren herr Werbro (fp).

Hemställan avser: »att riksdagen ville för sin del

1. fastställa antalet ordinarie ledamöter i utskottet i enlighet med vad

ovan anförts, samt

2. att utskottet ville utforma i anledning härav erforderliga ändringar i

den föreslagna lagtexten.»

16)

I: 762 och II: 992

Motionärer är i första kammaren herrar Ernulf och Skårman (båda fp)

samt i andra kammaren herr Werbro (fp) samt herrar Mossberg (s), Eliasson

i Sundborn (ep) och Björkman (h).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta att lagen om val till riksdagen

§ 85 2:a momentet, andra stycket, måtte få följande lydelse:

85 §.

I de fall som avses i första stycket---om vilket mandat han önskar

tillträda. Inkommer han icke med sådan uppgift inom föreskriven tid erhåller

han mandat i den valkrets inom vilken han erhållit sitt högsta röstetal.

Vid lika röstetal i två eller flera valkretsar skall mandatet erhållas i den av

valkretsarna som nämns först i 30 §.»

17)

I: 763 och II: 969

Motionärer är i första kammaren herr Ernulf (fp) samt herrar Wallmark

(h) och Ivar Johansson (ep) samt i andra kammaren herr von Friesen (fp)

samt herrar Gassel (h) och Eliasson i Sundborn (ep).

Hemställan avser: »att riksdagen vid behandling av förslaget om införande

av enkammarsystem måtte besluta att i riksdagsordningen skall införas

bestämmelser av innebörd att talmannen icke skall äga deltaga i omröstning

och att ersättare skall utses att så länge talmannen kvarstår i sin

befattning intaga hans plats som ledamot av riksdagen samt att härav föranledda

ändringar vidtages i andra berörda författningar.»

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

18)

I: 764 och II: 968

Motionärer är i första kammaren herr Holmberg samt herrar Yngve Nilsson,

Kaijser, Eskilsson, Sveningsson, Gösta Jacobsson och Virgin (alla h)

samt i andra kammaren herr Bohman samt herrar Hedin, Cassel, Eliasson i

Moholm, Magnusson i Borås, Nordgren och Turesson och fröken Wetterström

och fru Kristensson (alla h).

Hemställan avser: »att riksdagen, vid behandlingen av Ivungl. Maj :ts proposition

nr 27, måtte besluta,

att riksdagen skall bestå av trehundra ledamöter;

att antalet fasta valkretsmandat skall utgöra 265 och antalet utjämningsmandat

35;

att riksdagens ständiga utskott skall ha följande antal ledamöter: utrikesutskottet

15, konstitutionsutskottet 21, statsutskottet 35, bevillningsutskottet

21, bankoutskottet 15, vart och ett av de fyra lagutskotten 15, jordbruksutskottet

15 och allmänna beredningsutskottet 15; samt

att konstitutionsutskottet måtte utarbeta av ovannämnda förslag föranledda

ändringar i de till propositionen fogade förslagen till ändringar i

regeringsformen, riksdagsordningen och lagen om val till riksdagen.»

19)

I: 765

Motionärer är herr Nils Theodor Larsson samt herrar Ferdinand Nilsson,

Eric Carlsson, Svanström och Axel Kristiansson (alla ep) i första kammaren.

Hemställan avser: »A. att riksdagen därest den icke bifaller yrkandena i

de likalydande motionerna 1:513 och 11:640, om uppskov med reformens

ikraftträdande till 1/1 1973, måtte avslå proposition nr 27 i dess helhet,

B. att riksdagen vid bifall till A. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om prövning av de i denna motion aktualiserade frågorna, samt

C. att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderlig författningstext.»

20)

I: 766 och II: 972

Motionärer är i första kammaren herr Palm (s) samt herrar Dahlberg (s),

Ståhle (s), Åkerlund (h) och Strandberg (h), fru Wallentheim (s) och herrar

Per Jacobsson (fp) och Eric Carlsson (ep) samt i andra kammaren herr

Lindahl (s) samt herrar Svanberg (s), Wennerfors (h) och Mundebo

(fp), fru Svensson (s) och herrar Hammarberg och Göransson (båda s).

Hemställan avser: »att riksdagen vid behandling av förslag till lag angående

ändring i lagen om val till riksdagen måtte fastställa att antalet fasta

valkretsmandat skall fördelas mellan valkretsarna i förhållande till antalet

invånare och icke i förhållande till antalet röstberättigade.»

21)

I: 767 och II: 967

Motionärer är i första kammaren herr Strand (s) samt herrar Ivar Johansson

(ep), Dahlén (fp) och Wallmark (h) samt i andra kammaren herr

Bengtsson i Varberg (s) samt herrar Eliasson i Sundborn (ep), Nyberg (fp)

och Cassel (h).

s. 71 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

71

Hemställan avser: »att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 27, måtte besluta

1) att såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling till 73 § riksdagsordningen

lägga ett nytt fjärde stycke av följande lydelse:

Krigsdelegationen skall sammanträda inom två dagar från den dag då den

blivit utsedd. Vid detta sammanträde skall delegationen inom sig välja ordförande

och en eller flera vice ordförande. Det åligger ordförande och vice

ordförande att förbereda delegationens verksamhet för den händelse delegationen

skulle träda i riksdagens ställe;

2) att, i den mån bestämmelser om krigsdelegationen icke gives i riksdagsordningen,

hithörande frågor regleras i riksdagsstadgan för en kommande

enkammarriksdag i huvudsaklig överensstämmelse med 37 § av

grundlagberedningens förslag.»

22)

I: 768 och II: 971

Motionärer är i första kammaren herr Österdahl (fp) samt herrar Svanström

(ep), Tistad (fp) och Ivar Johansson (ep) samt i andra kammaren

herr Gustafsson i Stenkyrka (ep) samt herrar Franzén i Träkumla (ep),

Westberg (fp), Svensson i Vä (ep), Werbro (fp) och Petersson (h).

Hemställan avser: »att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj :ts proposition

nr 27 måtte besluta,

dels att § 16 mom. 2 i Förslag till ändringar i riksdagsordningen erhåller

följande lydelse, nämligen »Av mandaten äro trehundratio fasta valkretsmandat,

vilka fördelas mellan partier på grundval av valresultatet i varje

valkrets. Antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets fastställes för tre år

i sänder på grundval av förhållandet mellan antalet röstberättigade i valkretsen

och antalet röstberättigade i hela riket. Dock får antalet fasta valkretsmandat

i en valkrets ej understiga tre. Närmare föreskrifter meddelas

i vallagen.

Övriga fyrtio mandat---— som meddelas i vallagen.»;

dels att § 30 mom. 2 i Förslag till lag angående ändring i lagen den 26 november

1920 (nr 796) om val till riksdagen erhåller följande lydelse, nämligen

»Antalet fasta valkretsmandat i valkretsarna fastställes av central

myndighet som Konungen bestämmer (centrala myndigheten) före utgången

av mars varje år då ordinarie val till riksdagen skall hållas. Härvid

tilldelas varje valkrets ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade

i valkretsen är jämnt delbart med en trehundrationdel av antalet röstberättigade

i hela riket. Antalet fasta valkretsmandat i en valkrets får dock ej

understiga tre. De fasta valkretsmandat---skall förbliva omyndig.»

23)

I: 885 och II: 1142

Motionärer är i första kammaren herr Alexanderson samt herrar

Ernulf och Ahlmark (alla fp) samt i andra kammaren herrar Nyberg och

Wiklund i Stockholm (båda fp).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta att andra satsen första

stycket 35 § kommunala vallagen måtte erhålla följande lydelse: Vid val

som nu sagts må den, som vårdas eller tjänstgör å sådan sjukvårdsanstalt

eller anstalt som förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen eller allmän anstalt

för alkoholmissbrukare, vid vilken postanstalt finnes inrättad å valdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

72 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

där avlämna valsedel, ändock att sjukvårdsanstalten är belägen å den

ort där väljaren är uppförd i röstlängden. Vid annat kommunalval än

som avses i första stycket må röstberättigad närmast helgfria dag före

valdagen avlämna valsedel å postanstalt, om det med skäl kan antagas att

den röstberättigade på grund av vistelse å annan ort inom riket eller på

grund av vård eller tjänstgöring å sjukvårdsanstalt eller anstalt som förvaltas

av kriminalvårdsstyrelsen eller allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare

är förhindrad att utöva sin rösträtt på valdagen.»

24)

I: 886 och II: 1141

Motionärer är i första kammaren herr Ferdinand Nilsson (ep) samt herrar

Svanström, Eric Carlsson (både ep), Hermansson (s) och Harald Pettersson

(ep) samt i andra kammaren herr Dockered samt herrar Svensson i

Vä och Gustafsson i Stenkyrka (alla ep).

Hemställan avser: »att riksdagen vid sin behandling av prop. 87 måtte

besluta att det proportionella valsystemet med jämkad uddatalsmetod och

kartellförbud skall i fortsättningen tillämpas vid samtliga såväl andrakammarval

som val av landstingsmän och kommunala fullmäktige.»

25)

I: 897 och II: 1157

Motionärer är i första kammaren herr Alexanderson (fp) samt i andra

kammaren herrar Nyberg och Enskog (båda fp).

Hemställan avser: »att riksdagen vid sin behandling av proposition nr 92

måtte uttala att en utvidgad möjlighet för Kungl. Maj :t att delegera beslutanderätten

över postavgifterna till postverket ej bör komma till stånd

förrän ställning tagits till resultatet av 1961 års affärsverksutredning.»

26)

I: 898 och II: 1158

Motionärer är i första kammaren herrar Torsten Andersson och Nils-Eric

Gustafsson (båda ep) samt i andra kammaren herrar Svensson i Vä och

Dockered (båda ep).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta att avslå Kungl. Maj :ts

förslag om ändring av § 60 regeringsformen.»

27)

I: 899 och II: 1159

Motionärer är i första kammaren herr Dahlén samt herrar Axel Andersson,

Stefanson, Hilding och Lundström (alla fp) samt i andra kammaren

herr Wedén samt herrar Gustafson i Göteborg och Jönsson i Ingemarsgården,

fru Nettelbrandt och herr Gustafsson i Skellefteå (alla fp).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta som vilande grundlagsändring

att § 14 andra stycket i riksdagsordningen skall erhålla följande

lydelse: Rösträtt tillkommer den som är svensk medborgare och uppnått

arton års ålder senast under kalenderåret närmast före valet. Den som på

grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall

förbli omyndig äger dock ej rösträtt.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år W68

73

28)

I: 900 och II: 1156

Motionärer är i första kammaren herrar Sveningsson och Svenungsson

(båda h) samt i andra kammaren herr Magnusson i Törnhult (h).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition

nr 92 såvitt avser förslaget om ändrad lydelse av § f>0 regeringsformen.»

29)

I: 901 och II: 1196

Motionärer är i första kammaren herr Tistad (fp) samt i andra kammaren

fru Fraenkel (fp).

Hemställan avser: »dels att riksdagen måtte besluta sådan ändring av § 14

riksdagsordningen att därav klart framgår, att rösträtt skall oavsett bosättningsort

tillkomma varje svensk medborgare som uppnått nitton års

ålder senast under kalenderåret närmast före valet och som icke är omyndigförklarad,

dels att konstitutionsutskottet måtte utforma erforderlig lagtext.»

30)

II: 141

Motionärer är herrar Sjöholm (fp) och Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta att försöksvis under

höstsessionen 1968 stadga förbud för riksdagsledamot att tala från manuskript.

»

31)

II: 646

Motionärer är herrar Norrby och Mundebo (båda fp) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen måtte

1. besluta såsom vilande grundlagsändring att den som bar rösträtt vid

riksdagsval också skall vara valbar till riksdagen;

2. besluta att i 7 § kommunallagen (resp. motsvarande stadganden i KLS

och LL) orden »och uppnått 23 års ålder» skall utgå.»

32)

II: 648

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen vid den stundande författningsreformen

för sin del beslutar att den blivande enkammarriksdagen får 290 medlemmar.

»

33)

II: 965

Motionärer är herr Antonsson samt herrar Dahlgren och Larsson i öskevilcsby

(alla ep) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr

27 måtte, med uttalande av att den s. k. gemensamma valdagen med treårsintervaller

antages såsom ett provisorium, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om tillsättande av en parlamentarisk arbetsgrupp för övervägande av

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

åtgärder särskilt mot de problem för den kommunala demokratin som

föranleds av den gemensamma valdagen.»

34)

II: 966

Motionärer är herr Bengtsson i Varberg samt herrar Johansson i Trollhättan

och Eskel (alla s) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen i samband med behandlingen av proposition

nr 27 verkställer en allmän översyn av reglerna för tagande och

återtagande av initiativ i riksdagen i enlighet med det anförda.»

35)

II: 970

Motionär är herr Gustafsson i Borås (fp) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen måtte fatta beslut om sådana ändringar

i riksdagsordningen som möjliggör för riksdagen att fatta beslut om generella

tidsbegränsningar av anförandena i riksdagens kamrar;

att utskottet måtte få i uppdrag att utforma erforderlig författningstext.

»

36)

II: 973

Motionär är herr Nyberg (fp) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 27

år 1968 måtte i vad avser 85 § i lagen angående ändring i lagen den 26

november 1920 om val till riksdagen besluta

1. att förslaget om att den som blivit vald i mer än en valkrets eller för

mer än ett parti själv skall kunna bestämma vilket mandat han skall tillträda

ändras på så sätt att i stället röstetalet skall avgöra i vilken lerets eller

för vilket parti han blivit vald;

2. att — därest propositionen i vid 1 omnämnt avseende skulle oförändrad

bifallas — den som erhållit mandat i flera valkretsar eller för flera partier

men icke inom föreskriven tid meddelar vilket mandat han vill tillträda icke

förlorar mandaten utan erhåller det mandat för vilket han fått sitt högsta

röstetal;

3. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till lagtext därest

yrkandet under 1 eller alternativt 2 skulle bifallas.»

37)

II: 974

Motionär är herr Nyberg (fp) i andra kammaren.

Hemställan avser: »1. att riksdagen vid behandlingen av proposition

nr 27 måtte uttala att förslag till reformering av poströstningen bör framläggas

i så god tid att nya bestämmelser kan tillämpas vid 1970 års val;

samt

2. att vederbörande utskott måtte undersöka möjligheterna till en provisorisk

reform av poströstningen redan till 1968 års val i syfte att få med

även poströsterna i den preliminära sammanräkningen.»

s. 75 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968 75

38)

II: 976

Motionär är herr Oskarson (h) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen med ändring av Kung!. Maj :ts proposition

nr 27, till de delar den avser riksdagsordningens §§16 och 55, måtte

antaga följande förslag till ändring i riksdagsordningen:

§ 16.

1. Mandaten i riksdagen-----som meddelas i vallagen. 3. Endast

parti, som fått minst tre procent av rösterna i hela riket, är berättigat

att deltaga i fördelningen av mandaten. Parti, som fått färre röster, äger

dock deltaga i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets, där

partiet fått minst tolv procent av rösterna.

§ 55.

1. Motion må av riksdagsman göras inom tjugo dagar från den dag då

propositionen angående statsverkets tillstånd och behov överlämnades till

riksdagen.

---avgivit yttrande däröver.»

39)

II: 977

Motionär är herr Persson i Heden (ep) i andra kammaren.

Hemställan avser: I. att riksdagen måtte vid sin behandling av Kungl.

Maj :ts proposition nr 27 besluta för sin del

att mandatperioden för ledamöter och suppleanter i kommuns styrelse

samt i dess nämnder för specialreglerad förvaltning skall räknas från

den 1 januari året näst efter det då val till fullmäktige ägt rum samt att

val av nämnda ledamöter och suppleanter skall äga rum under senare

delen av december samma år som val till fullmäktige; samt

II. att konstitutionsutskottet måtte utarbeta förslag till erforderliga ändringar

i författningstexten.»

40)

II: 978

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »I. att riksdagen måtte såsom vilande för grundlagsenlig

behandling antaga följande förslag till ändrad lydelse av regeringsformen

och riksdagsordningen.

Regeringsformen

§49.

l:o. Riksdagen representerar svenska folket. Riksdagen består av trehundra

ledamöter. Ledamöterna utses genom val för tre år (ordinarie val)

på sätt riksdagsordningen och särskild av Konungen och riksdagen gemensamt

stiftad lag stadga. Nyval på grund av förordnande enligt 108 § gäller

endast för återstoden av löpande treårsperiod.

I kraft av denna grundlag skall riksdagen sammankomma varje år den

10 januari, eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter. När nyval hållits

opaginerad Kontrollera mot PDF

76

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

på grund av förordnande enligt 108 §, skall den nyvalda riksdagen sammanträda

inom tre månader från förordnandet å tid som Konungen bestämmer.

Om riksdagens sessioner och om rätt för Konungen eller visst antal av

riksdagens ledamöter att vinna riksdagens inkallande under tid, då riksdagssession

ej pågår stadgas i 2 § riksdagsordningen. Om sammankallande

av riksdagen i vissa särskilda fall gäller vad i 91, 92, 93 och 94 §§ finnes

därom stadgat.

2 :o. Skulle med hänsyn till något ärendes särskilda vikt och beskaffenhet

prövas nödigt, att före dess avgörande folkets mening inhämtas, må

Konungen och riksdagen genom samfällt stiftad lag förordna, att allmän

folkomröstning skall anställas. I lagen bestämmes, vilken eller vilka frågor

skola genom omröstningen besvaras, så ock tid och sätt för densamma. Rätt

att deltaga i omröstningen tillkommer en var, som är röstberättigad vid

val till riksdagen. Efter omröstningen behandlas ärendet i grundlagsenlig

ordning.

Riksdagsordningen

§1.

1. Svenska folket representeras av riksdagen. Riksdagen består av trehundra

ledamöter.

Riksdagsmännen kunna--— rikets grundlagar.

2. Skulle med---är stadgat.

§2.

Riksdagen skall,----tidigare dag.

Riksdagens vårsession avslutas senast den 31 maj; dock må riksdagen

om synnerliga skäl föreligga, efter hörande av den i 50 § omförmälda talmanskonferens,

besluta att sessionen skall pågå längst till och med 15

juni. Har riksdagen enligt 58 § till höstsession uppskjutit behandlingen av

framlagda ärenden, skall talmannen kalla riksdagen till höstsession med början

å dag i oktober, som prövas lämplig; och skall sessionen därefter pågå så

länge det finnes erforderligt. Riksdagen är avslutad den 31 december; dock

må Konungen, då synnerliga skäl därtill äro, med motsvarande förlängning

av utlöpande valperiod, besluta att uppskjuta riksdagens avslutning, vilken

skall äga rum senast dagen före nästföljande riksdags början.

Konungen må----extra session.

Riksdagen skall även i annat fall sammankallas om minst etthundra

ledamöter begära det och angiva särskilt skäl för sin framställning. Kallelse

skall då utfärdas senast till tjugonde dagen efter det begäran framställdes.

Om sammankallande av riksdagen i vissa särskilda fall gäller vad i regeringsformens

91, 92, 93 och 94 §§ finnes därom stadgat.

§ 16.

1. Mandaten i riksdagen fördelas mellan partier. Med parti avses varje

politisk sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under

särskild beteckning (partibeteckning).

2. Av mandaten äro tvåhundrasextio fasta valkretsmandat, vilka fördelas

mellan partier på grundval av valresultatet i varje valkrets. Antalet

s. 77 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

77

fasta valkretsmandat i varje valkrets fastställes för tre år i sänder på grundval

av förhållandet mellan antalet röstberättigade i valkretsen och antalet

röstberättigade i hela riket. Närmare föreskrifter härom meddelas i vallagen.

Övriga fyrtio mandat äro utjämningsmandat, vilka först fördelas mellan

partier på grundval av valresultatet i hela riket och därefter tillföras valkretsar.

För varje mandat, som parti erhållit, utses i vederbörande valkrets en

riksdagsledamot enligt föreskrifter som meddelas i vallagen.

3. Endast parti, som fått minst fyra procent av rösterna i hela riket, är

berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten. Parti, som fått färre

röster, äger dock deltaga i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets,

där partiet fått minst tolv procent av rösterna.

II. att riksdagen måtte vid antagande av förslag till lagar om ändring

i lagen om val till riksdagen och i kommunala vallagen företaga de ändringar

i Kungl. Maj :ts förslag, som föranledes av ovan föreslagna lydelse

av vissa grundlagsparagrafer.»

41)

II: 979

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen måtte såsom vilande för grundlagsenlig

behandling antaga följande ändrade lydelse av regeringsformen.

Regeringsformen

§4.

Konungen styr riket på det sält denna regeringsform föreskriver.

I regeringsärenden har Konungen att inhämta råd av ett statsråd, vartill

Man kallar och utnämner kunnige, erfarne, redlige och allmänt aktade,

infödde svenske medborgare.

Ej må de, som äro i rätt upp- och nedstigande skyldskap, ej heller syskon

eller äkta makar på en gång vara ledamöter av statsrådet.

§ 38.

Konungens skrivelser och propositioner till riksdagen eller allmänt

kyrkomöte, allmänna författningar, av Konungen utfärdade fullmakter

å ämbeten och tjänster samt de ifrån Konungen utgående expeditioner och

befallningar i övrigt, vilka Konungen bestämmer, skola, för att bliva gällande,

vara försedda med Konungens underskrift och kontrasignation av

vederbörande föredragande som vare ansvarig, att de instämma med däröver

förda protokoll. Alla andra av Konungen utfärdade beslut skola vara

underskrivna av föredraganden; denne må även omedelbarligen till vederbörande

expediera föreskrifter och erinringar om verkställighet av utfärdade

beslut. Föredraganden vare skyldig att kontrasignera och underskriva

även sådana i statsråd fattade beslut, för vilka han i anledning av

uttalande till statsrådsprotokollet icke är ansvarig.»

42)

II: 980

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen ville för grundlagsenlig behandling så
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

som vilande antaga följande lydelse av vissa bestämmelser i riksdagsordningen

:

Till riksdagsordningen § 50 lägges ett tredje stycke av följande lydelse:

Riksdagen väljer och förordnar själv sin sekreterare. Denne är chef för

riksdagens kansli.

Riksdagsordningen § 80 andra stycket erhåller följande lydelse:

Uppsättandet och expedierandet av andra riksdagens skrivelser besörjes

genom riksdagens kansli.»

43)

II: 981

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen måtte i skrivelse till Kung!. Maj:t anhålla

att, lämpligen på grundval av författningsutredningens förslag, förslag

till ett nytt valsystem med personval avseende den nya enkammarriksdagen

måtte snarast utarbetas och föreläggas riksdagen.»

44)

II: 982

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen måtte för grundlagsenlig behandling

antaga följande förslag till ändrad lydelse av regeringsformen och riksdagsordningen:
-

Regeringsformen

§ 108.

Konungen förordnar om nytt val i hela riket till riksdagen (nyval), om

statsministern begär det. Efter nyval må förordnande om sådant val ej ånyo

meddelas förrän fem månader förflutit från den nyvalda riksdagens första

sammanträde.

Har förordnande om nyval meddelats, må riksdagen upplösas. Reslut därom

meddelas av Konungen på statsministerns begäran.

Riksdagsordningen

§ 2 fjärde stycket

Extra session skall även inkallas, om minst etthundrafemton ledamöter

begära det och angiva särskilt skäl för sin framställning. Kallelse skall då

utfärdas senast till tjugonde dagen efter det begäran framställdes.

§ 35.

Förordnande om nyval enligt 108 § regeringsformen tillkännagives, då

session pågår, genom öppet brev, vilket uppläses i riksdagen av statsministern

eller annan ledamot av statsrådet som Konungen förordnat därtill

och i annat fall genom allmän kungörelse.

Beslut att upplösa riksdagen tillkännagives genom öppet brev på sätt som

föreskrives i första stycket. Efter tillkännagivandet skall riksdagen omedelbart

avslutas.»

s. 79 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968 79

45)

II: 983

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »I. att riksdagen måtte som vilande för grundlagsenlig

behandling antaga följande förslag till ändrad lydelse av riksdagsordningen

:

Riksdagsordningen

§ 16.

1. Mandaten i riksdagen fördelas mellan partier. Med parti avses varje

politisk sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under

särskild beteckning (partibeteckning).

2. Av mandaten äro trehundratio fasta valkretsmandat, vilka fördelas

mellan partier på grundval av valresultatet i varje valkrets. Antalet fasta

valkretsmandat i varje valkrets fastställes för tre år i sänder på grundval

av förhållandet mellan antalet röstberättigade i valkretsen och antalet röstberättigade

i hela riket. Närmare föreskrifter härom meddelas i vallagen.

Övriga fyrtio mandat äro utjämningsmandat, vilka först fördelas mellan

partier på grundval av valresultatet i hela riket, och därefter tillföras valkretsar.

För varje mandat, som parti erhållit, utses i vederbörande valkrets en

riksdagsledamot enligt föreskrifter som meddelas i vallagen.

3. Endast parti, som fått minst tre procent av rösterna i hela riket eller

som erhållit ett fast valkretsmandat, är berättigat att deltaga i fördelningen

av utjämningsmandaten.

§ 17.

1. De fasta valkretsmandaten fördelas inom varje valkrets proportionellt

mellan de partier som äro berättigade att deltaga i mandatfördelningen i

kretsen. Härvid tilldelas mandaten ett efter annat det parti som för varje

gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet erhålles, så länge

parti icke tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i valkretsen

delas med 1,4 och därefter genom att röstetalet för varje gång delas med

det tal som motsvarar dubbla antalet mandat, som partiet redan erhållit

i valkretsen, ökat med ett.

2. Utjämningsmandaten fördelas mellan de partier, som fått minst tre

procent av rösterna i hela riket eller som erhållit ett fast valkretsmandat,

på sådant sätt att fördelningen av samtliga mandat i riksdagen blir proportionell

mot de i fördelningen deltagande partiernas röstetal i hela riket.

Vid bestämmande av det sammanlagda antal mandat i riksdagen som parti

skall ha för att bli proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln

i 1 mom. på hela riket som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat

som behövs för att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera

mandat än som motsvarar den proportionella representationen för partiet

enligt första stycket, bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från

partiet och de fasta valkretsmandat det erhållit.

3. Av de utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den valkrets

där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvisar

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående utjämningsmandat

tillföras ett efter annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar

störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i 1 mom.

på partiets röstetal i valkretsarna.

II. att riksdagen vid antagande av förslag till ändringar i lagen om val

till riksdagen och i kommunala vallagen företar av de ovan föreslagna grundlagsändringarna

föranledda ändringar.»

46)

II: 984

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »I. att riksdagen måtte såsom vilande för grundlagsenlig

behandling antaga följande ändrade lydelse av regeringsformen och

riksdagsordningen:

Regeringsformen

1 :o. Riksdagen representerar svenska folket. Riksdagen består av trehundrafemtio

ledamöter. Ledamöterna utses genom val för fyra år (ordinarie

val) på sätt riksdagsordningen och särskild av Konungen och riksdagen

gemensamt stiftad lag stadga. Nyval på grund av förordnande enligt 108 §

gäller endast för återstoden av löpande fyraårsperiod.

I kraft av denna grundlag skall riksdagen sammankomma varje år den

10 januari, eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter. När nyval hållits

på grund av förordnande enligt 108 §, skall den nyvalda riksdagen sammanträda

inom tre månader från förordnandet å tid som Konungen bestämmer.

Om riksdagens sessioner och om rätt för Konungen eller visst antal av

riksdagens ledamöter att vinna riksdagens inkallande under tid, då riksdagssession

ej pågår, stadgas i 2 § riksdagsordningen. Om sammankallande

av riksdagen i vissa särskilda fall gäller vad i 91, 92, 93 och 94 §§ finnes

därom stadgat. 1

1 :o. Riksdagen representerar svenska folket. Riksdagen består av trehundra

ledamöter. Ledamöterna utses genom val för fyra år (ordinarie val)

på sätt riksdagsordningen och särskild av Konungen och riksdagen gemensamt

stiftad lag stadga. Nyval på grund av förordnande enligt 108 § gäller

endast för återstoden av löpande fyraårsperiod.

I kraft av denna grundlag skall riksdagen sammankomma varje år den

10 januari, eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter. När nyval hållits

på grund av förordnande enligt 108 §, skall den nyvalda riksdagen sammanträda

inom tre månader från förordnandet å tid som Konungen bestämmer.

Om riksdagens sessioner och om rätt för Konungen eller visst antal av

riksdagens ledamöter att vinna riksdagens inkallande under tid, då riksdagssession

ej pågår, stadgas i 2 § riksdagsordningen. Om sammankallande

av riksdagen i vissa särskilda fall gäller vad i 91, 92, 93 och 94 §§ finnes

därom stadgat.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

81

Riksdagsordningen

§ 3.

Riksdagens ledamöter utses genom val för en tid av fyra år (ordinarie

val), som räknas från början av året efter det då valet skett.

Nytt val i hela riket till riksdagen (nyval) på grund av förordnande enligt

108 § regeringsformen gäller endast för tiden från och med den dag,

då den nyvalda riksdagen sammanträder första gången, till utgången av

den fyraårsperiod för vilken ordinarie val senast hållits.

§ 16.

1. Mandaten i riksdagen fördelas mellan partier. Med parti avses varje

politisk sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under

särskild beteckning (partibeteckning).

2. Av mandaten äro trehundratio fasta valkretsmandat, vilka fördelas

mellan partier på grundval av valresultatet i varje valkrets. Antalet fasta

valkretsmandat i varje valkrets fastställes för fyra år i sänder på grundval

av förhållandet mellan antalet röstberättigade i valkretsen och antalet röstberättigade

i hela riket. Närmare föreskrifter härom meddelas i vallagen.

Övriga fyrtio mandat äro utjämningsmandat, vilka först fördelas mellan

partier på grundval av valresultatet i hela riket och därefter tillföras valkretsar.

För varje mandat, som parti erhållit, utses i vederbörande valkrets en

riksdagsledamot enligt föreskrifter som meddelas i vallagen.

3. Endast parti, som fått minst fyra procent av rösterna i hela riket, är

berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten. Parti, som fått färre röster,

äger dock deltaga i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets,

" där partiet fått minst tolv procent av rösterna.

§ 69 första stycket

Riksdagen skall vart fjärde år inom sig utse en nämnd av fyrtioåtta personer,

vilken nämnd, i den ordning 103 och 104 §§ regeringsformen stadga,

äger att döma, huruvida högsta domstolens och regeringsrättens samtliga

ledamöter gjort sig förtjänta att i deras viktiga kall bibehållas, eller om

vissa av dem, utan bevisligen begångna fel och brott, varom regeringsformens

102 § handlar, likväl kunna anses böra från detta kall skiljas. Denna

nämnd träder samma dag den blivit vald tillsammans.

§ 71 första stycket

Riksdagens lönedelegation består av sjutton ledamöter, vilka riksdagen

utser inom sig. De väljas för tiden från valet, till dess sadant val under

fjärde året därefter försiggått, dock att ledamot som dessförinnan avgått

ur riksdagen ej vidare skall anses tillhöra delegationen. Har ledamot före

den tid, för vilken han valts, avgått ur delegationen, anställes val för den

tid som för honom återstått.

II. att riksdagen måtte besluta de ändringar i de i proposition nr 27

framlagda förslagen till lagarna och ändringar av lagen om val till riksdagen

och i kommunala vallagen;

III. att riksdagen måtte avslå de under 5)—8) i Kungl. Maj :ts proposition

nr 27 framlagda lagförslagen.»

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 20

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

47)

II: 985

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »I. att riksdagen måtte såsom vilande för grundlagsenlig

behandling antaga följande förslag till ändrad lydelse av regeringsformen

och riksdagsordningen:

R egeringsform en

§ 49.

1 :o. Riksdagen representerar svenska folket. Riksdagens ledamöter utses

genom val på sätt riksdagsordningen och särskild av Konungen och riksdagen

gemensamt stiftad lag stadga.

I kraft av denna grundlag skall riksdagen sammankomma varje år den

10 januari, eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter. När nyval hållits

på grund av förordnande enligt 108 §, skall den nyvalda riksdagen sammanträda

inom tre månader från förordnandet å tid som Konungen bestämmer.

Om riksdagens sessioner och om rätt för Konungen eller visst antal av

riksdagens ledamöter att vinna riksdagens inkallande under tid, då riksdagssession

ej pågår, stadgas i 2 § riksdagsordningen. Om sammankallande

av riksdagen i vissa fall gäller vad i 91, 92, 93 och 94 §§ finnes därom

stadgat.

2:o. Skulle med hänsyn till något ärendes särskilda vikt och beskaffenhet

prövas nödigt, att före dess avgörande folkets mening inhämtas, må

Konungen och riksdagen genom samfällt stiftad lag förordna, att allmän

folkomröstning skall anställas. I lagen bestämmes, vilken eller vilka frågor

skola genom omröstningen besvaras, så ock tid och sätt för densamma.

Rätt att deltaga i omröstningen tillkommer en var, som är röstberättigad

vid val till riksdagen. Efter omröstningen behandlas ärendet i grundlagsenlig

ordning.»

Riksdagsordningen

§ I
1.

Svenska folket representeras av riksdagen.

Riksdagsmännen kunna--— rikets grundlagar.

2. Skulle med -— — ■— är stadgat.

§ 3.

Riksdagens ledamöter utses genom val för viss tid (ordinarie val); och

äger Konungen, innan den tid tilländagått, att förordna om nytt val i hela

riket till riksdagen (nyval) på sätt stadgas i 108 § regeringsformen. Nytt

val gäller till utgången av den fyraårsperiod för vilken ordinarie val senast

hållits.

Val till riksdagen m. m.

(Underrubrikerna utgår; §§ 6—12 utgår.)

§ 13.

Riksdagens ledamöter skola till antalet vara trehundra. De skola väljas

för en tid av fyra år, räknade från och med januari månads början året näst

efter det, under vilket valet skett.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år J968

83

§ 15.

1. I varje valkrets väljes, efter folkmängden vid början av året näst före

den fyraårsperiod, för vilken valen gälla, en riksdagsman för varje fullt tal,

motsvarande en trehundradel av rikets folkmängd.

2. Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning av stadgandet

i 1 mom. bör utses, icke uppgår till trehundra, skola, för ernående av detta

antal, de valkretsar, vilkas folkmängd mest överskjuter de tal, som enligt

samma mom. äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarna,

var för sig i ordning efter överskottens storlek vara berättigade att

välja ytterligare en riksdagsman. Äro över skottstalen lika för två eller flera

valkretsar, avgöres, där så är nödigt, företrädet genom lottning.

3. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt ovan angivna grunder

äger utse, fastställes för varje fyraårsperiod av Konungen.

§ 17.

1. Val till riksdagsmän verkställes året näst före början av de fyra år,

för vilka valen gälla, å den dag, under september månad, som i vallagen

sägs. .

2. Förordnar Konungen---— av fyraarsperioden.

3. Avgår riksdagsman — — — återstående tiden.

§ 18.

Valen till riksdagen äro omedelbara och, där två eller flera riksdagsmän

skola utses, proportionella. Vid dessa val tillkommer varje röstande lika

röst.

Närmare bestämmelser---i vallagen.

(19 § utgår)

§ 20.

För en var, som blivit utsedd till ledamot av riksdagen, skall, på sätt i

vallagen närmare stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas i två exemplar,

av vilka det ena överlämnas åt den valde och det andra insändes till det

departement, till vilket justitieärendena höra.

§ 21.

Vill ledamot av riksdagen befattningen sig avsäga, äger han det göra virj

vallillfället eller sedermera, under tid då session ej pågår, hos Konungens

befallningshavande.

§ 22.

Besvär över val till riksdagen anföras hos Konungen enligt föreskrifter i

vallagen. Besvären prövas av regeringsrätten.

Skall på grund av utgången av besvär över val till riksdagen valet göras

om i en eller flera valkretsar, gälla likväl de fullmakter som utfärdats till

dess nya ledamöter blivit utsedda.

§ 24.

Rösträtt må ej utövas av annan än den som inställer sig personligen vid

valförrättning. I vallagen må dock för särskilda fall bestämmas att rösträtten

må utövas i annan ordning.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

§ 25.

Äro i någon valkrets valsedlar till större antal än hälften ogiltiga, skall

valet göras om där.

§ 26.

Till ledamot av riksdagen kan utses endast den som uppnått tjugutre års

ålder och äger rösträtt vid val till riksdagen.

Därest någon varder för samma tid vald till ledamot av riksdagen för två

eller flera valkretsar, må på honom ankomma att bestämma för vilken valkrets

han vill anses till riksdagsman vald. Dock åligger honom att hos

Konungens befallningshavande i den ort, för vilken han riksdagsmannauppdrag

ej mottager, därom göra skyndsam anmälan.

§ 27.

Riksdagsmannabefaltning kan endast av svensk medborgare utövas.

Ej må såsom riksdagsman godkännas:

a) den som står under förmyndarskap;

b) den som är i konkurstillstånd;

c) den som blivit förvunnen att hava vid riksdagsmannaval med penningar

eller gåvor sökt värva röster, eller emot vedergällning avgivit sin

röst, eller genom våld eller hot stört valfriheten.

Vad i allmän eller särskild lag stadgas därom att i vissa fall den som

dömes till straff skall dömas förlustig allmän befattning eller vara obehörig

att inträda i sådan befattning skall även äga tillämpning å riksdagsmannabefattning.

§ 28.

1. Medan session pågår göres hos Konungen av riksdagens talman anmälan

om de ledigheter inom riksdagen, vilka skola under samma eller före

nästa riksdag fyllas, varefter Konungen anbefaller Dess befallningshavande

föranstalta, att riksdagsmän utses i de avgångnes ställe.

2. Om ledighet genom ledamots avgång uppstår under tid, då session ej

pågår, åligger Konungens befallningshavande att så förfara, som i 1 mom.

är sagt.

§ 29.

Riksdagsman må ej, medan session pågår, sin befattning sig avsäga, utan

att han visar sådant hinder, som godkännes av riksdagen; dock att härigenom

ingen ändring sker i vad ovan är sagt om rätt att vid valtillfälle riksdagsmannauppdrag

sig avsäga.

§ 30.

Befinner sig---kunna upprepas.

För beslut av riksdagen, som i första stycket sägs, erfordras, att minst tre

fjärdedelar av de röstande vid votering instämt i beslutet.

Förlängning av valperiod medför ej inskränkning i rätten att förordna

om nyval enligt 108 § regeringsformen. II.

II. att riksdagen måtte avslå de i proposition nr 27 framlagda förslagen

till ändring av lagen om val till riksdagen och av kommunala vallagen.»

s. 85 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

85

48)

II: 986

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen ville för grundlagsenlig behandling antaga

följande lydelse av regeringsformen § 10:

Innan ärendena hos Konungen i statsrådet föredragas, skola de, genom

nödiga upplysningars inhämtande från vederbörande ämbetsverk, av den

föredragande beredas. Jämväl från regeringsrätten må yttrande införskaffas.

»

49)

II: 988

Motionär är herr Wahlund (ep) i andra kammaren.

Hemställan avser: »I. att riksdagen måtte vid behandlingen av Kungl.

Maj :ts proposition nr 27

a) avslå förslaget om nyval till riksdagen, samt

b) besluta att grundlagsändringar som anses kräva ett skyndsamt ikraftträdande

må kunna vidtagas genom ett enda riksdagsbeslut, om vilket minst

fem sjättedelar av riksdagens ledamöter förenar sig;

II. att konstitutionsutskottet måtte utarbeta förslag till grundlagstext i

enlighet med ovan framförda yrkanden.»

50)

II: 990

Motionär är herr Wennerfors (h) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen i anslutning till behandlingen av prop.

nr 27 i skrivelse till Kungl. Maj :t med beaktande av vad som i motionen anförts

måtte anhålla om tillsättandet av en parlamentarisk utredning med

uppgift att framlägga förslag till stärkande av den kommunala demokratin

vid införandet av s. k. gemensam valdag.»

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Bilaga 2

Förslag

till

ändringar i regeringsformen1

(Nuvarande lydelse)

§

Konungen äger att allena styra riket

på det sätt, denna regeringsform

föreskriver; inhämte dock, i de fall,

här nedanföre stadgas, underrättelse

och råd av ett statsråd, vartill

Konungen kallar och utnämner kunnige,

erfarne, redlige och allmänt aktade,

infödde svenske medborgare. Ej

må de, som äro i rätt upp- och nedstigande

skyldskap, ej heller syskon

eller äkta makar på en gång vara

ledamöter av statsrådet.

(Föreslagen lydelse)

4.2

Konungen skall utnämna ett statsråd,

vartill Han kallar kunnige, erfarne,

redlige och allmänt aktade, infödde

svenske medborgare. Ej må

de som äro i rätt upp- och nedstigande

skyldskap, ej heller syskon eller

äkta makar på en gång vara ledamöter

av statsrådet.

§ 9.

Uti alla

Statsrådets tillstädesvarande ledamöter

böra, under ansvarighet för

rådslagen, till den påföljd, varom i

106 och 107 §§ vidare stadgas, ovillkorligen

till protokollet sina meningar

yttra och förklara; Konungen

dock förbehållet att allena besluta.

Skulle någonsin den oförmodade

händelse inträffa, att Konungens beslut

vore uppenbarligen stridande 1 2

särskilt protokoll.

Statsrådets tillstädesvarande ledamöter

böra, under ansvarighet för

rådslagen, till den påföljd, varom i

106 och 107 §§ vidare stadgas, ovillkorligen

till protokollet sina meningar

yttra och förklara. Den, som

ej särskild mening till protokollet anfört,

vare ansvarig för beslut i statsrådet,

såsom hade han styrkt

Konungen att det beslut fatta.

1 Omtryckt 1965: 815.

2 I prop. 27 föreslås följande lydelse av paragrafen:

»Konungen styr riket på det sätt, denna regeringsform föreskriver.

För regeringsärendena har Konungen ett statsråd, vartill Han kallar och utnämner kunnige,

---svenske medborgare.

Ej må---av statsrådet.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

mot rikets grundlag eller allmän lag,

åligge det då statsrådets ledamöter

att kraftiga föreställningar däremot

göra. Den, som ej särskild mening till

protokollet anfört, vare för beslutet

ansvarig, såsom hade han styrkt

Konungen att det beslut fatta.

§ 13.

Vill Konungen börja krig eller slu- (Denna paragraf utgår.)

ta fred, kalle då till ett utomordentligt

statsråd statsrådets samtlige ledamöter,

framställe för dem de skäl

och omständigheter, som härvid till

övervägande förekomma, samt äske

däröver deras yttranden, vilka de

skola var för sig, med den ansvarighet

107 § bestämmer, till protokollet

avgiva. Konungen åge därefter makt

att fatta och utföra det beslut, som

Han för riket nyttigast finner.

§

Kommandomål, varmed förstås sådana,

som Konungen, i egenskap av

högste befälhavare över krigsmakten

till lands och sjöss, omedelbarligen

besörjer, må Konungen, då han själv

förer riksstyrelsen, avgöra i närvaro

av chefen för det departement, dit

ärendet hörer. Honom åligge, vid

ansvar, att, då dessa mål beredas,

sin mening yttra över de företag

Konungen besluter, samt att, då hans

mening icke med Konungens beslut

överensstämmer, fora sina yttrade

betänkligheter och råd till ett protokoll,

vars riktighet Konungen medelst

Sin höga påskrift besanne.

Genom en----------

15.

Kommandomål, varmed förstås sådana,

som Konungen, i egenskap av

högste befälhavare över krigsmakten

till lands och sjöss, omedelbarligen

besörjer, avgöras av Konungen, då

Han själv förer riksstyrelsen, efter

anmälan av chefen för det departement,

dit ärendet hörer. Honom

åligge, vid ansvar, att, då dessa mål

beredas, sin mening yttra. Över

kommandomål föres vid behov protokoll.

såsom kommandomål.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 32.

Enär sådana sysslor, vartill för- (Denna paragraf utgår.)

slag blivit upprättade, skola av

Konungen bortgivas, bära statsrådets

ledamöter yttra sig över de sökandes

skicklighet och förtjänster. Äge de

även rätt, att emot Konungens utnämningar

till andra tjänster och

ämbeten underdåniga påminnelser

göra.

§ 35.i

Statsrådets ledamöter hava förtro- Förklarar riksdagen enligt 107 §

endesysslor, varifrån Konungen må att ledamot av statsrådet icke åtnjudem

entlediga, när han prövar rikets ter riksdagens förtroende, entleditjänst

det fordra. Konungen fatte så- gar Konungen honom, såvida fördana

beslut i statsrådet. ordnande om nyval enligt 108 § icke

meddelas inom en vecka efter det

förklaringen gavs.

I annat fall än som avses i första

stycket entledigar Konungen statsministern

eller annan ledamot av

statsrådet, om statsministern begär

det.

Avgår statsministern, skola övriga

ledamöter av statsrådet entledigas.

Beslut om entledigande av statsrådets

samtliga ledamöter träder i tilllämpning

först när ny statsminister

utnämnes.

§ 38.2

Konungens skrivelser och proposi- Konungens skrivelser och propositioner

till riksdagen eller allmänt tioner till riksdagen eller allmänt

kyrkomöte, allmänna författningar, kyrkomöte, allmänna författningar,

av Konungen utfärdade fullmakter å av Konungen utfärdade fullmakter å

ämbeten och tjänster samt de ifrån ämbeten och tjänster samt de ifrån

Konungen utgående expeditioner och Konungen utgående expeditioner och 1

1 I prop. 27 lyder paragrafhänvisningen i första meningen »107 § 2 mom.»

s 1 prop. 27 har orden »som vare ansvarig, att de instämma med däröver förda protokoll»

strukits i slutet av första meningen.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

89

(Nuvarande lydelse)

befallningar i övrigt, vilka Konungen

bestämmer, skola, för att bliva

gällande, vara försedda med

Konungens underskrift och kontrasignation

av vederbörande föredragande,

som vare ansvarig, att de instämma

med däröver förda protokoll.

Alla andra av Konungen utfärdade

beslut skola vara underskrivna

av föredraganden: denne må även

omedelbarligen till vederbörande expediera

föreskrifter och erinringar

om verkställighet av utfärdade beslut.

Skulle den föredragande finna

något Konungens beslut vara stridande

emot denna regeringsform,

göre han därom i statsrådet föreställning;

yrkar Konungen ändock,

att ett sådant beslut skall utfärdas,

vare det då den föredragandes rättighet

och plikt, att sin kontrasignation

eller underskrift därå vägra, samt

nedlägge han i följd därav sitt ämbete,

vilket han icke må återtaga förr,

än riksdagen hans förhållande prövat

och gillat. Emellertid vare han

vid sin lön och övriga tjänsten åtföljande

inkomster bibehållen.

(Föreslagen lydelse)

befallningar i övrigt, vilka Konungen

bestämmer, skola, för att bliva

gällande, vara försedda med

Konungens underskrift och kontrasignation

av vederbörande föredragande,

som vare ansvarig, att de instämma

med däröver förda protokoll.

Alla andra av Konungen utfärdade

beslut skola vara underskrivna

av föredraganden: denne må

även omedelbarligen till vederbörande

expediera föreskrifter och erinringar

om verkställighet av utfärdade

beslut.

§ 39.

Vill Konungen utrikes resa, meddele

Han statsrådet in pleno denna

Sin föresats och inhämte dess tankar

däröver, på sätt 9 § omtalar. Besluter

Konungen därefter sådan resa

och den verkställer, befatte Sig ej

med rikets styrelse eller utöve den

konungsliga makten, så länge han utrikes

vistas, utan föres riksstyrelsen

under Konungens frånvaro, i Hans

namn, av den till tronföljden närmast

berättigade prins, om han upp
-

vid Konungen utrikes resa, meddele

Han statsrådet in pleno denna

Sin föresats och inhämte dess tankar

däröver, på sätt 9 § omtalar. Besluter

Konungen därefter sådan resa

och den verkställer, befatte Sig ej

med rikets styrelse eller utöve den

konungsliga makten, så länge han utrikes

vistas, utan föres riksstyrelsen

under Konungens frånvaro, i Hans

namn, av den till tronföljden närmast

berättigade prins, om han upp
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

nått tjugufem års ålder. Han styre

såsom regent med all konungslig

makt och myndighet, enligt denna

regeringsform; dock må han ej adeligt

stånd och värdighet förläna, eller

till grevligt och friherreligt stånd

upphöja, eller riddarevärdighet utdela;

ävensom alla lediga förtroendesysslor

endast tills vidare kunna förvaltas

av dem, som regenten därtill

förordnar.

Har den----------

Finnes ej----—-----

Huru förhållas -—------

(Föreslagen lydelse)

nått tjugufem års ålder. Han styre

såsom regent med all konungslig

makt och myndighet, enligt denna

regeringsform; dock må han ej adeligt

stånd och värdighet förläna, eller

till grevligt och friherreligt stånd

upphöja, eller riddarevärdighet utdela.

ej möter.

— som regent.

---91 § stadgat.

§ 49.

1 :o. Riksdagen representerar svenska

folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger rikets

ständer, tillkomma hädanefter riksdagen.

Den fördelas i två kamrar,

vilkas ledamöter väljas på sätt

riksdagsordningen och särskild av

Konungen och riksdagen gemensamt

stiftad lag stadga. Kamrarna äga i

alla frågor lika behörighet och myndighet;

skolande riksdagen i kraft

av denna grundlag sammankomma

varje år den 10 januari, eller, om

helgdag då inträffar, dagen därefter.

Om riksdagens sessioner och om

rätt för Konungen eller visst antal

av vardera kammarens ledamöter att

vinna riksdagens inkallande under

tid, då riksdagssession ej pågår, stadgas

i 2 § riksdagsordningen. Om sammankallande

av riksdagen i vissa

1 :o. Riksdagen representerar svenska

folket. Riksdagen består av trehundrafemtio

ledamöter. Ledamöterna

utses genom val för tre år

(ordinarie val) på sätt riksdagsordningen

och särskild av Konungen

och riksdagen gemensamt stiftad lag

stadga. Nyval på grund av förordnande

enligt 108 § gäller endast för

återstoden av löpande treårsperiod.

I kraft av denna grundlag skall

riksdagen sammankomma varje år

den 10 januari, eller, om helgdag då

inträffar, dagen därefter. När nyval

hållits på grund av förordnande enligt

108 §, skall den nyvalda riksdagen

sammanträda inom tre månader

från förordnandet å tid som Konungen

bestämmer.

Om riksdagens sessioner och om

rätt för Konungen eller visst antal av

riksdagens ledamöter att vinna riksdagens

inkallande under tid, då riksdagssession

ej pågår, stadgas i 2 §

riksdagsordningen. Om sammankallande

av riksdagen i vissa särskilda

s. 91 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

91

(Nuvarande lydelse)

särskilda fall gäller vad i 91, 92, 93,

94 och 108 §§ finnes därom stadgat.

2:o. Skulle med hänsyn till något

ärendes särskilda vikt och beskaffenhet

prövas nödigt, att före dess

avgörande folkets mening inhämtas,

må Konungen och riksdagen genom

samfällt stiftad lag förordna, att allmän

folkomröstning skall anställas.

I lagen bestämmes, vilken eller vilka

frågor skola genom omröstningen

besvaras, så ock tid och sätt för densamma.

Rätt att deltaga i omröstningen

tillkommer en var, som är

röstberättigad vid val till riksdagens

andra kammare. Efter omröstningen

behandlas ärendet i grundlagsenlig

ordning.

(Föreslagen lydelse)

fall gäller vad i 91, 92, 93 och 94 §§

finnes därom stadgat.

2:o. Skulle med hänsyn till något

ärendes särskilda vikt och beskaffenhet

prövas nödigt, att före dess

avgörande folkets mening inhämtas,

må Konungen och riksdagen genom

samfällt stiftad lag förordna, att allmän

folkomröstning skall anställas.

I lagen bestämmes, vilken eller vilka

frågor skola genom omröstningen

besvaras, så ock tid och sätt för densamma.

Rätt att deltaga i omröstningen

tillkommer en var, som är

röstberättigad vid val till riksdagen.

Efter omröstningen behandlas ärendet

i grundlagsenlig ordning.

50.1

Riksdagen skall — ■—- —• ----

Om riket kommer i lerig och krigsförhållandena

så påkalla skall riksdagens

krigsdelegation träda i riksdagens

ställe. Förordnande härom

meddelas antingen av den i 50 §

riksdagsordningen omförmälda talmanskonferensen,

där så kan ske

efter samråd med statsministern, eller

ock av Konungen, om talmanskonferensen

på grund av krigsförhållandena

icke kan sammanträda.

Sådant förordnande gäller till dess

vapenvila inträtt eller Konungen eller

krigsdelegationen dessförinnan

beslutar, att riksdagen skall återtaga

sina befogenheter. Krigsdelegationen

beslutar själv om formerna för sin

verksamhet.

---— och kungöra.

Om riket kommer i krig och krigsförhållandena

så påkalla skall riksdagens

krigsdelegation träda i riksdagens

ställe. Förordnande härom

meddelas antingen av den i 50 §

riksdagsordningen omförmälda talmanskonferensen,

där så kan ske

efter samråd med statsministern, eller

ock av Konungen, om talmanskonferensen

på grund av krigsförhållandena

icke kan sammanträda.

Krigsdelegationen kan även, om

statsministern och minst två tredjedelar

av talmanskonferensens ledamöter

äro ense därom, träda i riksdagens

ställe, om riket hotas av omedelbar

krigsfara. Konungen och

krigsdelegationen äger var för sig

besluta att riksdagen skall återtaga

1 Utskottets initiativ.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

Kan till---------

Skulle till----------

§

Riksdagens kamrar äga att, på sätt

i riksdagsordningen sägs, var för sig

utse talman samt en förste och en

andre vice talman.

Varje riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott: ett

utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, tre lagutskott,

ett jordbruksutskott samt ett

allmänt beredningsutskott med den

sammansättning och de uppgifter,

som i riksdagsordningen bestämmas.

Å riksdag, som sammanträder efter

upplösning, varom i § 108 stadgas,

skola ej flera utskott tillsättas,

än som erfordras.

§

Ledamöterna av riksdagens i föregående

§ omförmälda utrikesutskott

vare ock ledamöter av en nämnd

med uppgift att med Konungen rådpläga

om ärenden, som angå rikets

förhållande till främmande makter.

Rådplägning med denna utrikesnämnd

bör i alla utrikesärenden av

större vikt äga rum före avgörandet.

Då ärende förekommer till behandling,

skola alla tillgängliga handlingar

och upplysningar meddelas. De beslut

Konungen fattar i ärenden, som

(Föreslagen lydelse)

sina befogenheter. Krigsdelegationen

beslutar själv om formerna för sin

verksamhet.

skall förestås.

- till riksdagen.

52.

Riksdagen utser, på sätt i riksdagsordningen

sägs, talman samt en förste,

en andre och en tredje vice talman.

53.

Varje riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott: ett

utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, fyra lagutskott,

ett jordbruksutskott samt ett

allmänt beredningsutskott med den

sammansättning och de uppgifter,

som i riksdagsordningen bestämmas.

Å riksdag, som sammanträder efter

nyval, varom i 108 § stadgas,

skola ej flera utskott tillsättas, än

som erfordras.

54.

Varje riksdag skall tillsätta en

nämnd med uppgift att med Konungen

rådpläga om ärenden, som angå

rikets förhållande till främmande

makter. Rådplägning med denna utrikesnämnd

bör i alla utrikesärenden

av större vikt äga rum före avgörandet.

Då ärende förekommer till

behandling, skola alla tillgängliga

handlingar och upplysningar meddelas.

De beslut Konungen fattar i ärenden,

som varit föremål för rådplägning

med nämnden, varde delgivna

s. 93 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

93

(Nuvarande lydelse)

varit föremål för rådplägning med

nämnden, värde delgivna dess ledamöter

senast vid nästa sammanträde.

Ministern för — ---------

Nämndens ledamöter —----

(Föreslagen lydelse)

dess ledamöter senast vid nästa sam

manträde.

— erhålla betydelse.

— ----därtill förbundna.

§

Ej må riksdagen, kamrarna eller

något riksdagens utskott i Konungens

närvaro över något ämne rådpläga

eller besluta.

§

I vilken ordning Konungens propositioner,

så ock av riksdagsmän

inom kamrarna väckta frågor, må till

avgörande företagas, därom stadgas

i riksdagsordningen.

§

Dessa medel må icke annorlunda

användas, än fastställt blivit; varande

statsrådets ledamöter ansvarige,

■om de låta avvikelse därifrån äga

rum, utan att till protokollet föreställning

däremot göra samt anföra

vad riksdagen i denna del förordnat.

Då vederbörande utskotts förslag

rörande antingen statens reglerande

■eller bevillningens därefter lämpade

hela belopp, eller vad till riksgälds,

kontorets utgifter och inkomster hörer,

eller grunderna för riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning till

prövning hos riksdagen förehaves,

:gälle vad angående behandlingen av

utskottens avgivna förslag uti riksdagsordningen

stadgas. Fatta kamrarna

stridiga beslut, som ej varda

55.

Ej må riksdagen eller något riksdagens

utskott i Konungens närvaro

över något ämne rådpläga eller besluta.

56.

I vilken ordning Konungens propositioner,

så ock av riksdagsmän inom

riksdagen väckta frågor, må till

avgörande företagas, därom stadgas i

riksdagsordningen.

65.

Dessa medel må icke annorlunda

användas, än fastställt blivit.

69.

(Denna paragraf utgår.)

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

sammanjämkade, skola kamrarna

var för sig rösta om de olika beslut,

vari vardera förut stannat; kommande

den mening, som därvid erhåller

de fleste ledamöters av båda kamrarna

sammanräknade röster, att gälla

såsom riksdagens beslut.

§

När, i fråga om reglementariska

föreskrifter för riksbanken eller om

riksbankens inkomster och utgifter

eller om ansvarsfrihet för fullmäktige

i riksbanken, kamrarna stanna i

stridiga beslut, skola kamrarna därom

var för sig rösta, såsom i nästföregående

§ sägs.

§

På enahanda sätt förfares jämväl,

där kamrarna sig icke förena om

grunderna för någon bevillning, sättet

för deras tillämpning, eller bevillningens

fördelning till utgörande.

§

Denna regeringsform-----

Då riksdagen hos Konungen anmält

sitt beslut i grundlagsfråga, skall

Konungen, därest beslutet innefattar

bifall till ett av Honom framlagt förslag,

förrän riksdagen åtskilts, låta

sålunda beslutad grundlagsändring

genom allmän kungörelse utfärda;

och skall Konungens beslut härom

meddelas riksdagen genom öppet

brev, som i vardera kammaren samtidigt

uppläses av en statsrådets ledamot,

den Konungen därtill förordnat.

Antager riksdagen ett inom densamma

väckt grundlagsförslag, inhämte

Konungen hela statsrådets

(Föreslagen lydelse)

70.

(Denna paragraf utgår.)

71.

(Denna paragraf utgår.)

81.

----riksdagars beslut.

Då riksdagen hos Konungen anmält

sitt beslut i grundlagsfråga, skall

Konungen, därest beslutet innefattar

bifall till ett av Honom framlagt förslag,

förrän riksdagen åtskilts, låta

sålunda beslutad grundlagsändring

genom allmän kungörelse utfärda;

och skall Konungens beslut härom

meddelas riksdagen genom öppet

brev, som i riksdagen uppläses av

en statsrådets ledamot, den Konungen

därtill förordnat. Antager riksdagen

ett inom densamma väckt grundlagsförslag,

inhämte Konungen hela

statsrådets tankar i ämnet och läte,

s. 95 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

95

(Nuvarande lydelse)

tankar i ämnet och läte, där Han till

förslaget samtycker, det tillkännagiva

genom kungörelse och öppet brev

inom tid och på sätt nyss sagts.

Lämnar Konungen ej Sitt samtycke,

meddele Han, förrän riksdagen åtskilts,

densamma genom skrivelse de

orsaker, för vilka Han riksdagens

beslut ej godkänner.

Beslutanderätt, som enligt denna

regeringsform tillkommer Konungen

och riksdagen, gemensamt eller var

för sig, eller annat statligt organ och

ej avser frågor om stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av

grundlag, må i begränsad omfattning

överlåtas på mellanfolklig organisation

för fredligt samarbete, till vilken

riket är eller skall bliva anslutet.

Beslut om sådan överlåtelse fattas

antingen i den ordning som gäller

för grundlagsändring eller ock,

om därmed förenad tidsutdräkt är

till men för riket, samfällt av

Konungen och en riksdag. I sistnämnda

fall erfordras för beslut om

överlåtelse, att i vardera kammaren

minst fem sjättedelar av de röstande

och minst tre fjärdedelar av ledamöterna

vid votering instämt i beslutet.

(Föreslagen lydelse)

där Han till förslaget samtycker, det

tillkännagiva genom kungörelse och

öppet brev inom tid och på sätt nyss

sagts. Lämnar Konungen ej Sitt samtycke,

meddele Han, förrän riksdagen

åtskilts, densamma genom skrivelse

de orsaker, för vilka Han riksdagens

beslut ej godkänner.

Beslutanderätt, som enligt denna

regeringsform tillkommer Konungen

och riksdagen, gemensamt eller var

för sig, eller annat statligt organ och

ej avser frågor om stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av

grundlag, må i begränsad omfattning

överlåtas på mellanfolklig organisation

för fredligt samarbete, till vilken

riket är eller skall bliva anslutet.

Beslut om sådan överlåtelse fattas

antingen i den ordning som gäller

för grundlagsändring eller ock,

om därmed förenad tidsutdräkt är

till men för riket, samfällt av

Konungen och en riksdag. I sistnämnda

fall erfordras för beslut om

överlåtelse, att i riksdagen minst fem

sjättedelar av de röstande och minst

tre fjärdedelar av ledamöterna vid

votering instämt i beslutet.

§ 82.

Vad till ändring av grundlagarna, Vad till ändring av grundlagarna,

uti föreskriven ordning, riksdagen uti föreskriven ordning, riksdagen

beslutit och Konungen gillat, eller beslutit och Konungen gillat, eller

Konungen föreslagit och riksdagen Konungen föreslagit och riksdagen

antagit, äge, sedan öppet brev, var- antagit, äge, sedan öppet brev, varom

i nästföregående paragraf förmå- om i nästföregående paragraf förmäles,

blivit i riksdagens kamrar upp- les, blivit i riksdagen uppläst, kraft

läst, kraft av grundlag. av grundlag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

98

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

§

1 :o. Riksdagen äge gemensamt

med Konungen makt att stifta allmän

civil- och kriminallag ävensom

kriminallag för krigsmakten och att

sådan förut stiftad lag förändra och

upphäva. Ej må Konungen utan riksdagens

samtycke, och icke riksdagen

utan Konungens, någon ny lag göra

eller gammal avskaffa. Frågor härom

må i riksdagens kamrar kunna

väckas och skola, sedan vederbörande

utskott däröver blivit hört, av

riksdagen avgöras. Beslutar riksdagen

för sin del någon ny lag eller

gammal lags upphävande eller förändring,

avlämnas förslag därom till

Konungen, som inhämte statsrådets

och lagrådets tankar däröver, och

sedan Han Sitt beslut fattat, meddele

riksdagen antingen Sitt samtycke till

dess åstundan eller Sina skäl att det

vägra. Kan Konungen icke förr, än

riksdagen åtskiljes, fatta och meddela

Sitt beslut, vare Han oförhindrad

att före nästföljande riksdags

öppnande eller, därest denna öppnas

inom tio dagar från den föregående

riksdagens slut, senast tio dagar efter

öppnandet förslaget ordagrant

bifalla och allmän kungörelse därom

utfärda. Sker det ej, anses förslaget

hava förfallit, och Konungen underrätte

då riksdagen vid dess nästa

sammankomst om de skäl, som

hindrat förslagets antagande. Finner

Konungen gott någon lagfråga för

riksdagen framställa, äske Han statsrådets

och lagrådets yttrande däröver,

samt meddele Sin proposition

tillika med berörda yttranden åt riks
-

(Föreslagen lydelse)

87.

1 :o. Riksdagen äge gemensamt

med Konungen makt att stifta allmän

civil- och kriminallag ävensom

kriminallag för krigsmakten och att

sådan förut stiftad lag förändra och

upphäva. Ej må Konungen utan riksdagens

samtycke, och icke riksdagen

utan Konungens, någon ny lag göra

eller gammal avskaffa. Frågor härom

må i riksdagen kunna väckas och

skola, sedan vederbörande utskott

däröver blivit hört, av riksdagen avgöras.

Beslutar riksdagen för sin del

någon ny lag eller gammal lags upphävande

eller förändring, avlämnas

förslag därom till Konungen, som inhämte

statsrådets och lagrådets tankar

däröver, och sedan Han Sitt beslut

fattat, meddele riksdagen antingen

Sitt samtycke till dess åstundan

eller Sina skäl att det vägra. Kan

Konungen icke förr, än riksdagen

åtskiljes, fatta och meddela Sitt beslut,

vare Han oförhindrad att före

nästföljande riksdags öppnande eller,

därest denna öppnas inom tio dagar

från den föregående riksdagens

slut, senast tio dagar efter öppnandet

förslaget ordagrant bifalla och

allmän kungörelse därom utfärda.

Sker det ej, anses förslaget hava förfallit,

och Konungen underrätte då

riksdagen vid dess nästa sammankomst

om de skäl, som hindrat förslagets

antagande. Finner Konungen

gott någon lagfråga för riksdagen

framställa, äske Han statsrådets och

lagrådets yttrande däröver, samt

meddele Sin proposition tillika med

berörda yttranden åt riksdagen, som

s. 97 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

97

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

dagen, som med frågan vidare förfar, med frågan vidare förfar, såsom i

såsom i riksdagsordningen sägs. riksdagsordningen sägs.

2 :o. Riksdagen äge---------förslagets antagande.

89.

Uti riksdagens kamrar må frågor

väckas om förändring, förklaring och

upphävande av lagar och författningar,

som rikets allmänna hushållning

röra; om sådana nya lagars stiftande

samt om grunderna för allmänna

inrättningar av alla slag. Riksdagen

äge dock icke makt att i dessa

mål annat eller mera besluta, än

föreställningar och önskningar, att

hos Konungen anmälas, och varå

Konungen, sedan statsrådet däröver

blivit hört, göre det avseende Han för

riket nyttigt finner. Vill Konungen

åt riksdagen överlämna att gemensamt

med Honom något avgöra, som

rikets allmänna styrelse rörer, då

förfares därmed, på det sätt, som

angående lagfrågor är i 87 § 1 mom.

stadgat.

§

Under riksdagens, dess kamrars

eller utskotts överläggningar och

prövning må icke uti något annat fall

eller på något annat sätt, än grundlagarna

bokstavligen föreskriva, komma

frågor om ämbets- och tjänstemäns

till- och avsättande, regeringsoch

domaremakternas beslut, resolutioner

och utslag, enskilda medborgares

och korporationers förhållanden,

eller verkställigheten av någon

lag, författning eller inrättning.

7 — Bihang till riksdagens protokoll

I riksdagen må frågor väckas om

förändring, förklaring och upphävande

av lagar och författningar, som

rikets allmänna hushållning röra;

om sådana nya lagars stiftande samt

om grunderna för allmänna inrättningar

av alla slag. Riksdagen äge

dock icke makt att i dessa mål annat

eller mera besluta, än föreställningar

och önskningar, att hos Konungen

anmälas, och varå Konungen, sedan

statsrådet däröver blivit hört, göre

det avseende Han för riket nyttigt

finner. Vill Konungen åt riksdagen

överlämna att gemensamt med Honom

något avgöra, som rikets allmänna

styrelse rörer, då förfares

därmed, på det sätt, som angående

lagfrågor är i 87 § 1 mom. stadgat.

90.

Under riksdagens eller dess utskotts

överläggningar och prövning

må icke uti något annat fall eller på

något annat sätt, än grundlagarna

bokstavligen föreskriva, komma frågor

om ämbets- och tjänstemäns tilloch

avsättande, regerings- och domaremakternas

beslut, resolutioner

och utslag, enskilda medborgares

och korporationers förhållanden, eller

verkställigheten av någon lag, författning

eller inrättning.

1968. 5 saml. 2 avd. Nr 20

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Konstitutionsutskottets

(Nuvarande lydelse)

§

Riksdagen skall vart fjärde år, på

sätt riksdagsordningen stadgar, tillsätta

en nämnd, som äge att döma,

huruvida högsta domstolens och regeringsrättens

samtliga ledamöter

gjort sig förtjänta att i deras viktiga

kall bibehållas, eller om vissa av

dem, utan bevisligen begångna fel

och brott, varom föregående § handlar,

likväl kunde anses böra från

detta kall skiljas. Beslutar denna

nämnd efter omröstning i den ordning,

som i riksdagsordningen sägs,

att någon eller några av högsta domstolens

eller regeringsrättens ledamöter

skola anses vara ifrån riksdagens

förtroende uteslutna, blive han

eller de därefter av Konungen, hos

vilken riksdagen skall härom göra

anmälan, ifrån ämbetet genom nådigt

avsked skilde. Dock tillägge

Konungen honom eller dem vardera

en årlig pension till lönens halva belopp.

§

Konstitutionsutskottet åligger att

äska de protokoll, som uti statsrådet

blivit förda. Sådant särskilt protokoll

som i 9 § sägs må dock äskas

allenast i vad angår visst av utskottet

uppgivet mål. Sker det, pröve

Konungen, huruvida, med hänsyn

till rikets säkerhet eller andra av

förhållandet till främmande makt

betingade, synnerligen viktiga skäl,

hinder möter för protokollets överlämnande

till utskottet. Ej må protokollet

vägras, utan att utrikesnämn- 1

betänkande nr 20 år 1968

(Föreslagen lydelse)

103.

Riksdagen skall vart tredje år, på

sätt riksdagsordningen stadgar, tillsätta

en nämnd, som äge att döma,

huruvida högsta domstolens och regeringsrättens

samtliga ledamöter

gjort sig förtjänta att i deras viktiga

kall bibehållas, eller om vissa av

dem, utan bevisligen begångna fel

och brott, varom föregående § handlar,

likväl kunde anses böra från

detta kall skiljas. Beslutar denna

nämnd efter omröstning i den ordning,

som i riksdagsordningen sägs,

att någon eller några av högsta domstolens

eller regeringsrättens ledamöter

skola anses vara ifrån riksdagens

förtroende uteslutna, blive han

eller de därefter av Konungen, hos

vilken riksdagen skall härom göra

anmälan, ifrån ämbetet genom nådigt

avsked skilde. Dock tillägge

Konungen honom eller dem vardera

en årlig pension till lönens halva belopp.

105.i

Konstitutionsutskottet åligger att

granska statsrådens ämbetsutövning

och regeringsärendenas handläggning.

För detta ändamål skall utskottet

äska de protokoll, som uti statsrådet

blivit förda. Sådant särskilt

protokoll som i 9 § sägs må dock

äskas allenast i vad angår visst av

utskottet uppgivet mål. Sker det, pröve

Konungen, huruvida, med hänsyn

till rikets säkerhet eller andra

av förhållandet till främmande makt

betingade, synnerligen viktiga skäl,

1 Utskottets initiativ.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

99

(Nuvarande lydelse)

den erhållit tillfälle att yttra sig i

ämnet.

Protokoll i kommandomål må

kunna fordras endast i det som

rörer allmänt kända och av utskottet

uppgivna händelser.

§

Finner utskottet av dessa protokoll,

att någon statsrådets ledamot

uppenbarligen handlat emot rikets

grundlag eller allmän lag, eller tillstyrkt

någon överträdelse därav, eller

underlåtit att göra föreställningar

emot sådan överträdelse, eller den

vållat och befrämjat genom uppsåtligt

fördöljande av någon upplysning,

eller att den föredragande underlåtit

att, i de fall, som 38 § av

denna regeringsform förutsätter, sin

kontrasignation eller underskrift å

ett Konungens beslut vägra, då skall

konstitutionsutskottet ställa en sådan

under tilltal inför riksrätten av

någon av riksdagens ombudsmän,

och gånge härmed som i 101 och

102 §§ om tilltal emot regeringsrätten

föreskrives. Då statsrådets ledamöter

finnas hava, på sätt ovan be
-

(Föreslagen lydelse)

hinder möter för protokollets överlämnande

till utskottet. Ej må prör

tokollet vägras, utan att utrikes-,

nämnden erhållit tillfälle att yttra

sig i ämnet. Protokoll i kommandomål

må kunna fordras endast i det

som rörer allmänt kända och av utskottet

uppgivna händelser.

Riksdagens ledamöter och övriga

utskott äga genom skriftlig anmälan

till konstitutionsutskottet påkalla

granskning i uppgivna hänseenden.

Det åligger konstitutionsutskottet

att årligen, så ock eljest när skäl

därtill föreligger, meddela riksdagen

vad utskottet vid sin granskning funnit

förtjäna uppmärksamhet. Riksdagen

äger i anledning därav göra

framställning till Konungen.

106.

Finner utskottet av dessa protokoll,

att någon statsrådets ledamot

uppenbarligen handlat emot rikets,

grundlag eller allmän lag, eller tillstyrkt

någon överträdelse därav, eller

vållat och befrämjat sådan överträdelse

genom uppsåtligt fördöljande

av någon upplysning, då , skall

konstitutionsutskottet ställa en sådan

under tilltal inför riksrätten av

någon av riksdagens ombudsmän,

och gånge härmed som i 101 och

102 §§ om tilltal emot regeringsrätten

föreskrives. Då statsrådets ledamöter

finnas hava, på sätt .ovan

berört är, gjort sig till ansvar skyldige,

döme dem riksrätten efter allmän

lag och den särskilda författning,

som till bestämmande av sådant

ansvar utav Konungen och riksdagen

fastställd varder.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

rört är, gjort sig till ansvar skyldige,

döme dem riksrätten efter allmän lag

och den särskilda författning, som

till bestämmande av sådant ansvar

utav Konungen och riksdagen fastställd

varder.

§ 107.

Skulle konstitutionsutskottet anmärka,

att statsrådets ledamöter

samfällt eller en eller flera av dem,

uti deras rådslag om allmänna mått

och steg, icke iakttagit rikets sannskyldiga

nytta, eller att någon föredragande

icke med oväld, nit, skicklighet

och drift sitt förtroendeämbete

utövat, äge då utskottet att sådant

tillkännagiva för riksdagen, vilken,

om den finner rikets väl det kräva,

kan hos Konungen skriftligen anmäla

sin önskan, att Han ville ur

statsrådet och ifrån ämbetet skilja

den eller dem, emot vilka anmärkning

blivit gjord.

Frågor uti detta ämne kunna i

riksdagens kamrar väckas och av

andra riksdagens utskott än konstitutionsutskottet

hos kamrarna andragas,

men icke av riksdagen avgöras

förr, än sistnämnda utskott däröver

blivit hört. Under riksdagens

överläggningar därom skola icke

Konungens beslut uti mål, som röra

enskilda personers eller korporationers

rättigheter och angelägenheter,

kunna ens nämnas, ännu mindre 1

Riksdagen äger avgiva förklaring,

att ledamot av statsrådet icke åtnjuter

riksdagens förtroende (misstroendeförklaring).

För sådan förklaring

fordras att mer än hälften

av riksdagens ledamöter vid omröstning

förena sig därom.

Yrkande om misstroendeförklaring

upptages till prövning endast

om det väckes av minst en tiondel

av riksdagens ledamöter.

Yrkande om misstroendeförklaring

må icke upptagas till prövning

under tiden från det ordinarie val

ägt rum eller förordnande om nyval

enligt 108 § meddelats till dess den

genom valet utsedda riksdagen sammanträder.

1 Nuv. första båda styckena strukna av utskottet. Prop. 27 upptar ett första moment så

lydande:

»l:o. Skulle konstitutionsutskottet finna, att statsrådets---och drift sitt ämbete utövat,

äge--— tillkännagiva för riksdagen.

Frågor uti detta ämne kunna väckas av riksdagsledamot eller annat riksdagens utskott än

konstitutionsutskottet genom skriftlig anmälan till detta utskott. Under riksdagens — —- —- prövning

underställas.»

s. 101 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

någon riksdagens prövning underställas.

Allt vad riksdagen efter granskning

godkänt eller lämnat oanmärkt,

bör anses bana vunnit decharge i avseende

på det granskade, och ingen

ny, till ansvarighet förbindande,

granskning av ny riksdag i samma

mål vara tillåten; dock bör, oaktat

den av riksdagens utskott eller revisorer

förrättade generella översikt av

statsmedlens utdelning, det åligga vederbörande

ämbetsmän att verkställa

den speciella revision, som dem i

kraft av deras ämbetsbefattning tillkommer.

Konungen må upplösa riksdagen,

lärest Han, såsom i riksdagsordningen

sägs, förordnar om nya val till

båda kamrarna, eller den ena av

dem. Varder riksdagen upplöst, skall

den sammanträda å den tid inom tre

månader från upplösningen, som

Konungen bestämmer, samt må ej

vidare av Konungen upplösas förr än

efter fyra månader från det senare

sammanträdets början.

101

(Föreslagen lydelse)

108.

Konungen förordnar om nytt val

i hela riket till riksdagen (nyval), om

statsministern begär det. Efter nyval

må förordnande om sådant val

ej ånyo meddelas förrän fem månader

förflutit från den nyvalda riksdagens

första sammanträde.

Har förordnande om nyval meddelats,

må riksdagssession avbrytas.

Beslut därom meddelas av Konungen

på statsministerns begäran.

110.

Ej må talan mot riksdagsman väcKas

eller friheten honom berövas för

hans gärningar eller yttranden i denna

egenskap, utan att den kammare,

till vilken han hörer, sådant tillåtit

genom uttryckligt beslut, däruti

minst fem sjättedelar av de röstande

instämt. Ej heller skall någon riksdagsman

kunna förvisas från den ort,

där riksdag hålles. Skulle någon enskild

man eller någon kår, militär

Ej må talan mot riksdagsman väckas

eller friheten honom berövas för

hans gärningar eller yttranden i denna

egenskap, utan att riksdagen sådant

tillåtit genom uttryckligt beslut,

däruti minst fem sjättedelar av de

röstande instämt. Ej heller skall någon

riksdagsman kunna förvisas från

den ort, där riksdag hålles. Skulle

någon enskild man eller någon kår,

militär eller civil, eller ock någon

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

eller civil, eller ock någon menighet,

av vad namn de vara må, antingen av

egen drift eller med anledning av befallning,

våldföra riksdagen, dess

kamrar eller utskott eller någon enskild

riksdagsman, eller störa friheten

i deras överläggningar och beslut,

vare sådant, där det ej är högförräderi,

ansett som uppror; vad om

försök, förberedelse eller stämpling

till uppror eller underlåtenhet att

avslöja sådant brott är stadgat äge

jämväl motsvarande tillämpning.

Det ankommer på riksdagen att i

laga ordning låta beivra förbrytelser,

varom här är fråga.

Bliver riksdagsman, under tid då

session pågår, eller under resa till

eller ifrån riksdagen, när man vet

honom i sådant ärende stadd vara,

med ord eller gärning ofredad, gälle

därom vad angående våld eller förolämpning

emot Konungens ämbetsmän,

i eller för ämbete, i allmän lag

stadgat är. Samma lag vare, om riksdagens

fullmäktige, revisorer eller

ombudsmän, eller sekreterare eller

kanslibetjänte i någon av riksdagens

kamrar eller i något dess utskott, i

eller för utövning av sådan befattning,

våldföres eller förolämpas.

(Föreslagen lydelse)

menighet, av vad namn de vara må,

antingen av egen drift eller med anledning

av befallning, våldföra riksdagen,

dess utskott eller någon enskild

riksdagsman, eller störa friheten

i deras överläggningar och beslut,

vare sådant, där det ej är högförräderi,

ansett som uppror; vad om

försök, förberedelse eller stämpling

till uppror eller underlåtenhet att avslöja

sådant brott är stadgat äge jämväl

motsvarande tillämpning. Det ankommer

på riksdagen att i laga ordning

låta beivra förbrytelser, varom

här är fråga.

Bliver riksdagsman, under tid då

session pågår, eller under resa till

eller ifrån riksdagen, när man vet

honom i sådant ärende stadd vara,

med ord eller gärning ofredad, gälle

därom vad angående våld eller förolämpning

emot Konungens ämbetsmän,

i eller för ämbete, i allmän lag

stadgat är. Samma lag vare, om riksdagens

fullmäktige, revisorer eller

ombudsmän, eller sekreterare eller

kanslibetjänte i riksdagen eller i något

dess utskott, i eller för utövning

av sådan befattning, våldföres eller

förolämpas.

övergångsbestämmelser

Regeringsformen skall tillämpas i sin nya lydelse från och med den 1

januari 1971.

Meddelas beslut enligt 30 § riksdagsordningen om uppskov med det val till

liksdagen som skall äga rum i september 1970 och om förlängning av de vid

utgången av samma år utlöpande valperioderna, medför beslutet motsvarande

uppskov med tillämpningen av regeringsformen i dess nya lydelse.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

103

Förslag

till

ändringar i riksdagsordningen1

(Nuvarande lydelse)

§

1. Svenska folket representeras av

riksdagen, fördelad i två kamrar,

den första och den andra, vilka i alla

frågor hava lika behörighet och myndighet.

Riksdagsmännen kunna----

2. Skulle med------i

(Föreslagen lydelse)

1.

1. Svenska folket representeras av

riksdagen.

Riksdagen består av trehundrafemtio

ledamöter.

--— rikets grundlagar.

r stadgat.

§ 2.2

Riksdagen skall, i kraft av rikets

regeringsform och utan särskild kallelse,

sammanträda varje år den 10

januari eller, om helgdag då inträffar,

dagen därefter; Konungen dock

obetaget att, då Han så nödigt finner,

sammankalla riksdagen till tidigare

dag.

Riksdagens vårsession avslutas

senast den 31 maj; dock att riksdagen,

därest behandlingen av framlagda

ärenden bedömes kunna avslutas

senast den 15 juni, må, efter

hörande av den i 50 § omförmälda

talmanskonferens, besluta att sessionen

skall pågå till och med sistnämnda

dag. Har riksdagen enligt

58 § till höstsession uppskjutit behandlingen

av framlagda ärenden,

skola talmännen kalla riksdagen till

höstsession med början å dag efter

Riksdagen skall, i kraft av rikets

regeringsform och utan särskild kallelse,

sammanträda varje år den 10

januari eller, om helgdag då inträffar,

dagen därefter. Konungen äger

sammankalla riksdagen till tidigare

dag, om Han finner det erforderligt.

Riksdagens vårsession avslutas

senast den 31 maj. Riksdagen äger

dock, om synnerliga skäl föreligga,

efter hörande av den i 50 § omförmälda

talmanskonferensen, besluta

att sessionen skall pågå längst till

och med den 15 juni.

Har riksdagen enligt 58 § uppskjutit

behandlingen av vissa ärenden till

höstsession, skola talmännen kalla

riksdagen att sammanträda på den

dag i oktober, som prövas lämplig.

Sessionen skall därefter pågå så

länge det erfordras.

1 Omtryckt 1965:816.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

den 15 oktober, som prövas lämplig;

och skall sessionen därefter pågå så

länge det finnes erforderligt. Riksdagen

är avslutad den 31 december;

dock må Konungen, då synnerliga

skäl därtill äro, med motsvarande

förlängning av utlöpande valperiod,

besluta att uppskjuta riksdagens avslutning,

vilken skall äga rum senast

dagen före nästföljande riksdags

början.

Konungen må ock under tid, då

session eljest icke pågår, om Han så

nödigt finner, inkalla riksdagen till

extra session.

Under samma tid må ock sextiofem

ledamöter av första kammaren

eller etthundra ledamöter av andra

kammaren begära riksdagens inkallande

till extra session; i vilket fall

särskilt skäl för framställningen

skall uppgivas och kallelsen utfärdas

senast till tjugonde dagen efter det

begäran framställdes.

Om sammankallande av riksdagen

i vissa särskilda fall gäller vad i regeringsformens

91, 92, 93, 94 och

108 §§ finnes därom stadgat. 1

(Föreslagen lydelse)

Konungen äger inkalla riksdagen

till extra session, om Han finner det

erforderligt.

Riksdagen skall även inkallas till

extra session, om minst etthundrafemton

ledamöter begära det och angiva

särskilt skäl för sin framställning.

Kallelse skall då utfärdas senast

till tjugonde dagen efter det begäran

framställdes.

Riksdagen är avslutad den 31 december.

Konungen äger dock, om

synnerliga skäl föreligga, besluta att

uppskjuta riksdagens avslutande

längst till dagen före nästföljande

riksdags början, med motsvarande

förlängning av utlöpande valperiod.

Om sammankallande av riksdagen

i vissa särskilda fall gäller vad i 91,

92, 93 och 94 §§ regeringsformen är

stadgat därom.

1 I prop. 27 föreslås paragrafen få följande lydelse:

»Riksdagen skall,----— — -------tidigare dag.

Riksdagens vårsession avslutas senast den 31 maj; dock må riksdagen, om synnerliga

skal föreligga, efter hörande av den i 50 § omförmälda talmanskonferens, besluta att

sessionen skall pågå längst till och med den 15 juni. Har riksdagen enligt 58 § till höstsession

uppskjutit behandlingen av framlagda ärenden, skall talmannen kalla riksdagen till

höstsession med början å dag i oktober, som prövas lämplig; och skall sessionen därefter

pågå så länge det finnes erforderligt. Riksdagen är avslutad den 31 december; dock må

Konungen, då synnerliga skal därtill äro, med motsvarande förlängning av utlöpande valperiod,

besluta att uppskjuta riksdagens avslutning, vilken skall äga rum senast dagen

före nästföljande riksdags början.

Konungen må ---------- — —--- extra session.

Riksdagen skall även i annat fall sammankallas, om minst etthundrafemton ledamöter

begära det och angiva särskilt skäl för sin framställning. Kallelse skall då utfärdas

senast till tjugonde dagen efter det begäran framställdes.

Om sammankallande av riksdagen i vissa särskilda fall gäller vad i regeringsformens 91,

92, 93 och 94 §§ finnes därom stadgat.»

s. 105 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

105

(Nuvarande lydelse)

§

Riksdagsmännen utses till båda

kamrarna genom val för viss tid;

dock äger Konungen, innan den tid

tilländagått, att förordna om nya val

i hela riket till båda kamrarna eller

den ena av dem.

§

Konungen må upplösa riksdagen,

därest Han förordnar om nya val till

båda kamrarna eller den ena av

dem. Varder riksdagen upplöst, skall

den sammanträda å den tid inom tre

månader från upplösningen, som

Konungen bestämmer, och må den

ej vidare av Konungen upplösas förrän

fyra månader från det senare

sammanträdets början förflutit. 1

(Föreslagen lydelse)

Riksdagens ledamöter utses genom

val för en tid av tre år (ordinarie

val), som räknas från början av

året efter det då valet skett.

Nytt val i hela riket till riksdagen

(nyval) på grund av förordnande enligt

108 § regeringsformen gäller endast

för tiden från och med den dag,

då den nyvalda riksdagen sammanträder

första gången, till utgången

av löpande treårsperiod.

5.

Har förordnande om nyval meddelats

enligt 108 § regeringsformen,

må riksdagssession avbrytas. Beslut

därom meddelas av Konungen på

statsministerns begäran.

När nyval har hållits, skall den

nyvalda riksdagen sammanträda inom

tre månader från förordnandet

om valet å tid som Konungen bestämmer.

1 I prop. 27 slutar paragrafen: »till utgången av den treårsperiod, för vilken ordinarie val

senast hållits.»

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Kamrarnas bildande. Val till riksdagen m. m.

a) Första kammaren. (Denna rubrik utgår.)

§ 6.

1. Första kammarens ledamöter (Denna paragraf utgår.)

skola till antalet vara etthundrafemtio

eller det högre tal, som föranledes

av stadgandet i 4 mom. andra stycket.

De skola väljas av landstingen

och stadsfullmäktige i de städer,

som ej deltaga i landsting. Valet gäller

för en tid av åtta år, räknade från

januari månads början året näst efter

det, under vilket valet skett.

2. För val till första kammaren är

riket indelat i valkretsar. Stockholms

stad och Göteborgs stad utgöra

var för sig en valkrets. Annan

stad, som ej deltager i landsting, tillhör

samma valkrets som det landstingsområde,

vari staden förut ingått.

Flera landstingsområden kunna

sammanföras i en valkrets; men ej

må landstingsområde delas å skilda

valkretsar. Indelningen i valkretsar

innehålles i vallagen.

3. För varje valkrets väljes efter

folkmängden inom dess område en

riksdagsman för varje fullt tal, motsvarande

en etthundrafemtiondel av

rikets folkmängd.

4. Därest det antal riksdagsmän,

som med tillämpning av stadgandet i

3 mom. bör utses, icke uppgår till

etthundrafemtio, skola, för ernående

av detta antal, de valkretsar, vilkas

folkmängd mest överskjuter de tal,

s. 107 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

107

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

som enligt samma mom. åro bestämmande

för riksdagsmännens antal

inom valkretsarna, vara berättigade

att vardera välja ytterligare en riksdagsman.

Uppgår det antal riksdagsmän,

som enligt 3 mom. och första stycket

i detta moment bör utses i en valkrets,

icke till fem, skall antalet ökas

till fem.

5. Det antal riksdagsmän, varje

valkrets enligt ovan angivna grunder

äger utse, bestämmes vart tionde år

av Konungen; dock må ej på grund

av vad sålunda bestämmes antalet

riksdagsmän för en valkrets minskas

under löpande valperiod.

6. Äro icke, då tillämpning skall

ske av den i 5 mom. nämnda bestämmelse,

så många ledigheter inom

kammaren, att valkretsar, för vilka

ökning av antalet riksdagsmän bör

äga rum, kunna samtidigt komma

i åtnjutande av rättigheten att välja

fullt antal riksdagsmän, skall, i avseende

å ordningen för sagda rättighets

utövning dessa valkretsar emellan,

gälla till efterrättelse: att valkretsar,

för vilka tillökningen i

riksdagsmännens antal är grundad

på stadgandena i 3 mom., äga företräde

framför valkretsar, för vilka

sådan tillökning härleder sig från

föreskrifterna i 4 mom.; att bland

sådana valkretsar, vilka på grund

av stadgandena i 3 mom. äga välja

ökat antal riksdagsmän, den har

företrädet, för vilken detta antal är

störst, eller, om antalet är lika för

två eller flera valkretsar, den bland

dem, vars folkmängd mest överskjuter

de tal, som enligt samma mom.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

åro bestämmande för riksdagsmännens

antal inom valkretsarna; att

bland sådana valkretsar, vilka jämlikt

i mom. äga utse ökat antal riksdagsmän,

företrädet tillkommer den,

för vilken det i samma mom.

omnämnda folkmängdsöverskott är

störst; samt att i de fall, där folkmängdsöverskottet,

såsom lika stort

för två eller flera valkretsar, ej kan

tjäna till grund för bestämmande av

företrädet dem emellan, detta skall

avgöras genom lottning inför chefen

för det departement, till vilket justitieärendena

höra, i närvaro av tre

bland fullmäktige i rikets bank och

tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret.

7. Tillhöra flera landstingsområden

samma valkrets och är i något

av områdena landstingsmännens antal

större än som skolat utses, därest

den för annat landstingsområde inom

valkretsen vid landstings mannaval

gällande grund blivit tillämpad,

då skola ej flera av landstings männen

i förstnämnda område deltaga

i valet av riksdagsmän än att valmännens

antal svarar mot nyssberörda

grund; och skall förty, då

riksdagsmannaval för valkretsen

skall förrättas, landstinget i det område

till sådant antal bland tingets

ledamöter utvälja dem, som skola

deltaga i riksdagsmannavalet.

Tillhöra en eller flera städer, som

ej deltaga i landsting, samma valkrets

som landstingsområde, då skola

ej flera av stadsfullmäktige i sådan

stad deltaga i valet av riksdagsmän

än att valmännens antal efter folkmängden

i staden svarar mot den

s. 109 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

109

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

beträffande landstinysmannaval i

allmänhet gällande grund; och skola

förty, då riksdagsmannaval för valkretsen

skall förrättas, stadsfullmäktige

till sådant antal bland sina ledamöter

utvälja dem, som skola deltaga

i riksdagsmannavalet; stadsfullmäktige

skola vid utseendet av

valmän bland sig jämväl utse suppleanter

för dessa.

Val, varom i detta mom. stadgas,

sker proportionellt enligt de närmare

grunder, som av Konungen och riksdagen

gemensamt stiftad lag bestämmer.

Varder landstingsman, som blivit

utsedd till valman, förhindrad att

fullgöra uppdraget, inkallas suppleant

i den ordning, som beträffande

förhinder för landstingsman

i allmänhet gäller. Inträffar sådant

hinder för stadsfullmäktig, som utsetts

till valman, skall han ofördröjligen

underrätta Konungens befallningshavande

i länet, som till deltagande

i valet inkallar vederbörande

suppleant.

8. Omfattar valkrets för val av

ledamöter i första kammaren flera

län eller delar av flera län, åligger

Konungens befallningshavande i del

av dessa län, som Konungen bestämmer,

att med allt, som med valet har

samband, taga den befattning, som

enligt vad därom år stadgat tillkommer

Konungens befallningshavande.

§ 7.

1. Valkretsarna indelas i åtta (Denna paragraf utgår.)

grupper. Denna indelning fastställes

i vallagen.

2. Varje år under oktober månad

s. 110 Kontrollera mot PDF

110

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

skall inom en av de i 1 mom. nämnda

grupper förrättas val för nästföljande

åttaårsperiod. Vilken ordning härvid

skall iakttagas mellan grupperna,

därom stadgas i vallagen.

3. Har Konungen förordnat om nya

val i hela riket, förrättas sådant val

i varje valkrets för tiden intill utgången

av den åttaårsperiod, för vilken

val senast hållits inom den

grupp, valkretsen tillhör.

4. Har i en valkrets riksdagsman

avgått före åttaårsperiodens slut,

eller skall plats, när åttaårsperioden

för en valkrets tilländalupit, övergå

från denna till valkrets inom annan

grupp, besättes platsen på sätt i vallagen

stadgas för tiden intill utgången

av den åttaårsperiod, för vilken

val senast hållits i den till platsen

berättigade valkretsen; dock att,

där platsen redan är tillsatt för tid

efter löpande året, besättandet skall

ske allenast för tiden till årets slut.

§ 8.

Valen till första kammaren äro (Denna paragraf utgår.)

proportionella, där två eller flera

riksdagsmän skola utses.

Närmare bestämmelser om valen

meddelas i vallagen.

§ 9.

Till ledamöter i första kammaren (Denna paragraf utgår.)

kunna endast väljas i kommunernas

allmänna angelägenheter röstberättigade

män och kvinnor, som uppnått

23 års ålder. Kommer riksdagsman,

efter det han blivit vald, i den ställning,

att han ej längre skulle varit

valbar till ledamot i kammaren, frånträder

han sin befattning.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

111

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

§ io.

För en var, som blivit till ledamot

i första kammaren utsedd, skall, på

sätt i vallagen närmare stadgas, full- makt ofördröjligen utfärdas i två

exemplar, av vilka det ena överläm- nas åt den valde och det andra in- sändes till det departement, till vilket

justitieärendena höra.

(Denna paragraf utgår.)

§ 11.

Är någon missnöjd med val till

riksdagsman i första kammaren, må

han däröver hos Konungen anföra

underdåniga besvär. Han äger för

sådant ändamål hos vederbörande

protokollsförare åska behörigt pro- tokollsutdrag, vilket inom högst två

dagar därefter bör till klaganden ut- lämnas; och skall han, vid förlust av

talan, med sina till Konungen ställda

besvär, sist inom en månad efter val- förrättningens slut, inkomma till

Konungens befallningshavande, som

genom kungörelse, vilken i allmänna

tidningarna införes, utsätter viss

kort tid, inom vilken underdånig

förklaring må över besvären till

Konungens befallningshavande av- lämnas. Sedan den tid tilländagått

har Konungens befallningshavande

att besvärshandlingarna jämte de för- klaringar, som må hava inkommit,

ofördröjligen till Konungen insända,

för att i Dess regeringsrätt skynd- samt föredragas och avgöras.

(Denna paragraf utgår.)

§ 12.

Vill ledamot av första kammaren

befattningen sig avsäga, äger han

det göra vid valtillfället eller seder- mera, under tid då session ej pågår,

hos Konungens befallningshavande.

(Denna paragraf utgår.)

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

b) Andra kammaren. (Denna rubrik Utgår.)

§ 13-

Andra kammarens ledamöter skola Ordinarie val till riksdagen förtill

antalet vara tvåhundratrettio el- rättas å tid i september som föreler

det högre tal, som föranledes av skrives i vallagen,

stadgandet i 15 § 3 mom. De skola Nyval på grund av förordnande enväljas

för en tid av fyra år, räkna- ligt 108 § regeringsformen förrättas

de från och med januari månads så snart det kan ske.

början året näst efter det, under vilket

valet skett.

§ 14.i

Rikets indelning i valkretsar inne- Val till riksdagen är omedelbart

hålles i vallagen. och sker med slutna sedlar. Varje

röstande har en röst.

Rösträtt tillkommer den som är

svensk medborgare och uppnått nitton

års ålder senast under kalenderåret

närmast före valet. Den som på

grund av domstols förklaring är eller

efter uppnådd myndighetsålder

skall förbliva omyndig äger dock ej

rösträtt.

Till efterrättelse vid val skall finnas

röstlängd. Rösträtten skall enligt

närmare bestämmelser i vallagen

grundas på förhållandena vid tiden

för röstlängdens tillkomst, även om

förändring inträffar före valet.

§ 15.

1. I varje valkrets väljes, efter För val till riksdagen är riket infolkmängden

vid början av året näst delat i valkretsar enligt vad som

före den fyraårsperiod, för vilken föreskrives i vallagen.

valen gälla, en riksdagsman för varje

fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel

av rikets folkmängd.

2. Därest det antal riksdagsmän,

som med tillämpning av stadgandet i 1

1 Förslaget i prop. 92 under 1) har införts, vilket innebär ändringen i förhållande till prop.

27 att »tjugu» ersatts med »nitton».

s. 113 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

113

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 mom. bär utses, icke uppgår till

tvåhundratrettio, skola, för ernående

av detta antal, de valkretsar, vilkas

folkmängd mest överskjuter de tal,

som enligt samma mom. åro bestämmande

för riksdagsmännens antal

inom valkretsarna, var för sig i ordning

efter överskottens storlek vara

berättigade att välja ytterligare en

riksdagsman. Äro överskottstalen

lika för två eller flera valkretsar,

avgöres, dår så är nödigt, företrädet

genom lottning på sätt i 6 § 6 mom.

är stadgat.

3. Uppgår det antal riksdagsmän,

som enligt 1 och 2 mom. bör utses

i en valkrets, antingen icke till tre

eller ock till minst tre men ej fem,

skall antalet ökas i förra fallet till

tre och i senare fallet till fem.

•4. Det antal riksdagsmän, varje

valkrets enligt ovan angivna grunder

äger utse, fastställes för varje fyraårsperiod

av Konungen.

§

Valrätt tillkommer en var man och

kvinna, som är svensk undersåte och

senast under nästföregående kalenderår

uppnått tjugu års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av den

som på grund av domstols förklaring

är eller efter uppnådd myndighetsålder

skall förbliva omyndig.

Till efterrättelse vid val skall finnas

röstlängd; och skall, på sätt i

vallagen finnes närmare bestämt,

valrätten grundas på förhållandena

vid tiden för röstlängdens tillkomst,

16.i

1. Mandaten i riksdagen fördelas

mellan partier. Med parti avses varje

politisk sammanslutning eller grupp

av väljare, som uppträder i val under

särskild beteckning (partibeteckning).

2. Av mandaten äro trehundratio

fasta valkretsmandat, vilka fördelas

mellan partier på grundval av valresultatet

i varje valkrets. Antalet

fasta valkretsmandat i varje valkrets

fastställes för tre år i sänder

på grundval av en beräkning av för
-

1 I prop. 27 slutar första stycket i 2 mom. så: »på grundval av förhållandet mellan antalet

röstberättigade i valkretsen och antalet röstberättigade i hela riket. Närmare föreskrifter härom

meddelas i vallagen.»

8 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 20

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

ändå att förändring före valet inträffar.

§

1. Val till riksdagsmän i andra

kammaren verkställas året näst före

början av de fyra år, för vilka valen

gälla, å den dag, under september

månad, som i vallagen sägs.

2. Förordnar Konungen om nya

val, förrättas dessa ofördröjligen för

den tid, som återstår av fyraårsperioden.

3. Avgår riksdagsman innan den

tid, för vilken han blivit vald, tilländalupit,

fyllcs ledigheten på sätt i

vallagen sägs. Skall ledigheten fyllas

genom nytt val, verkställes sådant

ofördröjligen för den återstående

tiden.

(Föreslagen lydelse)

hållandet mellan antalet röstberättigade

i valkretsen och antalet röstberättigade

i hela riket enligt närmare

föreskrifter i vallagen.

Övriga fyrtio mandat är o utjämningsmandat,

vilka först fördelas

mellan partier på grundval av valresultatet

i hela riket och därefter

tillföras valkretsar.

För varje mandat, som parti erhållit,

utses i vederbörande valkrets

en riksdagsledamot enligt föreskrifter

som meddelas i vallagen.

3. Endast parti, som fått minst

fyra procent av rösterna i hela riket,

är berättigat att deltaga i fördelningen

av mandaten. Parti, som

fått färre röster, äger dock deltaga i

fördelningen av de fasta valkretsmandaten

i valkrets, där partiet fått

minst tolv procent av rösterna.

17.

1. De fasta valkretsmandaten fördelas

inom varje valkrets proportionellt

mellan de partier som äro berättigade

att deltaga i mandatfördelningen

i kretsen. Härvid tilldelas

mandaten ett efter annat det parti

som för varje gång uppvisar det

största jämförelsetalet. Jämförelsetalet

erhålles, så länge parti icke tilldelats

något mandat, genom att partiets

röstetal i valkretsen delas med

1/r och därefter genom att röstetalet

för varje gång delas med det tal som

motsvarar dubbla antalet mandat,

som partiet redan erhållit i valkretsen,

ökat med ett.

2. Utjämningsmandaten fördelas

mellan de partier, som fått minst fyra

procent av rösterna i hela riket, på

s. 115 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

115

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sådant sätt att fördelningen av samtliga

mandat i riksdagen, med undantag

av de fasta valkretsmandat som

tillfallit parti med mindre än fyra

procent av rösterna, blir proportionell

mot de i fördelningen deltagande

partiernas röstetal i hela riket.

Vid bestämmande av det sammanlagda

antal mandat i riksdagen som

parti skall ha för att bli proportionellt

representerat tillämpas fördelningsregeln

i 1 mom. på hela riket

som en valkrets. Varje parti tilldelas

så många utjämningsmandat som

behövs för att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de

fasta valkretsmandaten erhållit flera

mandat än som motsvarar den proportionella

representationen för partiet

enligt första stycket, bortses vid

fördelningen av utjämningsmandaten

från partiet och de fasta valkretsmandat

det erhållit.

3. Av de utjämningsmandat som

parti erhållit tillföres det första der

valkrets där partiet efter fördelningen

av de fasta valkretsmandaten uppvisar

större jämförelsetal än i övriga

valkretsar. Återstående utjämningsmandat

tillföras ett efter annat

den valkrets där partiet för varje

gång uppvisar störst jämförelsetal

vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln

i 1 mom. på partiets röstetal

i valkretsarna.

§ 18.

Valen till andra kammaren åro Har parti i någon valkrets erhålomedelbara

och, där två eller flera tit flera mandat än antalet på parriksdagsmän

skola utses, proportio- tiets valsedlar upptagna namn, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

11G

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

nella. Vid dessa val tillkommer varje

röstande lika röst.

Närmare bestämmelser om valen

meddelas i vallagen.

§

Till ledamöter i andra kammaren

kunna endast utses män och kvinnor,

som uppnått tjugutre års ålder

samt äga valrätt inom valkretsen

eller, där fråga är om stad, bestående

av flera valkretsar, inom någon

av dessa.

§

För en var, som blivit utsedd till

ledamot i andra kammaren, skall, på

sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt

ofördröjligen utfärdas i två

exemplar, av vilka det ena överlämnas

åt den valde och det andra insändes

till det departement, till vilket

justitieärendena höra.

§

Vill ledamot av andra kammaren

befattningen sig avsäga, äger han det

göra vid valtillfället eller sedermera,

under tid då session ej pågår, hos

Konungens befallningshavande.

§

Är någon missnöjd med val till

riksdagsman i andra kammaren, må

(Föreslagen lydelse)

avse själva valet och ej endast utseende

av efterträdare till avgången

ledamot, flyttas överskjutande mandat,

med motsvarande tillämpning av

17 § 3 mom., till annan valkrets, där

partiet deltager i fördelningen av

fasta valkretsmandat.

Kan mandat ej besättas enligt

första stycket, skall mandatet vara

obesatt under den tid för vilken valet

gäller.

19.

Uppkomma lika tal vid tillämpning

av 17 eller 18 §, avgöres företrädet

genom lottning.

20.

För en var, som blivit utsedd till

ledamot av riksdagen, skall, på sätt

i vallagen närmare stadgas, fullmakt

ofördröjligen utfärdas i två exemplar,

av vilka det ena överlämnas åt

den valde och det andra insändes

till det departement, till vilket justitieärendena

höra.

21.

Vill ledamot av riksdagen befattningen

sig avsäga, äger han det göra

vid valtillfället eller sedermera, under

tid då session ej pågår, hos

Konungens befallningshavande.

22.

Besvär över val till riksdagen anföras

hos Konungen enligt föreskrif
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

117

(Nuvarande lydelse)

han däröver hos Konungen anföra

besvär. För sådant ändamål äger

klaganden hos Konungens befallningshavande

äska behörigt protokollsutdrag,

vilket inom högst tre

dagar därefter bör till klaganden utlämnas;

och skall han, vid förlust

av talan, sist inom tio dagar efter

valförrättningens slut med sina till

Konungen ställda besvär inkomma

till Konungens befallningshavande,

som, på sätt i 11 § stadgas, lämnar

vederbörande tillfälle att sig förklara.

Sedan den för förklarings avgivande

bestämda tid tilländalupit, har

Konungens befallningshavande att

besvären jämte alla målet rörande

handlingar ofördröjligen till

Konungen insända, varefter med målet

vidare så förhålles, som i 11 §

sägs.

c) Gemensamma bestämmelser.

'' §

Rösträtt må ej utövas av annan

valberättigad än den som, på sätt i

vallagen sägs, vid valförrättning personligen

sig inställer; dock må i nyssnämnda

lag bestämmas, att valberättigad,

som till följd av vistelse utom

riket eller yrkes- eller tjänsteförpliktelse

är förhindrad att iakttaga sådan

inställelse, må före valet avgiva valsedel,

att make må avgiva valsedel

genom andra maken samt att valberättigad,

som till följd av sjukdom,

lyte, vanförhet eller hög ålder är

oförmögen att iakttaga sådan inställelse,

må avgiva valsedel genom annan

person.

(Föreslagen lydelse)

ter i vallagen. Besvären prövas av

regeringsrätten.

Skall på grund av utgången av besvär

över val till riksdagen valet göras

om i en eller flera valkretsar,

gälla likväl de fullmakter som utfärdats

för riksdagens ledamöter till

dess nya ledamöter blivit utsedda.

(Denna rubrik utgår.)

24.

Rösträtt må ej utövas av annan

än den som inställer sig personligen

vid valförrättning. I vallagen må

dock för särskilda fall bestämmas

att rösträtten må utövas i annan

ordning.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 25.

Riksdagsmannaval förrättas med Äro i någon valkrets valsedlar till

slutna sedlar. Äro valsedlar till större antal än hälften ogiltiga, skall

större antal än hälften ogilla, varde valet göras om där.

nytt val anställt.

§ 26.1

Riksdagsmannabefattning kan endast

av svensk medborgare utövas.

Ej må såsom riksdagsman godkännas:
a)

den som står under förmynderskap;
b)

den som är i konkurstillstånd;

c) den som blivit förvunnen att

hava vid riksdagsmannaval med penningar

eller gåvor sökt värva röster,

eller emot vedergällning avgivit sin

röst, eller genom våld eller hot stört

valfriheten.

Vad i allmän eller särskild lag

stadgas därom att i vissa fall den

som dömes till straff skall dömas

förlustig allmän befattning eller vara

obehörig att inträda i sådan befattning

skall även äga tillämpning å

riksdagsmannabefattning.

Endast den som är myndig och

upptagen i röstlängd såsom röstberättigad

kan vara ledamot av riksdagen.

§ 27.»

Därest någon varder för samma tid (Denna paragraf utgår.)

vald till ledamot av bägge kamrarna

eller till ledamot av endera för två

eller flera valkretsar, må på honom

ankomma att bestämma i vilkendera

kammaren han vill inträda eller för

vilken valkrets han vill anses till

riksdagsman vald. Dock åligger honom

att hos Konungens befallningshavande

i den ort, för vilken han

1 Utskottet har utgått från förslagen i prop. 92 punkten 2). Där föreslås följande avfattning

av 26 §: »Endast den som är svensk medborgare och myndig kan vara ledamot av

riksdagen.»

s. 119 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

119

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

riksdagsmannauppdrag ej mottager,

därom göra skyndsam anmälan.

§ 28.

1. Medan session pågår göres lios

Konungen av vardera kammarens

talman anmälan om de ledigheter

inom kammaren, vilka skola under

samma eller innan nästa riksdag

fyllas, varefter Konungen anbefaller

Dess befallningshavande föranstalta,

att riksdagsmän utses i de avgångnes

ställe.

2. Om ledighet i någondera kammaren

genom ledamots avgång uppstår

under tid, då session ej pågår,

åligger Konungens befallningshavande

att så förfara, som i 1 mom.

är sagt.

1. Medan session pågår göres hos

Konungen av riksdagens talman anmälan

om de ledigheter inom riksdagen,

vilka skola under samma eller

före nästa riksdag fyllas, varefter

Konungen anbefaller Dess befallningshavande

föranstalta, att riksdagsmän

utses i de avgångnes ställe.

2. Om ledighet genom ledamots avgång

uppstår under tid, då session

ej pågår, åligger Konungens befallningshavande

att så förfara, som i

1 mom. är sagt.

§

Riksdagsman må ej, medan session

pågår, sin befattning sig avsäga,

utan att han visar sådant hinder,

som godkännes av den kammare,

till vilken han hörer; dock att härigenom

ingen ändring sker i vad

ovan är sagt om rätt att vid valtillfälle

riksdagsmannauppdrag sig avsäga.

29.

Riksdagsman må ej, medan session

pågår, sin befattning sig avsäga,

utan att han visar sådant hinder,

som godkännes av riksdagen; dock

att härigenom ingen ändring sker i

vad ovan är sagt om rätt att vid valtillfälle

riksdagsmannauppdrag sig

avsäga.

§ 30.

Befinner sig — ------kunna upprepas.

För beslut av riksdagen, som i

första stycket sägs, erfordras, att

minst tre fjärdedelar av de röstande

i vardera kammaren vid votering instämt

i beslutet.

Förlängning av valperiod medför

ej inskränkning i Konungens rätt att

förordna om nya val.

För beslut av riksdagen, som i

första stycket sägs, erfordras, att

minst tre fjärdedelar av de röstande

vid votering instämt i beslutet.

Förlängning av valperiod medför

ej inskränkning i rätten att förordna

om nyval enligt 108 § regeringsformen.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Riksdags början och upplösning.

§ 32.

1. Innan riksdagen------

2. Vardera kammaren tillkommer

dock sedan att pröva behörigheten

till riksdagsmannakallets utövande,

ej mindre för sådana dess medlemmar,

vilkas fullmakter ej blivit godkända,

än även för dem, emot vilka

eljest, till följd av denna grundlag,

anmärkning förekommer. Den, om

vars riksdagsmannarätt fråga är lios

kammare väckt, bibehåller emellertid

sin befattning såsom ledamot i

kammaren, intill dess han blivit därtill

obehörig förklarad.

Riksdags början och avbrytande av

riksdagssession.

genast verkställas.

2. Riksdagen tillkommer dock sedan

att pröva behörigheten till riksdagsmannakallets

utövande, ej mindre

för sådana dess medlemmar, vilkas

fullmakter ej blivit godkända,

än även för dem, emot vilka eljest,

till följd av denna grundlag, anmärkning

förekommer. Den, om vars riksdagsmannarätt

fråga är hos riksdagen

väckt, bibehåller emellertid sin

befattning såsom ledamot, intill dess

han blivit därtill obehörig förklarad.

§ 33.

1. Så snart riksdagen sammanträtt

och berättelse om förloppet av den

i nästföregående paragraf mom. 1

föreskrivna granskning blivit av

chefen för det departement, till vilket

justitieärendena höra, eller den i

hans ställe förordnad är, meddelad

kamrarna, var i vad dess ledamöter

angår, välje vardera kammaren

bland sina ledamöter talman samt

en förste och en andre vice talman.

Vid val av talmän och vice talmän

skall den anses vald, som erhållit

1. Så snart riksdagen sammanträtt

och berättelse om förloppet av den

i 32 § 1 mom. föreskrivna granskningen

blivit av chefen för det departement,

till vilket justitieärendena

höra, eller den i hans ställe förordnad

är, meddelad riksdagen, välje

riksdagen bland sina ledamöter talman

samt en förste, en andre och en

tredje vice talman. Talmännen väljas

var för sig i nu nämnd ordning.

Vid valet tillämpas acklamationsför/arande,

om ledamot ej begär att valet

skall förrättas med slutna sedlar.

Förrättas valet med slutna sedlar,

är den vald som erhållit mer än

s. 121 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

121

(Nuvarande lydelse)

mer än hälften av de avgivna rösterna.

Närmare bestämmelser om

sådant val meddelas uti den i § 78

omförmälda riksdagsstadgan.

2. Innan val enligt mom. 1 ägt

rum, föres i vardera kammaren ordet

av den därstädes närvarande

ledamot, som de flesta riksdagar bevistat,

och, där två eller flera ledamöter

i lika många riksdagar deltagit,

den av dem, som är till levnadsåren

äldst.

3. Där talman eller vice talman under

riksdag med döden avgår eller

sin befattning frånträder, välje kammaren

så snart ske kan ny talman

eller vice talman.

4. Vid samtidigt förfall för både

talmannen och vice talmännen i

någon av riksdagens kamrar utses

under ordförandeskap, som i mom.

2 sägs, en av kammarens övriga ledamöter

att tjänstgöra såsom talman,

till dess förfallet upphört.

(Föreslagen lydelse)

hälften av de avgivna rösterna. Uppnås

icke sådan röstövervikt, förrättas

nytt val. Får ej heller då någon

mer än hälften av de avgivna rösterna,

förrättas ett tredje val mellan de

två som vid den andra omröstningen

uppnått de högsta röstetalen. Vid

tredje omröstningen är den vald som

erhållit de flesta rösterna. Uppkomma

lika röstetal i andra eller tredje

omröstningen, avgöres företrädet genom

lottning.

2. Innan val enligt 1 mom. ägt

rum, föres ordet av den närvarande

ledamot, som de flesta riksdagar bevistat,

och, där två eller flera ledamöter

i lika många riksdagar deltagit,

den av dem, som är till levnadsåren

äldst.

3. Där talman eller vice talman

under riksdag med döden avgår eller

sin befattning frånträder, välje riksdagen

så snart ske kan ny talman

eller vice talman.

4. Vid samtidigt förfall för både

talmannen och vice talinännen utses

under ordförandeskap, som i 2 mom.

sägs, en av riksdagens övriga ledamöter

att tjänstgöra såsom talman,

till dess förfallet upphört.

§

Konungen låter offentligen kungöra

den av Honom för riksdags öppnande

bestämda tid, som ej må utsättas

senare än å andra söckendagen

efter riksdags början. På den tid

skola riksdagsmännen, sedan gudstjänst

med dem hållen är, samman
-

34.

Konungen låter offentligen kungöra

den av Honom för riksdags öppnande

bestämda tid, som ej må utsättas

senare än å andra söckendagen

efter riksdags början. På den tid

skola riksdagsmännen, sedan gudstjänst

med dem hållen är, samman
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

komma på rikssalen, där Konungen

eller, då Han så för gott finner, statsministern

eller annan statsrådsledamot

förer ordet. Vid detta tillfälle

låter Konungen till riksdagen i två

exemplar, därav ett tillställes vardera

kammaren, överlämna propositionen

angående statsverkets tillstånd

och behov, innefattande även

förslag rörande sättet att genom bevillningar

fylla vad staten utöver de

ordinarie inkomsterna erfordrar,

ävensom berättelse om vad i rikets

styrelse sedan nästföregående riksdags

början sig tilldragit. Har

Konungen enligt § 2 sammankallat

riksdagen till dag före den 10 januari,

må dock nämnda proposition

och berättelse tillställas kamrarna i

annan ordning, dock ej senare än vid

det sammanträde som infaller näst

efter den 11 januari.

Vid riksdag som sammanträder

efter upplösning, varom i § 5 stadgas,

skall sådan berättelse, som nyss

sagts, ej överlämnas och skall proposition

angående statsverkets tillstånd

och behov framläggas blott om

riksstaten icke blivit reglerad.

Då Konungen, på sätt nu är sagt,

riksdag öppnat, framföre, vid samma

tillfälle, kamrarnas talmän till

Konungen, i kamrarnas namn, deras

undersåtliga vördnad.

(Föreslagen lydelse)

komma på rikssalen, där Konungen

eller, då Han så för gott finner, statsministern

eller annan statsrådsledamot

förer ordet. Vid detta tillfälle

låter Konungen till riksdagen överlämna

propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov, innefattande

även förslag rörande sättet att

genom bevillningar fylla vad staten

utöver de ordinarie inkomsterna erfordrar,

ävensom berättelse om vad

i rikets styrelse sedan nästföregående

riksdags början sig tilldragit. Har

Konungen enligt 2 § sammankallat

riksdagen till dag före den 10 januari,

må dock nämnda proposition

och berättelse tillställas riksdagen i

annan ordning, dock ej senare än vid

det sammanträde som infaller näst

efter den 11 januari.

Vid riksdag som sammanträder

efter nyval, varom i 108 § regeringsformen

stadgas, skall sådan berättelse,

som nyss sagts, ej överlämnas

och skall proposition angående

statsverkets tillstånd och behov framläggas

blott om riksstaten icke blivit

reglerad.

Då Konungen, på sätt nu är sagt,

riksdag öppnat, framföre, vid samma

tillfälle, riksdagens talman till

Konungen, i riksdagens namn, dess

undersåtliga vördnad.

§ 35.

Vill Konungen, då session pågår, Förordnande om nyval enligt

förordna om nya val i hela riket till 108 § regeringsformen tillkännagibåda

kamrarna eller den ena av dem, ves, då session pågår, genom öppet

meddelar Konungen, sedan Han låtit brev, vilket uppläses i riksdagen av

s. 123 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

123

(Nuvarande lydelse)

till rikssalen kalla riksdagen, densamma

därstädes Sitt beslut härom.

Beslutet må ock, där Konungen så

prövar lämpligt, givas riksdagen tillkänna

genom öppet brev, som i vardera

kammaren samtidigt uppläses

av en statsrådets ledamot, den

Konungen därtill förordnat, och vare

riksdagen efter uppläsandet omedelbart

upplöst.

(Föreslagen lydelse)

statsministern eller annan ledamot

av statsrådet som Konungen förordnat

därtill, och i annat fall genom

allmän kungörelse.

Beslut att avbryta riksdagssession

tillkånnagives genom öppet brev på

sätt som föreskrives i första stycket.

Efter tillkännagivandet skall sessionen

omedelbart avslutas.

§ 36.''

1. Å varje riksdag skola, inom sex

dagar efter dess öppnande, tillsättas:

ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, tre

lagutskott, ett jordbruksutskott samt

ett allmänt beredningsutskott. Dessa

riksdagens ständiga utskott skola

bestå: utrikesutskottet av sexton,

konstitutionsutskottet av tjugu,

statsutskottet av trettio, bevillningsutskottet

av tjugu, bankoutskottet av

sexton, varje lagutskott av sexton,

jordbruksutskottet av tjugu samt

allmänna beredningsutskottet av tjugufyra

ledamöter, vilka vardera kammaren

till halva antalet inom sig väljer;

ankommande på kamrarnas

s<unmanstämmande beslut att, när

sådant finnes vara av nöden, tillsätta

särskilt utskott för upptagande av

frågor, som tillhöra ständigt utskotts

behandling, så ock att, därest annat

utskott än utrikesutskottet anmäler

behov av förstärkning i ledamöternas

antal, sådant bevilja. 1

1. A varje riksdag skola, inom sex

dagar efter dess öppnande, tillsättas:

ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, fyra

lagutskott, ett jordbruksutskott samt

ett allmänt beredningsutskott. Dessa

riksdagens ständiga utskott skola

bestå: utrikesutskottet av sjutton,

konstitutionsutskottet av tjugusju,

statsutskottet av fyrtiofem, bevillningsutskottet

av tjugusju, bankoutskottet

av sjutton, varje lagutskott

av sjutton, jordbruksutskottet av

sjutton samt allmänna beredningsutskottet

av sjutton ledamöter, vilka

riksdagen inom sig väljer.

Riksdagen äger tillsätta särskilt

utskott för upptagande av frågor,

som tillhöra ständigt utskotts behandling,

och på framställning av

utskott öka dess ledamotsantal.

1 I prop. 27 slutar 1 mom. så: »väljer ;ankommande på riksdagen att, när sådant finnes vara av

nöden, tillsätta särskilt utskott---behandling, så ock att, därest utskott anmäler behov av

förstärkning i ledamöternas antal, sådant bevilja.» Ändringarna i 5 och 6 mom. är utskottets

förslag.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

Finnes fråga äga nära samband

med ämne, som tillhör visst ständigt

utskotts behandling, må frågan kunna

till nämnda utskott hänvisas,

ändå att den enligt föreskrifterna i

§§ 37—44 skolat handläggas av annat

ständigt utskott.

2. Väckes i någondera kammaren

fråga, som blott rör kammaren enskilt,

må inom kammaren tillsättas

enskilt utskott, bestående av så

många ledamöter, som kammaren

aktar nödigt.

3. Vardera kammaren utser ock

inom sig suppleanter att, när utskottsledamöter

avgå eller få förfall,

i deras ställe inträda. Antalet suppleanter

i utrikesutskottet skall vara

åtta från vardera kammaren.

4. Å riksdag, som sammanträder

efter upplösning, varom i §5 stadgas,

skola ej flera utskott tillsättas,

än som erfordras.

5. Om val till utskott gäller vad i

$ 75 finnes stadgat ävensom de bestämmelser,

som därom meddelas

uti den i § 78 omförmälda riksdagsstadgan.

6. Statsrådsledamot må — -— — -—

Ej må statsrådsledamot, justitieråd

eller regeringsråd i utskott deltaga,

dock att beträffande utrikesutskottet

gäller vad i § 37 mom. 2

sägs.

Ej heller må någon, av vilken riksdagen

kan fordra redo och ansvar,

inväljas i utskott, där redovisning

för hans egna ämbetsåtgärder kan

förekomma. Vad nu stadgats skall

likväl ej utgöra hinder att i statsutskottet

invälja förutvarande ledamot

av statsrådet, dock utan rätt för

(Föreslagen lydelse)

2. Finnes fråga äga nära samband

med ämne, som tillhör visst ständigt

utskotts behandling, må frågan kunna

till nämnda utskott hänvisas, ändå

att den enligt föreskrifterna i 37

—44 §§ skolat handläggas av annat

ständigt utskott.

3. Riksdagen utser ock inom sig

suppleanter att, när utskottsledamöter

avgå eller få förfall, i deras ställe

inträda.

4. Å riksdag, som sammanträder

efter nyval, varom i 108 § regeringsformen

stadgas, skola ej flera

utskott tillsättas, än som erfordras.

5. Om val till utskott gäller vad i

75 § finnes stadgat ävensom de bestämmelser,

som riksdagen meddelar

därom enligt 78 §.

—-----hans avgång.

Statsrådsledamot, justitieråd eller

regeringsråd må ej deltaga i utskott,

dock att beträffande utrikesutskottet

gäller vad i 37 § 2 mom. sägs.

Ej heller må någon, av vilken

riksdagen kan fordra redo och ansvar,

inväljas i utskott, där redovisning

för hans egna ämbetsåtgärder

kan förekomma.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

125

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

denne att inom utskottet deltaga i

behandling av ärende, varom i § 39

mom. 2 förmäles.

38.i

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar,

lagen om inskränkningar i rätten

att utbekomma allmänna handlingar,

vallagen, stadgan om ersättning för

riksdagsmannauppdragets fullgörande

ävensom den riksdagsstadga, vilken

riksdagen jämlikt § 78 äger

fastställa, samt att hos riksdagen

föreslå de ändringar däruti, dem

utskottet anser högst nödiga eller

nyttiga och möjliga att verkställa, så

ock att meddela utlåtande över de

från kamrarna till utskottet hänvisade

frågor rörande grundlagarna

samt ovan omförmälda lagar och

stadgar.

2. Utskottet skall------

3. Utskottet åligger ock att äska

de i statsrådet förda protokoll; dock

gälle vad i 105 § regeringsformen

finnes om vissa protokoll särskilt

föreskrivet. Om utskottets rätt och

plikt att, efter granskning av protokollen,

hos riksdagen anmäla de

anmärkningar, vartill denna granskning

funnits föranleda, eller eljest

vidtaga den med anledning av gjord

anmärkning erforderliga åtgärd,

så ock att, när av riksdagsman eder 1

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar,

lagen om inskränkningar i rätten att

utbekomma allmänna handlingar,

vallagen, stadgan om ersättning för

riksdagsmannauppdragets fullgörande

ävensom de föreskrifter, vilka

riksdagen fastställer jämlikt 78 §,

samt att hos riksdagen föreslå de

ändringar däruti, dem utskottet anser

högst nödiga eller nyttiga och

möjliga att verkställa, så ock att

meddela utlåtande över de från riksdagen

till utskottet hänvisade frågor

rörande grundlagarna samt ovan

omförmälda lagar och andra föreskrifter.

utskotts behandling.

3. Utskottet åligger ock att granska

statsrådens ämbetsutövning och

regeringsärendenas handläggning.

Härom stadgas i regeringsformen.

1 I prop. 27 lyder 1 mom. så: »Konstitutionsutskottet —---även som den riksdagsstadga,

vilken riksdagen jämlikt 78 § äger fastställa, samt---omförmälda lagar och stadgar.»

Mom. 3 lyder: »Utskottet åligger ock att äska de i statsrådet förda protokoll; dock gälle vad i

105 § regeringsformen finnes om vissa protokoll särskilt föreskrivet. Om utskottets rätt och plikt

att, efter granskning av protokollen eller efter anmälan av annat utskott eller enskild ledamot av

riksdagen, ställa ledamot av statsrådet under tilltal och att göra tillkännagivandet för riksdagen

angående statsrådsledamots ämbetsförvaltning stadgas i 106 § och 107 § 1 mom. regeringsformen.

»

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

av annat utskott än konstitutionsutskottet

fråga blivit väckt, att statsrådet

eller någon dess ledamot eller

föredragande sitt ämbete på obehörigt

sätt utövat, däröver, före frågans

avgörande av riksdagen, avgiva yttrande

därom är i regeringsformen

stadgat.

4. Utskottet tillkommer jämväl att,

då olika meningar mellan kamrarna

uppstå, till vilket utskott uppkomna

frågor och ämnen böra hänvisas,

därom besluta, så ock att skilja mellan

kammare och dess talman, då den

senare vägrar proposition.

5. I den

(Föreslagen lydelse)

4. Utskottet tillkommer jämväl att

skilja mellan riksdagen och dess talman,

då den senare vägrar proposition.

tystnadspliktens iakttagande.

§ 39.i

1. Statsutskottet, som skall undfå

del av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov till riksdagen

avlåtna proposition och äga

tillgång till alla statsverkets räkenskaper

och handlingar, åligger att,

i den mån det icke gäller jordbruksärenden

eller riksdags- och revisionskostnader

eller kostnader för riksdagens

hus och riksdagens verk,

granska, utreda och uppgiva statsverkets

tillstånd och förvaltning

samt föreslå vad till fyllandet av

dess behov erfordras, varvid nödiga

indragningar och besparingar böra

iakttagas. Utskottet åligger därjämte

att, antingen i den ordning § 47

stadgar gemensamt med eller eljest

efter samråd med de övriga utskott,

vilka handlägga statsregleringsfrågor,

förslagsvis beräkna statsverkets

ordinarie inkomster, uppgiva huru 1

Statsutskottet, som skall undfå

del av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov till riksdagen

avlåtna proposition och äga tillgång

till alla statsverkets räkenskaper

och handlingar, åligger att, i den

mån det icke gäller jordbruksärenden

eller riksdags- och revisionskostnader

eller kostnader för riksdagens

hus och riksdagens verk,

granska, utreda och uppgiva statsverkets

tillstånd och förvaltning

samt föreslå vad till fyllandet av

dess behov erfordras, varvid nödiga

indragningar och besparingar böra

iakttagas. Utskottet åligger därjämte

alt, antingen i den ordning

47 § stadgar gemensamt med eller

eljest efter samråd med de övriga

utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor,

förslagsvis beräkna

statsverkets ordinarie inkomster,

1 Utskottets initiativ.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

127

(Nuvarande lydelse)

mycket bör genom bevillningar utgöras

samt uppgöra förslag till riksstat.

2. Utskottet tillkommer ock att

efterse och granska, huruvida gjorda

eller förordnade utbetalningar av

statsmedlen icke överstiger beloppet

av de huvudtitlar, vilka av riksdag

uti uppgjord statsreglering blivit

fastställda, och huruvida utbetalningarna

äro grundade på behörigen

upprättade stater, eller Konungens i

föreskriven ordning utfärdade anordningar,

samt styrkta med behöriga

kvittenser av dem, som medlen

emottagit. Skulle mot riksdagens beslut

de till någon huvudtitel anslagna

summor befinnas dragna till andra

ändamål än dem, som under samma

huvudtitel höra, eller något av

riksdagen fastställt anslag befinnas

överskridet, skall utskottet hos kamrarna

göra anmälan emot den ämbetsman,

som en sådan anordning

kontrasignerat eller underskrivit,

varefter förfares enligt 106 och

107 §§ i regeringsformen. Ej må

dock, emot föreskriften i 90 § regeringsformen,

utskottet i något klander

av Konungens gjorda anordningar

ingå; ej heller de för statsutgifterna

redovisande tjänstemän personligen

för utskottet eller riksdagen

till ansvar ställas, utan må, där så

nödigt finnes, hos Konungen av riksdagen

anmälas de anledningar, som

förekommit att emot någon sådan

tjänsteman i laglig ordning ansvar

yrka.

(Föreslagen lydelse)

uppgiva huru mycket bör genom bevillningar

utgöras samt uppgöra förslag

till riksstat.

§ 40.

1. Bevillningsutskottet åligger att 1. Bevillningsutskottet åligger att

bereda alla dit från kamrarna hän- bereda alla dit från riksdagen hänvi
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

visade frågor, som angå föreskrifter

om bevillnings utgörande. Utskottet

har även att, antingen i den ordning

§ 47 stadgar gemensamt med eller

eljest efter samråd med de övriga

utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor,

förslagsvis beräkna inkomsterna

av de särskilda bevillningarna

samt, sedan statsverkets

behov blivit utredda och bestämda,

föreslå sättet att genom bevillning

åvägabringa jämvikt i statsregleringen.

Utskottet må därjämte uti bevillningsfrågor

föreslå vad det anser billigt

och nyttigt.

2. Utskottet tillkommer ock att

meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av de från kamrarna

dit hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphävande

av lagar och författningar rörande

kommunala skatter samt, jämväl

i andra fall än i mom. 1 avses, rörande

alkoholhaltiga varor.

(Föreslagen lydelse)

sade frågor, som angå föreskrifter

om bevillnings utgörande. Utskottet

har även att, antingen i den ordning

47 § stadgar gemensamt med eller

eljest efter samråd med de övriga

utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor,

förslagsvis beräkna inkomsterna

av de särskilda bevillningarna

samt, sedan statsverkets

behov blivit utredda och bestämda,

föreslå sättet att genom bevillning

åvägabringa j ämvikt i statsregleringen.

Utskottet må därjämte uti bevillningsfrågor

föreslå vad det anser

billigt och nyttigt.

2. Utskottet tillkommer ock att

meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av de från riksdagen

dit hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphävande

av lagar och författningar rörande

kommunala skatter samt, jämväl

i andra fall än i mom. 1 avses, rörande

alkoholhaltiga varor.

§ 41.

1. Bankoutskottet tillhör att undersöka

och utreda riksbankens och

riksgäldskontorets styrelse och tillstånd

samt att föreslå och i mål, för

vilka utskottet fått sig sådan makt

av riksdagen uppdragen, giva föreskrifter

om bankens och riksgäldskontorets

förvaltning ävensom att

föreslå vad till fyllandet av riksgäldsverkets

behov erfordras. Utskottet

skall ock meddela utlåtanden

och avgiva förslag i anledning av de

från kamrarna dit hänvisade frågor,

som avse användningen av de under

riksgäldskontorets förvaltning stående

utlåningsfonder.

1. Bankoutskottet tillhör att undersöka

och utreda riksbankens och

riksgäldskontorets styrelse och tillstånd

samt att föreslå och i mål, för

vilka utskottet fått sig sådan makt

av riksdagen uppdragen, giva föreskrifter

om bankens och riksgäldskontorets

förvaltning ävensom att

föreslå vad till fyllandet av riksgäldsverkets

behov erfordras. Utskottet

skall ock meddela utlåtanden

och avgiva förslag i anledning av de

från riksdagen dit hänvisade frågor,

som avse användningen av de

under riksgäldskontorets förvaltning

stående utlåningsfonder.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

129

(Nuvarande lydelse)

2. Utskottet tillkommer ock att

meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av de från kamrarna

hänvisade frågor om stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av

lagar och författningar rörande såväl

riksbanken som andra bankinrättningar

samt om rikets mynt

ävensom sådana frågor om det ekonomiska

livets eller särskilda näringsgrenars

organisation och förhållanden,

vilka ej äro av beskaffenhet

att böra av annat utskott behandlas.

3. Utskottet skall jämväl undfå

del av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov avlåtna proposition,

vad angår riksdags- och

revisionsko stnader ävensom kostnader

för riksdagens hus och riksdagens

verk, och med anledning därav

liksom ock med avseende å övriga

från kamrarna dit hänvisade frågor

i dessa ämnen avgiva utlåtanden och

förslag.

(Föreslagen lydelse)

2. Utskottet tillkommer ock att

meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av de från riksdagen

hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphävande

av lagar och författningar rörande

såväl riksbanken som andra

bankinrättningar samt om rikets

mynt ävensom sådana frågor om

det ekonomiska livets eller särskilda

näringsgrenars organisation och förhållanden,

vilka ej äro av beskaffenhet

att böra av annat utskott behandlas.

3. Utskottet skall jämväl undfå del

av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov avlåtna proposition,

vad angår riksdags- och revisionskostnader

ävensom kostnader

för riksdagens hus och riksdagens

verk, och med anledning därav liksom

ock med avseende å övriga från

riksdagen dit hänvisade frågor i dessa

ämnen avgiva utlåtanden och förslag.

§ 42d

1. Lagutskotten skola meddela utlåtanden

och avgiva förslag i anledning

av de, såsom icke tillhörande

annat utskotts behandling, från kamrarna

dit hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphävande

av civil-, kriminal- och kyrkolag,

likasom ock av andra lagar

och författningar, som stiftas av

Konung och riksdag samfällt.

2. Det tillkommer------ 1

1. Lagutskotten skola meddela utlåtanden

och avgiva förslag i anledning

av de, såsom icke tillhörande

annat utskotts behandling, från riksdagen

dit hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphävande

av civil-, kriminal- och kyrkolag,

likasom ock av andra lagar

och författningar, som stiftas av

Konung och riksdag samfällt,

göra hemställan.

1 I prop. 27 slutar paragrafen så: »av till dem hörande ärenden meddelas i den i 78 § omförmälda

riksdagsstadgan.»

*9-—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 20

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

3. Fördelning mellan lagutskotten

av till dem hörande ärenden verkställes

på sätt riksdagen bestämmer.

§

Jordbruksutskottet, som skall erhålla

del av Konungens angående

statsverkets tillstånd och behov till

riksdagen avgivna proposition i vad

den angår jordbruksärenden, åligger

att granska samt, med iakttagande

av nödiga indragningar och besparingar,

utreda och uppgiva statsverkets

behov med hänsyn till denna

styrelsens gren ävensom att för övrigt

avgiva betänkanden och förslag

i anledning av de från kamrarna till

utskottet hänvisade jordbruksärenden.

§

Allmänna beredningsutskottet skall

meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av de, såsom icke

tillhörande annat utskotts behandling,

från kamrarna dit hänvisade

frågor av beskaffenhet att utskotts

yttrande däröver erfordras.

§

Omröstning inom-----

Om val, som inom utskott förrättas,

gäller vad i § 75 mom. 2 finnes

därom stadgat.

Ledamot, som i utskotts beslut ej

instämt, är obetaget att jämte utskottets

yttrande lämna kamrarna

del av sin skiljaktiga mening, som i

sådant fall bör till utskottet skriftligen

avgivas. Dock må utskottets betänkande

därigenom icke uppehållas.

(Föreslagen lydelse)

3. Bestämmelser om fördelningen

mellan lagutskotten av de till dem

hörande ärendena meddelas av riksdagen

enligt 78 §.

43.

Jordbruksutskottet, som skall erhålla

del av Konungens angående

statsverkets tillstånd och behov till

riksdagen avgivna proposition i vad

den angår jordbruksärenden, åligger

att granska samt, med iakttagande

av nödiga indragningar och besparingar,

utreda och uppgiva statsverkets

behov med hänsyn till denna

styrelsens gren ävensom att för övrigt

avgiva betänkanden och förslag

i anledning av de från riksdagen till

utskottet hänvisade jordbruksärenden.

44.

Allmänna beredningsutskottet skall

meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av de, såsom icke

tillhörande annat utskotts behandling,

från riksdagen dit hänvisade

frågor av beskaffenhet att utskotts

yttrande däröver erfordras.

48.

— ur rösturnan.

Om val, som inom utskott förrättas,

gäller vad i 75 § 3 mom. finnes

därom stadgat.

Ledamot, som i utskotts beslut ej

instämt, är obetaget att jämte utskottets

yttrande lämna riksdagen

del av sin skiljaktiga mening, som i

sådant fall bör till utskottet skriftligen

avgivas. Dock må utskottets betänkande

därigenom icke uppehållas.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

131

(Nuvarande lydelse)

§

Val av ledamöter och suppleanter

i utrikesutskottet, varom stadgas i

§ 36, galle ock som val av ledamöter

och suppleanter till den i §54 regeringsformen

omförmälda utrikesnämnd.

Ledamot av nämnden utövar

sin befattning till dess nytt val till

utrikesutskott förrättas, dock att ledamot,

som avgår ur riksdagen innan

den tid, för vilken han blivit

vald till riksdagsman, tilländalupit,

eller som utnämnes till statsråd, ej

vidare skall anses tillhöra nämnden.

Förordnar Konungen om nya val till

båda kamrarna eller den ena av dem,

beliålle utan hinder därav nämndens

ledamöter sina befattningar.

Inträffar ledighet-------

Konungen sammankallar -— ---

Skulle minst sex av nämndens ledamöter

hos ministern för utrikes

ärendena göra framställning om rådplägning

i viss uppgiven fråga, varder

nämnden sammankallad.

Ledamot av nämnden, så ock

suppleant, skall första gången han

är närvarande vid sammanträde med

nämnden avgiva försäkran om iakttagande

av den i § 54 regeringsformen

stadgade tystnadsplikten.

Ärendenas behandling i kamrarna.

§

Talmännen skola tillse, att nödig

skyndsamhet och största möjliga

planmässighet iakttages vid riksdagsarbetets

bedrivande.

Vardera kammaren skall utse fyra

ledamöter att jämte talmännen och 1

1 Ändringen i slutorden är utskottets förslag.

(Föreslagen lydelse)

49.

Varje riksdag skall inom sex dagar

efter riksdagens öppnande inom

sig välja den i 54 § regeringsformen

omförmälda utrikesnämnd. Nämnden

skall bestå av nio ledamöter och

nio suppleanter. Val av utrikesnämnd

gäller till dess nytt sådant

val förrättas, dock att ledamot, som

avgår ur riksdagen innan den tid, för

vilken han blivit vald till riksdagsman,

tilländalupit, eller som utnämnes

till statsråd, ej vidare skall anses

tillhöra nämnden.

därvid närvara.

---förordnar Konungen.

Skulle minst fyra av nämndens

ledamöter hos ministern för utrikes

ärendena göra framställning om rådplägning

i viss uppgiven fråga, varder

nämnden sammankallad.

Ledamot av nämnden, så ock

suppleant, skall första gången han

är närvarande vid sammanträde med

nämnden avgiva försäkran om iakttagande

av den i 54 § regeringsformen

stadgade tystnadsplikten.

Ärendenas behandling i riksdagen.

I.i

Talmannen skall tillse, att nödig

skyndsamhet och största möjliga

planmässighet iakttages vid riksdagsarbetets

bedrivande.

Riksdagen skall utse minst fyra

ledamöter att jämte talmannen och

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

vice talmännen samt de ständiga utskottens

ordförande rådpläga om vad

i avseende å ärendenas behandling i

utskott och kamrar må vara att iakttaga

för vinnande av nämnda syfte

(talmanskonferensen). Närmare bestämmelser

om talmanskonferensen

meddelas uti den i § 78 omförmälda

riksdagsstadgan.

§

Talmännen eller, i händelse av förfall

för dem, vice talmännen åligger,

var för sin kammare, att utfärda

kallelse till sammanträden, att ärendena

därvid föredraga, att upptaga,

reda och framställa de yttrade meningarna,

att göra propositioner för

besluts fattande och vidmakthålla

ordning vid sammanträdena, allt efter

de föreskrifter denna grundlag

innehåller. Dock må den, som talmansbefattningen

utövar, ej deltaga

i överläggning och ej heller något

annat föreslå, än som erfordras till

verkställighet av grundlagarna, av

riksdagens eller kamrarnas särskilda

beslut eller i övrigt av de reglementariska

stadganden, som för riksdagsärendenas

behandling blivit antagna.

Talman äger ej makt att, utan

kammarens samtycke, något dess

sammanträde avsluta.

(Föreslagen lydelse)

vice talmännen samt de ständiga utskottens

ordförande rådpläga om vad

i avseende å ärendenas behandling

i riksdagen och dess utskott må vara

att iakttaga för vinnande av nämnda

syfte (talmanskonferensen). Närmare

bestämmelser om talmanskonferensen

meddelas av riksdagen enligt

78 §.

51.

Talmannen eller, i händelse av

förfall för honom, vice talman åligger

att utfärda kallelse till riksdagens

sammanträden, att ärendena

därvid föredraga, att upptaga, reda

och framställa de yttrade meningarna,

att göra propositioner för besluts

fattande och vidmakthålla ordning

vid sammanträdena, allt efter

de föreskrifter denna grundlag innehåller.

Dock må den, som talmansbefattningen

utövar, ej deltaga i

överläggning och ej heller något annat

föreslå, än som erfordras till

verkställighet av grundlagarna, av

riksdagens särskilda beslut eller i

övrigt av de reglementariska stadganden,

som för riksdagsärendenas

behandling blivit antagna.

Talman äger ej makt att, utan

riksdagens samtycke, något dess

sammanträde avsluta.

§ 52.i

Vid kammares sammanträde äger Vid riksdagens sammanträde äger

varje dess ledamot rätt att, med de varje dess ledamot rätt att, med de

undantag denna riksdagsordning undantag denna riksdagsordning 1

1 I prop. 27 lyder andra stycket så: »Talmannen bestämmer —--yttra sig under överlägg
ningen.

I övrigt yttrar sig var och en i den ordning han anmält sig och blir uppropad. Dock

må ledamot, på sätt riksdagen föreskriver, kunna för---annan ordning.» I tredje stycket

har utskottet lagt till »enligt 78 §».

s. 133 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

133

(Nuvarande lydelse)

stadgar eller kammare med stöd därav

föreskriver, till protokollet fritt

tala och utlåta sig i alla frågor, som

under överläggning komma, och om

lagligheten av allt, som inom kammaren

sig tilldrager.

En var yttrar sig i den ordning,

han därtill sig anmält och uppropad

bliver. Dock må ledamot, på sätt

kammaren särskilt föreskriver, kunna

för genmäle till annan talare erhålla

ordet i annan ordning.

(Föreslagen lydelse)

stadgar eller riksdagen med stöd

därav föreskriver, till protokollet

fritt tala och utlåta sig i alla frågor,

som under överläggning komma,

och om lagligheten av allt, som

inom riksdagen sig tilldrager.

Talmannen bestämmer ordningen

mellan de ledamöter som före överläggningen

i viss fråga anmält, att

de vilja yttra sig. Ledamöter som

begära ordet under överläggningen

uppropas i den ordning vari de anmält

sig. Dock må ledamot, på sätt

riksdagen föreskriver enligt 78 §,

kunna för genmäle till annan talare

erhålla ordet i annan ordning.

Riksdagsman må, på sätt riksdagen

föreskriver enligt 78 §, till ledamot

av statsrådet framställa spörsmål

i ämne utom föredragningslistan.

Sådana spörsmål äro antingen

interpellationer eller enkla frågor

för upplysningars inhämtande. Riksdagen

må föreskriva inskränkningar

i ledamots rätt att erhålla ordet i

samband med framställande av interpellationer

eller besvarande av

enkla frågor, så ock begränsa den

tid under vilken talare må hava ordet

i samband med besvarande av

enkla frågor.

Genom särskilt beslut äger riksdagen

även i samband med överläggningen

i viss fråga på förslag av talmannen

begränsa tiden för anförande

i frågan. Sådant beslut fattas utan

föregående överläggning.

Ej må-------utom protokollet.

Ingen må tillåta sig personligen Ingen må tillåta sig personligen

förolämpande uttryck eller eljest förolämpande uttryck eller eljest

uppträda på ett mot god ordning uppträda på ett mot god ordning

stridande sätt. Sker det, och låter stridande sätt. Sker det, och låter

Riksdagsman må, på sätt kammare

särskilt föreskriver, till ledamot

av statsrådet framställa spörsmål i

ämne utom föredragningslistan. Sådana

spörsmål äro antingen interpellationer

eller enkla frågor för upplysningars

inhämtande. Kammaren

må föreskriva inskränkningar i ledamots

rätt att erhålla ordet i samband

med framställande av interpellationer

eller besvarande av enkla frågor.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

den felande sig icke av talmannens

föreställning rätta, äger talmannen

fråntaga honom ordet. Har sådant

ägt rum, må den felande för del sammanträdet

icke vidare yttra sig. Väckes

förslag, att den ledamot, som sålunda

sig förgått, därjämte må av

talmannen erhålla varning eller att

saken bör till laga domstols behandling

överlämnas, skall beslut däröver

av kammaren vid nästa sammanträde

utan föregående överläggning fattas.

(Föreslagen lydelse)

den felande sig icke av talmannens

föreställning rätta, äger talmannen

fråntaga honom ordet. Har sådant

ägt rum, må den felande för det sammanträdet

icke vidare yttra sig. Väckes

förslag, att den ledamot, som

sålunda sig förgått, därjämte må av

talmannen erhålla varning eller att

saken bör till laga domstols behandling

överlämnas, skall beslut däröver

av riksdagen vid nästa sammanträde

utan föregående överläggning fattas.

Ej må riksdagen eller kamrarna i

Konungens närvaro över något ämne

rådpläga eller besluta; ej heller må

riksföreståndare övervara kamrarnas

överläggningar eller beslut.

Uti vardera kammaren äga statsrådets

ledamöter tillträde, med rättighet

att deltaga i överläggningarna

men ej i besluten, där de ej äro ledamöter

av kammaren.

I mål, som personligen rörer någon

ledamot i kammare, må han väl

överläggningarna, men ej beslutet,

övervara.

53.

Ej må riksdagen i Konungens närvaro

över något ämne rådpläga eller

besluta; ej heller må riksföreståndare

övervara riksdagens överläggningar

eller beslut.

Ledamot av statsrådet, som ej tillhör

riksdagen, äger tillträde till riksdagens

sammanträden, med rättighet

att deltaga i överläggningarna men

ej i besluten.

I mål, som personligen rörer någon

ledamot av riksdagen, må han

väl överläggningarna, men ej beslutet,

övervara.

§ 54.

Konungens skrivelser och propositioner

tillställas båda kamrarna

samt böra alltid vara åtföljda av

statsrådets och, då lagrådet avgivit

utlåtande, jämväl dess yttrande.

Propositioner böra---

Propositioner, som---

Övriga propositioner,--

Konungens skrivelser och propositioner

till riksdagen böra alltid vara

åtföljda av statsrådets och, då

lagrådet avgivit utlåtande, jämväl

dess yttrande.

--göra låter.

— — allvarligt men.

---dess avlåtande.

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 55.i

1. Motion må av riksdagsman i

den kammare, han tillhör, göras inom

femton dagar från den dag, då

propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov kom kammaren

till handa.

Motion, som föranledes av kungl.

proposition, vilken efter öppnandet

till riksdagen avlämnats, må dock

väckas sist vid det sammanträde,

som infaller näst efter tio dagar från

det propositionen kom kammaren till

handa. I sistnämnda fall äge likväl

kammare, därest den med hänsyn

till infallande helg eller ärendets synnerliga

omfattning finner sådant nödigt,

medgiva utsträckning av motionstiden,

dock längst till det sammanträde,

som infaller näst efter

femton dagar från det propositionen

kom kammaren till handa. Fråga om

sådan utsträckning må ej väckas senare

än vid andra sammanträdet efter

det, då propositionen kom kammaren

till handa.

Har behandlingen av proposition

eller framställning från något riksdagens

verk uppskjutits till höstsession,

må motion, som föranledes av

propositionen eller framställningen,

väckas sist dagen efter höstsessionens

början.

Vad i andra stycket stadgas skall

äga motsvarande tillämpning i fråga

om motion, som föranledes av framställning

från något riksdagens verk. 1

1. Motion må av riksdagsman väckas

inom femton dagar från den dag,

då propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov överlämnades

till riksdagen.

Motion, som föranledes av proposition,

vilken efter öppnandet till

riksdagen avlämnats, må dock väckas

sist vid det sammanträde, som

infaller näst efter tio dagar från det

propositionen anmäldes i riksdagen

av talmannen. I sistnämnda fall äge

likväl riksdagen, därest den med

hänsyn till infallande helg eller

ärendets synnerliga omfattning finner

sådant nödigt, medgiva utsträckning

av motionstiden, dock längst till

det sammanträde, som infaller näst

efter femton dagar från det propositionen

anmäldes. Fråga om sådan

utsträckning må ej väckas senare än

vid andra sammanträdet efter det,

då propositionen anmäldes.

Har behandlingen av sådan proposition,

som anmälts i riksdagen

efter den 10 maj, uppskjutits till

höstsession, må motion, som föranledes

av propositionen, väckas sist

dagen efter höstsessionens början.

1 I 1 mom. har utskottet i första stycket ändrat »göras» till »väckas», i andra stycket strukit

»kungl.*, i tredje stycket strukit »eller framställning från något riksdagens verk» och »eller

framställningen» samt i nästa stycke ändrat »framställas» till »vackas». pr°P- 2? upptar ett av

utskottet struket tredje stycke så lydande: »Andra stycket ager motsvarandes tiUampnmg i fråg

om motion, som föranledes av framställning från något riksdagens verk.» Mom. 2 ai utskottets

förslag. Mom. 3 är i prop. 27 mom. 2.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Föreslagen lydelse)

(Nuvarande lydelse)

I sådant fall skall tiden för motions

väckande räknas från den dag, då

anmälan om framställningens ingivande,

på sätt riksdagen föreskriver,

delgives kammaren.

I frågor, som röra någondera kammaren

enskilt, samt i frågor, som av

redan inom någondera kammaren

fattat beslut eller annan under riksdagen

inträffad händelse omedelbarligen

föranledas, må motion framställas,

så länge session pågår.

Motion bör------beskaffenhet sammanföras

2. Riksdagen äger

I frågor, som omedelbart föranledas

av något av riksdagen redan fattat

beslut eller av annan under riksdagen

inträffad händelse, må motion

väckas, så länge session pågår.

meddela bestämmelser

enligt 78 § om hur beslut

2. Konungens propositioner, så

ock motioner i ämnen, som tillhöra

ständigt utskotts behandling, kunna

icke till avgörande i kammare företagas,

innan utskott däröver avgivit

yttrande. Frågor, som röra någondera

kammaren enskilt, må genast

avgöras.

av riksdagen må påkallas i frågor

som röra riksdagen enskilt eller riksdagsförvaltningen

och om motionsrätt

i anledning av framställningar

och redogörelser från riksdagens

verk eller organ som helt eller delvis

utses av riksdagen.

3. Proposition eller motion kan

icke upptagas till avgörande i riksdagen,

innan utskott avgivit yttrande

däröver.

§ 56.

Prövar Konungen lämpligt att i

fråga, som angår rikets förhållande

till främmande makt, eller i annat

ärende av större allmänt intresse

meddelande muntligen göres till riksdagen,

tillkommer det statsrådsledamot,

som Konungen därtill förordnar,

att i vardera kammaren lämna

meddelandet. Ej vare ledamot av

Prövar Konungen lämpligt att i

fråga, som angår rikets förhållande

till främmande makt, eller i annat

ärende av större allmänt intresse

meddelande muntligen göres till riksdagen,

tillkommer det statsrådsledamot,

som Konungen därtill förordnar,

att i riksdagen lämna meddelandet.

Ej vare ledamot av riksdagen

s. 137 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968 137

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

kammaren förmenat att yttra sig

över vad sålunda meddelats.

Konungen äger bestämma att i fall,

som här avses, kamrarnas sammanträden

skola hållas inom lyckta dörrar.

förmenat att yttra sig över vad sålunda

meddelats.

Konungen äger bestämma att i fall,

som här avses, riksdagens sammanträde

skall hållas inom lyckta dörrar.

§ 57.»

Därest av riksdagsman eller av annat

utskott än konstitutionsutskottet,

fråga hos kamrarna väckes, att

statsrådet eller någon dess ledamot

eller föredragande sitt ämbete på

obehörigt sätt utövat, bära därvid

endast följande ordalag nyttjas: »det

är anledning till anmärkning mot

statsrådet, eller den eller den ledamoten

eller föredraganden, varom

remiss begäres till konstitutionsutskottet,

inför vilket anledningen skall

uppgivas». Sådan remiss skall då genast

ovägerligen verkställas. Vid

kammarens överläggning om sådan

fråga gälle i avseende på Konungens

beslut uti mål, som röra enskilda

personers eller korporationers rättigheter

och angelägenheter, vad uti

107 § regeringsformen stadgat är.

Yrkande om misstroendeförklaring

enligt 107 § regeringsformen skall

framställas vid sammanträde med

riksdagen. Sådant ärende må ej hänvisas

till utskott. Ärendet skall ligga

på bordet till det andra sammanträdet

efter det, då yrkandet framställdes,

och avgöras senast vid det därpå

följande sammanträdet.

Yrkande om misstroendeförklaring

skall avlämnas skriftligen till

protokollet så snart det framställts.

Föreligga samtidigt två eller flera

yrkanden om misstroendeförklaring

mot samma ledamot av statsrådet,

skall endast en omröstning äga rum.

§ 58.2

När proposition eller motion första När proposition eller motion första

gången i kammare förekommer, skall gången i riksdagen förekommer, skall

1 I prop. 27 lyder paragrafhänvisningen i första stycket »107 § 2 mom.» och de följande styckena

lyder:

»Yrkande om--— det framställts.

Omröstning om misstroendeförklaring avser endast själva yrkandet. Föreligga samtidigt

— ---äga rum.»

2 Utskottet har i tredje stycket strukit »framställning från något riksdagens verk», lagt till

»ävensom ärende, som avses i 55 § 2 mom.* och ändrat »dock att ärendet skall» till »Ärendet skall

dock». I fjärde stycket upptar prop. 27 endast ändringen från »kamrarna» till »riksdagen».

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

den, så framt ej kammaren densamma

genast till utskott förvisar, ligga

på bordet till nästa sammanträde, då

sådan hänvisning bör ske, därest frågan

ej nedlägges eller, om den rörer

kammaren enskilt, eljest bliver avgjord.

Varje ledamot äger i målet avgiva

yttrande, vilket jämväl till utskottet

överlämnas; men ej må därav

remissen till utskottet uppehållas.

Är inom kammare väckt fråga om

sådan utsträckning av motionstid,

som i 55 § 1 mom. andra stycket

sägs, eller uppstår fråga till vilket

utskott ett mål bör hänvisas, skall

sådan fråga blott för det sammanträde,

då den väckt blivit, kunna

läggas på bordet, men vid det nästföljande

ovillkorligen avgöras.

Kamrarna må genom sammanstämmande

beslut till annan session

eller till nästföljande riksdag uppskjuta

behandlingen av proposition,

framställning från något riksdagens

verk eller motion, som ej berör riksstaten.

Ytterligare uppskov må beslutas;

dock att ärendet skall avgöras

senast under nästföljande riksdag.

Ej må ärendes behandling uppskjutas

till nästföljande riksdag, om

nya val i hela riket till andra kammaren

dessförinnan förrättas. Förordnar

Konungen om nya val till

båda kamrarna eller den ena av dem,

vare beslut om uppskov förfallet.

Uppskov må beslutas på framställning

av vederbörande utskott,

som har att i frågan inhämta yttrande

från talmanskonferensen; kamrarna

likväl obetaget att vid prövningen

av utskottets utlåtande i

(Föreslagen lydelse)

den, så framt den ej genast till utskott

förvisas, ligga på bordet till

nästa sammanträde, då sådan hänvisning

bör ske, därest frågan ej

nedlägges. Varje ledamot äger i målet

avgiva yttrande, vilket jämväl till

utskottet överlämnas; men ej må

därav remissen till utskottet uppehållas.

Är inom riksdagen väckt fråga om

sådan utsträckning av motionstid,

som i 55 § 1 mom. andra stycket

sägs, eller uppstår fråga till vilket

utskott ett mål bör hänvisas, skall

sådan fråga blott för det sammanträde,

då den väckt blivit, kunna läggas

på bordet, men vid det nästföljande

ovillkorligen avgöras.

Riksdagen må till annan session

eller till nästföljande riksdag uppskjuta

behandlingen av ärende, som

ej berör riksstaten. Ytterligare uppskov

må beslutas. Ärendet skall dock

avgöras senast under nästföljande

riksdag. Uppskov till nästföljande

riksdag må ej beslutas under år då

ordinarie val till riksdagen förrättas.

Meddelas förordnande om nyval enligt

108 § regeringsformen, vare beslut

om uppskov förfallet.

Uppskov må beslutas på framställning

av vederbörande utskott,

som har att i frågan inhämta yttrande

från talmanskonferensen. Riksdagen

äger även utan sådan framställning

besluta uppskov i samband

s. 139 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

139

(Nuvarande lydelse)

ärendet besluta uppskov enligt vad i

nästföregående stycke sägs.

Kamrarna må genom sammanstämmande

beslut, efter hörande av

den i 50 § omförmälda talmanskonferens,

besluta att uppskjuten fråga

skall upptagas vid extra session.

Av riksdagen såsom vilande antaget

förslag till stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av

grundlag må ej uppskjutas i vidare

mån än som följer av stadgandet i

A9 64.

(Föreslagen lydelse)

med behandlingen av utskotts betänkande.

Riksdagen må, efter hörande av

talmanskonferensen, besluta att uppskjuten

fråga skall upptagas vid

extra session.

Av riksdagen såsom vilande antaget

förslag till stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av

grundlag må ej uppskjutas i vidare

mån än som följer av stadgandet i

64 §.

§ 59.i

Betänkande, som av ständigt eller

i dess ställe särskilt tillsatt utskott

avgivits, skall i bägge kamrarna för

■ärendets avgörande, så vitt ske kan,

samtidigt föredragas. Efter betänkandets

första föredragning skall

detsamma vila på bordet. Vid nästa

föredragning, evad överläggning då

äger rum eller ej, skall det, så framt

-ej kammaren på vederbörande utskotts

framställning annorlunda beslutar,

åter göras vilande. Men då

saken tredje gången förekommer,

skall den till avgörande företagas.

Utskotts förberedande hemställanden

och förfrågningar må genast

avgöras, därest icke någon kammarens

ledamot bordläggning begär. 1

Efter den första föredragningen

i riksdagen av utskotts betänkande,

skall detta vila på bordet. Vid nästa

föredragning, evad överläggning då

äger rum eller ej, skall betänkandet,

så framt ej riksdagen på vederbörande

utskotts framställning annorlunda

beslutar, åter göras vilande.

Men då saken tredje gången förekommer,

skall den till avgörande

företagas.

Utskotts förberedande hemställanden

och förfrågningar må genast avgöras,

därest icke någon riksdagens

ledamot bordläggning begär.

1 I prop. 27 lyder första meningen: »Efter den första föredragningen i riksdagen av betänkande,

som av utskott avgivits, skall betänkandet vila på bordet.» I nästa mening har utskottet ändrat

»det» till »betänkandet».

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

§

1. Ej må något mål, däri överläggning

ägt rum, till slutligt avgörande

företagas, förrän kammaren på tal

mannens hemställan förklarat över

läggningen slutad.

2. Därefter bör, utom i de fall

mom. 3 upptager, proposition fram

ställas i den ordning, här nedan

detta mom. stadgas.

Kan fråga — —---— är

Proposition skall--—---

Då voteras skall, bör voteringsproposition

jämte tydlig kontraproposition

genast författas, justeras och

uppläsas, samt omröstningen strax

därefter verkställas; men ej må proposition

göras, om votering skall äga

rum, ej heller någon omröstning därom

tillåtas. Omröstningen skall ske

öppet. Befinnas de avgivna rösterna

lika delade, nedlägge talmannen i en

därtill avsedd rösturna en ja-sedel

och en nej-sedel, båda lika till storlek

och utseende, tryckta och omärkta

samt var för sig slutna och hoprullade,

och avgöres då omröstningens

utgång genom den sedel, som en

av kammarens ledamöter på anmodan

av talmannen upptager ur rösturnan.

3. Fråga, varom ---—• —--

(Föreslagen lydelse)

0.

1. Ej må något mål, däri överläggning

ägt rum, till slutligt avgörande

företagas, förrän riksdagen på talmannens

hemställan förklarat överläggningen

slutad.

2. Därefter bör, utom i de fall 3

mom. upptager, proposition framställas

i den ordning här nedan i

detta mom. stadgas.

eskriven.

överläggning uppriva.

Då voteras skall, bör voteringsproposition

jämte tydlig kontraproposition

genast författas, justeras och:

uppläsas, samt omröstningen strax

därefter verkställas; men ej må proposition

göras, om votering skall äga

ruin, ej heller någon omröstning därom

tillåtas. Omröstningen skall ske

öppet. Befinnas de avgivna rösterna

lika delade, nedlägge talmannen i en

därtill avsedd rösturna en ja-sedet

och en nej-sedel, båda lika till storlek

och utseende, tryckta och omärkta

samt var för sig slutna och hoprullade,

och avgöres då omröstningens

utgång genom den sedel, som en

av riksdagens ledamöter på anmodan

av talmannen upptager ur rösturnan.

genast förstöras.

§ 61.

Talman må ej vägra proposition,

utom när han finner väckt fråga strida

mot grundlags lydelse; och bör

han då alltid anföra skälen till sin

vägran. Därest kammaren ändock

yrkar proposition, skall talman äga

att förklara överläggningen vilande,

och målet förvisas då till konstitu
-

Talmannen må ej vägra proposition,

utom när han finner väckt fråga

strida mot grundlags lydelse;

och bör han då alltid anföra skälen

till sin vägran. Därest riksdagen ändock

yrkar proposition, skall talmannen

äga förklara överläggningen

vilande, och målet förvisas då till

s. 141 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

141

(Nuvarande lydelse)

tionsutskottet, som det åligger att

ofördröjligen inkomma med motiverat

och bestämt utlåtande över frågans

stridighet eller enlighet med

grundlagen. Å vad utskottet förklarat

icke vara mot grundlag stridande

kan proposition sedermera ej vägras.

§

Kammares beslut i fråga, som icke

rörer kammaren enskilt, skall medkammaren

genom utdrag av protokollet

delgivas. Har målet varit av

ständigt eller i dess ställe särskilt

tillsatt utskott handlagt, skall ock

detta om beslutet på enahanda sätt

underrättas. Därest ledamot, som i

kammarens beslut ej instämt, vill

sin särskilda mening hos medkammaren

anmäla, skall sådant vara honom

obetaget; börande han i slikt

fall sin skiljaktiga mening skriftligen

till protokollet avlämna, varefter

den genom protokollsutdrag medkammaren

delgives; men ej må härav

i något fall beslutets expedierande

uppehållas.

(Föreslagen lydelse)

konstitutionsutskottet, som det åligger

att ofördröjligen inkomma med

motiverat och bestämt utlåtande över

frågans stridighet eller enlighet med

grundlagen. Å vad utskottet förklarat

icke vara mot grundlag stridande

kan proposition sedermera ej vägras.

62.

Om riksdagens beslut i fråga, som

varit av utskott handlagd, skall utskottet

underrättas genom utdrag av

protokollet.

§

När fråga, varöver utskott sig utlåtit,

till avgörande förekommer,

äger kammaren att antingen genast,

med bifall till utlåtandet eller utan

avseende å vad utskottet föreslagit,

fatta sitt beslut, eller, om ämnet anses

fordra ytterligare utredning, målet

till utskottet återförvisa.

63.

När fråga, varöver utskott sig utlåtit,

till avgörande förekommer,

äger riksdagen genast, med bifall till

utlåtandet eller utan avseende å vad

utskottet föreslagit, fatta sitt beslut.

Om ledamot av riksdagen yrkar det

och minst en tredjedel av de röstande

förena sig om yrkandet, skall frågan

dock återförvisas till utskottet

för ytterligare utredning. Återförvisning

må ej ske mer än en gång i

samma fråga.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Stanna kamrarna över någon fråga,

däri ständigt eller i dess ställe

särskilt tillsatt utskott sig yttrat, uti

huvudsakligen eller till vissa delar

olika beslut, då skall utskottet söka

att de olika meningarna, såvida möjligt

är, sammanjämka och med förslag

därom till kamrarna inkomma.

Vad kamrarna sammanstämmande

besluta, det vare riksdagens beslut.

Bliva kamrarna ej, efter den

behandling ovan är nämnd, om ett

beslut ense, skall frågan, utom i de

fall 65 § upptager, anses hava för

den sessionen förfallit.

§ 64.i

Förslag till stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av grundlag

kan förkastas å den riksdag, vid

vilken förslaget väckes, men ej slutligen

antagas eller bifallas i vidsträcktare

mån, än såsom ett förslag,

vilket skall vila för att efter därpå

förrättade nya val i hela riket till

andra kammaren av den riksdag,

som först sammanträder, ånyo prövas.

Varder förslaget därvid av

bägge kamrarna antaget, bliver det

riksdagens beslut; ägande kamrarna

ej rätt att uti vilande förslag

ändring göra. Ej må beslut över

vilande förslag till annan riksdag,

än nu är nämnt, uppskjutas utan att

Konungen och bägge kamrarna därom

äro ense.

Förslag till stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av grundlag

kan förkastas å den riksdag, vid

vilken förslaget väckes, men ej slutligen

antagas eller bifallas i vidsträcktare

mån än såsom ett förslag,

vilket skall vila för att efter därpå

förrättat val i hela riket till riksdagen

ånyo prövas av den riksdag, som

först sammanträder. Varder förslaget

därvid antaget, bliver det riksdagens

beslut; ägande riksdagen ej

rätt att uti vilande förslag ändring

göra. Ej må beslut över vilande förslag

till annan riksdag, än nu är

nämnt, uppskjutas, utan att Konungen

och riksdagen därom äro

ense.

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter eller (Denna paragraf utgår.)

bevillning, eller om reglementariska 1

1 I prop. 27 föreslås första meningen sluta så: »av den riksdag, som utsetts genom valet, vid

dess första session».

s. 143 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

143

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

föreskrifter för riksbanken, dess inkomster

och utgifter, eller om ansvarsfrihet

för fullmäktige i riksbanken,

eller om riksgäldskontorets styrelse

och förvaltning, inkomster och

utgifter, kamrarna fatta stridiga beslut,

som ej uppå vederbörligt utskotts

förslag varda sammanjämkade,

skola bägge kamrarna var för sig

rösta om de olika beslut, vari vardera

förut stannat; kommande den

mening, som därvid erhåller de flesta

ledamöters av båda kamrarna

sammanräknade röster, att gälla såsom

riksdagens beslut. Om vid sammanräkningen

av de avgivna rösterna

dessa befinnas lika delade, nedlägge

andra kammarens talman i en

därtill avsedd rösturna en ja-sedel

och en nej-sedel, båda lika till storlek

och utseende, tryckta och omärkta

samt var för sig slutna och hoprullade,

och avgöres då omröstningens

utgång genom den sedel, som en

av andra kammarens ledamöter på

anmodan av talmannen upptager ur

rösturnan.

§ 66.

Då val till Konung eller tronföljare (Denna paragraf utgår.)

skall förrättas, tillsättes en nämnd,

bestående av sextiofyra personer, av

vilka vardera kammaren inom sig

utser trettiotvå, med uppdrag att, vid

förefallande skiljaktighet mellan

kamrarna, bestämma valet. Dagen

efter, sedan nämnden är utsedd,

skrida kamrarna till val av Konung

eller tronföljare. Förenas kamrarna

om en och samma person, år han att

såsom uthorad anse. I annat fall av
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

gör nämnden. Dock må ej hos densamma

komma under omröstning

andra än de, som i vardera kammaren

erhållit flesta rösterna, ägande

ingendera kammaren att flera än en

kandidat framställa. Nämndens ledamöter,

vilka ej i och för denna befattning

må uteslutas från deras riksdagsmannarätt

i kamrarna, sammanträda

dagen efter den, då valet i

kamrarna förrättat är, och skiljas ej

åt förrän valförrättningen är fullgjord.

Den av de bägge under omröstning

komna personerna, på vilken

då inom nämnden de flesta rösterna

falla, är behörigen vald. I den

händelse, som 94 § regeringsformen

omförmäler, skall nämnden väljas

inom tionde dagen efter den, som i

riksdagskallelsen är till riksdagens

sammankomst utsatt.

§ 67.

Skall riksföreståndare tillsättas, (Denna paragraf utgår.)

gånge härmed som för val till

Konung eller tronföljare är i nästföregående

§ stadgat.

§ 68.1

Riksdagens ombudsmän — -------- —- — därefter försiggått.

Val av ombudsmän verkställes ge- Vid val av ombudsmän och ställnom

fyrtioåtta för tillfället nämnda företrädare äger 33 § 1 mom. motvalmän,

av vilka vardera kammaren svarande tillämpning,

inom sig utser tjugufyra. Dessa valmän

skola sammanträda till valförrättningen

senast å femtonde dagen

efter den, då de blivit utsedda. Vid

1 Andra stycket börjar i prop. 27 iså: »Vid val av ombudsman äger». Paragrafen berörs

även av förslag ii bilaga 7 avsett att träda i kraft 1969. Detta har beaktats vid tranisumeringen

av sista istycket.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

145

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

valet gälle enahanda bestämmelser

som för val av kamrarnas talmän.

Valmännen höra vid samma tillfälle,

då ombudsman utses, och på

enahanda sätt välja en ställföreträdare

för honom. Ställföreträdare utses

för tiden till dess nytt val av vederbörande

ombudsman äger rum.

I händelse —- — ----är föreskrivet.

§ 69.

Riksdagen skall vart fjärde år tillsätta

en nämnd av fyrtioåtta personer,

därav vardera kammaren inom

sig utser tjugufyra, och vilken

nämnd, i den ordning 103 och 104 §§

regeringsformen stadga, äger att döma,

huruvida högsta domstolens och

regeringsrättens samtliga ledamöter

gjort sig förtjänta att i deras viktiga

kall bibehållas, eller om vissa av

dem, utan bevisligen begångna fel

och brott, varom regeringsformens

102 § handlar, likväl kunna anses böra

från detta kall skiljas. Denna

nämnd träder samma dag den blivit

vald tillsammans.

Nämndens samtliga----—

Riksdagen skall vart tredje år

inom sig utse en nämnd av fyrtioåtta

personer, vilken nämnd, i den

ordning 103 och 104 §§ regeringsformen

stadga, äger att döma, huruvida

högsta domstolens och regeringsrättens

samtliga ledamöter gjort sig förtjänta

att i deras viktiga kall bibehållas,

eller om vissa av dem, utan

bevisligen begångna fel och brott,

varom regeringsformens 102 § handlar,

likväl kunna anses böra från detta

kall skiljas. Denna nämnd träder

samma dag den blivit vald tillsammans.

— vidare föreskrives.

I enahanda

regeringsrättens ledamöter.

§ 70.

1. De sex —------—

2. Riksdagen skall jämväl välja

fullmäktige att, jämlikt särskilt reglemente,

förvalta riksgäldskontorets

medel och tillhörigheter. Dessa fullmäktige

skola vara sju och väljas för

tiden från valet, till dess sådant val

under tredje året därefter försiggått.

Ordförande bland fullmäktige väljes

särskilt. Av de övriga sex skola två

årligen avgå. Har fullmäktig före

honom återstått.

2. Riksdagen skall jämväl välja

fullmäktige att, jämlikt särskilt reglemente,

förvalta riksgäldskontorets

medel och tillhörigheter. Dessa fullmäktige

skola vara sjti och väljas för

tiden från valet, till dess sådant val

under tredje året därefter försiggått.

Riksdagen utser en av fullmäktige

till ordförande. Av de övriga

sex skola två årligen avgå. Har full
-

10 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 20

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

utgången av den bestämda tjänstgöringstiden

avgått, eller har ansvarsfrihet

honom vägrats, anställes val

för den tid, som för honom återstått.

Då val av ordförande äger rum, utses

denne före övriga fullmäktige.

3. Val av fullmäktige i riksbanken

och riksgäldskontoret verkställas genom

fyrtioåtta valmän, av vilka vardera

kammaren inom sig utser tjugufyra.

Valen ske med slutna sedlar.

Val för längre tjänstgöringstid verkställes

före val för kortare. Avgående

fullmäktig kan återväljas.

4. Fullmäktige välje —- -

5. På samma

(Föreslagen lydelse)

mäktig före utgången av den bestämda

tjänstgöringstiden avgått, eller

har ansvarsfrihet honom vägrats,

anställes val för den tid, som för honom

återstått. Då val av ordförande

äger rum, utses denne före övriga

fullmäktige.

3. Vid val av fullmäktige i riksbanken

eller riksgäldskontoret utses

varje fullmäktig för sig. Vid valet

tillämpas acklamations förf arande,

om ledamot ej begär att valet skall

förrättas med slutna sedlar.

Val för längre tjänstgöringstid

verkställes före val för kortare. Avgående

fullmäktig kan återväljas.

- utfalla lika.

— — till tjänstgöring.

Riksdagens lönedelegation består

av sexton ledamöter, av vilka vardera

kammaren inom sig utser hälften.

De väljas för tiden från valet, till

dess sådant val under fjärde året

därefter försiggått, dock att ledamot

som dessförinnan avgått ur riksdagen

ej vidare skall anses tillhöra delegationen.

Har ledamot före den tid,

för vilken han valts, avgått ur delegationen,

anställes val för den tid

som för honom återstått.

Vardera kammaren utser ock inom

sig suppleanter att när ledamöter få

förfall i deras ställe inträda. Suppleanter

utses för samma tid som ledamöter.

Vad i 45 § 2 mom. och 75 § 2 mom.

är stadgat med avseende å utskott

skall äga motsvarande tillämpning

71.1

Riksdagens lönedelegation består

av sjutton ledamöter, vilka riksdagen

utser inom sig.De väljas för tiden

från valet, till dess sådant val under

tredje året därefter försiggått, dock

att ledamot som dessförinnan avgått

ur riksdagen ej vidare skall anses

tillhöra delegationen. Har ledamot

före den tid, för vilken han valts, avgått

ur delegationen, anställes val

för den tid som för honom återstått.

Riksdagen utser ock inom sig

suppleanter att när ledamöter få förfall

i deras ställe inträda. Suppleanter

utses för samma tid som ledamöter.

Vad i 45 § 2 mom. och 75 §3 mom.

är stadgat med avseende å utskott

skall äga motsvarande tillämpning

1 Paragrafen berörs även av förslag i bilaga 6 avsett att träda i kraft 1969. Detta har

beaktats vid transumeringen av sista stycket.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

147

(Nuvarande lydelse)

beträffande delegationen. Omröstning

inom delegationen skall ske öppet.

Den som förer ordet i delegationen

äger avgörande röst, därest, vid

omröstning, rösterna i något fall äro

lika. Ledamot som ej instämt i delegationens

beslut är obetaget att låta

sin skiljaktiga mening antecknas.

Innan avtal---tystnadsplik

(Föreslagen lydelse)

beträffande delegationen. Omröstning

inom delegationen skall ske öppet.

Den som förer ordet i delegationen

äger avgörande röst, därest, vid

omröstning, rösterna i något fall äro

lika. Ledamot som ej instämt i delegationens

beslut är obetaget att låta

sin skiljaktiga mening antecknas,

tens iakttagande.

§ 72.‘

Riksdagen förordnar årligen inom

sex dagar efter dess öppnande

revisorer till ett antal av tolv, vilka

till halva antalet av vardera kammaren

utses, att enligt regeringsformen

och särskild instruktion granska

statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets

tillstånd, styrelse och

förvaltning. Revisor utövar sin befattning

till dess nytt val av revisorer

förrättas.

För varje — —

Revisorerna välja själva inom sig

ordförande, vilken äger avgörande

röst, därest, vid omröstning, rösterna

i något fall äro lika.

De anmärkningar, som revisorerna

finna sig befogade att framställa skola,

sedan förklaringar däröver inkommit,

av riksdagen överlämnas

till vederbörande utskotts granskning

och vidare behandling.

Riksdagen utser tolv revisorer att

enligt särskild instruktion granska

statsverkets tillstånd, styrelse och

förvaltning.

Revisorerna väljas för tiden från

valet, till dess sådant val under tredje

året därefter försiggått. Riksdagen

utser en revisor till ordförande, en

till förste vice ordförande och en till

andre vice ordförande.

—- blivit valda.

Om framställningar från revisorerna

gäller vad riksdagen särskilt

föreskriver.

§ 73.2

Riksdagens krigsdelegation består Riksdagens krigsdelegation består

av femtio ledamöter, av vilka var- av femtio ledamöter, vilka riksdagen 1 2

1 I huvudsak utskottets initiativ. I prop. 27 föreslås endast att paragrafen skall börja så:

»Riksdagen utser årligen inom sex dagar efter dess öppnande tolv revisorer att enligt».

2 Paragrafen berörs även av förslag 1 bilaga 7 avsett att tråda i kraft 1969. Detta har

beaktats vid transumeringen av andra stycket.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

derå kammaren inom sig väljer hälf- väljer inom sig.

ten.

Då krigsdelegationen — — — i delegationen.

Val av krigsdelegation skall äga

rum å varje riksdag inom sex dagar

efter dess öppnande. Valet gäller till

dess nytt val av krigsdelegation förrättas,

dock att den som dessförinnan

avgått ur riksdagen ej vidare

skall anses tillhöra delegationen.

Förordnar Konungen om nya val till

båda kamrarna eller den ena av dem,

behålle utan hinder därav delegationens

ledamöter och suppleanter sina

befattningar.

Val av krigsdelegation skall äga

rum å varje riksdag inom sex dagar

efter dess öppnande. Valet gäller till

dess nytt val av krigsdelegation förrättas,

dock att den som dessförinnan

avgått ur riksdagen ej vidare

skall anses tillhöra delegationen.

§ 74.»

Riksdagens valmän och nämnder, Val av konung, tronföljare eller

med undantag av utrikesnämnden, riksföreståndare må ej förrättas av

utse själva inom sig ordförande. riksdagen om icke minst tre fjärde
delar

av ledamöterna äro närvarande.

§ 75.=

1. Företes vid val, som skall av

kammare förrättas, gemensam lista

upptagande namn å så många personer

valet avser och har listan godkänts

av de utav kammaren utsedda

ledamöterna i talmanskonferensen,

framställe talmannen proposition å

godkännande av listan och förldare 1

1. För beredning av val som ankomma

på riksdagen, dock ej sådana

som nämns i 74 §, skall finnas en

valberedning. Om denna och dess

uppgifter meddelas bestämmelser enligt

78 §.

2. Framlägges vid val, som skall

förrättas av riksdagen, gemensam

lista upptagande namn å så många

personer valet avser och har listan

enhälligt godkänts av valberedningen,

framställe talmannen proposition

å godkännande av listan och förldare

därå upptagna personer valda, så
-

1 Utskottets initiativ. I prop. 27 föreslås att paragrafen skall upphävas.

2 I prop. 27 lyder 1 mom. så: »För beredning av val som ankommer på riksdagen skall

finnas en valberedning. Om valberedningen och dess uppgifter meddelas bestämmelser i

den i 78 § omförmäida riksdagsstadgan.» Mom. 2 slutar i prop. så: »i den i 78 § oinförmälda

riksdagsstadgan».

s. 149 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

149

(Nuvarande lydelse)

därå upptagna personer valda, såvida

ej val med slutna sedlar begäres

av minst så många ledamöter som

motsvarar det tal, vilket erhålles, om

samtliga röstberättigade ledamöters

antal delas med siffran för det antal

personer valet avser, ökat med ett.

Har sådan begäran framställts skall

val med slutna sedlar äga rum vid

ett följande sammanträde.

Valet skall, där det ej avser kammarens

ledamöter i talmanskonferensen,

vara proportionellt, om två

eller flera personer skola utses. Närmare

bestämmelser om valet meddelas

uti den i § 78 omförmälda riksdagsstadgan.

2. Val, som förrättas av riksdagens

utskott, nämnder och valmän, skola,

därest begäran därom framställes av

någon ledamot eller valman, ske med

slutna sedlar, och iakttages därvid,

att namnsedlarna, så framt de skola

bliva gällande, böra vara enkla, hoprullade,

omärkta och fria såväl från

all tvetydighet i anseende till personernas

namn som från oriktighet i

anseende till deras antal. Mellan personer,

som vid val undfått lika antal

röster, skiljes genom lottning, när

så erfordras.

Finnas i----_____ —

(Föreslagen lydelse)

vida ej val med slutna sedlar begäres

av minst så många ledamöter

som motsvarar det tal, vilket erhålles,

om samtliga röstberättigade ledamöters

antal delas med siffran för

det antal personer valet avser, ökat

med ett. Har sådan begäran framställts

skall val med slutna sedlar

äga rum vid ett följande sammanträde.

Valet skall, där det ej avser ledamöter

i talmanskonferensen, vara

proportionellt, om två eller flera

personer skola utses. Närmare bestämmelser

om valet meddelas av

riksdagen enligt 78 §.

3. Val, som förrättas av riksdagens

utskott skola, därest begäran därom

framställes av någon ledamot, ske

med slutna sedlar, och iakttages därvid,

att namnsedlarna, så framt de

skola bliva gällande, böra vara enkla,

hoprullade, omärkta och fria såväl

från all tvetydighet i anseende

till personernas namn som från oriktighet

i anseende till deras antal. Mellan

personer, som vid val undfått lika

antal röster, skiljes genom lottning,

när så erfordras.

- äga tillämpning.

§ 76.

Vid justering kan ett beslut ej

ändras, men väl må sådana tillägg

göras, varigenom ingen ändring i

beslutet uppkommer. Ur protokoll

må vid justeringen, med kammarens

bifall och den talandes begivande,

uteslutas dennes uttryck och även

överläggning, som därav följt; dock

Vid justering kan ett beslut ej

ändras, men väl må sådana tillägg

göras, varigenom ingen ändring i beslutet

uppkommer. Ur protokoll må

vid justeringen, med riksdagens bifall

och den talandes begivande, uteslutas

dennes uttryck och även överläggning,

som därav följt; dock kun
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

kunna ej sådana uttryck uteslutas,

på vilka beslutet tydligen sig grundar.

Riksdagsman, som varit frånvarande

då något beslut fattats inom

den kammare han tillhörer, skall äga

att därefter till protokollet anmäla,

det han ej i berörda beslut deltagit,

men icke hava makt att tala å deras

beslut, som därvid närvarit.

Riksdagen fastställer de föreskrifter

om riksdagsarbetets bedrivande,

ordningen hos kamrarna och utskotten

samt inom riksdagen förekommande

val ävensom de övriga bestämmelser

som anses nödiga till

iakttagande jämte grundlagarna

(riksdagsstadga). Vardera kammaren

äger fastställa föreskrifter i ämne,

som angår kammaren enskilt

(ordningsstadga). Ej må något i

dessa stadgor införas, som mot

grundlag eller annan gällande lag

strider.

(Föreslagen lydelse)

na ej sådana uttryck uteslutas, på

vilka beslutet tydligen sig grundar.

77.

Riksdagsman, som varit frånvarande

då något beslut fattats inom

riksdagen, skall äga att därefter till

protokollet anmäla, det han ej i berörda

beslut deltagit, men icke hava

makt att tala å deras beslut, som

därvid närvarit.

78.i

Riksdagen fastställer de föreskrifter

om riksdagsarbetets bedrivande,

ordningen hos riksdagen och utskotten

samt inom riksdagen, utskotten

och andra riksdagens organ förekommande

val ävensom de övriga

bestämmelser som anses nödiga till

iakttagande jämte grundlagarna. Ej

må något införas däri som strider

mot grundlag eller annan lag.

§ 80.1 2

/ mål, som blivit av ständigt eller Från riksdagen utgående expedii

dess ställe särskilt tillsatt utskott tioner uppsättas av riksdagens kansli

handlagda, skola de från riksdagen och undertecknas av talmannen,

utgående skrivelser uppsättas och

expedieras av kansliet hos det utskott,

som ärendet berett.

1 I prop. 27 slutar paragrafen så: »grundlagarna (riksdagsstadga). Ej må något i riksdagsstadgan

införas, som mot grundlag eller annan gällande lag strider».

2 I prop. 27 lyder paragrafen så:

»I mål, som blivit av utskott handlagda, skola de från riksdagen utgående skrivelser uppsättas

och expedieras av kansliet hos det utskott, som ärendet berett.

Uppsättandet och expedierandet av andre riksdagens skrivelser besörjes genom riksdagens

förvaltningskontor.

Ej må expedition över något riksdagens beslut utgå förr än den blivit inför riksdagen

justerad. Från riksdagen utgående expeditioner undertecknas av talmannen.»

s. 151 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

151

(Nuvarande lydelse)

Uppsättandet och expedierandet

av andra för bägge kamrarna gemensamma

skrivelser besörjes genom ett

särskilt riksdagens kansli under inseende

av två inom första och två

inom andra kammaren därtill utsedda

ledamöter (kanslideputerade).

(Uppsättandet och expedierandet

av andra för bägge kamrarna gemensamma

skrivelser besörjes genom

riksdagens förvaltningskontor.)1

Ej må expedition över något riksdagens

beslut utgå förr än den blivit

inför kamrarna justerad. Från riksdagen

utgående expeditioner undertecknas

av talmännen.

§

De i kamrarna förda protokoll

och övriga riksdagshandlingar skola

på statens bekostnad, så tidigt ske

kan, av trycket utgivas, de senare

fullständigt och protokollen i den

mån kamrarna var för sig förordna.

(Föreslagen lydelse)

82.

De i riksdagen förda protokoll och

övriga riksdagshandlingar skola på

statens bekostnad, så tidigt ske kan,

av trycket utgivas, de senare fullständigt

och protokollen i den mån

riksdagen förordnar.

Övergångsbestämmelser1 2

1. Riksdagsordningen skall tillämpas i sin nya lydelse från och med

den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas även

dessförinnan beträffande val till riksdagen som avser uteslutande tid efter

utgången av år 1970.

Ordinarie val till riksdagen enligt 3 § första stycket i paragrafens nya

lydelse skall äga rum första gången år 1970.

Meddelas beslut enligt 30 § om uppskov med valet till riksdagen i september

1970 och om förlängning av de vid utgången av samma år utlöpande

valperioderna, medför beslutet motsvarande uppskov med tillämpningen av

riksdagsordningen i dess nya lydelse.

1 Denna lydelse av 80 § andra stycket har antagits som vilande den 25 maj 1966 (KU

1966:36).

2 Övergångsbestämmelsen i prop. 92 har fogats till dem i prop. 27 som punkt 6 med viss

överarbetning med hänsyn till att den bör syfta även på vissa andrakammarval under år

1970. I 2 mom. har »andra stycket» ändrats till »sjätte stycket».

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

2. Löpande valperioder för kamrarnas ledamöter upphör vid utgången

av år 1970. De må ej förlängas enligt 2 § sjätte stycket.

3. Vad som föreskrives i 58 § tredje stycket i dess äldre lydelse om inverkan

av nya val i hela riket till andra kammaren på fråga om uppskov med

behandlingen av ärende avser även val till riksdagen.

4. Sådan nämnd som avses i 69 § skall tillsättas av den riksdag som sammanträder

närmast efter det paragrafen i sin nya lydelse trätt i tillämpning.

5. Nytt val av ledamöter och suppleanter i riksdagens lönedelegation förrättas

av den riksdag som sammanträder närmast efter det 71 § trätt i tillämpning

i sin nya lydelse.

6. Vid upprättandet av röstlängd år 1970 skall tillämpas den rösträttsålder

som angivits i den nya lydelsen av 14 §.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

153

Bilaga 3

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till riksdagen

Härigenom förordnas i fråga om lagen den 26 november 1920 om val till

riksdagen,1 dels att 1, 2, 12—29, 82 och 91 §§ skall upphöra att gälla, dels

att 30, 33, 35, 36, 38, 53 b, 54—57, 59, 61, 64, 68—70, 73, 74, 76, 79—81, 83—

89, 92, 93, 96 och 97 §§ samt rubriken omedelbart före 76 § skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att rubrikerna omedelbart före 1 §,

rubriken omedelbart före 12 § och rubriken »Om val till andra kammaren»

omedelbart före 30 § skall utgå.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

30 §.2

För valen till andra kammaren in- 1. För val till riksdagen indelas

delas riket i tjuguåtta valkretsar, riket i tjuguåtta valkretsar, nämlinämligen:

gen:

Stockholms stad; — —--— — övriga län.

2. Antalet fasta valkretsmandat i

valkretsarna fastställes av central

myndighet som Konungen bestämmer

(centrala valmyndigheten) före

utgången av mars varje år då ordinarie

val till riksdagen skall hållas.

Härvid tilldelas varje valkrets ett

mandat för varje gång som antalet

röstberättigade i valkretsen är jämnt

delbart med en trehundrationdel av

antalet röstberättigade i hela riket.

De fasta valkretsmandat, som här- 1 2

1 Senaste lydelse av 1,12—14, 28,30,38,53 b, 55, 55 a, 56, 57, 61, 70, 73 och 96 §§ se 1967: 832,

av 15, 19—21, 24 och 83 §§ se 1921: 316, av 17, 68, 69 och 76 §§ se 1944: 84, av 18 och 80 §§ se

1962: 71, av 25 § se 1933: 53, av 26 och 27 §§ se 1949:113, av 33, 35 och 91 §§ se 1963:127,

av 36 § se 1946: 329, av 54 § se 1967: 227, av 59 och 79 §§ se 1952: 264, av 64 och 74 §§ se 1965: 608,

av 81 och 87 §§ se 1940: 550 samt av 93 och 97 §§ se 1964: 128.

2 I anslutning till grundlagsförslaget i prop. 92 om rösträttsåldern har utskottet i förhållande

till prop. 27 gjort ändringen, att ordet »tjugo» ersatts med ordet »nitton» i sista stycket. Jfr

14 § riksdagsordningen i bilaga 2.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

33

För varje kommun skall finnas en

valnämnd av fem inom kommunen

boende personer, vilka utses för fyra

år. Ordförande i denna nämnd jämte

suppleant för honom förordnas av

Konungens befallningshavande före

utgången av året näst efter det, då

allmänna val av kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige ägde rum.

De fyra ledamöterna j ämte lika antal

suppleanter väljas under nyssnämnda

år å tid, då val till befattningar

inom kommunen eljest anställas. Utses

ny valnämnd under annat år än

nu sagts, skall valet avse allenast

den tid, som återstår av löpande fyraårsperiod.

Det åligger kommunalfullmäktiges

och i stad stadsfullmäktiges

ordförande att ofördröjligen om

valet underrätta valnämndens ordförande

samt utan lösen låta tillställa

(Föreslagen lydelse)

efter återstå, tillföras valkretsarna i

ordning efter storleken av de överskott

som uppkommit vid nyssnämnda

fördelning. Mellan lika

överskottstal avgöres företrädet genom

lottning.

Vid tillämpningen av första stycket

beräknas antalet röstberättigade

på grundval av uppgifterna i stommarna

till mantalslängderna för året.

Vid beräkningen anses såsom röstberättigad

varje svensk medborgare,

som uppnått nitton års ålder senast

under närmast föregående kalenderår

och som ej på grund av domstols

förklaring är eller efter uppnådd

myndighetsålder skall förbliva

omyndig.

§•

För varje kommun skall finnas en

valnämnd av fem inom kommunen

boende personer, vilka utses för tre

år. Ordförande i denna nämnd jämte

suppleant för honom förordnas av

Konungens befallningshavande före

utgången av året näst efter det, då

allmänna val av kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige ägde rum.

De fyra ledamöterna jämte lika antal

suppleanter väljas under nyssnämnda

år å tid, då val till befattningar

inom kommunen eljest anställas.

Utses ny valnämnd under annat

år än nu sagts, skall valet avse

allenast den tid, som återstår av löpande

treårsperiod. Det åligger kommunalfullmäktiges

och i stad stadsfullmäktiges

ordförande att ofördröjligen

om valet underrätta valnämndens

ordförande samt utan lö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

envar av de valda ledamöterna och

suppleanterna i valnämnden ett utdrag

av protokollet, i vad dem rörer.

Om de personers namn och bostad,

som blivit till ordförande och suppleant

för honom utsedda, låter

Konungens befallningshavande i

länskungörelserna årligen meddela

underrättelse.

35

Av kommunalfullmäktige eller

stadsfullmäktige lämnat uppdrag att

vara ledamot eller suppleant i valnämnd

må ej annan avsäga sig än

den, som uppnått sextio års ålder,

samt den, vilken eljest uppgiver hinder,

som av fullmäktige godkännes.

36

Menar någon att val av ledamot

eller suppleant i valnämnd icke skett

i laga ordning, eller vill någon klaga

däröver att av honom gjord avsägelse

av uppdrag, som i 35 § avses, icke

godkänts, äge han att hos Konungens

befallningshavande anföra besvär

sist å femtonde dagen, i förra fallet

från den dag valet hölls, och i det

senare fallet från den dag, då det

beslut meddelades, däri rättelse sökes;

och må över Konungens befallningshavandes

utslag i sådant mål

klagan ej föras.

(Föreslagen lydelse)

sen låta tillställa en var av de valda

ledamöterna och suppleanterna i valnämnden

ett utdrag av protokollet, i

vad dem rörer. Om de personers

namn och bostad, som blivit till ordförande

och suppleant för honom

utsedda, låter Konungens befallningshavande

i länskungörelserna

årligen meddela underrättelse.

Är kommun indelad i valdistrikt,

utser valnämnden för varje valdistrikt

tre eller flera personer att

som nämndens deputerade vara valförrättare

i distriktet. Valnämnden

förordnar en av dem att vara ordförande

och utser en att fora protokollet

över valförrättningen.

§•

Var och en som är röstberättigad

vid val till riksdagen och ej har fyllt

sextio år är skyldig att fullgöra uppdrag

som ledamot eller suppleant

i valnämnd eller deputerad för valnämnd,

om han ej har giltigt hinder.

§•

Menar någon att val av ledamot

eller suppleant i valnämnd icke skett

i laga ordning, eller vill någon klaga

däröver att av honom uppgivet hinder

att fullgöra uppdrag, som avses

i 35 §, icke godkänts, äge han att hos

Konungens befallningshavande anföra

besvär sist å femtonde dagen,

i förra fallet från den dag valet hölls,

och i det senare fallet från den dag,

då det beslut meddelades, däri rättelse

sökes; och må över Konungens

befallningshavandes utslag i sådant

mål klagan ej föras.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

38

Allmän röstlängd upprättas före

den 30 juni och skall efter mantalslängden

för året upptaga alla invånare

inom valdistriktet, vilka uppnått

eller under kalenderåret uppnå

en ålder av tjugo år. Envar sådan

person, om vilken upplysning ej vinnes,

att han den 10 juni brister i något

av vad lag stadgar såsom villkor

för rösträtt, antecknas i längden såsom

röstberättigad; dock att i fråga

om den, som först under kalenderåret

uppnått eller uppnår en ålder

av tjugo år, anmärkes, att rösträtt

ej tillkommer honom förr än efter

utgången av löpande kalenderår.

Närmare föreskrifter---— — —

(Föreslagen lydelse)

§•»

Allmän röstlängd upprättas före

den 30 juni och skall efter mantalslängden

för året upptaga alla invånare

inom valdistriktet, vilka uppnått

eller under kalenderåret uppnå

en ålder av nitton år. Envar sådan

person, om vilken upplysning ej vinnes,

att han den 10 juni brister i något

av vad lag stadgar såsom villkor

för rösträtt, antecknas i längden såsom

röstberättigad; dock att i fråga

om den, som först under kalenderåret

uppnått eller uppnår en ålder

av nitton år, anmärkes, att rösträtt

ej tillkommer honom förr än efter

utgången av löpande kalenderår.

----—■ — av Konungen.

53 b

I särskild----—----- —--—

Den som fyller tjugo år det år då

röstlängden upprättas upptages i

denna, om hinder ej föreligger i övrigt.

Därvid anmärkes dock att han

blir röstberättigad först nästa kalenderår.

Framgår i-------—■ —--

§.‘

röstlängden upprättas.

Den som fyller nitton år det år då

röstlängden upprättas upptages i

denna, om hinder ej föreligger i övrigt.

Därvid anmärkes dock att han

blir röstberättigad först nästa kalenderår.

särskild röstlängd.

54

1. Förening med politiskt syfte,

som icke utgör underavdelning av

sådan förening och som har minst

ettusen vid val till riksdagens andra

kammare röstberättigade medlemmar,

(parti) må, i den ordning och

på de villkor här nedan stadgas, erhålla

registrering av ett partinamn

eller en annan beteckning i ord för 1

§•

1. Parti, som ej utgör underavdelning

av politisk sammanslutning

och som har minst ettusen röstberättigade

medlemmar, må, i den

ordning och på de villkor här nedan

stadgas, erhålla registrering av

partibeteckning.

1 I anslutning till grundlagsförslaget i prop. 92 om rösträttsåldern föreslår utskottet dessa

ändringar utöver prop. 27. Jfr 14 § riksdagsordningen i bilaga 2.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

157

(Nuvarande lydelse)

partiet eller för den meningsriktning

partiet företräder (partibeteckning).

2. Ansökan om — —----i riksgäldskontor^.

(Föreslagen lydelse)

3. Partibeteckning må----

4. Registrerad partibeteckning

skall avföras ur registret på ansökan

av det parti, för vilket registreringen

skett, eller ock efter ansökan av annat

parti, där det visas att förstnämnda

parti blivit upplöst eller vid

två på varandra följande val i hela

riket till andra kammaren icke i någon

valkrets anmält kandidater på

sätt i 56 § sägs.

5. Då partibeteckning —---

--ej prövats.

4. Registrerad partibeteckning

skall avföras ur registret på ansökan

av det parti, för vilket registreringen

skett, eller ock efter ansökan av annat

parti, där det visas att förstnämnda

parti blivit upplöst eller vid

två på varandra följande val i hela

riket till riksdagen icke i någon valkrets

anmält kandidater på sätt i

56 § sägs.

--allmänna tidningarna.

6. Parti, som

56 § sägs.

7. När val i hela riket till andra

kammaren skola äga rum, skola i

god tid före valen från departementet

till samtliga Konungens befallningshavande

översändas utdrag ur

registret, upptagande varje partibeteckning

som är registrerad på grund

av ansökan, vilken gjorts, om valen

förrättas på grund av bestämmelsen

i 17 § 1 mom. riksdagsordningen,

senast den 20 juli närmast före valen

samt, om valen förrättas på grund

av Konungens förordnande jämlikt

17 § 2 mom. riksdagsordningen, senast

femte dagen efter det förordnandet

givits. Vid varje beteckning

skall angivas det parti, för vilket

registreringen skett, samt partiets

enligt 6 mom. anmälda ombud.

7. När val i hela riket till riksdagen

skall äga rum, skola i god tid

före valet från departementet till

samtliga Konungens befallningshavande

översändas utdrag ur registret,

upptagande varje partibeteckning

som är registrerad på grund av

ansökan, vilken gjorts, vid ordinarie

val senast den 20 juli närmast före

valet samt vid nyval på grund av förordnande

enligt 108 § regeringsformen

senast femte dagen efter det

förordnandet givits. Vid varje beteckning

skall angivas det parti, för vilket

registreringen skett, samt partiets

enligt 6 mom. anmälda ombud.

Anmäles till

i registerutdragen.

55 §.

1. Val i hela riket till andra kam- 1. Ordinarie val till riksdagen förmår

en förrättas, då valen ske på rättas tredje söndagen i september,

grund av 17 § 1 mom. riksdagsord- Nyval på grund av förordnande enningen,

å tredje söndagen i septem- ligt 108 § regeringsformen förråt
-

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

ber månad samt i fall som i 17 § 2

mom. riksdagsordningen avses, å

den sön- eller helgdag, som av

Konungen bestämmes.

Om valdag,------postverket underrättas.

(Föreslagen lydelse)

tas den sön- eller helgdag som

Konungen bestämmer.

2. Annat val till andra kammaren

än i 1 mom. sägs förrättas å sön- eller

helgdag, som Konungens befallningshavande

sist fyrtionde dagen

förut låter kungöra i ortstidningar;

och skall postverket underrättas om

valdagen.

2. Annat val till riksdagen än i 1

mom. sägs förrättas å sön- eller helgdag,

som Konungens befallningshavande

sist fyrtionde dagen förut låter

kungöra i ortstidningar; och skall

postverket underrättas om valdagen.

55 a §.

Då val i hela riket till andra kammaren

skall förrättas, skall, i den

mån icke Konungen annorledes förordnar,

för envar som enligt röstlängd

är röstberättigad vid valet

upprättas röstkort, utvisande den

röstberättigades namn, yrke eller titel,

det valdistrikt där den röstberättigade

äger anmäla sig till röstning,

dagen för valet samt den Konungens

befallningshavande, som skall verkställa

röstsammanräkning för den

valkrets den röstberättigade tillhör.

Röstkort upprättas för den som är

upptagen i allmän röstlängd av valnämnden

och för den som är upptagen

i särskild röstlängd av

Konungens befallningshavande.

Röstkorten skola-----

Då annat val till andra kammaren

än i första stycket sägs skall förrättas

eller då röstkort förkommit, icke

utsänts eller ej kommit den röstbe
-

Då val i hela riket till riksdagen

skall förrättas, skall, i den mån

icke Konungen annorledes förordnar,

för envar som enligt röstlängd

är röstberättigad vid valet upprättas

röstkort, utvisande den röstberättigades

namn, yrke eller titel, det

valdistrikt där den röstberättigade

äger anmäla sig till röstning, dagen

för valet samt den Konungens befallningshavande,

som skall verkställa

röstsammanräkning för den

valkrets den röstberättigade tillhör.

Röstkort upprättas för den som är

upptagen i allmän röstlängd av

valnämnden och för den som är

upptagen i särskild röstlängd av

Konungens befallningshavande. Röstkort

må upprättas gemensamt för

riksdagsmannaval och kommunalval.

Är väljaren icke röstberättigad

vid samtliga val, skall förhållandet

tydligt angivas å kortet.

de röstberättigade.

Då annat val till riksdagen än i

första stycket sägs skall förrättas

eller då röstkort förkommit, icke utsänts

eller ej kommit den röstberät
-

s. 159 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

159

(Nuvarande lydelse)

rättigade till handa, äger röstberättigad

efter därom gjord framställning

erhålla röstkort. Röstberättigad,

som avses i 70 § 2 eller 3 mom., äger,

innan röstkorten blivit på sätt ovan

i andra stycket sägs översända till

de röstberättigade, efter framställning

erhålla röstkort.

Framställning om —----

Röstkort må------ti

Närmare föreskrifter---- —

(Föreslagen lydelse)

tigade till handa, äger röstberättigad

efter därom gjord framställning erhålla

röstkort. Röstberättigad, som

avses i 70 § 2 eller 3 mom., äger, innan

röstkorten blivit på sätt ovan i

andra stycket sägs översända till de

röstberättigade, efter framställning

erhålla röstkort.

- till honom,

efterrättelse.

--av Konungen.

56 §9

1. Då val---—----

2. Anmälan skall göras skriftligen

genom partiets i registerutdraget angivna

ombud eller genom någon av

honom därtill förordnad person samt

hava inkommit sist å trettiosjunde

dagen före valdagen. Vid anmälan

skola fogas intyg, utvisande att envar

av de anmälda kandidaterna en
-

- valbara personer.

2. Anmälan skall göras skriftligen

genom partiets i registerutdraget angivna

ombud eller genom någon av

honom därtill förordnad person samt

hava inkommit sist å trettiosjunde

dagen före valdagen. Vid anmälan

skola fogas intyg, utvisande att envar

av de anmälda kandidaterna en
-

ligt röstlängd är röstberättigad i val
-

kretsen och senast valdagen uppnått

tjugotre års ålder, ävensom intyg av

varje kandidat, att han lämnat partiet

tillstånd att anmäla honom.

Giver anmälan — — —----anmälan skett.

Senast å — — — —--- intyg ingivas.

3. Två eller flera partier, vilka på

sätt ovan nämnts, anmält kandidater

och vilka ämna samverka med varandra

i kartell vid valet, äga hos

Konungens befallningsliavande gemensamt

anmäla en kartellbeteckning.

Sådan kartellbeteckning skall

tydligt skilja sig från varje i registerutdraget

upptagen partibeteckning

ävensom från kartellbeteckning, som 1

ligt röstlängd är röstberättigad och

senast valdagen uppnått myndig ålder,

ävensom intyg av varje kandidat,

att han lämnat partiet tillstånd

att anmäla honom.

1 I anslutning till utskottets förslag i anledning av grundlagsförslaget i prop. 92 om valbarhetsålder

m. m. föreslår utskottet utöver prop. 27 att orden »tjugutre års» i 2 mom. ersätts med

»myndig». Jfr 26 § riksdagsordningen i bilaga 2.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

tidigare behörigen anmälts för valet.

Anmälan av kartellbeteckning

skall göras skriftligen genom partiernas

i registerutdraget angivna ombud

eller genom personer, som av

ombuden därtill förordnats, samt hava

inkommit till Konungens befallningshavande

senast den dag, som

angives i 2 mom. tredje stycket.

4. Sedan den tid gått till ända,

inom vilken kandidatanmälan må

ändras och anmälan av kartellbeteckning

må ske, skall Konungens

befallningshavande ofördröjligen företaga

slutlig prövning av de inkomna

anmälningarna av kandidater och

kartellbeteckningar. Finnes någon

kandidat icke vara valbar, eller är

icke visat, att lian lämnat partiet tillstånd

att anmäla honom, skall hans

namn å anmälan anses obefintligt.

Över godkända anmälningar upprättar

Konungens befallningshavande

en lista. Å denna uppföras först

anmälda kartellbeteckningar i bokstavsordning

och under varje kartellbeteckning,

likaledes i bokstavsordning,

partibeteckningarna för de partier,

som ingå i kartellen, jämte under

varje partibeteckning de av partiet

anmälda kandidaterna. Därefter

uppföras i bokstavsordning partibeteckningarna

för de partier, vilka

icke anmält kartellbeteckning, jämte

under var och en av dessa partibeteckningar

de av partiet anmälda

kandidaterna. Å listan utsättes även

erinran om bestämmelserna i 59 §

andra och femte styckena. Formulär

till listan fastställes av Konungen.

Över Konungens---— ---

5. Därefter utfärdar Konungens

(Föreslagen lydelse)

3. Sedan den tid gått till ända,

inom vilken kandidatanmälan må

ändras, skall Konungens befallningshavande

ofördröjligen företaga slutlig

prövning av de inkomna anmälningarna

av kandidater. Finnes någon

kandidat icke vara valbar, eller

är icke visat, att han lämnat partiet

tillstånd att anmäla honom, skall

hans namn å anmälan anses obefintligt.

Över godkända anmälningar upprättar

Konungens befallningshavande

en lista. Å denna uppföras partibeteckningarna

i bokstavsordning

och, under varje partibeteckning,

de av partiet anmälda kandidaterna.

Ä listan utsättes även erinran om bestämmelserna

i 59 § sjätte stycket.

Formulär till listan fastställes av

Konungen.

--över valet.

4. Därefter utfärdar Konungens

s. 161 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

161

(Nuvarande lydelse)

befallningshavande omedelbart kungörelse

om valet, vilken anslås på

kommunernas anslagstavlor och införes

i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas

inom valkretsen;

b) dag och------— -—

e) den i 4 mom. omförmälda lista;

f) erinran om-------

g) då val i hela riket till andra

kammaren skola förrättas, erinran

om rätt för väljare att i vissa fall utöva

rösträtt å svenskt fartyg utom

riket.

(Föreslagen lydelse)

befallningshavande omedelbart kungörelse

om valet, vilken anslås på

kommunernas anslagstavlor och införes

i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet fasta valkretsmandat i

valkretsen;

- till röstning;

e) den i 3 mom. omförmälda lista;

— — utlandsmyndighet; samt

g) då val i hela riket till riksdagen

skall förrättas, erinran om rätt för

väljare att i vissa fall utöva rösträtt

å svenskt fartyg utom riket.

Förrättas annat val samtidigt med

riksdagsmannavalet utfärdas gemensam

kungörelse om valen.

57 §.

1. Val förrättas inför valnämnden

eller, om i kommun äro flera valdistrikt,

inför valnämndens deputerade,

varom i 91 § sägs.

1. Val förrättas inför valnämnden

eller, om i kommun äro flera valdistrikt,

inför valnämndens dep;lierade,

varom i 33 § andra stycket

sägs.

Om rätt — —-------i 70—75 §§.

2. Valet äger-----— -— inom vallokalen.

Det åligger -------— avbryta förrättningen.

1 vallokal skola finnas anslagna I vallokal skola finnas anslagna

exemplar av denna lag samt av den exemplar av denna lag samt av den

i 56 § 4 mom. omförmälda lista. i 56 § 3 mom. omförmälda lista.

59 §.

Vid valet skola begagnas valsedlar

av vitt papper utan kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen

utsättas en, två eller tre beteckningar

i ord för viss grupp väljare eller

för samverkande sådana grupper eller

för viss meningsriktning (väljarbeteckning).

Utsättas två eller tre

beteckningar, skola de uppföras den 11

Vid valet skola begagnas valsedlar

av enfärgat gult papper.

Å valsedel skall finnas partibeteckning

samt namn på en eller flera

kandidater.

Partibeteckning bör sättas ovanför

namnen. Överst på valsedeln bör

angivas att valet gäller riksdagen

(valbeteckning) och nederst på se
-

11 —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 2 avd. Nr 20

opaginerad Kontrollera mot PDF

1G2

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

ena under den andra. Användes kartellbeteckning,

som uppförts å den

i 56 § 4 mom. omförmälda lista,

skall den sättas såsom första beteckning

och såsom andra beteckning utsättas

någon av de å listan under

kartellbeteckningen uppförda partibeteckningarna.

Partibeteckning,

som å listan uppförts under kartellbeteckning,

må ej å valsedel upptagas

i annan ordning än nu är sagd.

Annan partibeteckning må användas

antingen såsom första, andra eller

tredje beteckning.

Nedanför namnen må vara såsom

valkretsbeteckning anbragt beteckning

för den valkrets sedeln avser.

Valsedel skall upptaga namnen antingen

i en följd, det ena under det

andra, eller ock på sätt formulär 2

vid denna lag utvisar. — I förra fallet

må namnen å valsedeln vara högst

två utöver det antal riksdagsmän

valet avser. Namnen gälla själva

riksdagsmannaval samt, i den mån

de därvid icke tagas i anspråk, val

av efterträdare för avgången riksdagsman.

— I senare fallet må å sedelns

vänstra sida upptagas högst

två namn utöver det antal riksdagsmän

valet avser. Dessa namn skola

uppföras vart för sig i de särskilda

rummen och gälla själva riksdagsmannavalet

samt, i den mån namnen

därvid icke tagas i anspråk, val av

efterträdare. För efterträdarevalet

må dessutom i motsvarande rum å

sedelns högra sida uppföras högst

två namn för vart och ett av de för

själva riksdagsmannavalet upptagna

namnen. Upptager rum å sedelns

(Föreslagen lydelse)

deln bör angivas vilken valkrets

denna avser (valkretsbeteckning).

Namnen på kandidater skola upptagas

antingen i en följd, det ena

under det andra, eller ock på sätt

formulär 2 vid denna lag utvisar. —

I förra fallet må namnen å valsedeln

vara högst fyra utöver antalet fasta

valkretsmandat i valkretsen. Namnen

gälla själva riksdagsmannavalet

samt, i den mån de därvid icke tagas

i anspråk, val av efterträdare för avgången

riksdagsman. — I senare fallet

må å sedelns vänstra sida upptagas

högst fyra namn utöver antalet

fasta valkretsmandat i valkretsen.

Dessa namn skola uppföras

vart för sig i de särskilda rummen

och gälla själva riksdagsmannavalet

samt, i den mån namnen därvid icke

tagas i anspråk, val av efterträdare.

För efterträdarevalet må dessutom i

motsvarande rum å sedelns högra

sida uppföras högst två namn för

vart och ett av de för själva riksdagsmannavalet

upptagna namnen. Upp
-

s. 163 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

163

(Nuvarande lydelse)

högra sida två namn, skola de förekomma

det ena under det andra.

Har å valsedel utsatts partibeteckning,

som uppförts å den i 56 § 4

mom. omförmälda lista, skall, om

sedeln upptager namnen i en följd,

det ena under det andra, såsom

första namn å sedeln, samt, om

sedeln upptager särskilda efterträdarenamn,

såsom första namn å

dess vänstra sida upptagas namnet

på någon kandidat, som å nämnda

lista uppförts under den beteckningen.

Valsedel bör — —

Envar som anmäler sig till röstning

erhåller vid valbordet ett valkuvert.

Sedan väljaren vid någon av

de i 60 § omförmälda avskilda platser

inlagt sin valsedel i kuvertet och

tillslutit detsamma, överlämnar han

utan dröjsmål personligen kuvertet

till ordföranden.

Väljaren skall, då han överlämnar

valkuvertet, för valförrättaren uppgiva

sitt fullständiga namn och sitt

hemvist inom valdistriktet eller, om

han är upptagen i särskild röstlängd,

den ort i riket där han senast var

kyrkobokförd. Sedan ordföranden

förvissat sig om att väljaren är i

röstlängden upptagen såsom röstberättigad

och tillsett, att kuvertet är

tillslutet och utan annat märke än i

06 § föreskriven ändamålsbeteck
-

(Före slagen lydelse)

tager rum å sedelns högra sida två

namn, skola de förekomma det ena

under det andra.

Har å valsedel utsatts partibeteckning,

som uppförts å den i 56 § 3

mom. omförmälda lista, skall, om

sedeln upptager namnen i en följd,

det ena under det andra, såsom

första namn å sedeln, samt, om

sedeln upptager särskilda efterträdarenamn,

såsom första namn å

dess vänstra sida upptagas namnet

på någon kandidat, som å nämnda

lista uppförts under den beteckningen,

vilka åsyftas.

Anvisningar till vägledning för

valsedels utformning meddelas av

Konungen.

§•

Envar som anmäler sig till röstning

erhåller vid valbordet ett valkuvert,

försett med valbeteckning

för valet. Sedan väljaren vid någon

av de i 60 § omförmälda avskilda

platser inlagt sin valsedel i kuvertet

och tillslutit detsamma, överlämnar

han utan dröjsmål personligen kuvertet

till ordföranden.

Väljaren skall, då han överlämnar

valkuvertet, för valförrättaren uppgiva

sitt fullständiga namn och sitt

hemvist inom valdistriktet eller, om

han är upptagen i särskild röstlängd,

den ort i riket där han senast var

kyrkobokförd. Sedan ordföranden

förvissat sig om att väljaren är i

röstlängden upptagen såsom röstberättigad

vid valet och tillsett, att kuvertet

är tillslutet och utan annat

märke än i 96 § föreskriven ända
-

61

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

ning, nedlägger ordföranden kuvertet

i valurnan, i sammanhang varmed

i röstlängden vid väljarens

namn göres anteckning, att rösträtten

utövats. Valkuvert, som ej är tillslutet

eller som är märkt med annat

kännetecken än föreskriven ändamålsbeteckning,

skall ej mottagas.

Väljare, som--

(Föreslagen lydelse)

målsbeteckning, nedlägger ordföranden

kuvertet i valurnan, i sammanhang

varmed i röstlängden vid väljarens

namn göres anteckning, att

rösträtten utövats. Valkuvert, som ej

är tillslutet eller som är märkt med

annat kännetecken än föreskriven

ändamålsbeteckning, skall ej mottagas,

därtill utser.

64 §.

Valsedelsförsändelse som--—

Finnes att väljaren är röstberättigad,

att ytterkuvertet är av föreskriven

beskaffenhet samt att på ytterkuvertet

äro tecknade förklaring av

väljaren ävensom intyg i behörigt

skick, och förekommer ej skälig anledning

antaga, att ytterkuvertet blivit

efter tillslutandet öppnat, bryter

ordföranden ytterkuvertet; i annat

fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet -------

Är innerkuvertet-------

väljarens valsedel.

Finnes att väljaren är röstberättigad

vid valet, att ytterkuvertet är av

föreskriven beskaffenhet samt att på

ytterkuvertet äro tecknade förklaring

av väljaren ävensom intyg i behörigt

skick, och förekommer ej skä,

1ig anledning antaga, att ytterkuvertet

blivit efter tillslutandet öppnat,

bryter ordföranden ytterkuvertet; i

annat fall skall det ej mottagas.

■---rösträtten utövats.

---det återlämnas.

68 §.

1. När alla------röstningen avslutad.

2. Omedelbart därefter---nyssnämnda personer.

3. Sedan dessa — — -----följande sätt.

a) Valkuverten öppnas —--dessas antal.

d) De valsedlar, vilka icke enligt

bestämmelserna under b) och c)

återinlagts i sina valkuvert eller lagts

åsido, ordnas i grupper sålunda, att

sedlar, vilka äro likalydande med avseende

å väljarbeteckning, sammanföras

i en grupp. Antalet valsedlar i

varje grupp räknas, varefter sedlarna

i varje grupp för sig inläggas i ett

eller flera omslag. Å varje omslag

d) De valsedlar, vilka icke enligt

bestämmelserna under b) och c)

återinlagts i sina valkuvert eller lagts

åsido, ordnas i grupper sålunda, att

sedlar, vilka äro likalydande med avseende

å partibeteckning, sammanföras

i en grupp. Antalet valsedlar i

varje grupp räknas, varefter sedlarna

i varje grupp för sig inläggas i ett

eller flera omslag. Å varje omslag

s. 165 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

165

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

antecknas de inneliggande valsedlar- antecknas de inneliggande valsedlarnas

välj ar beteckning samt antal. nas partibeteckning samt antal.

e) De omslag — — -----å protokollet.

4. I protokollet ---- — ytterligare antecknas:

a) antalet valkuvert —-----

c) antalet valsedlar i varje sådan

grupp, som omförmäles i 3 mom. d),

samt gruppens välj arbeteckning jämte

antalet omslag, vari gruppens sedlar

inlagts.

5. Förrättningen bör utan avbrott

bringas till slut. Därest särskilda

skäl föranleda avbrott, må förrättningen

icke avbrytas i annan ordning

än att, sedan de i 2 mom. föreskrivna

åtgärderna vidtagits, verkställandet

av de i 3 och 4 mom. omförmälda

åtgärderna i sin helhet

uppskjutes, dock icke längre än till

påföljande dag. Innan förrättningen

sålunda avbrytes, skall tid för densammas

fortsättande tillkännagivas;

och skola valkuverten inläggas i omslag,

vilka förseglas under minst två

närvarandes sigill. Dessa omslag

jämte andra till valet hörande handlingar

skola därefter läggas i säkert

förvar; och förrättningen må ej ånyo

företagas, innan valförrättaren inför

öppna dörrar förvissat sig om att de

åsätta sigillen äro obrutna.

69

Sedan valprotokollet upplästs och

dess riktighet bekräftats av ordföranden

och två av de närvarande,

förklaras valförrättningen avslutad.

— sedlar inlagts;

c) antalet valsedlar i varje sådan

grupp, som avses i 3 mom. d), samt

gruppens partibeteckning jämte antalet

omslag, vari gruppens sedlar

inlagts.

5. Förrättningen skall utan avbrott

bringas till slut. Förrättningen

må ej uppehållas av åtgärd som skall

vidtagas i samband med annat val

som hållits samtidigt med valet till

riksdagen.

§•

1. Sedan valprotokollet upplästs

och dess riktighet bekräftats av ordföranden

och två av de närvarande,

förklaras valförrättningen avslutad.

Underrättelse om antalet valsedlar i

varje sådan grupp som avses i 68 §

3 mom. d) och om gruppens partibeteckning

lämnas genast till centrala

valmyndigheten.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

\ alförrättaren skall-----— som värdepost.

2. På grundval av de underrättelser

som inkomma från valdistrikten

fördelar centrala valmyndigheten

preliminärt mandaten i riksdagen enligt

bestämmelserna i riksdagsordningen

och offentliggör resultatet av

fördelningen.

70 §.

1. Är någon------röstlängden uppförd.

2. Kan med------inom riket.

3. Vistas röstberättigad---å

Förekommer, då val till andra

kammaren skola förrättas i hela riket,

anledning till antagande, att

svenskt fartyg kommer att befinna

sig utom riket under den tid, då röstmottagning

enligt 72 § sker inom

riket, äger Konungen på därom gjord

framställning föreskriva, att röstmottagning

utom riket skall, om hinder

härför icke uppkommer, äga rum

å fartyget. Konungen meddelar närmare

bestämmelser om behörighet

att göra sådan framställning och om

den ordning, vari framställningen

skall ske.

fartyget.

Förekommer, då val till riksdagen

skall förrättas i hela riket, anledning

till antagande, att svenskt fartyg

kommer att befinna sig utom riket

under den tid, då röstmottagning enligt

72 § sker inom riket, äger

Konungen på därom gjord framställning

föreskriva, att röstmottagning

utom riket skall, om hinder härför

icke uppkommer, äga rum å fartyget.

Konungen meddelar närmare bestämmelser

om behörighet att göra

sådan framställning och om den ordning,

vari framställningen skall ske.

Vid röstningen

Väljaren skall

Väljaren skall

Finnes ytterkuvertet vara i behörig

ordning ifyllt och föreligger ej

anledning antaga, att väljaren är annan

än den röstkortet eller sjöfartsboken

avser, samt synes, där röstningen

sker före valdagen, den å

kuvertet tecknade uppgiften om an
-

i 96 §.

i riket.

sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig

ordning ifyllt och föreligger ej

anledning antaga, att väljaren är annan

än den röstkortet eller sjöfartsboken

avser, samt synes, där röstningen

sker före valdagen, den å

kuvertet tecknade uppgiften om an
-

73 §.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

167

(Nuvarande lydelse)

ledningen härtill sannolik, erhåller

väljaren av röstmottagaren ett valkuvert.

Väljaren skall

Är valkuvertet tillslutet och utan

annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning,

motlages detsamma;

i annat fall skall det ej mottagas.

Röstmottagaren inlägger i väljarens

närvaro mottaget valkuvert i

ytterkuvertet samt antecknar därå

orten och dagen för avlämnandet.

(Föreslagen lydelse)

ledningen härtill sannolik, erhåller

väljaren av röstmottagaren ett valkuvert,

försett med valbeteckning för

valet.

till röstmottagaren.

Är valkuvertet tillslutet och utan

annat märke än föreskriven ändam

ålsbeteckning, mottages detsamma;

i annat fall skall det ej mottagas.

Röstmottagaren inlägger i väljarens

närvaro mottaget valkuvert i

ytterkuvertet, tillsluter ytterkuvertet

samt antecknar därå orten och dagen

för avlämnandet.

I sammanhang--— fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren

ytterkuvertet.

74 §.

Äkta make, vilken röstar i den

ordning som i 70 § sägs, äger därvid

avgiva valsedel jämväl för andra

maken. För sådant fall skall valsedelsförsändelse

anordnas på sätt

och inom tid som i 62 § sägs.

Äkta make, vilken röstar i den

ordning som i 70 § sägs, äger därvid

även för andra maken avgiva

valsedel avseende samma val eller

annat val som äger rum samtidigt.

För sådant fall skall valsedelsförsändelse

anordnas på sätt och inom

tid som i 62 § sägs.

Äkta make,------anordnat försändelsen.

Finnes att ytterkuvertet är i behörig

ordning ifyllt samt att valsedelsförsändelsen

är i behörigt skick och

tillsluten, mottages försändelsen; i

annat fall skall den ej mottagas.

Röstmottagaren inlägger i avlämnarens

närvaro mottagen försändelse i

ytterkuvertet, tillsluter ytterkuvertet

samt antecknar därå orten och dagen

för avlämnandet.

1 sammanhang------omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren

ytterkuvertet.

Finnes att ytterkuvertet är i behö

rig ordning ifyllt samt att valsedelsförsändelsen

är i behörigt skick och

tillsluten, mottages försändelsen; i

annat fall skall den ej mottagas.

Röstmottagaren inlägger i avlämnarens

närvaro mottagen försändelse i

ytterkuvertet samt antecknar därå

orten och dagen för avlämnandet.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Om rösternas sammanräknande och

valets avslutande.

Sammanräkning av

Kungörelse om sammanräkningen

skall senast dagen förut anslås offentligen

och införas i ortstidningar.

Det åligger--

Om rösternas sammanräknande, mandatens

fördelning oeh valets avslutande.

— efter valdagen.

Vid förrättningen prövar Konungens

befallningshavande valsedlarnas

giltighet och bestämmer ordningen

mellan namnen på valsedlarna för

varje parti.

Om förrättningen utfärdas kungörelse

med uppgift i förekommande

fall om den ordningsföljd vari sammanräkningen,

därest hinder icke

möter, kommer att företagas för olika

val. Sådan kungörelse skall se
-

nast dagen före förrättningens början

anslås offentligen och införas i

ortstidningar.

— — anledningen härtill.

76 §.

79 §.

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt

papper;

å vilken finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt;

vilken saknar väljarbeteckning;

vilken upptager väljarbeteckning

å annat ställe än ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar

ovanför namnen;

vilken annorledes än såsom första

beteckning upptager kartellbeteckning,

som uppförts å den i 56 § 4

mom. omförmälda lista, eller såsom

första beteckning upptager dylik

kartellbeteckning utan att såsom

andra beteckning upptaga någon av

de å nämnda lista under kartellbeteckningen

uppförda partibeteckningarna;
-

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än enfärgat

gult papper; dock skall, om valsedel

har den färg som föreskrivits

för annat val vilket förrättats samtidigt,

denna avvikelse icke föranleda

att sedeln blir ogiltig;

å vilken finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller

upptager mer än en partibeteckning;

s. 169 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

169

(Nuvarande lydelse)

vilken upptager någon å omförmälda

lista under kartellbeteckning

uppförd partibeteckning annorledes

än såsom andra beteckning under

denna kartellbeteckning;

vilken upptager valkretsbeteckning

å annat ställe än nedanför namnen;
vilken

icke upptager något giltigt

namn; dock att då samtliga namn

skola av anledning, som i 80 § andra

stycket sägs, anses såsom obefintliga,

valsedeln likväl skall tillgodoräknas

den A-grupp, B-grupp och Cgrupp

sedeln jämlikt 81 § på grund

av sin välj ar beteckning skall tillhöra.

Finnas i ett valkuvert två likalydande

valsedlar, skall allenast en sedel

räknas. Finnas i annat fall än nu

sagts i ett valkuvert två valsedlar eller

finnas i ett valkuvert flera än två

valsedlar, äro de alla ogilla. Där i

valkuvert finnes jämte valsedel annat

än sådan sedel, år valsedeln ogill.

80

Är något — —------—

Är å valsedel utsatt partibeteckning,

som uppförts å den i 56 § 4

mom. omförmälda lista, men har

icke å sedeln, om den upptager namnen

i en följd, det ena under det

andra, såsom första namn, samt, om

sedeln upptager särskilda efterträdarenamn,

såsom första namn å

dess vänstra sida upptagits namnet

på någon kandidat, som å nämnda

lista uppförts under den beteckningen,

anses samtliga namn å valsedeln

såsom obefintliga. Vid bedömandet

av vilket namn som skall

anses som det första skall hänsyn

(Föreslagen lydelse)

vilken icke upptager något giltigt

namn; dock att då samtliga namn

skola av anledning, som i 80 § andra

stycket sägs, anses såsom obefintliga,

valsedeln likväl skall tillgodoräknas

det parti vars partibeteckning den

bär.

Finnes i ett valkuvert mer än en

valsedel, äro valsedlarna ogiltiga. Innehåller

valkuvertet två eller tre valsedlar

och bära alla samma partibeteckning,

skall dock en valsedel

tillgodoräknas det angivna partiet.

De på valsedeln upptagna namnen

anses som obefintliga.

§•

såsom obefintligt.

Är å valsedel utsatt partibeteckning,

som uppförts å den i 56 § 3

mom. omförmälda lista, men har

icke å sedeln, om den upptager namnen

i en följd, det ena under det

andra, såsom första namn, samt, om

sedeln upptager särskilda efterträdarenamn,

såsom första namn å

dess vänstra sida upptagits namnet

på någon kandidat, som å nämnda

lista uppförts under den beteckningen,

anses samtliga namn å valsedeln

såsom obefintliga. Vid bedömandet

av vilket namn som skall

anses som det första skall hänsyn

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

icke tagas till namn, som enligt icke tagas till namn, som enligt

första stycket är att betrakta såsom första stycket är att betrakta såsom

obefintligt. obefintligt.

Återstår efter ------— såsom obefintliga.

För val -—------ såsom obefintligt.

81 §.

1. För rösternas sammanräknande

ordnas valsedlarna efter väljarbcteckning,

varom i 59 § andra stycket

sägs, sålunda, att valsedlar med samma

första beteckning sammanföras i

särskilda grupper (A-grupper).

Förekomma inom A-grupp valsedlar

med en andra beteckning, ordnas

A-gruppens sedlar efter sådan beteckning

(B-grupper). Till A-gruppen

hörande sedlar med endast en

beteckning anses tillhöra en särskild

B-grupp.

Förekomma inom B-grupp valsedlar

med en tredje beteckning, ordnas

B-gruppens sedlar efter sådan beteckning

(C-grupper). Till B-gruppen

hörande sedlar med endast två

beteckningar anses tillhöra en särskild

C-grupp.

2. a) För varje C-grupp bestämmes

i erforderlig utsträckning genom särskilda

sammanräkningar ordning

mellan de namn å gruppens valsedlar,

vilka avse själva riksdagsmannaval.

Vid varje sammanräkning gäller

valsedel allenast för ett namn.

b) Vid första sammanräkningen

gäller valsedel för det namn, som

står först å sedeln.

C-gruppens valsedlar ordnas i

namngrupper så, att sedlar med samma

första namn bilda en namngrupp.

Valsedlarna inom varje namn
-

1. Sedan valsedlarna ordnats efter

partibeteckning, bestämmes i erforderlig

utsträckning genom särskilda

sammanräkningar för varje parti

ordning mellan de namn å partiets

valsedlar, vilka avse själva riksdagsmannaval.

Vid varje sammanräkning gäller

valsedel allenast för ett namn.

2. Vid första sammanräkningen

gäller valsedel för det namn, som

står först å sedeln.

Partiets valsedlar ordnas i grupper

så, att sedlar med samma första

namn bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje grupp råk
-

s. 171 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

171

(Nuvarande lydelse)

grupp räknas, och deras antal utgör

namngruppens rösttal. Samma tal är

också jämförelsetal för det namn,

som står först på namngruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är

störst, erhåller första platsen i ordningen.

c) Vid varje följande sammanräkning

gäller valsedel för det namn,

vilket, bortsett från namn, som redan

erhållit plats i ordningen, står

främst å sedeln.

Den eller de namngrupper, vilkas

valsedlar vid närmast föregående

sammanräkning gällde för det namn,

som erhöll plats i ordningen, upplösas,

och nämnda valsedlar ordnas i

nya namngrupper så, att sedlar, som

vid den pågående sammanräkningen

gälla för ett och samma namn, bilda

en namngrupp; däremot bibehållas

övriga befintliga namngrupper oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad

namngrupp räknas och deras antal

utgör namngruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande

valsedlar, beräknas rösttal och

jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med

rösttalet för den namngrupp eller

sammanlagda rösttalet för de namngrupper,

vilkas valsedlar gälla för

namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är

lika med dess rösttal, där icke namngrupp

av valsedlar, som gälla för

namnet, deltagit i besättandet av förut

utdelad plats. Har så skett, erhålles

namnets jämförelsetal genom att

dela dess rösttal med det tal, som

(Föreslagen lydelse)

nas, och deras antal utgör gruppens

rösttal. Samma tal är också jämförelsetal

för det namn, som står först

på gruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är

störst, erhåller första platsen i ordningen.

3. Vid varje följande sammanräkning

gäller valsedel för det namn,

vilket, bortsett från namn, som redan

erhållit plats i ordningen, står

främst å sedeln.

Den eller de grupper, vilkas valsedlar

vid närmast föregående sammanräkning

gällde för det namn,

som erhöll plats i ordningen, upplösas,

och nämnda valsedlar ordnas i

nya grupper så, att sedlar, som vid

den pågående sammanräkningen gälla

för ett och samma namn, bilda en

grupp; däremot bibehållas övriga befintliga

grupper oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad

grupp räknas, och deras antal utgör

gruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande

valsedlar, beräknas rösttal och

jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med

rösttalet för den grupp eller sammanlagda

rösttalet för de grupper,

vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är

lika med dess rösttal, där icke grupp

av valsedlar, som gälla för namnet,

deltagit i besättandet av förut utdelad

plats. Har så skett, erhålles namnets

jämförelsetal genom att dess

rösttal delas med det tal, som motsvarar

den del gruppen tagit i besät
-

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

motsvarar den del namngruppen tagit

i besättandet av plats eller platser,

som utdelats (namngruppens

platstal), ökat med 1, eller, om flera

namngrupper av valsedlar, som gälla

för namnet, deltagit i besättandet av

förut utdelad plats, med dessa namngruppers

sammanlagda platstal, ökat

med 1. Platstalet för en namngrupp

beräknas sålunda, att namngruppens

rösttal delas med största jämförelsetalet

vid sammanräkningen närmast

före namngruppens bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är

störst, erhåller plats i ordningen.

d) Bråktal, som uppkommer vid

delning, beräknas i decimaler, två till

antalet. Höjning av den sista decimalsiffran

må ej äga rum.

3. För varje B-grupp bestämmes i

erforderlig utsträckning genom särskilda

sammanräkningar ordning

mellan de namn å gruppens valsedlar,

vilka avse själva riksdagsmannaval

t. Därvid anses namnen å varje

C-grupps valsedlar förekomma i den

jämlikt 2 mom. bestämda ordning

och tillämpas i övrigt de i nämnda

mom. angivna grunder.

4. För varje A-grupp bestämmes i

erforderlig utsträckning genom särskilda

sammanräkningar ordning

mellan de namn å gruppens valsedlar,

vilka avse själva riksdagsmannavalet.

Därvid anses namnen å varje

B-grupps valsedlar förekomma i

den jämlikt 3 mom. bestämda ordning

och tillämpas i övrigt de i 2

mom. angivna grunder.

5. Skola två eller flera platser besättas,

fördelas de mellan de olika

A-grupperna sålunda, att platserna,

en efter annan, tilldelas den A
-

(Föreslagen lydelse)

tandet av plats eller platser, som utdelats

(gruppens platstal), ökat med

1, eller, om flera grupper av valsedlar,

som gälla för namnet, deltagit i

besättandet av förut utdelad plats,

med dessa gruppers sammanlagda

platstal, ökat med 1. Platstalet för en

grupp beräknas sålunda, att gruppens

rösttal delas med största jämförelsetalet

vid sammanräkningen

närmast före gruppens bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är

störst, erhåller plats i ordningen.

4. Bråktal, som uppkommer vid

delning beräknas med två decimaler.

Den sista decimalsiffran får ej höjas.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

173

(Nuvarande lydelse)

grupp, vilken för varje gång uppvisar

det största av nedan angivna jämförelsetal.

Plats, som blivit en A-grupp

tilldelad, besättes genast så, att Agruppens

första plats tillerkännes

den, vars namn är det första i ordningen

inom A-gruppen, A-gruppens

andra plats den, som bär andra namnet

i ordningen, A-gruppens tredje

plats den, som bär tredje namnet i

ordningen, och så vidare efter samma

grund, ändå att den, som är berättigad

till platsen, redan fått sig

tillerkänd plats från en eller flera

andra A-grupper.

Jämförelsetalet är lika med Agruppens

rösttal, så länge A-gruppen

ännu icke fått sig någon plats

tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet

för varje gång så, att Agruppens

rösttal delas med det tal,

som motsvarar antalet av A-gruppen

tilldelade platser, ökat med 1. Har

samma person erhållit platser från

två A-grupper, skall dock, vid beräkning

av det antal platser, som utdelats,

vardera platsen anses blott såsom

en halv plats; har någon erhållit

platser från 3 A-grupper, anses

varje sådan plats såsom en tredjedels

plats; och så vidare efter samma

grund.

Har en A-grupp redan fått sig tilldelad

plats så många gånger, som

motsvarar de å gruppens valsedlar

upptagna namn, vilka avse själva

riksdagsmannavalet, varder den från

vidare jämförelse utesluten.

6. Skall blott en plats besättas, tillfaller

platsen den, vars namn står

främst i ordningen inom den Agrupp,

som, enligt vad i 5 mom. sägs,

har största jämförelsetalet.

(Föreslagen lydelse)

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1908

(Nuvarande lydelse)

7. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal

skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

(Föreslagen lydelse)

5. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal

skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

83 §.i

Vid rösternas------- Konungen fastställes.

Samtliga valsedlar — —----valet gäller.

Kan förrättningen icke bringas till

slut på en dag eller blir det eljest

nödvändigt att uppskjuta eller avbryta

densamma, skola alla valsedlar

inläggas i omslag, vilka förseglas

under minst två närvarandes sigill.

Dessa omslag jämte andra till valet

börande handlingar skola därefter

läggas i säkert förvar. Förrättningen

må ej återupptagas, innan de närvarande

förvissat sig om att de

åsätta sigillen äro obrutna.

84 §.

Kan förrättningen icke på en dag

bringas till slut, eller varder eljest

nödigt att densamma uppskjuta eller

avbryta, skola alla valsedlar inläggas

i omslag, vilka förseglas under minst

två närvarandes sigill. Dessa omslag

jämte andra till valet hörande handlingar

skola därefter läggas i säkert

förvar; och må förrättningen ej ånyo

företagas, innan de närvarande förvissat

sig om att de åsätta sigillen

äro obrutna. 1

Resultatet av sammanräkningen

kungöres omedelbart genom uppläsning

av protokollet. Med denna uppläsning

är förrättningen avslutad.

Protokollet tillställes ofördröjligen

centrala valmyndigheten.

1 I prop. 27 föreslås följande lydelse av tredje stycket: »Kan förrättningen icke på en dag

bringas till slut, eller varder eljest nödigt att densamma uppskjuta eller avbryta, skola alla valsedlar

inläggas i omslag, vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa omslag jämte

andra till valet hörande handlingar skola därefter läggas i säkert förvar; ocli må förrättningen ej

ånyo företagas, innan de närvarande förvissat sig om alt de åsätta sigillen äro obrutna.»

s. 175 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

175

(Nuvarande lydelse)

85

Valets utgång kungöres omedelbart

genom uppläsning av valprotokollet.

Med protokollets uppläsning

är valförrättningen avslutad.

(Föreslagen lydelse)

§-‘

1. Mandaten i riksdagen fördelas

av centrala valmyndigheten på

grundval av sammanräkningsprotokollen

och med tillämpning av 16—

19 §§ riksdagsordningen. Myndigheten

fastställer även vilka personer

som skola erhålla mandaten.

Har i en valkrets ordning enligt

81 § icke bestämts mellan tillräckligt

många namn för att de mandat

som ett parti erhållit i valkretsen

skall kunna besättas med kandidater,

skall Konungens b ef ältning shavande

på anmodan av centrala valmyndigheten

vid ny förrättning, som

kungöres enligt 76 §, återupptaga

sammanräkningen för att bestämma

ytterligare namn i ordningen.

2. Har enligt sammanräkningsprotokoll

samma kandidat fått plats

i ordning enligt 81 § i mer än en valkrets

eller för mer än ett parti och

skulle han till följd därav erhålla

mandat i mer än en valkrets eller för

mer än ett parti, skall han tillträda

det mandat, för vilket hans jämförelsetal

är störst. Mellan lika jämförelsetal

avgöres företrädet genom

lottning. Vid fastställandet av vem

som skall erhålla mandat, som han

ej tillträder, anses det som om han

ej varit kandidat vid valet.

3. Centrala valmyndigheten tillkännagiver

ofördröjligen valets ut- I

1 I prop. 27 föreslås följande lydelse av mom. 2: »Har enligt---mer än ett parti, ankom
mer

det på honom att bestämma vilket mandat han skall tillträda. Vid fastställande av vem som

skall erhålla mandat, som han ej tillträder, anses det som om han ej varit kandidat vid valet.

I fall som avses i första stycket skall centrala valmyndigheten skriftligen förelägga den för

flera mandat upptagne kandidaten att inom fyra dagar från dagen för föreläggandet inkomma

med uppgift om vilket mandat han önskar tillträda. Inkommer han icke med sådan uppgift

inom föreskriven tid, erhåller han icke något mandat. Vid fastställande av vilka personer som

skola tillträda mandaten anses det som om han icke varit kandidat till något av dem.»

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

86

Fullmakt för vald riksdagsman

utfärdas av Konungens befallningshavande.

Sådan fullmakt skall hava

följande lydelse:

» Vid röstsammanräkning, som den

... (dag, månad, år) ... hållits för

... (valkretsens namn), har» N. N.

»blivit utsedd till ledamot av riksdagens

andra kammare för en tid av

fyra år, räknade från och med den

1 januari nästkommande år» (eller

om valet hållits efter fyraårsperiodens

början: »för tiden till den 1 januari

år...»); »varom detta länder

till bevis och fullmakt.» Ort och tid.

87

1. Har någon, som blivit vald till

riksdagsman, avsagt sig uppdraget

eller eljest avgått före utgången av

den tid, för vilken han blivit vald,

då skall Konungens befallningshavande

ofördröjligen vid offentlig förrättning,

så kungjord, som i 26 §

sägs, verkställa ny röstsammanräk
-

(Föreslagen lydelse)

gång genom kungörelse i allmänna

tidningarna. Genom kungörelsens

införande är valet avslutat. Måste

centrala valmyndighetens förrättning

enligt denna paragraf uppskjutas

eller avbrytas, skola sammanräkningsprotokollen

från valkretsarna

och övriga handlingar som röra

valet läggas i säkert förvar. Efter

förrättningens slut skola de handlingar

som röra valet förvaras till

utgången av den tid valet gäller.

4. Anvisningar för centrala valmyndighetens

förrättning enligt denna

paragraf meddelas av Konungen.

§•

Fullmakt för riksdagsledamot utfärdas

av centrala valmyndigheten.

Sådan fullmakt skall hava följande

lydelse:

N. N. »har för en tid av tre år, räknade

från och med den 1 januari

... (år)» (eller om valet hållits på

grund av förordnande enligt 108 § regeringsformen:

»för tiden till den 1

januari... /år/»); »utsetts till ledamot

av riksdagen för ... (partiets

namn) i ... (valkretsens namn)

varom detta länder till bevis och fullmakt.

» Ort och tid.

1. Har någon, som blivit vald till

riksdagsman, avsagt sig uppdraget

eller eljest avgått före utgången av

den tid, för vilken han blivit vald,

då skall Konungens befallningshavande

ofördröjligen vid offentlig förrättning,

varom senast dagen förut

kungörelse anslås offentligen och

s. 177 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

177

(Nuvarande lydelse)

ning inom den A-grupp, för vilken

den avgångne blivit vald. Blev den

avgångne vald för flera A-grupper,

skall sammanräkningen ske inom

den A-grupp, från vilken plats först

tilldelades honom.

Vid den nya sammanräkningen tages

hänsyn blott till de valsedlar, vilka

upptaga den avgångnes namn och

på grund därav gällde för detta

namn vid den sammanräkning, då

namnet tilldelades plats i ordningen

inom A-gruppen. Varje valsedel gäller

såsom hel röst. Med iakttagande

av att namn å någon, som blivit genom

valet utsedd till riksdagsman,

anses såsom obefintligt, skall röstvärdet

tillgodoräknas det namn, som

står främst bland de för den avgångne

riksdagsmannen särskilt upptagna

efterträdarenamnen eller, om sådant

namn ej finnes, det namn för

själva riksdagsmannavalet, som står

främst å sedeln, eller, om ej heller

sådant namn finnes, det namn, som

står främst bland samtliga efterträdarenamnen

å sedeln. Den som erhållit

högsta rösttalet inträde såsom

ledamot i den avgångnes ställe. Mellan

lika rösttal skilje lotten.

Efter sammanräkningens avslutande

skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

2. Lag samma vare, där riksdagsman,

som blivit utsedd jämlikt 1

12''—Bihang till riksdagens protokoll

(Föreslagen lydelse)

införes i ortstidningar, verkställa ny

röstsammanräkning inom det parti,

för vilket den avgångne blivit vald.

Vid den nya sammanräkningen tages

hänsyn blott till de valsedlar, vilka

gällde för den avgångnes namn

vid den sammanräkning, då namnet

tilldelades plats i ordningen. Varje

valsedel gäller såsom hel röst. Med

iakttagande av att namn å någon,

som blivit genom valet utsedd till

riksdagsman, anses såsom obefintligt,

skall röstvärdet tillgodoräknas

det namn, som står främst av de för

den avgångne riksdagsmannen särskilt

upptagna efterträdarenamnen,

eller, om sådant namn ej finnes, det

namn för själva riksdagsmannavalet,

som står främst å sedeln, eller, om

ej heller sådant namn finnes, det

namn, som står främst bland samtliga

efterträdarenamnen å sedeln.

Den som fått högsta rösttalet skall

intaga den avgångnes plats i ordningen.

Mellan lika rösttal skilje lotten.

Vid förrättning för ny sammanräkning

skall Konungens befallningshavande

i protokoll upptaga de föreliggande

omständigheterna och angiva

vem som skall intaga den avgångnes

plats i ordningen. Efter

sammanräkningens avslutande skall

protokollet uppläsas och valsedlarna

åter inläggas under försegling. Protokollet

tillställes ofördröjligen centrala

valmyndigheten.

2. Lag samma vare, där riksdagsman,

som blivit utsedd efter sam1968.

5 samt. 2 avd. Nr 20

opaginerad Kontrollera mot PDF

1/8 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

mom., avgått före utgången av den manräkning enligt 1 mom., avgått

tid, för vilken lian blivit utsedd; och före utgången av den tid, för vilken

skall vid den nya sammanräkningen han blivit utsedd. Vid den nya samsåsom

förut hänsyn tagas blott till manräkningen skall såsom förut

de valsedlar, vilka upptaga den först hänsyn tagas blott till de valsedlar,

avgångnes namn och på grund därav som gällde för den först avgångnes

gällde för detta namn vid den sam- namn vid den sammanräkning, då

manräkning, då namnet tilldelades namnet tilldelades plats i ordningen,

plats i ordningen inom A-gruppen.

88 S.

Vid förrättning, som i nästföregående

paragraf avses, skall Konungens

befallningshavande i protokoll

upptaga de föreliggande omständigheterna

samt vilken på grund därav

skall inträda i den avgångnes ställe.

Sedan detta protokoll vid förrättningen

upplästs, utfärde Konungens

befallningshavande omedelbart fullmakt

för den sålunda utsedde.

Sådan fullmakt skall vara av följande

lydelse:

»Sedan» N. N. »blivit utsedd till

ledamot av riksdagens andra kammare

för ... (valkretsens namn) för

en tid av fyra år, räknade från och

med den 1 januari år ...» (eller om

den avgångne utsetts först efter fyraårsperiodens

början: »för tiden till

den 1 januari år ...»), »men denna

plats blivit ledig, har vid förrättning

enligt 87 § av lagen om val till

riksdagen» N. N. »blivit utsedd att

inträda såsom ledamot av nämnda

kammare för tiden till den 1 januari

år ...» (eller om förrättningen hållits

före fyraårsperiodens början:

»för sagda tid»); »varom detta länder

till bevis och fullmakt.» Ort och

tid.

1. Finnes i fall, som avses i 87 §,

icke på valsedlarna namn på någon

kandidat, som kan intaga den avgångnes

plats i ordningen, skall detta

angivas i protokollet över förrättningen.

Det ankommer i sådant fall

på centrala valmyndigheten att med

tillämpning av 18 § riksdagsordningen

flytta mandatet till annan

valkrets. Mandatet tillfaller där den,

som vid själva riksdagsmannaval

stått närmast i tur att erhålla mandat.

Kan mandatet icke besättas i någon

valkrets, skall det vara obesatt

under återstoden av valperioden.

Om det behöves för tillämpning av

föreskrifterna i första stycket, skall

Konungens befallningshavande på

anmodan av centrala valmyndigheten

vid ny förrättning, som kungöres på

sätt i 76 § sägs, återupptaga sammanräkningen

för att fastställa ordning

mellan de namn å partis valsedlar,

vilka avse själva riksdagsmannavalet.

Bestämmelserna i första och andra

styckena äga tillämpning även när

fel, som på besvär över den omedelbara

utgången av valet förklarats ha

förekommit, är sådant att det ej kan

avgöras, vem som i valkretsen bör intaga

den avgångnes plats i ordningen.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

179

(Nuvarande lydelse)

89

Finnes, i fall, som i 87 § avses, å

där omförmälda valsedlar icke namn

å någon, som kan inträda såsom ledamot

i den avgångnes ställe, då

skall ngtt val anställas för besättande

av den lediga platsen.

Samma lag vare, där fel, som på

besvär över den omedelbara utgången

av valet förklarats hava förelupit,

år sådant, att det ej kan avgöras,

vem som bör inträda i den avgångnes

ställe.

92

Om besvär över val till andra kammaren

är stadgat i riksdagsordningen.

(Föreslagen lydelse)

2. Avgår riksdagsman, som utsetts

enligt denna paragraf, före utgången

av den tid, för vilken han blivit utsedd,

anses han vid tillämpning av

87 § ha blivit vald vid själva riksdagsmannavalet.

§•

Sedan ny ledamot utsetts i avgången

ledamots ställe eller det fastställts

att ny ledamot icke kunnat utses, utfärdar

centrala valmyndigheten kungörelse

därom i allmänna tidningarna.

Har ny ledamot utsetts, utfärdar

myndigheten omedelbart fullmakt

för honom.

Fullmakt för ledamot av riksdagen

som utsetts i avgången ledamots

ställe skall vara av följande lydelse:

»Sedan» N. N. »utsetts till ledamot

av riksdagen för ... (partiets namn)

i ... (valkretsens namn) för en tid

av tre år, räknade från och med den

1 januari... (år)» (eller om den avgångne

utsetts först efter treårsperiodens

början: »för tiden till den 1

januari... /år/» ), »men detta mandat

blivit ledigt, har efter ny sammanräkning»

(eller om 88 § tillämpats:

»efter flyttning av mandatet

till... /valkretsens namn/») N. N.

»utsetts att inträda som ledamot av

riksdagen på det lediga mandatet för

tiden till den 1 januari... (år)» (eller

om förrättningen hållits före treårsperiodens

början: »för samma

tid»); »varom detta länder till bevis

och fullmakt.» Ort och tid.

§•

Besvär över val till riksdagen ställas

till Konungen och skola vid äventyr

av talans förlust ha inkommit

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

till centrala valmyndigheten inom

tio dagar från den dag då kungörelse

om valets utgång intogs i allmänna

tidningarna. Så snart besvär inkommit,

översändes avskrift av besvären

till Konungens b ef ältningshavande

med anmodan att skyndsamt

inkomma med yttrande över besvären

till Konungen. Efter besvärstidens

utgång kungör centrala valmyndigheten

skyndsamt samtliga inkomna

besvär i allmänna tidningarna.

Därvid utsättes viss kort tid,

inom vilken förklaring över besvären

må avgivas till myndigheten. Efter

utgången av förklaringstiden insänder

myndigheten ofördröjligen

besvärshandlingarna och inkomna

förklaringar till Konungen.

Den som vill anföra besvär äger

inom tre dagar efter begäran därom

erhålla utdrag av protokoll hos

Konungens befallning shav ande eller

av sådan handling hos centrala valmyndigheten

som visar hur fördelningen

av mandaten i riksdagen har

skett.

93

I de ärenden rörande val till andra

kammaren, varom i denna lag förmäles,

må det vara envar tillåtet att,

under iakttagande av behörig tid och

ordning, på eget äventyr till myndighet

insända handlingar i betalt brev

med allmänna posten.

§•

I de ärenden rörande val till riksdagen,

varom i denna lag förmäles,

må det vara envar tillåtet att, under

iakttagande av behörig tid och ordning,

på eget äventyr till myndighet

insända handlingar i betalt brev med

allmänna posten.

96 §.

Kuvert, varom förmäles i 60, 62, Kuvert, varom förmäles i 60, 62,

63 och 73 §§, skola vara av ogenom- 63 och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt

papper samt, vad varje sär- skinligt papper av samma färg

skilt slag angår, lika till storlek och som valsedel för riksdagsmannavalet

s. 181 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

181

(Nuvarande lydelse)

beskaffenhet. Kuverten skola vara

försedda med ändamålsbeteckning

enligt av Konungen fastställda formulär.

Kuverten skola tillverkas endast

genom statsverkets försorg samt

på dess bekostnad tillhandahållas

valnämnden. Kuvert som avses i 60,

62 och 73 §§ tillställas på statsverkets

bekostnad även röstmottagare.

I 62 och 63 §§ omförmälda kuvert

ävensom ytterkuvert som avses i

73 § skola på statsverkets bekostnad

tillhandahållas jämväl i riksdagen

representerat politiskt parti.

162----------

Det åligger — -—- ---— — — —

Blanketter till--------

97 I

I riksdagen representerat politiskt

parti äger vid val till andra kammaren,

i den omfattning och ordning

Konungen bestämmer, erhålla gottgörelse

av statsverket för kostnaderna

för de valsedlar partiet låtit iordningställa

för valet.

(Föreslagen lydelse)

samt, vad varje särskilt slag angår,

lika till storlek och beskaffenhet.

Kuverten skola vara försedda med ändamålsbeteckning

enligt av Konungen

fastställda formulär. Kuverten

skola tillverkas endast genom statsverkets

försorg samt på dess bekostnad

tillhandahållas valnämnden. Kuvert

som avses i 60, 62 och 73 §§ tillställas

på statsverkets bekostnad

även röstmottagare. I 62 och 63 §§

omförmälda kuvert ävensom ytterkuvert

som avses i 73 § skola på

statsverkets bekostnad tillhandahållas

jämväl i riksdagen representerat

parti.

— — äger rum.

----— 73 §§ sägs.

--tillhandahållas valnämnden.

§•

Papper för framställning av valsedlar

för val till riksdagen tillhandahålles

kostnadsfritt av statsverket

enligt de närmare bestämmelser som

meddelas av Konungen.

I riksdagen representerat parti erhåller

dessutom i den omfattning och

ordning som Konungen bestämmer

gottgörelse av statsverket för kostnader

för iordningställande av sådana

valsedlar.

Denna lag träder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen

och riksdagsordningen, som riksdagen antagit såsom vilande med anledning

av förslagen i Ivungl. Maj :ts proposition nr 27 till 1968 års riksdag och förslagen

under 1) och 2) i Kungl. Maj :ts proposition nr 92 till samma riksdag,

slutligt antagits och erhållit kraft av grundlag. Före den 1 januari 1971 skall

s. 182 Kontrollera mot PDF

182 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

de nya bestämmelserna dock tillämpas endast i fråga om val till riksdagen,

som avser uteslutande tid efter utgången av år 1970, och vid upprättandet

av röstlängd år 1970.1 1

Vid tillämpning av 54 § 4 mom. i dess nya lydelse skall val i hela riket till

riksdagens andra kammare jämställas med val i hela riket till riksdagen.

1 Med hänsyn till de förslag beträffande 30, 38, 53 a och 56 §§ som utskottet framlagt i anslutning

till prop. 92 har i detta stycke utöver texten enligt prop. 27 tillfogats »och förslagen under

1) och 2) i Kungl. Maj:ts proposition nr 92* samt »och vid upprättandet av röstlängd år 1970*.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

183

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, dels att 45 § kommunala vallagen den 6 juni 19301

skall upphöra att gälla, dels att 3 § 1—3 mom., 5 §, 8 §, 11 § 1 mom., 19 §

1 mom., 20 § 1 och 4 mom., 23, 25 och 30 §§, 33 § 2 mom., 34, 38, 39, 43, 46

och 47 §§, 52 § 2 mom. samt 53, 60 och 60 a §§ samma lag skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

3

1 m o m. Vid val av landstingsmän

eller av k o m m u n a 1- fullmäktige eller stadsfullmäktige

skall varje kommun eller

del av kommun, som enligt lagen

om val till riksdagen utgör valdistrikt

vid val till riksdagens andra

kammare, bilda ett valdistrikt.

2 mom. Vid val av municipalf

u 11 mäktige skall varje

municipalsamhälle bilda ett valdistrikt.

Dock skall, där municipalsamhälle

helt sammanfaller med

två eller flera valdistrikt vid val till

riksdagens andra kammare, varje sådant

distrikt utgöra ett valdistrikt

jämväl vid val av municipalfullmäktige.

Ingå eljest delar av municipalsamhälle

i olika valdistrikt vid val

till andra kammaren, må länsstyrelsen,

när skäl därtill äro, förordna,

(Föreslagen lydelse)

§•

1 m o m. Vid val av landstingsmän

eller av k o m m u n alful

1 m ä k t i g e eller stadsfullmäktige

skall varje kommun eller

del av kommun, som enligt lagen

om val till riksdagen utgör valdistrikt

vid val till riksdagen, bilda

ett valdistrikt.

2 mom. Vid val av munici
palf

ull mäktige skall varje

municipalsamhälle bilda ett valdistrikt.

Dock skall, där municipalsamhälle

helt sammanfaller med två

eller flera valdistrikt vid val till riksdagen,

varje sådant distrikt utgöra

ett valdistrikt jämväl vid val av municipalfullmäktige.

Ingå eljest delar

av municipalsamhälle i olika valdistrikt

vid val till riksdagen, må länsstyrelsen,

när skäl därtill äro, förordna,

att varje sådan del skall bilda

1 Senaste lydelse av 3 § 2 mom. se 1946: 191, av 5 §, 19 § 1 mom., 34 och 43 §§ se 1963: 128,

av 8 § se 1965: 607, av 11 § 1 mom., 20 § 4 mom. och 33 § 2 mom. se 1942:177, av 20 § 1 mom.

och 60 § se 1967: 833, av 23 och 38 §§ se 1962: 72, av 25 § se 1952: 265, av 30 och 39 §§ se 1965: 609

samt av 60 a § se 1966: 682.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

att varje sådan del skall bilda eget

valdistrikt vid val av municipalfullmäktige.

3 m o m. Vid val av k y r k of

ullmäktige skall varje församling

eller, där församling är för dylikt

val delad i valkretsar, varje sådan

valkrets bilda ett valdistrikt. Där

på grund av bestämmelserna i lagen

om val till riksdagen delar av församlingen

eller av valkretsen ingå i

olika valdistrikt vid val till riksdagens

andra kammare, skall dock varje

sådan del bilda eget valdistrikt

vid val av kyrkofullmäktige. När

skäl därtill äro, må länsstyrelsen

förordna, att delar av församling eller

valkrets, vilka enligt dessa bestämmelser

skulle var för sig bilda

eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige,

dock skola vid sådant val

tillsammans utgöra ett valdistrikt.

5

Kommunalval förrättas inför den

valnämnd, som enligt lagen om val

till riksdagen har att förrätta val till

riksdagens andra kammare för kommunen,

eller, om i kommunen äro

flera valdistrikt, inför deputerade,

som valnämnden utser. Beträffande

deputerade som nu sagts äger 91 §

lagen om val till riksdagen motsvarande

tillämpning.

Meddelar länsstyrelse-----

8

I röstlängden skola enligt mantalslängden

för året upptagas alla

inom valdistriktet mantalsskrivna

personer, vilka uppnått eller under

kalenderåret uppnå en ålder av tju
-

(Föreslagen lydelse)

eget valdistrikt vid val av municipalfullmäktige.

3 m o m. Vid val av k y r k of

ullmäktige skall varje församling

eller, där församling är för dylikt

val delad i valkretsar, varje sådan

valkrets bilda ett valdistrikt. Där

på grund av bestämmelserna i lagen

om val till riksdagen delar av församlingen

eller av valkretsen ingå i

olika valdistrikt vid val till riksdagen,

skall dock varje sådan del bilda

eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige.

När skäl därtill äro, må

länsstyrelsen förordna, att delar av

församling eller valkrets, vilka enligt

dessa bestämmelser skulle var för

sig bilda eget valdistrikt vid val av

kyrkofullmäktige, dock skola vid sådant

val tillsammans utgöra ett valdistrikt.

§•

Kommunalval förrättas inför den

valnämnd eller de deputerade, som

enligt lagen om val till riksdagen har

att förrätta sådant val för kommunen.

--skall förrättas.

§•

I röstlängden skola enligt mantalslängden

för året upptagas alla inom

valdistriktet mantalsskrivna personer,

vilka uppnått eller under kalenderåret

uppnå en ålder av nitton år,

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

go år, med angivande för var och en,

huruvida han äger eller saknar rösträtt

vid val av kommunal- eller

stadsfullmäktige och landstingsmän.

Envar sådan person, om vilken

upplysning ej vinnes, att han den 10

juni brister i något av vad lag stadgar

såsom villkor för rösträtt vid val,

som i första stycket sägs, antecknas

i längden såsom röstberättigad; dock

att i fråga om den, som först under

kalenderåret uppnått eller uppnår

en ålder av tjugo år, anmärlces, att

rösträtt ej tillkommer honom förr

än efter utgången av löpande kalenderår.

Där en---------- —

Närmare föreskrifter — ----—

(Föreslagen lydelse)

med angivande för var och en, huruvida

han äger eller saknar rösträtt

vid val av kommunal- eller stadsfullmäktige

och landstingsmän.

Envar sådan person, om vilken

upplysning ej vinnes, att han den

10 juni brister i något av vad lag

stadgar såsom villkor för rösträtt vid

val, som i första stycket sägs, antecknas

i längden såsom röstberättigad;

dock att i fråga om den, som först

under kalenderåret uppnått eller

uppnår en ålder av nitton år, anmärkes,

att rösträtt ej tillkommer

honom förr än efter utgången av

löpande kalenderår,

i längden.

---— -— av Konungen.

11

1 mom. Allmänna kommunalval

skola förrättas, val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige

tredje söndagen i september

månad, val av m u n i c i p a 1 f u lira

ä k t i g e första söndagen i oktober

månad samt val av k y r k ofullmäktige

tredje söndagen i

sistnämnda månad.

§•

1 m o m. Allmänna kommunalval

skola förrättas, val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige

och stadsfullmäkt

i g e samma dag som ordinarie val

till riksdagen äger rum samt val

av municipalfullmäktige

första söndagen och val av k y r k ofullmäktige

tredje söndagen i

oktober.

19 §•

1 m o m. Då kommunalval skall

förrättas, skall, i den mån icke

Konungen annorledes förordar, för

envar i röstlängden som röstberättigad

vid valet upptagen person genom

valnämndens försorg upprättas röstkort,

utvisande den röstberättigades

namn, yrke eller titel, det valdistrikt

den röstberättigade tillhör, dagen för

valet samt den myndighet, som skall

1 m o in. Då kommunalval skall

förrättas, skall, i den mån icke

Konungen annorledes förordnar, för

envar i röstlängden som röstberättigad

vid valet upptagen person genom

valnämndens försorg upprättas röstkort,

utvisande den röstberättigades

namn, yrke eller titel, det valdistrikt

den röstberättigade tillhör, dagen för

valet samt den myndighet, som skall

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

verkställa röstsammanräkning för

den valkrets den röstberättigade tillhör.

Röstkort må upprättas gemensamt

för flera kommunalval. Är väljaren

icke röstberättigad vid samtliga

valen, skall förhållandet tydligt

angivas å kortet.

Röstkorten skola — -—

Upprättande och--

(Föreslagen lydelse)

verkställa röstsammanräkning för

den valkrets den röstberättigade tillhör.

Röstkort må upprättas gemensamt

för flera val. Är väljaren icke

röstberättigad vid samtliga val, skall

förhållandet tydligt angivas å kortet.

— de röstberättigade.

— vid valet.

20 §.

1 mom. När val — — —--— i ortstidningar.

I kungörelsen-------utom riket.

4 mom. I fråga om Stockholm

gäller vad särskilt är stadgat om

kungörande av val av stadsfullmäktige

och kyrkofullmäktige.

Förrättas flera val samtidigt, utfärdas

gemensam kungörelse om

valen.

4 mom. I fråga om Stockholm

gäller vad särskilt är stadgat om

kungörande av val av kyrkofullmäktige.

23 §.

Val är omedelbart och sker med

slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Ovanför namnen skall å valsedel

utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord

för viss grupp av väljare eller för

viss meningsriktning). Ovanför partibeteckningen

må förekomma en

kartellbeteckning (beteckning i ord

för två eller flera vid valet samverkande

partier) och mellan partibeteckning

och namnen en fraktionsbeteckning

(beteckning i ord för viss

grupp av väljare eller viss meningsriktning

inom partiet). Nedanför

namnen må vara anbragt, såsom valbeteckning,

en av beteckningarna

»landstingsmannavah, »kommunalfullmäktigvah,

» municipalfullmäk
-

Val är omedelbart och sker med

slutna sedlar. Vid val av landstingsman

skola begagnas valsedlar av enfärgat

blått papper och vid annat val

valsedlar av vitt papper.

-i valsedel skall finnas partibeteckning

samt namn på en eller flera kandidater.

Partibeteckning bör sättas ovanför

namnen, överst på valsedel bör

angivas det val valsedeln avser (valbeteckning)

och nederst på sedeln

bör angivas vilken valkrets denna avser

(valkretsbeteckning).

s. 187 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

187

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

tigvah, »stadsfullmäktigvah, »kyrkofullmäktigval

för församlingen»,

»kyrkofullmäktigval för samfälligheten»

eller »kyrkofullmäktigval för

skoldistriktet» eller annan beteckning

i ord för ifrågavarande slag av

val ävensom, såsom valkretsbeteckning,

beteckning för den valkrets sedeln

avser.

Valsedel bör — —----vilka åsyftas.

Är något------såsom obefintliga.

25

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt

papper;

å vilken finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt;

vilken saknar partibeteckning;

vilken upptager parti-, kartell- eller

fraktionsbeteckning å annat ställe

än ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar

ovanför namnen;

vilken upptager valbeteckning eller

valkretsbeteckning å annat ställe

än nedanför namnen; eller

vilken icke upptager något giltigt

namn.

Har valsedel försetts med valkretsbeteckning

avseende annan valkrets

än den som väljaren tillhör, skall

den omständigheten icke föranleda

att sedeln ogillas.

Finnas i ett valkuvert två likalydande

valsedlar, skall allenast en sedel

räknas.

Har vid val, vilket förrättats i sam
-

Anvisningar till vägledning för

valsedels utformning meddelas av

Konungen.

§•

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat papper

än sådant som i 23 § första stycket

föreskrivits för det val, vid vilket

sedeln avgivits; dock skall, om valsedel

har den färg som föreskrivits

för annat val vilket förrättats samtidigt,

denna avvikelse icke föranleda

att sedeln blir ogiltig;

å vilken finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller

upptager mer än en partibeteckning;

eller

vilken icke upptager något giltigt

namn.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

band med ett eller två andra val, avgivits

en eller ock två likalydande

valsedlar, försedda med valbeteckning

för det andra valet eller något

av de andra valen, skall med iakttagande

av vad i tredje stycket sägs,

angivna förhållande icke föranleda,

att sedeln ogillas.

Finnas i ett valkuvert, som avlämnats

vid val förrättat i samband med

ett eller två andra val, två valsedlar,

av vilka den ena är försedd med valbeteckning

för det förstnämnda valet

och den andra är försedd med

valbeteckning för det andra eller något

av de andra valen, skall endast

sedeln med valbeteckning för det val,

varvid valkuvertet avgivits, räknas.

Finnas i annat fall än nu sagts i ett

valkuvert två valsedlar eller finnas i

ett valkuvert flera än två valsedlar,

äro de alla ogilla.

Där i valkuvert finnes jämte valsedel

annat än sådan sedel, är valsedeln

ogill.

30 §.

Valsedelsförsändelse som---— -

Finnes att väljaren är röstberättigad,

att ytterkuvertet är av föreskriven

beskaffenhet samt att på ytterkuvertet

äro tecknade förklaring av

väljaren ävensom intyg i behörigt

skick, och förekommer ej skälig anledning

antaga, att ytterkuvertet blivit

efter tillslutandet öppnat, bryter

ordföranden ytterkuvertet; i annat

fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet

Är innerkuvertet

2 mom. Omedelbart därefter uttagas

valkuverten ur valurnan och

(Föreslagen lydelse)

Finnes i ett valkuvert mer än en

valsedel, äro valsedlarna ogiltiga.

Innehåller valkuvertet två eller tre

valsedlar och bära alla samma partibeteckning,

skall dock en valsedel

tillgodoräknas det angivna partiet.

De på valsedeln upptagna namnen

anses som obefintliga.

-----väljarens valsedel.

Finnes att väljaren är röstberättigad

vid valet, att ytterkuvertet är av

föreskriven beskaffenhet samt att på

ytterkuvertet äro tecknade förklaring

av väljaren ävensom intyg i behörigt

skick, och förekommer ej skälig

anledning antaga, att ytterkuvertet

blivit efter tillslutandet öppnat,

bryter ordföranden ytterkuvertet; i

annat fall skall det ej mottagas.

- rösträtten utövats.

- det återlämnas.

33 §.

2 m o m. Så snart det kan ske efter

röstningens avslutande uttagas

s. 189 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

189

(Nuvarande lydelse)

räknas oöppnade. I det protokoll,

som i överensstämmelse med särskilda

av Konungen fastställda formulär

och i formulären givna anvisningar

skall föras vid förrättningen, antecknas

antalet valkuvert. Jämväl räknas

och upptages i protokollet antalet

personer, som enligt anteckningarna

i röstlängden deltagit i valet. Därefter

tillkännagives såväl antalet valkuvert

som antalet nyssnämnda personer.

Där särskilda val förrättas å

samma dag inför samma valförrättare,

skall dessutom anteckning om

detta förhållande göras i protokollet

för varje val.

(Föreslagen lydelse)

valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse

med särskilda av

Konungen fastställda formulär och

i formulären givna anvisningar skall

föras vid förrättningen, antecknas

antalet valkuvert. Jämväl räknas och

upptages i protokollet antalet personer,

som enligt anteckningarna i

röstlängden deltagit i valet. Därefter

tillkännagives såväl antalet valkuvert

som antalet nyssnämnda personer.

Sedan i--— — -—

a) Valkuverten öppnas

34 §.

- — följande sätt.

--— dessas antal.

d) De valsedlar, vilka icke enligt

bestämmelserna under b) och c)

återinlagts i sina valkuvert eller lagts

åsido, ordnas i grupper sålunda, att

sedlar, vilka äro likalydande med avseende

å väljarbeteckning (kartell-,

parti- och fraktionsbeteckning), sammanföras

i en grupp. Antalet valsedlar

i varje grupp räknas, varefter

sedlarna i varje grupp för sig inläggas

i ett eller flera omslag. Å varje

omslag antecknas de inneliggande

valsedlarnas väljarbeteckning samt 1

d) De valsedlar, vilka icke enligt

bestämmelserna under b) och c)

återinlagts i sina valkuvert eller lagts

åsido, ordnas i grupper sålunda, att

sedlar, vilka äro likalydande med

avseende å partibeteckning, sammanföras

i en grupp. Antalet valsedlar

i varje grupp räknas, varefter

sedlarna i varje grupp för sig inläggas

i ett eller flera omslag. Å varje

omslag antecknas de inneliggande

valsedlarnas partibeteckning samt

antal.

antal.

e) De omslag,---— — — å protokollet.

f) I protokollet —---— — ytterligare antecknas:

1) antalet valkuvert----

3) antalet valsedlar i varje sådan

grupp, som omförmäles i d),

samt gruppens väljarbeteckning j ämte

antalet omslag, vari gruppens sedlar

inlagts.

— — sedlar inlagts;

3) antalet valsedlar i varje sådan

grupp, som omförmäles i d), samt

gruppens partibeteckning jämte antalet

omslag, vari gruppens sedlar

inlagts.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

g) Förrättningen bör-----— äro obrutna.

h) Sedan de --------- som värdepost.

i) När val av landstingsmän, kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige

förrättas samtidigt med val till

riksdagen, skola de åtgärder som avses

i 33 § 2 mom. och i denna paragraf

under a)—f) anstå till dess

valförrättningen angående riksdagsmannavalet

avslutats.

38 §.

Vid röstningen — —---— — — — i 60

Väljaren skall------och postadress.

Väljaren skall----- — -— sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet —--röstningen avser.

Väljaren skall---till röstmottagaren.

Är valkuvert tillslutet och utan

annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning,

mottages detsamma;

i annat fall skall det ej mottagas.

Röstmottagaren inlägger i väljarens

närvaro mottaget valkuvert i

ytterkuvertet samt antecknar därå

orten och dagen för avlämnandet. I

§•

Är valkuvert tillslutet och utan annat

märke än föreskriven ändamålsbeteckning,

mottages detsamma; i

annat fall skall det ej mottagas.

Röstmottagaren inlägger i väljarens

närvaro mottaget valkuvert i ytterkuvertet,

tillsluter ytterkuvertet samt

antecknar därå orten och dagen för

avlämnandet.

I sammanhang-------fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren

ytterkuvertet.

39

Äkta make, vilken röstar i den

ordning, som i 35 § sägs, äger därvid

jämväl för andra maken avgiva

valsedel, avseende samma val eller

annat kommunalval, som äger rum

samtidigt. För sådant fall skall valsedelsförsändelse

anordnas på sätt

och inom tid, som i 28 § sägs.

Äkta make,---------

Finnes att ytterkuvertet är i behörig

ordning ifyllt samt att valsedelsförsändelsen

är i behörigt skick och

tillsluten, mottages försändelsen; i

§•

Äkta make, vilken röstar i den

ordning som i 35 § sägs, äger därvid’

även för andra maken avgiva valsedel,

avseende samma val eller annal

val, som äger rum samtidigt. För sådant

fall skall valsedelsförsändelse

anordnas på sätt och inom tid, somt

i 28 § sägs.

anordnat försändelsen.

Finnes att ytterkuvertet är i behörig

ordning ifyllt samt att valsedelsförsändelsen

är i behörigt skick och

tillsluten, mottages försändelsen; ii

s. 191 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

191

(Föreslagen lydelse)

annat fall skall den ej mottagas.

Röstmottagaren inlägger i avlämnarens

närvaro mottagen försändelse i

ytterkuvertet, tillsluter ytterkuvertet

samt antecknar därå orten och dagen

för avlämnandet.

I sammanhang---omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren

ytterkuvertet.

43 §.

(Nuvarande lydelse)

annat fall skall den ej mottagas.

Röstmottagaren inlägger i avlämnarens

närvaro mottagen försändelse i

ytterkuvertet samt antecknar därå

orten och dagen för avlämnandet.

Sammanräkning verkställes vid

offentlig förrättning, som skall påbörjas

så snart ske kan, dock icke

förrän å åttonde dagen efter valdagen.

Om förrättningen utfärdas kungörelse

med uppgift i förekommande

fall å den ordningsföljd, vari sammanräkningen,

därest hinder icke

möter, kommer att företagas för olika

val. Sådan kungörelse skall senast

sex dagar före förrättningens

början införas i en eller flera av ortens

mest spridda tidningar.

Det åligger -----

Sammanräkning verkställes vid

offentlig förrättning, som skall påbörjas

så snart ske kan, dock icke

förrän å åttonde dagen efter valdagen

och ej heller förrän sammanräkning

av samtidigt förrättat val

till riksdagen avslutats.

Om förrättningen utfärdas kungörelse

med uppgift i förekommande

fall om den ordningsföljd, vari sammanräkningen,

därest hinder icke

möter, kommer att företagas för olika

val. Sådan kungörelse skall senast

dagen före förrättningens början anslås

offentligen och införas i ortstidningar.

— anledningen härtill.

46 §.

1 m o m. a) För varje C-grupp bestämmes

i erforderlig utsträckning

genom särskilda sammanräkningar

ordning mellan de namn å C-gruppens

valsedlar, vilka ej avse allenast

val av suppleant eller efterträdare.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel

allenast för ett namn.

b) Vid första sammanräkningen

gäller valsedel för det namn, som

står först å sedeln. C-gruppens valsedlar

ordnas i namngrupper så, att

sedlar med samma första namn bilda

1 m o m. Sedan valsedlarna ordnats

ef ter partibeteckning, skall inom

varje parti i erforderlig utsträckning

genom särskilda sammanräkningar

bestämmas ordning mellan de namn

å partiets valsedlar, vilka ej avse allenast

val av suppleant eller efterträdare.

Vid varje sammanräkning gäller

valsedel allenast för ett namn.

Vid första sammanräkningen gäller

valsedel för det namn, som står

först å sedeln.

en namngrupp.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

Valsedlarna inom varje namngrupp

räknas, och deras antal utgör

namngruppens rösttal. Samma tal är

också jämförelsetal för det namn,

som står först på namngruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är

störst, erhåller första platsen i ordningen.

c) Vid varje följande sammanräkning

gäller valsedel för det namn,

vilket, bortsett från namn, som redan

erhållit plats i ordningen, står

främst å sedeln.

Den eller de namngrupper, vilkas

valsedlar vid närmast föregående

sammanräkning gällde för det namn,

som erhöll plats i ordningen, upplösas,

och nämnda valsedlar ordnas i

nya namngrupper så, att sedlar, som

vid den pågående sammanräkningen

gälla för ett och samma namn, bilda

en namngrupp; däremot bibehållas

övriga befintliga namngrupper oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad

namngrupp räknas, och deras

antal utgör namngruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande

valsedlar, beräknas rösttal och

jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med

rösttalet eller sammanlagda rösttalet

för den eller de namngrupper, vilkas

valsedlar gälla för namnet. Jämförelsetalet

för ett namn är lika med dess

rösttal, där icke namngrupp av valsedlar,

som gälla för namnet, deltagit

i besättandet av förut utdelad

plats. Har så skett, erhålles namnets

(Föreslagen lydelse)

Partiets valsedlar ordnas i grupper

så, att sedlar med samma första

namn bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje grupp räknas,

och deras antal utgör gruppens

rösttal. Samma tal är också jämförelsetal

för det namn, som står först

på gruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är

störst, erhåller första platsen i ordningen.

Vid varje följande sammanräkning

gäller valsedel för det namn,

vilket, bortsett från namn, som redan

erhållit plats i ordningen, står främst

å sedeln.

Den eller de grupper, vilkas valsedlar

vid närmast föregående sammanräkning

gällde för det namn,

som erhöll plats i ordningen, upplösas,

och nämnda valsedlar ordnas i

nya grupper så, att sedlar, som vid

den pågående sammanräkningen gälla

för ett och samma namn, bilda en

grupp; däremot bibehållas övriga befintliga

grupper oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad

grupp räknas, och deras antal utgör

gruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande

valsedlar, beräknas rösttal och

jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med

rösttalet för den grupp, eller sammanlagda

rösttalet för de grupper,

vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är

lika med dess rösttal, där icke grupp

av valsedlar, som gälla för namnet,

deltagit i besättandet av förut utdelad

plats. Har så skett, erhålles namnets

jämförelsetal genom att dess

s. 193 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

193

(Nuvarande lydelse)

jämförelsetal genom att dela dess

rösttal med namngruppens platstal,

ökat med 1, eller om flera namngrupper

av valsedlar, som gälla för

namnet, deltagit i besättandet av förut

utdelad plats, med dessa namngruppers

sammanlagda platstal, ökat

med 1. Platstalet för en namngrupp

motsvarar den del, namngruppen tagit

i besättandet av plats eller platser,

som förut utdelats, och beräknas

sålunda, att namngruppens rösttal

delas med största jämförelsetalet

vid sammanräkningen närmast före

namngruppens bildande. Bråktal,

som uppkommer vid delning, beräknas

i decimaler, två till antalet; höjning

av den sista decimalsiffran må

ej äga rum.

Det namn, vars jämförelsetal är

störst, erhåller plats i ordningen.

2 mom. För varje B-grupp bestämmes

i erforderlig utsträckning

genom särskilda sammanräkningar

ordning mellan de namn å B-gruppens

valsedlar, vilka ej avse allenast

val av suppleant eller efterträdare.

Därvid anses namnen å varje Cgrupps

valsedlar förekomma i den

jämlikt 1 mom. bestämda ordningen

och tillämpas i övrigt de i nämnda

moment angivna grunderna.

3 mom. För varje A-grupp bestämmes

i erforderlig utsträckning

genom särskilda sammanräkningar

ordning mellan de namn å A-gruppens

valsedlar, vilka ej avse allenast

val av suppleant eller efterträdare.

Därvid anses namnen å varje B13

— Bihang till riksdagens protokoll

(Föreslagen lydelse)

rösttal delas med det tal, som motsvarar

den del, gruppen tagit i besättandet

av plats eller platser, som

utdelats (gruppens platstal), ökat

med 1, eller, om flera grupper av valsedlar,

som gälla för namnet, deltagit

i besättandet av förut utdelad

plats, med dessa gruppers sammanlagda

platstal, ökat med 1. Platstalet

för en grupp beräknas sålunda, att

gruppens rösttal delas med största

jämförelsetalet vid sammanräkningen

närmast före gruppens bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är

störst, erhåller plats i ordningen.

Bråktal, som uppkommer vid delning,

beräknas med två decimaler.

Den sista decimalsiffran får ej höjas.

1968. 5 samt. 2 avd. Nr 20

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

grupps valsedlar förekomma i den

jämlikt 2 mom. bestämda ordningen

och tillämpas i övrigt de i 1 mom.

angivna grunderna.

4 mom. Skola genom valet två

eller flera platser besättas, fördelas

de mellan de olika A-grupperna sålunda,

att platserna, en efter annan,

tilldelas den A-grupp, som för varje

gång uppvisar det största av nedan

angivna jämförelsetal. Plats, som blivit

en A-grupp tilldelad, besattes genast

så, att A-gruppens första plats

tillerkännes den, vilkens namn är det

första i ordningen inom A-gruppen,

A-gruppens andra plats den, som bär

andra namnet i ordningen, A-gruppens

tredje plats den, som bär tredje

namnet i ordningen, och så vidare

efter samma grund, ändå att den,

som är berättigad till platsen, redan

fått sig tillerkänd plats från en eller

flera andra A-grupper.

Jämförelsetalet är lika med Agruppens

rösttal, så länge A-gruppen

ännu icke fått säg någon plats tilldelad.

Därefter beräknas jämförelsetalet

för varje gång så, att A-gruppens

rösttal delas med det tal, som motsvarar

antalet av A-gruppen tilldelade

platser, ökat med 1. Har samma

person erhållit platser från två Agrupper,

skall dock vid beräkning av

det antal platser, som utdelats, vardera

platsen anses blott såsom en

halv plats; har någon erhållit platser

från tre A-grupper, anses varje

sådan plats såsom en tredjedels

plats; och så vidare efter samma

grund.

Har en A-grupp redan fått sig tilldelad

plats så många gånger, som

motsvarar de å A-gruppens valsed
-

(Föreslagen lydelse)

2 m o m. Skola två eller flera

platser besättas, fördelas de mellan

de olika partierna sålunda, att platserna,

en efter annan, tilldelas det

parti, vilket för varje gång uppvisar

det största av nedan angivna jämförelsetal.

Plats, som blivit ett parti

tilldelad, besättes genast så, att partiets

första plats tillerkännes den,

vars namn är det första i ordningen

inom partiet, partiets andra plats

den, som bär andra namnet i ordningen,

partiets tredje plats den, som

bär tredje namnet i ordningen, och

så vidare efter samma grund, ändå

att den, som är berättigad till platsen,

redan fått sig tillerkänd plats

från ett eller flera andra partier.

Jämförelsetalet beräknas, så länge

partiet ännu icke fått sig någon plats

tilldelad, genom att partiets rösttal

delas med 1,4. Därefter beräknas

jämförelsetalet för varje gång så, att

partiets rösttal delas med det tal,

som är 1 högre än det dubbla antalet

av partiet tilldelade platser. Har

samma person erhållit platser från

två partier, skall dock, vid beräkningav

det antal platser som utdelats, vardera

platsen anses blott såsom en

halv plats; har någon erhållit platser

från tre partier, anses varje sådan

plats såsom en tredjedels plats; och

så vidare efter samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad

plats så många gånger, som motsvarar

de å partiets valsedlar upptag
-

s. 195 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

195

(Nuvarande lydelse)

lar upptagna namnen, vilka ej avse

allenast val av suppleant eller efterträdare,

skall den uteslutas från vidare

jämförelse.

5 mom. Skall blott en plats besättas

tillfaller platsen den, vilkens

namn står främst i ordningen inom

den A-grupp, som, enligt vad i 4

mom. sägs, har största jämförelsetalet.

6 mom. Mellan lika rösttal eller

jämförelsetal skall, där så erfordras,

skiljas genom lottning.

47

Sedan val av landstingsman

avslutats, skola suppleanter utses sålunda,

att för varje landstingsman

inom den A-grupp, för vilken han

blivit vald, företagas så många, dock

minst två, nya sammanräkningar,

som A-gruppen erhållit platser. Har

landstingsman fått sig tillerkänd

plats från flera A-grupper, anses han

vald för den A-grupp, från vilken

plats först tilldelades honom.

Vid varje sammanräkning tages

hänsyn blott till de valsedlar, vilka

upptaga landstingsmannens namn

och på grund därav gällde för detta

namn vid den sammanräkning, då

namnet tilldelades plats i ordningen

inom A-gruppen. Varje valsedel gäller

såsom hel röst. Med iakttagande

av att namn å någon, som blivit genom

valet utsedd till landstingsman

eller till suppleant för den landstingsman

sammanräkningen avser,

anses såsom obefintligt, skall röstvärdet

tillgodoräknas det namn, som

står främst av de för den ifrågavarande

landstingsmannen särskilt

upptagna suppleantnamnen eller, om

(Föreslagen lydelse)

na namn, vilka ej avse allenast val

av suppleant eller efterträdare, skall

det uteslutas från Andare jämförelse.

3 mom. Skall blott en plats besättas,

tillfaller platsen den, vars

namn står främst i ordningen inom

det parti, som, enligt vad i 2 mom.

sägs, har största jämförelsetalet.

4 mom. Mellan lika rösttal eller

jämförelsetal skall, där så erfordras,

skiljas genom lottning.

§•

Sedan A''al av landstingsmän

avslutats, skola suppleanter utses sålunda,

att för Ararje landstingsman

inom det parti, för \rilket han blivit

vald, företagas så många, dock minst

två, nya sammanräkningar, som partiet

erhållit platser. Har landstingsman

fått sig tillerkänd plats från

flera partier, anses han vald för det

parti, från vilket plats först tilldelades

honom.

Vid varje sammanräkning tages

hänsyn blott till de Aralsedlar, vilka

upptaga landstingsmannens namn

och på grund därav gällde för detta

namn \id den sammanräkning, då

namnet tilldelades plats i ordningen.

Varje valsedel gäller såsom hel röst.

Med iakttagande av att namn å någon,

som blivit genom \ralet utsedd

till landstingsman eller till suppleant

för den landstingsman sammanräkningen

avser, anses såsom obefintligt,

skall röstvärdet tillgodoräknas

det namn, som står främst av de

för den ifrågavarande landstingsmannen

särskilt upptagna suppleantnamnen

eller, om sådant namn ej

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

sådant namn ej finnes, det namn för

själva landstingsmannavalet, som

står främst å sedeln, eller, om ej heller

sådant namn finnes, det namn

som står främst bland samtliga suppleantnamnen

å valsedeln. Den som

erhållit högsta rösttalet är vald till

suppleant för den landstingsman

sammanräkningen avser. Mellan lika

rösttal skall skiljas genom lottning.

De för —-------___

(Föreslagen lydelse)

finnes, det namn för själva landstingsmannavalet,

som står främst å

sedeln, eller, om ej heller sådant

namn finnes, det namn som står

främst bland samtliga suppleantnamnen

å valsedeln. Den som erhållit

högsta rösttalet är vald till suppleant

för den landstingsman sammanräkningen

avser. Mellan lika rösttal

skall skiljas genom lottning,

blivit utsedda.

52 §.

2 m o m. Avgår fullmäktig —

Den nya sammanräkningen äger

rum inom den A-grupp, för vilken

den avgångne blivit vald. Blev den

avgångne vald för flera A-grupper,

skall sammanräkningen ske inom

den A-grupp, från vilken plats först

tilldelades honom. Vid den nya sammanräkningen

tages hänsyn blott till

de valsedlar, vilka upptaga den avgångnes

namn och på grund därav

gällde för detta namn vid den sammanräkning,

då namnet tilldelades

plats i ordningen inom A-gruppen.

Varje valsedel gäller såsom hel röst.

Röstvärdet skall--- -—

Efter sammanräkningens

------ medgiva det.

Den nya sammanräkningen äger

rum inom det parti, för vilket den

avgångne blivit vald. Blev den avgångne

vald för flera partier, skall

sammanräkningen ske inom det parti,

från vilket plats först tilldelades

honom. Vid den nya sammanräkningen

tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes

namn och på grund därav gällde

för detta namn vid den sammanräkning,

då namnet tilldelades plats i

ordningen. Varje valsedel gäller såsom

hel röst.

skiljer lotten.

—- -— -—- under försegling.

53

Avgår jämväl enligt 52 § utsedd

landstingsman eller fullmäktig före

utgången av den tid, för vilken han

blivit utsedd, förfares på enahanda

sätt, som i nämnda paragraf är sagt;

och skall vid ny sammanräkning för

utseende av fullmäktig hänsyn såsom

förut tagas blott till de valsedlar,

vilka upptaga den först avgångnes

namn och på grund därav gällde

§•

Avgår jämväl enligt 52 § utsedd

landstingsman eller fullmäktig före

utgången av den tid, för vilken han

blivit utsedd, förfares på enahanda

sätt, som i nämnda paragraf är sagt;

och skall vid ny sammanräkning för

utseende av fullmäktig hänsyn såsom

förut tagas blott till de valsedlar,

vilka upptaga den först avgångnes

namn och på grund därav gällde

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

för detta namn vid den sammanräk- för detta namn vid den sammanräkning,

då namnet tilldelades plats i ning, då namnet tilldelades plats i

ordningen inom A-gruppen. ordningen.

60 §.

Kuvert, varom förmäles i 26, 28, Kuvert, varom förmäles i 26, 28,

29 och 38 §§, skola vara av ogenom- 29 och 38 §§, skola vara av ogenomskinligt

papper, samt, vad varje sär- skinligt papper av samma färg som

skilt slag angår, lika till storlek och valsedel för valet i fråga samt, vad

beskaffenhet. Kuverten skola vara varje särskilt slag angår, lika till

försedda med ändamålsbeteckning storlek och beskaffenhet. Kuverten

enligt av Konungen fastställda for- skola vara försedda med ändamålsmulär.

Kuverten skola tillverkas en- beteckning enligt av Konungen fastdast

genom statsverkets försorg. ställda formulär. Kuverten skola till
verkas

endast genom statsverkets försorg.

126,_________m°t ersättning.

Kuvert, som avses i 28 och 38 §§, Kuvert, som avses i 28 och 38 §§,

tillställas röstmottagare på statsver- tillställas röstmottagare på statsverkets

bekostnad. Ytterkuvert, som av- kets bekostnad. Ytterkuvert, som avses

i 38 §, tillhandahållas på stats- ses i 38 §, tillhandahållas på statsverkets

bekostnad även valnämnden, verkets bekostnad även valnämnden.

I 28 och 29 §§ omförmälda kuvert I 28 och 29 §§ omförmälda kuvert

samt ytterkuvert, som avses i 38 §, samt ytterkuvert, som avses i 38 §,

skola på statsverkets bekostnad till- skola på statsverkets bekostnad tillhandahållas

jämväl i riksdagen rep- handahållas jämväl i riksdagen

resenterat politiskt parti. representerat parti.

128------—--äger rum.

Det åligger---------- — 38 §§ sägs.

60

I riksdagen representerat politiskt

parti äger vid val av landstingsmän

och val av stadsfullmäktige för stad,

som ej deltager i landsting, i den

omfattning och ordning Konungen

bestämmer, erhålla gottgörelse av

statsverket för kostnaderna för de

valsedlar partiet låtit iordningställa

för valet.

Kommun äger besluta att vid val

av fullmäktige i kommunen politiskt

§•

I riksdagen representerat parti

äger vid val av landstingsmän och

val av stadsfullmäktige för stad, som

ej deltager i landsting, i den omfattning

och ordning Konungen bestämmer,

erhålla gottgörelse av statsverket

för kostnaderna för de valsedlar

partiet låtit iordningställa för valet.

Kommun äger besluta att vid val

av fullmäktige i kommunen parti som

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

parti som är eller genom valet blir

representerat i fullmäktige, skall erhålla

bidrag av kommunen till partiets

kostnader för framställning av

valsedlar. Beslutet skall innehålla att

ersättning utgår till varje sådant parti

efter enhetliga grunder. Ersättning

får dock ej utgå i den mån gottgörelse

erhålles av statsverket.

(Föreslagen lydelse)

är eller genom valet blir representerat

i fullmäktige, skall erhålla bidrag

av kommunen till partiets kostnader

för framställning av valsedlar.

Beslutet skall innehålla att ersättning

utgår till varje sådant parti

efter enhetliga grunder. Ersättning

får dock ej utgå i den mån gottgörelse

erhålles av statsverket.

Papper för framställning av valsedlar

för val, som förrättas samma

dag som ordinarie val till riksdagen

äger rum, tillhandabålles kostnadsfritt

av statsverket enligt de närmare

bestämmelser som meddelas av

Konungen.

Denna lag tiäder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen

och riksdagsordningen, som riksdagen antagit såsom vilande med anledning

av förslagen i Kungl. Maj:ts proposition nr 27 till 1968 års riksdag och

förslagen under 1) och 2) i Kungl. Maj :ts proposition nr 92 till samma

liksdag, slutligt antagits och erhållit kraft av grundlag. Före den 1 januari

1971 skall de nya bestämmelserna dock tillämpas endast i fråga om val för

tid efter utgången av år 1970.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

199

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753)

Härigenom förordnas, att 6—9 och 33 §§ kommunallagen den 18 december

19531 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

6

Rösträtt vid val av fullmäktige

tillkommer envar inom kommunen

mantalsskriven svensk medborgare,

som senast under nästföregående

kalenderår uppnått tjugo års ålder

och ej på grund av domstols förklaring

är eller efter uppnådd myndighetsålder

skall förbliva omyndig.

Varje röstberättigad äger en röst.

Om upprättande------

(Föreslagen lydelse)

Rösträtt vid val av fullmäktige

tillkommer envar inom kommunen

mantalsskriven svensk medborgare,

som senast under nästföregående

kalenderår uppnått nitton års ålder

och ej på grund av domstols förklaring

är eller efter uppnådd myndighetsålder

skall förbliva omyndig.

Varje röstberättigad äger en röst.

- ■— — kommunala vallagen.

7 §•

Fullmäktige väljas bland de röstberättigade,

som äro boende inom

kommunen och uppnått tjugutre års

ålder. Den som är omyndig eller i

konkurstillstånd kan ej väljas till

fullmäktig.

Landshövding, länsöverdirektör

Kommer fullmäktig---—

Den som —- — -------

Fullmäktige väljas bland de röstberättigade,

som äro boende inom

kommunen. Den som är omyndig

kan ej väljas till fullmäktig.

-----— till fullmäktige.

----sitt uppdrag.

av fullmäktige.

8 §.

Fullmäktige väljas för fyra år, Fullmäktige väljas för tre år, räkräknade

från och med den 1 januari nade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skett. året näst efter det, då valet skett.

Om val----- —----särskilt stadgat.

Senaste lydelse av 6 § se 1965: 604, av 7 § se 1967: 784 och av 9 § se 1959: 61.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

För val-----

Vid valkretsindelning

I varje valkrets väljes, efter kretsens

i mantalslängden upptagna befolkning

för året näst före den fyraårsperiod,

som valet gäller, en fullmäktig

för varje fullt tal, motsvarande

det som erhålles, då kommunens

för samma år i mantalslängden upptagna

folkmängd delas med antalet

fullmäktige för hela kommunen.

Därest det antal fullmäktige, som

med tillämpning av denna regel skall

utses, icke uppgår till det för kommunen

bestämda antalet, skola för

ernående av detta antal de valkretsar,

vilkas folkmängd mest överskjuter

de tal, som enligt den angivna

regeln äro bestämmande för fullmäktiges

antal inom valkretsarna,

vara berättigade att var för sig i

ordning efter överskottens storlek

välja ytterligare en fullmäktig. Äro

överskottstalen lika för två eller flera

valkretsar, avgöres företrädet genom

lottning.

Om indelning------ — —

Beslut om —------—

(Föreslagen lydelse)

inom valkrets,

kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kretsens

i mantalslängden upptagna befolkning

för året näst före den treårsperiod,

som valet gäller, en fullmäktig

för varje fullt tal, motsvarande

det som erhålles, då kommunens

för samma år i mantalslängden

upptagna folkmängd delas med antalet

fullmäktige för hela kommunen.

Därest det antal fullmäktige,

som med tillämpning av denna regel

skall utses, icke uppgår till det för

kommunen bestämda antalet, skola

för ernående av detta antal de valkretsar,

vilkas folkmängd mest överskjuter

de tal, som enligt den angivna

regeln äro bestämmande för fullmäktiges

antal inom valkretsarna,

vara berättigade att var för sig i ordning

efter överskottens storlek välja

ytterligare en fullmäktig. Äro överskottstalen

lika för två eller flera

valkretsar, avgöres företrädet genom

lottning.

--i ärendet.

— nästa val.

33

Ledamöter och suppleanter i kommunens

styrelse väljas för fyra år,

räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skett. Valet

skall förrättas i december månad

året näst efter det, då allmänna val

av fullmäktige ägt rum.

Avgår ledamot------av

§•

Ledamöter och suppleanter i kommunens

styrelse väljas för tre år,

räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skett.

Valet skall förrättas i december månad

året näst efter det, då allmänna

val av fullmäktige ägt rum.

t j änstgöringstiden.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 196S

201

Denna lag träder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen

och riksdagsordningen, som riksdagen antagit såsom vilande med anledning

av förslagen i Kungl. Maj :ts proposition nr 27 till 1968 års riksdag och

förslagen under 1) och 2) i Kungl. Maj :ts proposition nr 92 till samma

riksdag, slutligt antagits och erhållit kraft av grundlag. Före den 1 januari

1971 skall de nya bestämmelserna dock tillämpas endast i fråga om val av

fullmäktige för tid efter utgången av år 1970.

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50)

Härigenom förordnas, att 6—10 §§ och 45 § 1 mom. kommunallagen för

Stockholm den 1 mars 19571 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

6

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige

tillkommer envar inom staden

mantalsskriven svensk medborgare,

som senast under nästföregående

kalenderår uppnått tjugo års ålder

och ej på grund av domstols förklaring

är eller efter uppnådd myndighetsålder

skall förbliva omyndig.

Varje röstberättigad äger en röst.

Om upprättande------

(Föreslagen lydelse)

§•

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige

tillkommer envar inom staden

mantalsskriven svensk medborgare,

som senast under nästföregående

kalenderår uppnått nitton års ålder

och ej på grund av domstols förklaring

är eller efter uppnådd myndighetsålder

skall förbliva omyndig.

Varje röstberättigad äger en röst.

---- kommunala vallagen.

7

Stadsfullmäktige väljas bland de

röstberättigade, som äro boende inom

staden och uppnått tjugutre års

ålder. Den som är omyndig eller i

konkurstillstånd kan ej väljas till

stadsfullmäktig.

Landshövdingen, länsöverdirektören

Kommer stadsfullmäktig

Den som-------

Stadsfullmäktige väljas för fyra

år (tjänstgöringsår), räknade från

Stadsfullmäktige väljas bland de

röstberättigade, som äro boende inom

staden. Den som är omyndig kan

ej väljas till stadsfullmäktig.

---till stadsfullmäktige.

sitt uppdrag.

— av stadsfullmäktige.

8 §•

Stadsfullmäktige väljas för tre år

(tjänstgöringsår), räknade från och

1 Senaste lydelse av 6 § se 1965: 605, av 7 § se 1967: 7S3 och av 9 § se 1959: 62.

s. 203 Kontrollera mot PDF

203

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

och med den 15 oktober det år, då med den 15 oktober det år, då valet

valet skett. skett.

Om val----------särskilt stadgat.

9

För val--— —------

Vid valkretsindelning----—

I varje valkrets väljes, efter kretsens

i mantalslängden upptagna befolkning

för året näst före den fyraårsperiod,

som valet gäller, en stadsfullmäktig

för varje fullt tal, motsvarande

en hundradedel av stadens

för samma år i mantalslängden upptagna

folkmängd. Därest det antal

fullmäktige, som med tillämpning av

denna regel skall utses, icke uppgår

till etthundra, skola för ernående av

detta antal de valkretsar, vilkas folkmängd

mest överskjuter de tal, som

enligt den angivna regeln äro bestämmande

för fullmäktiges antal

inom valkretsarna, vara berättigade

att var för sig i ordning efter överskottens

storlek välja ytterligare en

fullmäktig. Äro överskottstalen lika

för två eller flera valkretsar, avgöres

företrädet genom lottning.

Om indelning —

Beslut om ---

inom valkrets.

------kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kretsens

i mantalslängden upptagna befolkning

för året näst före den treårsperiod,

som valet gäller, en stadsfullmäktig

för varje fullt tal, motsvarande

en hundradedel av stadens

för samma år i mantalslängden upptagna

folkmängd. Därest det antal

fullmäktige, som med tillämpning av

denna regel skall utses, icke uppgår

till etthundra, skola för ernående av

detta antal de valkretsar, vilkas folkmängd

mest överskjuter de tal, som

enligt den angivna regeln äro bestämmande

för fullmäktiges antal

inom valkretsarna, vara berättigade

att var för sig i ordning efter överskottens

storlek välja ytterligare en

fullmäktig. Äro överskottstalen lika

för två eller flera valkretsar, avgöres

företrädet genom lottning.

■— i ärendet.

--- — nästa val.

10 §.

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och avslutande,

så ock om förfarandet, när

stadsfullmäktig avgår före den bestämda

tjänstgöringstidens utgång,

stadgas i kommunala vallagen; dock

att kungörelse skall utfärdas av valnämnden.

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och avslutande,

så ock om förfarandet, när

stadsfullmäktig avgår före den bestämda

tjänstgöringstidens utgång,

stadgas i kommunala vallagen.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

(Nuvarande lydelse)

45

1 mom. Stadsfullmäktige välja

vid det sammanträde, som avses i

11 § första stycket, det år, då val av

stadsfullmäktige ägt rum, borgarråd

för en tid av fyra år till det antal,

som stadsfullmäktige bestämma. Till

borgarråd må allenast utses personer

med synnerlig insikt och erfarenhet

i kommunala förvaltningsfrågor eller

eljest i allmänna värv. Vid val av

borgarråd skall, där så äskas eller

omröstning begäres, anställas särskilt

val av varje borgarråd.

(Föreslagen lydelse)

§•

1 mom. Stadsfullmäktige välja

vid det sammanträde, som avses i

11 § första stycket, det år, då val av

stadsfullmäktige ägt rum, borgarråd

för en tid av tre år till det antal, som

stadsfullmäktige bestämma. Till borgarråd

må allenast utses personer

med synnerlig insikt och erfarenhet

i kommunala förvaltningsfrågor eller

eljest i allmänna värv. Vid val av

borgarråd skall, där så äskas eller

omröstning begäres, anställas särskilt

val av varje borgarråd.

Denna lag träder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen

och riksdagsordningen, som riksdagen antagit såsom vilande med anledning

av förslagen i Ivungl. Maj :ts proposition nr 27 till 1968 års riksdag och

förslagen under 1) och 2) i Kungl. Maj:ts proposition nr 92 till samma

riksdag, slutligt antagits och erhållit kraft av grundlag. Före den 15 oktober

1970 skall de nya bestämmelserna dock tillämpas endast i fråga om val av

stadsfullmäktige för tid därefter.

s. 205 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

205

Förslag

till

Lag

om ändring i landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319)

Härigenom förordnas, att 8, 9 och 44 §§ landstingslagen den 14 maj 19541

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

8§.

Landstingsmän

och suppleanter

väljas bland de röstberättigade, som

äro boende inom landstingskommunen

och uppnått tjugutre års ålder.

Den som är omyndig eller i konkurstillstånd

kan ej väljas till landstingsman

eller suppleant.

Landshövding, länsöverdirektör -—

Kommer landstingsman-----

Den som-----------

(Föreslagen lydelse)

Landstingsmän och suppleanter

väljas bland de röstberättigade, som

äro boende inom landstingskommunen.

Den som är omyndig kan ej väljas

till landstingsman eller suppleant.

---- ---eller suppleant.

—- — --— sitt uppdrag.

av landstinget.

9

Landstingsmän jämte suppleanter

väljas utom i fall, som avses i 17 §,

för fyra år, räknade från och med

den 1 januari året näst efter det, då

valet skett.

§•

Landstingsmän jämte suppleanter

väljas utom i fall, som avses i 17 §,

för tre år, räknade från och med den

1 januari året näst efter det, då valet

skett.

Ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskottet

väljas för fyra år,

räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skett.

Valet skall förrättas vid landstingsmöte

året näst efter det, då allmänna

Aal av landstingsmän ägt rum.

Avgår ledamot — —— -—---

Ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskottet

väljas för tre år,

räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skett.

Valet skall förrättas vid landstingsmöte

året näst efter det, då allmänna

val av landstingsmän ägt rum.

av tjänstgöringstiden.

1 Senaste lydelse av 8 § se 1967: 785 och av 44 § se 1965: 103.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Denna lag träder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen

och riksdagsordningen, som riksdagen antagit såsom vilande med anledning

av förslagen i Kungl. Maj :ts proposition nr 27 till 1968 års riksdag och förslaget

under 2) i Kungl. Maj:ts proposition nr 92 till samma riksdag, slutligt

antagits och erhållit kraft av grundlag. Före den 1 januari 1971 skall de nya

bestämmelserna dock tillämpas endast i fråga om val av landstingsmän

jämte suppleanter för tid efter utgången av år 1970.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

207

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 8 § 1 mom. lagen den 31 maj 1937 (nr 281)

om kommunalförbund

Härigenom förordnas, att 8 § 1 mom. lagen den 31 maj 1957 om kommunalförbund

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

8

1 mom. Förbundsf ullmäktige

väljas för fyra år, räknade från och

med den 1 januari året näst efter

det, då allmänna kommunalval ägt

ruin, eller, där landstingskommun

ingår i förbundet, från och med den

1 januari det därpå följande året.

Val av--- — —--—---

Skall val-----------

(Föreslagen lydelse)

§•

1 mom. Förbundsf ullmäktige

väljas för tre år, räknade från och

med den 1 januari året näst efter

det, då allmänna kommunalval ägt

rum, eller, där landstingskommun

ingår i förbundet, från och med den

1 januari det därpå följande året.

under året.

— föra ordet.

Denna lag träder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen och

riksdagsordningen som riksdagen antagit såsom vilande med anledning av

Kungl. Maj :ts proposition nr 27 till 1968 års riksdag slutligt antagits och erhållit

kraft av grundlag. Före den 1 januari 1971 skall den nya bestämmelsen

dock tillämpas endast i fråga om val av fullmäktige i kommunalförbund för

tid efter utgången av år 1970.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 9 och 10 §§ lagen den 2 juni 1961 (nr 436) om

församlingsstyrelse

Härigenom förordnas, att 9 och 10 §§ lagen den 2 juni 1961 om församlingsstyrelse1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

9

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige

tillkommer envar inom församlingen

mantalsskriven svensk medborgare,

som är medlem av svenska

kyrkan och som senast under nästföregående

kalenderår uppnått tjugo

års ålder och ej på grund av domstols

förklaring är eller efter uppnådd

myndighetsålder skall förbliva

omyndig. Varje röstberättigad äger

cn röst.

Den som---—-------

Om upprättande --------

(Föreslagen lydelse)

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige

tillkommer envar inom församlingen

mantalsskriven svensk medborgare,

som är medlem av svenska

kyrkan och som senast under nästföregående

kalenderår uppnått nitton

års ålder och ej på grund av

domstols förklaring är eller efter

uppnådd myndighetsålder skall förbliva

omyndig. Varje röstberättigad

äger en röst.

- annan församling.

---kommunala vallagen.

10

Kyrkofullmäktige väljas bland de

röstberättigade, som äro boende inom

församlingen och uppnått tjugutre

års ålder. Den som är omyndig

eller i konkurstillstånd kan ej väljas

till fullmäktig.

Landshövding, länsöverdirektör,--

Kommer kyrkofullmäktig---

Den som------------

§•

Kyrkofullmäktige väljas bland de

röstberättigade, som äro boende inom

församlingen. Den som är omyndig

kan ej väljas till fullmäktig.

--till kyrkofullmäktige.

----— — — sitt uppdrag.

av fullmäktige.

1 Senaste lydelse av 9 § se 1965: 606 och av 10 § se 1967: 799.

s. 209 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

209

Denna lag träder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen

och riksdagsordningen som riksdagen antagit såsom vilande med anledning

av förslagen under 1) och 2) i Kungl. Maj :ts proposition nr 92 till 1968 års

riksdag slutligt antagits och erhållit kraft av grundlag. Före den 1 januari

1971 skall de nya bestämmelserna dock tillämpas endast i fråga om val, som

avser uteslutande tid efter utgången av år 1970, och vid upprättandet av

röstlängd år 1970.

14 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 20

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Bilaga 4

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden

1969—1972

Med avseende på val och särskilda röstsammanräkningar för besättande

av plats i riksdagens andra kammare för perioden 1969—1972 förordnas

härigenom,

att 56 § 3 mom. lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen1

icke skall gälla,

att i stället för ett vart av följande lagrum i 1920 års lag, nämligen 56 §

4 inom., 59 § andra stycket, 79 § första stycket, 81 § och 87 §, skall gälla

de bestämmelser, som under motsvarande lagrumsbeteckning finns upptagna

i lagen den 30 maj 1952 (nr 267) med vissa bestämmelser om val till

riksdagens andra kammare för perioden 1953—1956,

att vad i 57 § 2 mom. tredje stycket och 72 § sjätte stycket 1920 års lag

sägs om samma lag skall gälla jämväl beträffande 1952 års lag och nu ifrågavarande

lag,

att det i 59 § fjärde stycket 1920 års lag angivna formuläret skall ersättas

av formulär av den lydelse bilaga vid 1952 års lag utvisar

samt att i 88 § andra stycket 1920 års lag orden »enligt 87 § av lagen om

val till riksdagen» skall utbytas mot orden »enligt lagen med vissa bestämmelser

om val till riksdagens andra kammare för perioden 1969—1972».

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I lag eller särskild författning förekommande hänvisning till stadgande,

vilket ersatts av bestämmelse i denna lag, skall avse sistnämnda bestämmelse.

1 Senaste lydelse av 56 § 3 mom. se 1944:84, av 56 § 4 mom. se 1952:264, av 57 och 72 §§ se

1867:832, av 59 och 79 §§ se 1952:264 samt av 81 och 87 §§ se 1940:550.

s. 211 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

211

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser om valen den 15 september 1968 till riksdagens

andra kammare

Härigenom förordnas som följer.

Förrättas samtidigt med valen den 15 september 1968 till riksdagens andra

kammare i något valdistrikt även kommunalt val, skall den omständigheten

att vid riksdagsmannavalet avgetts valsedel som har val- eller valkretsbeteckning

för det kommunala valet icke föranleda att sedeln blir ogiltig.

Sedeln tillgodoräknas det parti som angetts på denna men namnen anses

obefintliga.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Konstitutionsutskottets betänkande, nr 20 år 1968

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen

Härigenom förordnas i fråga om lagen den 26 november 1920 om val till

riksdagen1, dels att 31, 32, 70 och 95 §§ skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges, dels att rubriken omedelbart före 70 § skall lyda »Om rätt

lör väljare att i vissa fall avlämna valsedel å postanstalt, hos svensk utlandsmyndighet

eller å fartyg».

(Nuvarande lydelse)

31

1. Varje kommun skall med de

undantag, som här nedan i mom.

2—7 angivas, bilda ett valdistrikt.

2. Är stad delad i valkretsar för

val av stadsfullmäktige, utgör sådan

valkrets ett valdistrikt vid riksdagsmannaval,

såvida icke jämlikt

mom. 3 ytterligare delning i valdistrikt

beslutes.

3. Stad eller valkrets för stadsfullmäktigval

må, där så finnes

lämpligt, delas i två eller flera valdistrikt.

4

4. Är landskommun delad i valkretsar

för val av kommunalfullmäktige,

utgör sådan valkrets ett

valdistrikt vid riksdagsmannaval,

såvida icke jämlikt mom. 6 eller 7

ytterligare delning i valdistrikt beslutes.

(Föreslagen lydelse)

§•

1. Varje kommun skall med de

undantag, som här nedan i mom.

2—3 angivas, bilda ett valdistrikt.

2. Är kommun delad i valkretsar

för val av kommunalfullmäktige eller

stadsfullmäktige, utgör sådan

valkrets ett valdistrikt vid riksdagsmannaval,

såvida icke jämlikt mom.

3 ytterligare delning i valdistrikt beslutes.

3. Kommun eller valkrets för val

av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige

må, där så finnes lämpligt,

delas i två eller flera valdistrikt

för riksdagsmannaval.

1 Senaste lydelse av 31 § se 1030: ISO, av 32 § se 1963:127 samt av 70 och 95 §§ se 1967:832.

s. 213 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

213

(Nuvarande lydelse)

5. Höra delar av landskommun

till olika valkretsar för riksdagsmannaval

eller landstingsmannaval,

bildar varje del ett valdistrikt för

riksdagsmannaval, där ej jämlikt

mom. 6 eller 7 ytterligare delning i

valdistrikt beslutes.

6. Landskommun, valkrets för

kommunalfullmäktigval eller sådan

del av kommun, som i mom. 5 sägs,

skall, där antalet invånare i sådan

kommun, valkrets eller del av kommun

överstiger 3 000, indelas i två

eller flera valdistrikt med högst

3 000 invånare; dock att på framställning

av kommunalstämma

Konungens b efältning shavande må

härifrån medgiva undantag, där särskilda

förhållanden inom kommunen

anses göra sådan indelning obehövlig

eller olämplig.

7. Om landskommun, valkrets för

kommunalfullmäktigval eller sådan

del av kommun, som i mom. 5 sägs,

till följd av samfärdsförhållanden

eller andra orsaker finnes icke lämpligen

böra utgöra ett enda valdistrikt,

må sådan kommun, valkrets eller del

av kommun delas i två eller flera

valdistrikt.

32

1. Förslag om indelning i valdistrikt,

som i 31 § 3 och 7 mom. sägs,

må väckas genom framställning hos

Konungens befallningshavande av

den, som är boende och vid riksdagsmannaval

röstberättigad inom den

kommun eller del av kommun, om

vars delning i valdistrikt är fråga.

Ej må framställning bifallas med

mindre yttrande inhämtats från

(Föreslagen lydelse)

§•

1. Förslag om indelning i valdistrikt,

som i 31 § 3 mom. sägs, må

väckas genom framställning hos

Konungens befallningshavande av

den, som är boende och vid riksdagsmannaval

röstberättigad inom

den kommun eller del av kommun,

om vars delning i valdistrikt är fråga-

Ej må framställning bifallas med

mindre yttrande inhämtats från

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

kommunalfullmäktige eller i stad

stadsfullmäktige. Skall kommun på

landet delas, må delar av samma by

eller hemman ej utan synnerliga skäl

förläggas till olika valdistrikt.

Utan föregående framställning

vare Konungens befallningshavande

berättigad och i fall, varom stadgas

i 31 § 6 mom., pliktig att om indelning

i valdistrikt eller ändring i redan

skedd indelning förordna, sedan

på landet kommunalfullmäktige

och i stad stadsfullmäktige beretts

tillfälle att i ärendet avgiva yttrande.

Om ändring i distriktsindelning

vare Konungens befallningshavande

pliktig att i den ordning nyss sagts

förordna även för det fall, att så erfordras,

då kommun, efter att tidigare

hava indelats i valdistrikt för

riksdagsmannaval, delas i valkretsar

för val av kommunalfullmäktige

eller stadsfullmäktige.

Beslut angående----—--

2. över beslut, som i 1 mom. avses,

må besvär anföras i den ordning,

som är bestämd för överklagande

av Konungens befallningshavandes

utslag i mål, vilka bedömas

efter förordningarna om kommunalstyrelse.

70

1. Är någon på grund av vistelse

å annan ort inom riket förhindrad

att utöva sin rösträtt vid valförrättningen

för det valdistrikt, där han

är i röstlängden uppförd, må han å

valdagen avlämna valsedel, avseende

valet i valkretsen dit nämnda

(Föreslagen lydelse)

kommunalfullmäktige eller i stad

stadsfullmäktige. Skall kommun på

landet delas, må delar av samma by

eller hemman ej utan synnerliga skäl

förläggas till olika valdistrikt.

Utan föregående framställning

vare Konungens befallningshavande

berättigad att om indelning i valdistrikt

eller ändring i redan skedd

indelning förordna, sedan på landet

kommunalfullmäktige och i stad

stadsfullmäktige beretts tillfälle att

i ärendet avgiva yttrande. Om ändring

i distriktsindelning vare

Konungens befallningshavande pliktig

alt i den ordning nyss sagts förordna

för det fall, att så erfordras, då

kommun, efter att tidigare hava indelats

i valdistrikt för riksdagsmannaval,

delas i valkretsar för val av

kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige.

—--— skall angivas.

2. över beslut, som i 1 mom. avses,

må besvär anföras i den ordning,

som är bestämd för överklagande

av Konungens befallningshavandes

utslag i mål, vilka bedömas

efter kommunallagen den 18 december

1953 (nr 753) och kommunallagen

för Stockholm den 1 mars 1957

(nr 50).

§•

1. Är någon på grund av vistelse

å annan ort inom riket förhindrad

att utöva sin rösträtt ''säd valförrättningen

för det valdistrikt, där han

är i röstlängden uppförd, må han å

valdagen avlämna valsedel, avseende

valet i valkretsen dit nämnda

s. 215 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

215

(Nuvarande lydelse)

distrikt hör, å postanstalt. Den som

vårdas eller tjänstgör å sjukvårdsanstalt

inom riket, vid vilken postanstalt

finnes inrättad, må å valdagen

där avlämna valsedel, som nyss

sagts, ändock att sjukvårdsanstalten

är belägen å den ort, där han är i

röstlängden uppförd.

2. Kan med

3. Vistas röstberättigad

Förekommer, då —---

(Föreslagen lydelse)

distrikt hör, å postanstalt. Den som

vårdas eller tjänstgör å sådan sjukvårdsanstalt

eller anstalt som förvaltas

av kriminalvårdsstyrelsen,

vid vilken postanstalt finnes inrättad,

må å valdagen där avlämna valsedel,

som nyss sagts, ändock att anstalten

är belägen å den ort, där han

är i röstlängden uppförd,

inom riket.

— å fartyget.

—- skall ske.

Valnämnden åligger--

Kostnaden för de anordningar,

som avses i 60 § och 60 a §, och för

kungörande, som åligger valnämndens

ordförande, samt för blanketter

till röstkort, som upprättas av

valnämnderna, skall gäldas av kommunerna,

vilka jämväl hava att tillhandahålla

lämpliga vallokaler.

anordningar,

som avses i 60 § och 60 a §, och för

kungörande, som åligger valnämndens

ordförande, skall gäldas av

kommunerna, vilka jämväl hava att

tillhandahålla lämpliga vallokaler.

Röstmottagare å — — — uppdragets fullgörande.

95 §.

ordentligen verkställas.

Kostnaden för de

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, dels att 35 § 1 mom. och 59 § kommunala vallagen

den 6 juni 19301 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att

rubriken till 6 kap. skall lyda »Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna

talsedel a postanstalt, hos svensk utlandsmyndighet eller å fartyg».

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

35 §.

1 mom. Vid allmänt val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige och

stadsfullmäktige, så ock vid annat

kommunalval, beträffande vilket

Konungen förordnat att röstmottagning

å postanstalt skall äga rum å

valdagen, må röstberättigad som på

grund av vistelse å annan ort inom

riket är förhindrad att utöva sin

rösträtt vid valförrättning för det

valdistrikt, där han är uppförd i

röstlängden, å valdagen avlämna valsedel

å postanstalt. Vid val som nu

sagts må den, som vårdas eller

tjänstgör å sjukvårdsanstalt inom

riket, vid vilken postanstalt finnes

inrättad, å valdagen där avlämna

valsedel, ändock att sjukvårdsanstalten

är belägen å den ort, där väljaren

är uppförd i röstlängden.

Vid annat kommunalval än som

avses i första stycket må röstberättigad

närmaste helgfria dag före val
-

1 mom. Vid allmänt val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige och

stadsfullmäktige, så ock vid annat

kommunalval, beträffande vilket

Konungen förordnat att röstmottagning

å postanstalt skall äga rum å

valdagen, må röstberättigad som på

grund av vistelse å annan ort inom

riket är förhindrad att utöva sin

rösträtt vid valförrättning för det

valdistrikt, där han är uppförd i

röstlängden, å valdagen avlämna valsedel

å postanstalt. Vid val som nu

sagts må den, som vårdas eller

tjänstgör å sådan sjukvårdsanstalt

eller anstalt som förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen,

vid vilken postanstalt

finnes inrättad, å valdagen

där avlämna valsedel, ändock att

anstalten är belägen å den ort, där

väljaren är uppförd i röstlängden.

Vid annat kommunalval än som

avses i första stycket må röstberättigad

närmaste helgfria dag före val
-

1 Senaste lydelse av 35 § 1 mom. se 1962: 72 och av 59 § se 1966:94.

s. 217 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

217

(Nuvarande lydelse)

dagen avlämna valsedel å postanstalt,

om det med skäl kan antagas

att den röstberättigade på grund av

vistelse å annan ort inom riket eller

på grund av vård eller tjänstgöring

å sjukvårdsanstalt inom rilcet är förhindrad

att utöva sin rösträtt å valdagen.

(Föreslagen lydelse)

dagen avlämna valsedel å postanstalt,

om det med skäl kan antagas

att den röstberättigade på grund av

vistelse å annan ort inom riket eller

på grund av vård eller tjänstgöring

å sjukvårdsanstalt eller anstalt som

förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen

är förhindrad att utöva sin rösträtt

å valdagen.

Valnämnden åligger--

Kostnaden för kungörande, som

åligger valnämndens ordförande,

ävensom utgifter för blanketter till

röstkort och för kuvert, som avses

i 26, 28 och 29 §§, samt de i 34 § omförmälda

omslagen skola gäldas vid

val av kyrkofullmäktige av församlingen

och i övriga fall av kommunen,

vilken jämväl har att tillhandahålla

lämpliga vallokaler och bestrida

kostnaden för de anordningar,

som avses i 26 § och 26 a §.

Röstmottagare å---— uppdragets fullgörande.

59 §.

ordentligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som

åligger valnämndens ordförande,

ävensom utgifter för kuvert, som avses

i 26, 28 och 29 §§, samt de i 34 §

omförmälda omslagen skola gäldas

vid val av kyrkofullmäktige av församlingen

och i övriga fall av kommunen,

vilken jämväl har att tillhandahålla

lämpliga vallokaler och

bestrida kostnaden för de anordningar,

som avses i 26 § och 26 a §.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Bilaga 5

Förslag

till

ändrad lydelse av § 60 regeringsformen

(Nuvarande lydelse)

§

Till bevillningar räknas tull- och

accismedlen, postmedlen, chartaesigillataeavgiften,

husbehovsbrännerimedlen

samt vad varje riksdag

dessutom särskilt såsom bevillning

sig åtager. Ej må några allmänna

avgifter, av vad namn och beskaffenhet

som helst, utan riksdagens

samtycke kunna förhöjas, tullen å

inkommande och utgående spannmål

allena undantagen. Ej heller må

statens inkomster förpaktas eller,

till vinning för kronan eller enskilda

personer och korporationer, några

monopolier fastställas utan genom

lag stiftad av Konung och riksdag

samfällt i den ordning § 87 stadgar.

(Föreslagen lydelse)

60.

Till bevillningar räknas tull- och

accismedlen, chartae-sigillataeavgiften,

husbehovsbrännerimedlen samt

vad varje riksdag dessutom särskilt

såsom bevillning sig åtager. Ej må

några allmänna avgifter, av vad

namn och beskaffenhet som helst,

utan riksdagens samtycke kunna

förhöjas, tullen å inkommande och

utgående spannmål allena undantagen.

Ej heller må statens inkomster

förpaktas eller, till vinning för kronan

eller enskilda personer och korporationer,

några monopolier fastställas

utan genom lag stiftad av

Konung och riksdag samfällt i den

ordning § 87 stadgar.

Omtryckt 1965:815.

s. 219 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

219

Bilaga 6

Förslag

till

1) ändrad lydelse av § 62 regeringsformen och § 71 riksdagsordningen1

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Regeringsformen

§ 62.

riksstaten anslå.

Sedan statsverkets —- — -----

Det tillkommer riksdagens lönedelegation

att, därest icke riksdagen

för visst fall annorlunda beslutar, i

förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor,

som skola gälla för statens

arbetstagare eller eljest tillhöra

riksdagens prövning, rådpläga med

statsrådsledamot, som Konungen

därtill förordnat, samt att å riksdagens

vägnar godkänna överenskommelse,

som träffats i sådan fråga.

Det tillkommer riksdagens lönedelegation,

därest icke riksdagen för

visst fall annorlunda beslutar, att i

förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor,

som skola gälla för statens

arbetstagare eller eljest tillhöra

riksdagens prövning, rådpläga med

statsrådsledamot, som Konungen

därtill förordnat, samt att å riksdagens

vägnar godkänna avtal i sådan

fråga eller, om sådan fråga undantagits

från avtal, förslag till reglering

av frågan.

Riksdagsordningen

§ 71.

— honom återstått.

--som ledamöter.

mening antecknas.

Riksdagens lönedelegation

Vardera kammaren

Vad i-----

Innan förhandlingsöverenskommelse

träffats eller förhandling eljest

slutförts, må ledamot icke utan

delegationens tillstånd yppa vad vid

sakens behandling i delegationen

förekommit. Ledamot, så ock suppleant,

skall första gången han är

närvarande vid sammanträde med

delegationen avgiva försäkran om

tystnadspliktens iakttagande.

Innan avtal i förhandlingsfråga

träffats eller förhandling eljest slutförts

eller förslag som avses i 62 §

andra stycket regeringsformen framlagts

för delegationen, må ledamot

icke utan delegationens tillstånd

yppa vad vid sakens behandling i

delegationen förekommit. Ledamot,

så ock suppleant, skall första gången

han är närvarande vid sammanträde

med delegationen avgiva försäkran

om tystnadspliktens iakttagande.

1 Omtryckt 1965: 816.

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

2) ändrad lydelse av § 42 regeringsformen

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 42.

Skulle den-----— regeringen tillträtt.

Uti alla de fall, då enligt denna

och föregående tre §§ riksstyrelsen

föres av statsrådet, skola dess samtliga

ledamöter, där de icke äga laga

förfall, vara närvarande och rösta.

Uti alla de fall, då enligt denna

och föregående tre §§ riksstyrelsen

föres av statsrådet, skola dess samtliga

ledamöter, där de icke äga laga

förfall, vara närvarande och rösta.

Skrivelser, propositioner, författningar

och andra expeditioner som

avses i 38 § första punkten skola i

Konungens ställe underskrivas av

statsministern eller den ledamot av

statsrådet, som statsministern förordnar.

s. 221 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

221

Bilaga 7

Förslag

till

1) ändrad lydelse av § 50 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Regeringsformen

§ 50.

— — och kungöra.

Riksdagen skall---- •—■ — —-

Om riket kommer i krig och krigsförhållandena

så påkalla skall riksdagens

krigsdelegation träda i riksdagens

ställe. Förordnande härom

meddelas antingen av den i 50 § riksdagsordningen

omförmälda talmanskonferensen,

där så kan ske efter

samråd med statsministern, eller ock

av Konungen, om talmanskonferensen

på grund av krigsförhållandena

icke kan sammanträda. Sådant förordnande

gäller till dess vapenvila

inträtt eller Konungen eller krigsdelegationen

dessförinnan beslutar, att

riksdagen skall återtaga sina befogenheter.

Krigsdelegationen beslutar

själv om formerna för sin verksamhet.

Kan till —• ---------

Skulle till —- — --— ---

Om riket kommer i krig och krigsförhållandena

så påkalla skall riksdagens

krigsdelegation träda i riksdagens

ställe. Förordnande härom

meddelas antingen av den i 50 § riksdagsordningen

omförmälda talmanskonferensen,

där så kan ske efter

samråd med statsministern, eller ock

av Konungen, om talmanskonferensen

på grund av krigsförhållandena

icke kan sammanträda. Krigsdelegationen

kan även, om statsministern

och minst två tredjedelar av talmanskonferensens

ledamöter äro ense

därom, träda i riksdagens ställe, om

riket hotas av omedelbar krigsfara.

Konungen och krigsdelegationen äger

var för sig besluta att riksdagen

skall återtaga sina befogenheter.

Krigsdelegationen beslutar själv om

formerna för sin verksamhet,

skall förestås.

- till riksdagen.

Riksdagsordningen

§ 73.

Riksdagens krigsdelegation----------väljer hälften.

För varje ledamot väljes en supp- Då krigsdelegationen trätt i riksleant

att vid förfall för honom in- dagens ställe äger den, om ledamot

träda. Vid förfall för både ledamot avlider eller får varaktigt förfall, för
-

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

och hans suppleant bestämmes övriga

suppleanters tjänstgöring av

den ordning, i vilken de blivit valda.

Val av krigsdelegation skall äga

rum å varje riksdag inom sex dagar

efter dess öppnande. Valet gäller till

dess nytt val av krigsdelegation förrättas,

dock att den som dessförinnan

avgått ur riksdagen ej vidare

skall anses tillhöra delegationen.

Förordnar Konungen om nya val till

båda kamrarna eller den ena av dem,

behålle utan hinder därav delegationens

ledamöter och suppleanter

sina befattningar.

(Föreslagen lydelse)

ordna annan ledamot av riksdagen

att ingå i delegationen.

Val av krigsdelegation skall äga

ruin å varje riksdag inom sex dagar

efter dess öppnande. Valet gäller till

dess nytt val av krigsdelegation förrättas,

dock att den som dessförinnan

avgått ur riksdagen ej vidare

skall anses tillhöra delegationen. Förordnar

Konungen om nya val till

båda kamrarna eller den ena av dem,

heliålle utan hinder därav delegationens

ledamöter sina befattningar.

s. 223 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

223

2) ändrad lydelse av §§ 96, 97 och 98 regeringsformen och § 68

riksdagsordningen

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Regeringsformen

§

Riksdagen skall •—--•— — ■—

Riksdagens ombudsmän väljas för

lid och på sätt riksdagsordningen

stadgar; och bör samtidigt för en

var av dem utses en ställföreträdare

av de egenskaper, som hos ombudsmannen

erfordras, att i dennes ställe

utöva ämbetet i de fall instruktionen

angiver.

Skulle ombudsman----—

96.

--- — aktörer utstaka.

För ombudsmännen utser riksdagen

erforderligt antal ställföreträdare

av de egenskaper, som för ombudsmännen

angivits.

97.

Riksdagens ombudsmän och deras

ställföreträdare väljas för tid

och på sätt riksdagsordningen stadgar.

blivit vald.

I händelse ombudsman avsäger

sig det erhållna förtroendet eller ombudsmans

ämbete eljest bliver ledigt,

överläge ställföreträdaren omedelbart

ämbetet; och skall riksdagen

därefter så snart ske kan förrätta

nytt val av ombudsman. Skulle ställföreträdare

avsäga sig det erhållna

förtroendet eller tiar han övertagit

ombudsmansämbetet eller bliver eljest

hans befattning ledig, ägc nytt

val av ställföreträdare rum, varvid

iakttages att, om sådant val erfordras

under tid, då riksdagssession ej

I händelse ombudsman avsäger

sig det erhållna förtroendet eller ombudsmans

ämbete eljest bliver ledigt,

övertages ämbetet omedelbart

av den ställföreträdare som utsetts

först eller, om två eller flera valts

samtidigt, av den till levnadsåren

äldste. Riksdagen skall därefter så

snart ske kan förrätta nytt val av ombudsman.

Skulle ställföreträdare avsäga

sig det erhållna förtroendet eller

bliver eljest hans befattning ledig,

äge nytt val av ställföreträdare

rum.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

pågår, riksdagens rätt härutinnan

utövas genom de av riksdagen valde

fullmäktige i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret.

Riksdagsordningen

§

Riksdagens ombudsmän väljas för

tiden från valet till dess sådant val

under fjärde året därefter försiggått.

Val av ombudsmän verkställes genom

fyrtioåtta för tillfället nämnda

valmän, av vilka vardera kammaren

inom sig utser tjugufyra. Dessa valmän

skola sammanträda till valförrättningen

senast å femtonde dagen

efter den, då de blivit utsedda. Vid

valet gälle enahanda bestämmelser

som för val av kamrarnas talmän.

Valmännen böra vid samma tillfälle,

då ombudsman utses, och på

enahanda sätt välja en ställföreträdare

för honom. Ställföreträdare utses

för tiden till dess nytt val av vederbörande

ombudsman äger rum.

I händelse ombudsman avsäger sig

det erhållna förtroendet eller ombudsmans

ämbete eljest bliver ledigt,

övertage ställföreträdaren omedelbart

ämbetet; och skall riksdagen

därefter så snart ske kan, för tid

och på sätt ovan stadgas, förrätta

nytt val av ombudsman. Skulle ställföreträdare

avsäga sig det erhållna

förtroendet eller har han övertagit

ombudsmansämbetet eller bliver eljest

hans befattning ledig, äge nytt

val av ställföreträdare rum för tid

och på sätt ovan är föreskrivet, varvid

iakttages att, om sådant val erfordras

under tid, då session e j på
-

68.

Riksdagens ombudsmän och deras

ställföreträdare väljas var och en för

tiden från valet till dess sådant val

under fjärde året därefter försiggått.

Valen verkställas genom fyrtioåtta

för tillfället nämnda valmän, av vilka

vardera kammaren inom sig utser

tjugufyra. Dessa valmän skola

sammanträda till valförrättningen

senast å femtonde dagen efter den,

då de blivit utsedda. Vid valet gälle

enahanda bestämmelser som för val

av kamrarnas talmän.

I händelse ombudsman avsäger sig

det erhållna förtroendet eller ombudsmans

ämbete eljest bliver ledigt,

övertages ämbetet omedelbart

av den ställföreträdare som utsetts

först eller, om två eller flera valts

samtidigt, av den till levnadsåren

äldste. Riksdagen skall därefter så

snart ske kan, för tid och på sätt

ovan stadgas, förrätta nytt val av

ombudsman. Skulle ställföreträdare

avsäga sig det erhållna förtroendet

eller bliver eljest hans befattning ledig,

äge nytt val av ställföreträdare

rum för tid och på sätt ovan är

föreskrivet.

s. 225 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

225

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

går, riksdagens rätt härutinnan utövas

genom de av riksdagen välde

fullmäktige i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret.

15—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 2 avd. Nr 20

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Bilaga 8

Förslag

till

ändring i riksdagsstadgan

(Nuvarande lydelse)

§

Riksdagens krigsdelegation skall

av talmännen kallas att sammanträda

inom två dagar från den, då den

blivit vald. Vid detta sammanträde

skall delegationen välja ordförande

och en eller flera vice ordförande.

Dessa åligger att förbereda delegationens

verksamhet för den händelse

denna skulle komma att träda i riksdagens

ställe på sätt i 50 § regeringsformen

sägs.

Vad här nedan i 15, 16, 22 och

23 §§ samt 30 § första stycket sägs

skall äga motsvarande tillämpning

på krigsdelegationen under tid, då

denna icke trätt i riksdagens ställe.

(Föreslagen lydelse)

13.

Riksdagens krigsdelegation skall

av talmännen kallas att sammanträda

inom två dagar från den, då den

blivit vald. Vid detta sammanträde

skall delegationen välja ordförande

och en eller flera vice ordförande.

Det åligger detta presidium att hålla

sig underrättat om beredskapsplaneringen

för riksstyrelsen och samråda

därom med vederbörande statsråd.

Riksdagens förvaltningskontor

handhar de uppgifter i övrigt, som

äro förenade med riksdagens krigsberedskap

och krigsdelegation under

tid då delegationen icke trått i riksdagens

ställe. Kontoret skall därvid

samråda med delegationens presidium,

som äger meddela erforderliga

anvisningar.

Denna ändring träder i kraft dagen

efter riksdagens beslut.

s. 227 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

227

Bilaga 9

(Utskottets förslag) (Reservationens förslag)

Regeringsformen

§ 49.

1 :o. Riksdagen representerar svenska

folket. Riksdagen består av trehundrafemtio

ledamöter. Ledamöterna

ntses genom val för tre år

(ordinarie val) på sätt riksdagsordningen

och särskild av Konungen

och riksdagen gemensamt stiftad lag

stadga. Nyval på grund av förordnande

enligt 108 § gäller endast för

återstoden av löpande treårsperiod.

1 kraft---------

Om riksdagens------

2 :o. Skulle med------

§

Riksdagen skall vart tredje år, på

sätt riksdagsordningen stadgar, tillsätta

en nämnd, som äge att döma,

huruvida högsta domstolens och regeringsrättens

samtliga ledamöter

gjort sig förtjänta att i deras viktiga

kall bibehållas, eller om vissa av

dem, utan bevisligen begångna fel

och brott, varom föregående § handlar,

likväl kunde anses höra från

detta skall skiljas. Beslutar denna

nämnd efter omröstning i den ordning,

som i riksdagsordningen sägs,

att någon eller några av högsta domstolens

eller regeringsrättens ledamöter

skola anses vara ifrån riksdagens

förtroende uteslutna, blive han

eller de därefter av Konungen, lios

vilken riksdagen skall härom göra

anmälan, ifrån ämbetet genom nå
-

1 :o. Riksdagen representerar svenska

folket. Riksdagen består av trehundrafemtio

ledamöter. Ledamöterna

utses genom val för fyra år

(ordinarie val) på sätt riksdagsordningen

och särskild av Konungen

och riksdagen gemensamt stiftad lag

stadga. Nyval på grund av förordnande

enligt 108 § gäller endast för

återstoden av löpande fyraårsperiod.

Konungen bestämmer.

---därom stadgat.

---grundlagens ordning.

103.

Riksdagen skall vart fjärde år, på

sätt riksdagsordningen stadgar, tillsätta

en nämnd, som äge att döma,

huruvida högsta domstolens och regeringsrättens

samtliga ledamöter

gjort sig förtjänta att i deras viktiga

kall bibehållas, eller om vissa av

dem, utan bevisligen begångna fel

och brott, varom föregående § handlar,

likväl kunde anses böra från

detta skall skiljas. Beslutar denna

nämnd efter omröstning i den ordning,

som i riksdagsordningen sägs,

att någon eller några av högsta domstolens

eller regeringsrättens ledamöter

skola anses vara ifrån riksdagens

förtroende uteslutna, blive han

eller de därefter av Konungen, hos

vilken riksdagen skall härom göra

anmälan, ifrån ämbetet genom nå
-

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Utskottets förslag)

digt avsked skilde. Dock tillägge

Konungen honom eller dem vardera

en årlig pension till lönens halva belopp.

(Reservationens förslag)

digt avsked skilde. Dock tillägge

Konungen honom eller dem vardera

en årlig pension till lönens halva belopp.

övergångsbestämmelser

Regeringsformen skall tillämpas i sin nya lydelse från och med den 1

januari 1973.

Meddelas beslut enligt 30 § riksdagsordningen om uppskov med det val

till riksdagen som skall äga rum i september 1972 och om förlängning av

de vid utgången av samma år utlöpande valperioderna, medför beslutet motsvarande

uppskov med tillämpningen av regeringsformen.

Riksdagsordningen

§ 1.

1. Svenska folket —• —-------av riksdagen.

Riksdagen består av trehundra- Riksdagen består av trehundrafem
femtio

ledamöter. tio ledamöter etter det högre tal som

föranledes av stadgandet i 16 § 3

mom.

Riksdagsmännen kunna----------rikets grundlagar.

2. Skulle med-----------är stadgat.

§ 3.

Riksdagens ledamöter utses genom

val för eu tid av tre år (ordinarie

val), som räknas från början

av året efter det då valet skett.

Nytt val i hela riket till riksdagen

(nyval) på grund av förordnande

enligt 108 § regeringsformen gäller

endast för tiden från och med den

dag, då den nyvalda riksdagen sammanträder

första gången, till utgången

av löpande treårsperiod.

§ 16.

1. Mandaten i riksdagen fördelas

mellan partier. Med parti avses varje

Riksdagens ledamöter utses genom

val för en tid av fyra år (ordinarie

val), som räknas från början

av året efter det då valet skett.

Nytt val i hela riket till riksdagen

(nyval) på grund av förordnande

enligt 108 § regeringsformen gäller

endast för tiden från och med den

dag, då den nyvalda riksdagen sammanträder

första gången, till utgången

av löpande fgraårsperiod.

1. I varje valkrets väljes, efter

folkmängden vid början av året näst

s. 229 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

229

(Utskottets förslag)

politisk sammanslutning eller grupp

av väljare, som uppträder i val under

särskild beteckning (partibeteckning).

2. Av mandaten äro trehundratio

fasta valkretsmandat, vilka fördelas

mellan partier på grundval av valresultatet

i varje valkrets. Antalet

fasta valkretsmandat i varje valkrets

fastställes för tre år i sänder

på grundval av en beräkning av förhållandet

mellan antalet röstberättigade

i valkretsen och antalet röstberättigade

i hela riket enligt närmare

föreskrifter i vallagen.

Övriga fyrtio mandat äro utjämningsmandat,

vilka först fördelas

mellan partier på grundval av valresultatet

i hela riket och därefter

tillföras valkretsar.

För varje mandat, som parti erhållit,

utses i vederbörande valkrets

en riksdagsledamot enligt föreskrifter

som meddelas i vallagen.

3. Endast parti, som fått minst

fyra procent av rösterna i hela riket,

är berättigat att deltaga i fördelningen

av mandaten. Parti, som

fått färre röster, äger dock deltaga i

fördelningen av de fasta valkretsmandaten

i valkrets, där partiet fått

minst tolv procent av rösterna.

§

1. De fasta valkretsmandaten fördelas

inom varje valkrets proportionellt

mellan de partier som äro berättigade

att deltaga i mandatfördelningen

i kretsen. Härvid tilldelas

mandaten ett efter annat det parti

som för varje gång uppvisar det

största jämförelsetalet. Jämförelse
-

(Reservationens förslag)

före den fyraårsperiod, för vilken

valen gälla, en riksdagsman för varje

fullt tal, motsvarande en trehundrafemtiondel

av rikets folkmängd.

2. Därest det antal riksdagsmän,

som med tillämpning av stadgandet i

1 mom. bör utses, icke uppgår till

trehundrafemtio, skola, för ernående

av detta antal, de valkretsar, vilkas

folkmängd mest överskjuter de

tal, som enligt samma mom. äro bestämmande

för riksdagsmännens antal

inom valkretsarna, var för sig i

ordning efter överskottens storlek vara

berättigade att välja ytterligare en

riksdagsman. Äro överskottstalen

lika för två eller flera valkretsar,

avgöres, där så är nödigt, företrädei

genom lottning.

3. Uppgår det antal riksdagsmän,

som enligt 1 och 2 mom. bör utses

i en valkrets, antingen icke till tre

eller ock till minst tre men ej fem,

skall antalet ökas i förra fallet till

tre och i senare fallet till fem.

4. Det antal riksdagsmän, varje

valkrets enligt ovan angivna grunder

äger utse, fastställes för varje fyraårsperiod

av Konungen.

17.

Valen till riksdagen äro proportionella.

Närmare bestämmelser om val

meddelas i vallagen.

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Utskottets förslag) (Reservationens förslag)

talet erhålles, så länge parti icke tilldelats

något mandat, genom att partiets

röstetal i valkretsen delas med

l/i och därefter genom att röstetalet

för varje gång delas med det tal som

motsvarar dubbla antalet mandat,

som partiet redan erhållit i valkretsen,

ökat med ett.

2. Utjämningsmandaten fördelas

mellan de partier, som fått minst fyra

procent av rösterna i hela riket, på

sådant sätt att fördelningen av samtliga

mandat i riksdagen, med undantag

av de fasta valkretsmandat som

tillfallit parti med mindre än fyra

procent av rösterna, blir proportionell

mot de i fördelningen deltagande

partiernas röstetal i hela riket.

Vid bestämmande av det sammanlagda

antal mandat i riksdagen som

parti skall ha för att bli proportionellt

representerat tillämpas fördelningsregeln

i 1 mom. på hela riket

som en valkrets. Varje parti tilldelas

så många utjämningsmandat som

behövs för att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de

fasta valkretsmandaten erhållit flera

mandat än som motsvarar den proportionella

representationen för partiet

enligt första stycket, bortses vid

fördelningen av utjämningsmandaten

från partiet och de fasta valkretsmandat

det erhållit.

3. Av de utjämningsmandat som

parti erhållit tillföres det första den

valkrets där partiet efter fördelningen

av de fasta valkretsmandaten uppvisar

större jämförelsetal än i övriga

valkretsar. Återstående utjämningsmandat

tillföras ett efter an
-

s. 231 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

231

(Utskottets förslag) (Reservationens förslag)

nät den valkrets där partiet för varje

gång uppvisar störst jämförelsetal

vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln

i 1 mom. på partiets röstetal

i valkretsarna.

§ 18.

Har parti i någon valkrets erhål- (Denna paragraf utgår.)

lit flera mandat än antalet på partiets

valsedlar upptagna namn, som

avse själva valet och ej endast utseende

av efterträdare till avgången

ledamot, flyttas överskjutande mandat,

med motsvarande tillämpning av

17 § 3 mom., till annan valkrets, där

partiet deltager i fördelningen av

fasta valkretsmandat.

Kan mandat ej besättas enligt

första stycket, skall mandatet vara

obesatt under den tid för vilken valet

gäller.

§ 19.

Uppkomma lika tal vid tillämpning (Denna paragraf utgår.)

av 17 eller 18 §, avgöres företrädet

genom lottning.

22.

Besvär över val till riksdagen anföras

hos Konungen enligt föreskrifter

i vallagen. Besvären prövas av

regeringsrätten.

Skall på grund av utgången av besvär

över val till riksdagen valet göras

om i en eller flera valkretsar,

gälla likväl de fullmakter som utfärdats

för riksdagens ledamöter till

dess nya ledamöter blivit utsedda.

Är någon missnöjd med val till

riksdagen, må han däröver hos

Konungen anföra besvär. För sådant

ändamål äger klaganden hos

Konungens befallningshavande äska

behörigt protokollsutdrag, vilket inom

högst tre dagar därefter bör till

klaganden utlämnas; och skall han,

vid förlust av talan, sist inom tio

dagar efter valförrättningens slut

med sina till Konungen ställda besvär

inkomma till Konungens befallningshavande,

som, på sätt i 11 §

stadgas, lämnar vederbörande till
-

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Utskottets förslag)

§

Riksdagen skall vart tredje år

inom sig utse en nämnd av fyrtioåtta

personer, vilken nämnd, i den

ordning 103 och 104 §§ regeringsformen

stadga, äger att döma, huruvida

högsta domstolens och regeringsrättens

samtliga ledamöter gjort sig förtjänta

att i deras viktiga kall bibehållas,

eller om vissa av dem, utan

bevisligen begångna fel och brott,

varom regeringsformens 102 § handlar,

likväl kunna anses böra från detta

kall skiljas. Denna nämnd träder

samma dag den blivit vald tillsammans.

Nämndens samtliga -----—

I enahanda -----• -----

(Reservationens förslag)

fälle att sig förklara. Sedan den för

förklarings avgivande bestämda tid

tilländalupit, har Konungens befallningshavande

att besvären jämte alla

målet rörande handlingar ofördröjligen

till Konungen insända, för

att i Dess regeringsrätt skyndsamt

föredragas och avgöras.

69.

Riksdagen skall vart fjärde år

inom sig utse en nämnd av fyrtioåtta

personer, vilken nämnd, i den

ordning 103 och 104 §§ regeringsformen

stadga, äger att döma, huruvida

högsta domstolens och regeringsrättens

samtliga ledamöter gjort sig förtjänta

att i deras viktiga kall bibehållas,

eller om vissa av dem, utan

bevisligen begångna fel och brott,

varom regeringsformens 102 § handlar,

likväl kunna anses böra från detta

kall skiljas. Denna nämnd träder

samma dag den blivit vald tillsammans.

— ----vidare föreskrives.

— regeringsrättens ledamöter.

§

Riksdagens lönedelegation består

av sjutton ledamöter, vilka riksdagen

utser inom sig. De väljas för tiden

från valet, till dess sådant val under

tredje året därefter försiggått, dock

att ledamot som dessförinnan avgått

ur riksdagen ej vidare skall anses

tillhöra delegationen. Har ledamot

före den tid, för vilken han valts, avgått

ur delegationen, anställes val

för den tid som för honom återstått.

71.

Riksdagens lönedelegation består

av sjutton ledamöter, vilka riksdagen

utser inom sig. De väljas för tiden

från valet, till dess sådant val under

fjärde året därefter försiggått, dock

att ledamot som dessförinnan avgått

ur riksdagen ej vidare skall anses

tillhöra delegationen. Har ledamot

före den tid, för vilken han valts, avgått

ur delegationen, anställes val

för den tid som för honom återstått.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

233

(Utskottets förslag) (Reservationens förslag)

Riksdagen utser —--------som ledamöter.

Vad i--- —------mening antecknas.

Innan avtal-----------tystnadspliktens iakttagande.

§ 72.

Riksdagen förordnar-----

Revisorerna väljas för tiden från

valet, till dess sådant val under tredje

året därefter försiggått. Riksdagen

utser en revisor till ordförande, en

till förste vice ordförande och en till

andre vice ordförande.

För varje —--------

Om framställningar-----

----och förvaltning.

Revisorerna väljas för tiden från

valet, till dess sådant val under f järde

året därefter försiggått. Riksdagen

utser en revisor till ordförande, en

till förste vice ordförande och en till

andre vice ordförande.

- blivit valda.

----särskilt föreskriver.

Övergångsbestämmelser

1. Riksdagsordningen skall tillämpas i sin nya lydelse från och med den

1 januari 1973. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas även dessförinnan

beträffande val till riksdagen som avser uteslutande tid efter utgången

av år 1972.

Ordinarie val till riksdagen enligt 3 § första stycket i paragrafens nya

lydelse skall äga rum första gången år 1972.

Meddelas beslut enligt 30 § om uppskov med valet till riksdagen i september

1972 och om förlängning av de vid utgången av samma år utlöpande

valperioderna, medför beslutet motsvarande uppskov med tillämpningen av

riksdagsordningen i dess nya lydelse.

2. Löpande valperioder för kamrarnas ledamöter upphör vid utgången av

år 1972. De må ej förlängas enligt 2 § sjätte stycket.

3. Vad som föreskrives i 58 § tredje stycket i dess äldre lydelse om inverkan

av nya val i hela riket till andra kammaren på fråga om uppskov

med behandlingen av ärende avser även val till riksdagen.

4. Sådan nämnd som avses i 69 § skall tillsättas av den riksdag som sammanträder

närmast efter det paragrafen i sin nya lydelse trätt i tillämpning.

5. Nytt val av ledamöter och suppleanter i riksdagens lönedelegation förrättas

av den riksdag som sammanträder närmast efter det 71 § trätt i

tillämpning i sin nya lydelse.

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Bilaga 10

(Utskottets förslag)

Förklarar riksdagen

I annat fall än som avses i första

stycket entledigar Konungen statsministern

eller annan ledamot av

statsrådet, om statsministern begär

det.

Avgår statsministern,-----

(Reservationens förslag)

förklaringen gavs.

I annat fall än som avses i första

stycket entledigar Konungen statsministern

på dennes begäran och

annan ledamot av statsrådet, om han

själv eller statsministern begär det.

----statsminister utnämnes.

Regeringsformen

§ 35.

s. 235 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

235

Bilaga 11

(Utskottets förslag) (Reservationens förslag)

Regeringsformen

§ 35.

Förklarar riksdagen enligt 107 §

att ledamot av statsrådet icke åtnjuter

riksdagens förtroende, entledigar

Konungen honom, såvida förordnande

om nyval enligt 108 § icke meddelas

inom en vecka efter det förklaringen

gavs.

I annat —----------begär det.

Avår statsministern--—- —- — ----

Förklarar riksdagen enligt 107 §

att ledamot av statsrådet icke åtnjuter

riksdagens förtroende, entledigar

Konungen honom.

statsminister utnämnes.

§ 49.

1 :o. Riksdagen representerar svenska

folket. Riksdagen består av trehundrafemtio

ledamöter. Ledamöterna

utses genom val för tre år

(ordinarie val) på sätt riksdagsordningen

och särskild av Konungen

och riksdagen gemensamt stiftad lag

stadga. Nyval på grund av förordnande

enligt 108 § gäller endast för

återstoden av löpande treårsperiod.

I kraft av denna grundlag skall

riksdagen sammankomma varje år

den 10 januari, eller, om helgdag då

inträffar, dagen därefter. När nyval

hållits på grund av förordnande enligt

108 §, skall den nyvalda riksdagen

sammanträda inom tre månader

från förordnandet å tid som Konungen

bestämmer.

Om riksdagens -—-------

2:o. Skulle med-------

1 :o. Riksdagen representerar svenska

folket. Riksdagen består av trehundrafemtio

ledamöter. Ledamöterna

utses genom val för tre år på

sätt riksdagsordningen och särskild

av Konungen och riksdagen gemensamt

stiftad lag stadga.

I kraft av denna grundlag skall

riksdagen sammankomma varje år

den 10 januari, eller om helgdag då

inträffar, dagen därefter.

--därom stadgat.

---grundlagsenlig ordning.

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Varje riksda;

Å riksdag, som sammanträder efter

nyval, varom i 108 § stadgas,

skola ej flera utskott tillsättas, än

som erfordras.

Denna regeringsform samt rikets

övriga grundlagar kunna icke ändras

eller upphävas, utan genom Konungens

och två riksdagars beslut.

Då riksdagen

Beslutanderätt, som enligt denna

regeringsform tillkommer Konungen

och riksdagen, gemensamt eller var

för sig, eller annat statligt organ och

ej avser frågor om stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av

grundlag, må i begränsad omfattning

överlåtas på mellanfolklig organisation

för fredligt samarbete, till vilken

riket är eller skall bliva anslutet.

Beslut om sådan överlåtelse fattas

antingen i den ordning som gäller

för grundlagsändring eller ock,

om därmed förenad tidsutdräkt är

till men för riket, samfällt av

Konungen och en riksdag. I sistnämnda

fall erfordras för beslut om

överlåtelse, att i riksdagen minst fem

sjättedelar av de röstande och minst

tre fjärdedelar av ledamöterna vid

votering instämt i beslutet.

(Reservationens förslag)

riksdagsordningen bestämmas.

81.

Denna regeringsform samt rikets

övriga grundlagar kunna icke ändras

eller upphävas, utan genom

Konungens och två riksdagars beslut,

eller ock, om därmed förenad

tidsutdräkt är till men för riket, av

Konungen och en riksdag. I sistnämnda

fall erfordras att i riksdagen

minst fem sjättedelar av de röstande

och minst tre fjärdedelar av

ledamöterna vid votering instämt i

beslutet.

ej godkänner.

Beslutanderätt, som enligt denna

regeringsform tillkommer Konungen

och riksdagen, gemensamt eller var

för sig, eller annat statligt organ och

ej avser frågor om stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av

grundlag'', må i begränsad omfattning

överlåtas på mellanfolklig organisation

för fredligt samarbete, till vilken

riket är eller skall bliva anslutet.

Beslut om sådan överlåtelse fattas

i den ordning som gäller för

grundlagsändring.

(Utskottets förslag)

§ 53.

s. 237 Kontrollera mot PDF

237

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

(Utskottets förslag) (Reservationens förslag)

§ 107.

Riksdagen äger---------

Yrkande om---- —-----

Yrkande om misstroendeförklaring

må icke upptagas till prövning

under tiden från det ordinarie val

ägt rum eller förordnande om nyval

enligt 108 § meddelats till dess den

genom valet utsedda riksdagen sammanträder.

Konungen förordnar om nytt val

i hela riket till riksdagen (nyval), om

statsministern begär det. Efter nyval

må förordnande om sådant val

ej ånyo meddelas förrän fem månader

förflutit från den nyvalda riksdagens

första sammanträde.

Har förordnande om nyval meddelats,

må riksdagssession avbrytas.

Beslut därom meddelas av Konungen

på statsministerns begäran.

Riksdagens ledamöter

Nytt val i hela riket till riksdagen

(nyval) på grund av förordnande enligt

108 § regeringsformen gäller endast

för tiden från och med den dag,

då den nyvalda riksdagen sammanträder

första gången, till utgången

av den treårsperiod för vilken ordinarie

val senast hållits.

§

Har förordnande om nyval meddelats

enligt 108 § regeringsformen,

må riksdagssession avbrytas. Beslut

därom meddelas av Konungen på

s tat sm in is t ems begäran.

—- — sig därom.

— riksdagens ledamöter.

Yrkande om misstroendeförklaring

må icke upptagas till prövning

under tiden från det val ägt rum

till dess den genom valet utsedda

riksdagen sammanträder.

108.

(Denna paragraf utgår.)

valet skett.

(Denna paragraf utgår.)

Riksdagsordningen

§ 3.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Utskottets förslag)

(Reservationens förslag)

När nyval har hållits, skall den

nyvalda riksdagen sammanträda inom

tre månader från förordnandet

om valet å tid som Konungen bestämmer.

§ 13.

Ordinarie val till riksdagen för- Val till riksdagen förrättas å tid

rättas å tid i september som före- september som föreskrives i valla

skrives i vallagen. gen.

Nyval på grund av förordnande enligt

108 § regeringsformen förrättas

så snart det kan ske.

§ 30.

Befinner sig

kunna upprepas.

För beslut -— -—- — -------i beslutet.

Förlängning av valperiod medför

ej inskränkning i rätten att förordna

om nyval enligt 108 § regeringsformen.

Riksdags början och avbrytande av

riksdagssession.

Riksdags början.

§ 34.

Konungen låter----- — -— ---11 januari.

1 id riksdag som sammanträder

efter nyval, varom i 108 § regeringsformen

stadgas, skall sådan berättelse,

som nyss sagts, ej överlämnas

och skall proposition angående statsverkets

tillstånd och behov framläggas

blott om riksstaten icke blivit

reglerad.

Då Konungen----------undersåtliga vördnad.

§ 35.

b örordnande om nyval enligt (Denna paragraf utgår.)

108 § regeringsformen tillkännagives,

då session pågår, genom öppet

brev, vilket uppläses i riksdagen av

statsministern eller annan ledamot

s. 239 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

239

(Utskottets förslag) (Reservationens förslag)

au statsrådet som Konungen förordnat

därtill och i annat fall genom

allmän kungörelse.

Beslut att avbryta riksdagssession

tillkännagives genom öppet brev på

sätt som förcskrivcs i första stycket.

Efter tillkännagivandet skall sessionen

omedelbart avslutas.

§ 36.

1. Å varje —-------— ---dess ledamotsantal.

2. Finnes fråga----—------ständigt utskott.

3. Riksdagen utser---— — -—----ställe inträda.

4. Ä riksdag, som sammanträder

efter nyval, varom i 108 § regeringsformen

stadgas, skola ej flera utskott

tillsättas, än som erfordras.

5. Om val---enligt 78 §. 4. Om val---enligt 78 §.

6. Statsrådsledamot må — -— —- 5. Statsrådsledamot må —--

kan förekomma. kan förekomma.

§ 58.

När proposition-------

Är inom ------------ —

Riksdagen må till annan session

eller till nästföljande riksdag

uppskjuta behandlingen av ärende

som ej berör riksstaten. Ytterligare

uppskov må beslutas. Ärendet skall

dock avgöras senast under nästföljande

riksdag. Uppskov till nästföljande

riksdag må ej beslutas under

år då ordinarie val till riksdagen förrättas.

Meddelas förordnande om nyval

enligt 108 § regeringsformen,

vare beslut om uppskov förfallet.

Uppskov må -—-------

Riksdagen må-------

Av riksdagen

Förslag till stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av grund
-

--— utskottet uppehållas.

ovillkorligen avgöras.

Riksdagen må till annan session

eller till nästföljande riksdag uppskjuta

behandlingen av ärende som

ej berör riksstaten. Ytterligare uppskov

må beslutas. Ärendet skall dock

avgöras senast under nästföljande

riksdag. Uppskov till nästföljande

riksdag må ej beslutas under år då

val till riksdagen förrättas.

—utskotts betänkande.

---extra session.

— i 64 §.

64.

Förslag till stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av grund
-

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Utskottets förslag)

lag kan förkastas å den riksdag, vid

vilken förslaget väckes, men ej slutligen

antagas eller bifallas i vidsträcktare

mån än såsom ett förslag,

vilket skall vila för att efter därpå

förrättat val i hela riket till riksdagen

ånyo prövas av den riksdag, som

först sammanträder. Varder förslaget

därvid antaget, bliver det riksdagens

beslut; ägande riksdagen ej

rätt att uti vilande förslag ändring

göra. Ej må beslut över vilande förslag

till annan riksdag, än nu är

nämnt, uppskjutas, utan att Konungen

och riksdagen därom äro ense.

(Reservationens förslag)

lag kan förkastas å den riksdag, vid

vilken förslaget väckes. Har sådant

förslag antagits men erfordras enligt

81 § regeringsformen beslut av

två riksdagar, skall det vila för att

efter därpå förrättat val i hela riket

till riksdagen ånyo prövas av den

riksdag, som först sammanträder.

Varder förslaget därvid antaget, bliver

det riksdagens beslut; ägande

riksdagen ej rätt att uti vilande förslag

ändring göra. Ej må beslut över

vilande förslag till annan riksdag,

än nu är nämnt, uppskjutas, utan

att Konungen och riksdagen därom

äro ense.

s. 241 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

241

Bilaga 12

;;! ''i

(Utskottets förslag) (Reservationens förslag)

Regeringsformen

§ 49.

1 :o. Riksdagen representerar svenska

folket. Riksdagen består av trehundrafemtio

ledamöter. Ledamöterna

utses genom val för tre år

(ordinarie val) på sätt riksdagsordningen

och särskild av Konungen

och riksdagen gemensamt stiftad lag

stadga. Nyval på grund av förordnande

enligt 108 § gäller endast för

återstoden av löpande treårsperiod.

Om riksdagens-------

2 :o. Skulle med —------

1 :o. Riksdagen representerar svenska

folket. Riksdagen består av trehundra

ledamöter. Ledamöterna utses

genom val för tre år (ordinarie

val) på sätt riksdagsordningen och

särskild av Konungen och riksdagen

gemensamt stiftad lag stadga. Nyval

på grund av förordnande enligt 108 §

gäller endast för återstoden av löpande

treårsperiod.

--— därom stadgat.

---- grundlagsenlig ordning.

Riksdagsordningen

§

1. Svenska folket--— — —■ —

Riksdagen består av trehundrafemtio

ledamöter.

Riksdagsmännen kunna —- ----

2 :o. Skulle med — ■—- —- •—- •— -—

1.

—---av riksdagen.

Riksdagen består av trehundra ledamöter.

------— rikets grundlagar.

---är stadgat.

§ 2.

Riksdagen skall —---—• •—---det erforderligt.

Riksdagens vårsession---------15 juni.

Har riksdagen —-----------det erfordras.

Konungen äger--—-------det erforderligt.

Riksdagen skall även inkallas till Riksdagen skall även inkallas till

extra session, om minst etthundra- extra session, om minst etthundra

femton ledamöter begära det och an- ledamöter begära det och angiva

giva särskilt skäl för sin framställ- särskilt skäl för sin framställning,

ning. Kallelse skall då utfärdas se- Kallelse skall då utfärdas senast till

nast till tjugonde dagen efter det be- tjugonde dagen efter det begäran

gäran framställdes. framställdes.

Riksdagen är---------—- — utlöpande valperiod.

Om sammankallande---------stadgat därom.

16 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 2 avd. Nr 20

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Utskottets förslag)

§

1. Mandaten i — ---- —---

2. Av mandaten äro trehundratio

fasta valkretsmandat, vilka fördelas

mellan partier på grundval av valresultatet

i varje valkrets. Antalet

fasta valkretsmandat i varje valkrets

fastställes för tre år i sänder

på grundval av en beräkning av förhållandet

mellan antalet röstberättigade

i valkretsen och antalet röstberättigade

i hela riket enligt närmare

föreskrifter i vallagen.

Övriga fyrtio mandat äro utjämningsmandat,

vilka först fördelas

mellan partier på grundval av valresultatet

i hela riket och därefter

tillföras valkretsar.

För varje--------

3. Endast parti--------

(Reservationens förslag)

16.

---- beteckning (partibeteckning).

2. Av mandaten äro tvåhundrasextiofem

fasta valkretsmandat, vilka

fördelas mellan partier på grundval

av valresultatet i varje valkrets.

Antalet fasta valkretsmandat i varje

valkrets fastställes för tre år i sänder

på grundval av en beräkning av förhållandet

mellan antalet röstberättigade

i valkretsen och antalet röstberättigade

i hela riket enligt närmare

föreskrifter i vallagen.

Övriga trettiofem mandat äro utjämningsmandat,

vilka först fördelas

mellan partier på grundval av

valresultatet i hela riket och därefter

tillföras valkretsar.

- i vallagen.

---av rösterna.

§

1. Å varje riksdag skola, inom sex

dagar efter dess öppnande, tillsättas:

ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, fyra

lagutskott, ett jordbruksutskott samt

ett allmänt beredningsutskott. Dessa

riksdagens ständiga utskott skola bestå:

utrikesutskottet av sjutton, konstitutionsutskottet

av tjugusju, statsutskottet

av fyrtiofem, bevillningsutskottet

av tjugusju, bankoutskottet

av sjutton, varje lagutskott av

sjutton, jordbruksutskottet av sjutton

samt allmänna beredningsutskottet

av sjutton ledamöter, vilka

riksdagen inom sig väljer.

Riksdagen äger — — ------

2. Finnes fråga------

36.

1. Å varje riksdag skola, inom sex

dagar efter dess öppnande, tillsättas:

ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, fyra

lagutskott, ett jordbruksutskott samt

ett allmänt beredningsutskott. Dessa

riksdagens ständiga utskott skola bestå:

utrikesutskottet av femton, konstitutionsutskottet

av tjuguen, statsutskottet

av trettiofem, bevillningsutskottet

av tjuguen, bankoutskottet

av femton, varje lagutskott av femton,

jordbruksutskottet av femton

samt allmänna beredningsutskottet

av femton ledamöter, vilka riksdagen

inom sig väljer.

---dess ledamotsantal.

---ständigt utskott.

s. 243 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

243

3. Riksdagen utser----

4. Å riksdag--—---

5. Om val--------

6. Statsrådsledamot må--

Statsrådsledamot, justitieråd - Ej heller--------

-— -—■ — — ställe inträda.

--som erfordras.

— enligt 78 §.

------— hans avgång.

------— 37 §2 mom. sägs.

- kan förekomma.

— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 2 avd. Nr 20

16*

opaginerad Kontrollera mot PDF

WMs tihtifbrmi tékxftMiv i tfb /»M-fenttå mn

Bilaga 13 mbinlni 9llljg —--— -— -----loelu nogfibzjlifl .8

.gji-ibiolio riioa —---------— gfibzilh Å .1

• § 8? Igihio — --------------Ibv rnO .ö

.gnågvn armil — — -—---- —--— årri JoxnEbalzbåiajBjg .0

.zgäz .mom 8 g \8------------- båi9iliizn[ .lomebolzb/hzlnig

(Utskottets fQTfiiwhhiöl ned-----(Reservationens färqlflyj\ j\[

Riksdagsordningen

§ 2.

Riksdagen skall,---------det erforderligt.

Riksdagens vårsession avslutas se- Riksdagens vårsession avslutas senast

den 31 maj. Riksdagen äger nast den 31 maj. Riksdagen äger

dock, om synnerliga skäl föreligga, dock, efter hörande av den i 50 §

efter hörande av den i 50 § omför- omförmälda talmanskonferensen, bemälda

talmanskonferensen, besluta sluta att sessionen skall pågå längst

att sessionen skall pågå längst till till och med den 15 juni, om behandoch

med den 15 juni. lingen av framlagda ärenden bedö
mes

kunna avslutas senast denna

dag.

Har riksdagen---------det erfordras.

Konungen äger —------- ---det erforderligt.

Riksdagen skall---------begäran framställdes.

Riksdagen är----------utlöpande valperiod.

Om sammankallande--—------stadgat därom.

-- *91

ÖS lY, .bu» 2 .Unna i, Uo''Aokm\ zmy^ubv.An \\\\ ymm\U\

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kam t tiv Hb nm fsfröftUtöft sb«V mlvt n(k\ rnnffli

24-t

(qd\''6\''q\ y,\"A\<)Å?,Y \ Bilaga 14

riiiljBB m/n3 .in !''.0\\in 71. TJIliu U‘>

-rii/ jo gning^Iqqn nadir/ mo qioaTiq

-An i -laiaiid innj. 01 nan ner! lin ,aan

•io>IIIiv mogna ingbnig 2fil be v v b jog

C Reservationens förslag.)......

-j;z nybgmu i gBri/Iaolrre JJinigm *iot

ngnft i Jlii doof» ;bB8ilifii3d®,f8lllöPorÖg^»<5FlilB daob ;bngiJifbiodj^öi mog

-labnolnd ivhrm jg/iöl moa ,nob m& 14.iobnaInd -iabnu jgiöl moa ,nab mo

tWl -umqqw --lalla flmKpqulouen nöitLu na innqqn lalla jifinqqn jau;

i.qöV(''.''i''o\ ?.si''in<)s\nnvvA''i''A i

nn[)Kg in/nH /in nobaVm v b iabln na

-niv [o gnimr/lqqu nadir/ nio ,no<rnq

-An i labiid innj 01 nab mui JJi; ,aon

•iodlliv mogna •ingbuie gol bnv vn log

, (Utskotfets förs lan} , .. *

-na nabgnni i gnndoafnn Jdfi-naoi iol

JiiBMl-äÖS; t4öådiffffl6r«iåeiBP''9öbP är

aveltelnii lmiJbiwgsirtfl miltnui^ijiikått?

n it laty''å\WiiMl ra kétråJStl i¥l»lW>&tdMbM

deråret näririåstdföwHalöl. Deri sonr

på grund av

JiiÄMsältntatlibÄfflfé®- ,aénmsttfi» är

a vidte lun lfisäbocfgtfbed WöfrmqifJpAått’

adertätv&miåiÅetftmiml itmKtr.ltWbnderåret

n ii r rn éfSf i I 5 ife Väte tV: Ddib ’>/& i i i

domstols förklaring

ar

pa

d K

iå grund av

domstols förklaring

ar

eller efter uppnådd myndighetsålder u eller efter uppnådd myndighetsålder

skall förbliva '' skalfförbliva omyndig å^^r^iWidlc* ej

fésifått™ ''ivlb{d rnoa no(I P&sWäfek ib noilin ioi! /l moa noCI

i mdigrinllgöi nbföp,. tfäMlW1 g,dlBiqqu nsbgnÉUaö-i

-7Ö i isggiloiöl (,a -iobnirf mo .rmnab -vö i laggilaiöl [a labnid rno ,nnnob

nnd JJb >bob godinrnnn bivijKI .Jgh nnd lli; doob god-inuinn bbiBÖ Jgh

-nalnil niaiin laaöl bngil li&MidW "JlfA la-iöf hBgiiJihodigöi lild

.•uVnRO g. ,-iiVnb

1. För val---JigmUbiöi blida^ana— övriga län. - - ---------- f n; :mnnH

2. Antalet fasta----------------genom lottning.

Vid tillämpningen av första styr- Vid tillämpningen av första stycket

beräknas antalet röstberaftfgacfe1’ ^eVlieraknas antalet röstberättigade

''/ O

på grundval av uppgifterna i stomj< *

tum a Jtill OM a wl atfe ätegdfo^tiii Kn årfet.

MJd b*<«illnilitgchri»n»d stblmmirfebU

b«i4ttlptelöÄf!jie skddik!eiWdboigimd

Hfdm ''np^HåltJ titttw1 ävtJliddetv «of«ia{

ipnötwn dribbs tn f ö«-ogåp hflfi ibvfcnvfoid

ftoooSisr smb adjn^iggpuMntiviäcööl

ttbtld Bf (inkila- i»tg »iiifi <pfi c#b fefttMJ di ppa

»död -teytfÄigih<etlsMidein''f;l<yit förbi KVi

0tiiytf4if^.bbnsl ibo agildämllulglinlg

nodli/ mo .nogaoq niding mvriH

qiå grundval av uppgifterna i stommarna

Hjill tJftaÄtetoärigct&ftiöl iföfi året.

»diet teé^iliniltgehnanSéä så''sbm!‘ilöstIdaf^e

stalfisld ''Ädftorgttfö,

Httiui u p-f albit löddra årtbMdöPSbftåst

tiwdefiinlöW&sCafifoégftéftiÄeiåitialefidierd

tlpoosfev s''iuii nijn^ggfuÄdffiivTäosffid

sbstdnföBkSbriKgliiäiineierbéfteWifiippv

null 0 nbymWg-toJtdäkitcr n skid k förbi mt

öiäyne^irg.bbnBl rbo vgildiifnllrifgbnlg

nadir/ mo ,nogiaq nnbne nn/nH

rivb nnd tln ,g9nni / jo gnine^Iqq^ 5)1 nab nnd tle ,gonni / [o gnina^iqt

g n fö llUoö i V i;i''<i*iy,ft N8 d -w|qlnältbsu jf

11 (m i Mh sj^m i -iö<t 1 tu idf 1 efteéaiwsp.lnlte

längdnn .djitfg i^db rippllagai ålAaobibtV

ttwgilhl<J«tWnildistvilt-tnlobvpiiläå iiqqu

bÄtfi etftiöÄ ijHale rf ik a I e q dfr åir qö i jn ftp n b

-tu:NW igHti!)/iösWAiqgll(;rti]lpi''ä!Wfid föinf

tina hfi iHihil mdi-M ad dl ftr it< Mi»tvt ats1iWii#iQbnÉöj»rdfö>öat<ppt@99lgaUb

ii®yåg

rttMsb ;iftfijöiil 1 isMktefa nyUfcfegttppi

wflhufilenöbmtor Wbndörår^iiiiqlpnå

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Utskottets förslag)

en ålder av nitton år. Envar sådan

person, om vilken upplysning ej vinnes,

att lian den 10 juni brister i något

av vad lag stadgar såsom villkor

för rösträtt, antecknas i längden såsom

rösiberätligad; dock att i fråga

om den, som först under kalenderåret

uppnått eller uppnår en ålder

av nitton år, anmärlces, att rösträtt

ej tillkommer honom förr än efter

utgången av löpande kalenderår.

Närmare föreskrifter —----

(Reservationens förslag)

en ålder av aderton år. Envar sådan

person, om vilken upplysning ej vinnes,

att han den 10 juni brister i något

av vad lag stadgar såsom villkor

för rösträtt, antecknas i längden såsom

röstberättigad; dock att i fråga

om den, som först under kalenderåret

uppnått eller uppnår en ålder

av aderton år, anmärlces, att rösträtt

ej tillkommer honom förr än efter

utgången av löpande kalenderår.

----av Konungen.

53

I särskild---• —------

Den som fyller nitton år det år då

röstlängden upprättas upptages i

denna, om hinder ej föreligger i övrigt.

Därvid anmärlces dock att han

blir röstberättigad först nästa kalenderår.

Framgår i---------

b §•

- röstlängden upprättas.

Den som fyller aderton år det år

då röstlängden upprättas upptages i

denna, om hinder ej föreligger i övrigt.

Därvid anmärlces dock att han

blir röstberättigad först nästa kalenderår.

- särskild röstlängd.

Kommunala vallagen

8 §.

1 röstlängden skola enligt manfmslängden

för året upptagas alla

mom valdistriktet mantalsskrivna

personer, vilka uppnått eller under

kalenderåret uppnå en ålder av nitton

år, med angivande för var och

en, huruvida han äger eller saknar

rösträtt vid val av kommunal- eller

stadsfullmäktige och landstingsmän.

Envar sådan person, om vilken

upplysning ej vinnes, att han den 10

juni brister i något av vad lag stadgar

såsom villkor för rösträtt vid val,

som i första stycket sägs, antecknas

i längden såsom röstberättigad; dock

att i fråga om den, som först under

I röstlängden skola enligt mantalslängden

för året upptagas alla

inom valdistriktet mantalsskrivna

personer, vilka uppnått eller under

kalenderåret uppnå en ålder av aderton

år, med angivande för var och

en, huruvida han äger eller saknar

rösträtt vid val av kommunal- eller

stadsfullmäktige och landstingsmän.

Envar sådan person, om vilken

upplysning ej vinnes, att han den

10 juni brister i något av vad lag

stadgar såsom villkor för rösträtt vid

val, som i första stycket sägs, antecknas

i längden såsom röstberättigad;

dock att i fråga om den, som först

s. 247 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

247

(Utskottets förslag)

kalenderåret uppnått eller uppnår

en ålder av nitton år, anmärkes, att

rösträtt ej tillkommer honom förr

än efter utgången av löpande kalenderår.

Där en--- --------— i lä

Närmare föreskrifter-----

(Reservationens förslag)

under kalenderåret uppnått eller

uppnår en ålder av aderton år, anmärkes,

att rösträtt ej tillkommer

honom förr än efter utgången av

löpande kalenderår,

lgden.

----av Konungen.

Kommunallagen

6 §•

Rösträtt vid val av fullmäktige

tillkommer envar inom kommunen

mantalsskriven svensk medborgare,

som senast under nästföregående

kalenderår uppnått nitton års ålder

och ej på grund av domstols förklaring

är eller efter uppnådd myndighetsålder

skall förbliva omyndig.

Varje röstberättigad äger en röst.

Om upprättande-------

Rösträtt vid val av fullmäktige

tillkommer envar inom kommunen

mantalsskriven svensk medborgare,

som senast under nästföregående

kalenderår uppnått aderton års ålder

och ej på grund av domstols

förklaring är eller efter uppnådd

myndighetsålder skall förbliva

omyndig. Varje röstberättigad äger

en röst.

---kommunala vallagen.

Kommunallagen för Stockholm

6 §•

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige

tillkommer envar inom staden

mantalsskriven svensk medborgare,

som senast under nästföregående

kalendeår uppnått nitton års ålder

och ej på grund av domstols förklaring

är eller efter uppnådd myndighetsålder

skall förbliva omyndig.

Varje röstberättigad äger en röst.

Om upprättande-------

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige

tillkommer envar inom staden

mantalsskriven svensk medborgare,

som senast under nästföregående

kalenderår uppnått aderton års ålder

och ej på grund av domstols förklaring

är eller efter uppnådd myndighetsålder

skall förbliva omyndig.

Varje röstberättigad äger en röst.

---kommunala vallagen.

Lagen om församlingsstyrelse

9 §•

Rösträtt vid val av kyrkofullmäk- Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige

tillkommer envar inom försam- tige tillkommer envar inom församlingen

mantalsskriven svensk med- lingen mantalsskriven svensk med
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

m

KdWstMuUbiTmit^titMfrShåtätoUäftäÄycmtäå\åk\

{iftirsiagift)

lM>Wgaré{BSöJl|uär Itnedklmotud svesiskn

kyvkifn oefti ^o»i v*sena WBundeTB nqqb

föfltgålöUfö ljalehiii-Ehän Ufi{)ii^btrirj5iit

tan ffe^ri^iicr io£h uji; p&iögrrmdnad

domstols förklaring)lärjlfielleafjfHfdjé®

( Rfye>tvdi\(>tiQmsfäx$Scig)

böngapc, -ssAfe äHäim|teni;«fh9fi<tR>$k*

liVrkon! -och (isomå sanöSh undwbHäsito

f öij^gåfinderkaiwjdfipåM i fip j)«iåj tii«4krr

fnniiåS-slåiidföl t/fthn «*j; ujglrgFttMt HK

domstols förklaring är eller .-rött-sfe

uppnådd myndighetsålder skalJnfiöfHiidiippnådd -myndighetsålder srköiféiQör
bliva

omyndigi;;å7aujö''! röstberättigad bliva- omyndigo j^ailj^iftöslbiemUfcigad

äger en röst. äger en röst.

Den som —-------annan församling.

nagBUBnummod,________

ö

Om upprättande

kommunala vallagen.

ogitdiknllul ve In/ hi/ JliiiiaöH

rmnurnniod rnoni isvna larnniodllil

,9iBgiodb3m danova naviidaalBtnfirn

ohnoBgoiöliaBn lobnu iaBnaa rnoa

-Ib aié notiobn jlsnqqu iBiabnalnd

alolamob vb bnmg åq ja rioo isb

bb/snqqn löfte lalla ib gniiBbhöl

B/ildiöl linda loblBalorigibnvrn

lags bBgitisiadieöi oj/inY .gibnvrno

.Jaöl no

.riagBllB / ElBmnnrnod----------

ogiJ/liimliijl vb Ibv biv jJsiieöH

nammirnoi rnoni mvno lornniodHii

.oiBgiodbsrn danova naviidaalfilnBrn

9bn9Bg9iölt8Bfi i9bmi iaEnoa rnoa

i9blé ain nobin JlBnqqn irmbnobid

-Bldiöl aloJarnob vb bnmg nq j.9 do o

-gibrwu bbBnqqn labb ioIIo ib gnii

.gibnvrno nvildiöl linda lablBalsrl

• iaöi na logs bBgiltiiiodlaöi ojinY

--------------obrnsl Jihqqu rnO

rnloridoa)8 liil nagBllRnornnio/I

-därnllnfabBia vb Ibv biv UihJaöH

nobfila rnoni irjvrio lornrnodllil ogil

,9iBgiodb9ni danova noviidaalBinnm

9bn9Bg9iöliaBfi i9bnu lanma rnoa

i9bfå aiB noliobn tténqqn iBiobrioInd

-nt/liöl alolamob vb bnmg nq [9 doo

-gibnvm bbBnqqn loilo lolta ib gnii

.gibnvrno Bvibhöl linda loblBalod

.iaöi na i9gfi bfigiilinodlaöi oj/inY

.nogBllfiv Bbinornmod---

t»

-dfinillnlabBJa vb Ibv biv Jläilaöfl

riabnla rnoni mvno laniniodliil ogit

,9iBgiodborn danova naviidaatBinnru

abnoBggiöltaBn labriri jannaa rnoa

lobfå aié noWrn Jlånqqu i/bbnalfid

-nldiö‘1 aloJarnob vb bnmg b q (9 doo

-gibnvm bbBnqqn lalb i9lb ib gnii

.gibnvrno B/iIdiö''1 llsda lobtBabrl

•iaöi no logii bBgiliBi9diaöi 9[ibY

---------..— gbnntlBiqqn rnO

aaloivtaagnilmsaiöl mo nognJ

• 8 «

-därnllulodivd vb Ibv biv JiiiiJaöfl -diämllulodi^d vb Ibv biv Uäilaö/I

-rnBaiöl rnoni iB/n9 i9rnrnodIIii ogil -runaiöl rnoni iBvno lornniodllij sgit

-barn dan9va riovridaalnlmun nogni! -horn danova noviidaalBinnm nognil

opaginerad Kontrollera mot PDF

K^tts tihitfö/sin ttUs&i ttetMbé l äfeft&Rtfei \m\ <M \ «r\ g/iMS

848

Bilaga 15

Iladhnnl

(Utskottets förslag) (Reservationens förslag)

Riksdagsordningen

t ..........................1®. ...................... JahrmÄ

i 1. Mandaten i------ --iiMgfflHeiqnItjIitBjip/paittiteiQQhöittgåqoid

8 2. Av mandaten— ----------ii Msjn«fl lagij rf pa b n 7 n d gamanoitoM

0 övriga fyrtio -- - — — ^sl^n,,i tfilfMÄfl H & gflff" bd) i n i g J )o;i g F J

För varje — — —---—----- — ----— i vallagen............... iaJiojIeJU

i

(t

fl

3. EndästiÄIÄt#1»^^ rlft9ist

‘ Bag^aiB fbo gninraioiti/ sieniiBii a n o g b d^I ni b m ms i n3_.

2ei)2;lmBfnnii;}____

^rosterna i. ne a,rri
-

........ ...._____pninraioim 9‘ifiimBfi

(i£ra procent av rosterna i liéla n- tre procent av

kgt, är berättigat att delt^gfl.^f.jf^nig

delningen av mandaten. Parti, som delningen av mandMen.{ Pj^rli^^m

Wt läFFttgEttSiWV-igägcrbilwtei /?&^éi&9ingi^&!&ilftfl£ilsfjstfi9> ''iliffi^b $?Maöa *

fördelningen av de fastrao)MkE<tfcs{gri<täDdelhiaag@forkred{ter fastlliii tvÄ®retsitöandaten

i valkrets, där partiet fååldniHaMätCniiiWiflkWtStröfeopatesia fått

8

nst tolv procent av rösterna;

Of

tf

2f

Rf

Tf

8f

Og

8g

fö

GG

8 g

. . noitfigslabanöl gnagabeiiifl

. . . . i9f''iigqquggnrndgnB''ig ^io]io''Å^Ul^noiUsiit^no}l

...................... nämebodmo gnagfibarfiH

..........................loioaivgi gnggfibediH

.................... noitagolabagiirf gnggafagdi/I

.............. •ialggiYfifiilini gnggninbioggebajli/I

nollBgiriBgioggninJIiäviöf rloo -iBnoaigq gnogBbgrfifl

..........Bni9iz9iggBibnmg yb gnimlanBig jictaG

........ nggBiaiölggBlbnmg liii gnintliiagBlbjlö''5!

................T8 in noiiiaoqoiq i nggBiaiötgBJ

.................................... nfidfifemoH

.................................... obmriBViBVi

•ignoiiBY''i9ggfI

8g . . .

.............•ioqioniiqbiJYmi gjogBlg/iöl

rno

BgB-ll

i

a

10

............... obriBgibaling gbårgiBia

«

«

«

(2

10 .........

................. abnEnbioiölalBYvn

«

«

«

(8

80

............. IfiinBgiomBboI gnagcbadri

«

«

«

(t

80 ......

............... gebinig gri9noigg9g''iBY

«

«

«

tö

to

..................... m9blBgttB7iaöa

«

«

«

(0

to ...........

................. ngTiäqginoooiqBT/i

«

«

«

(T

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Innehåll

Ärendet ...................................................... 1

Propositionernas huvudsakliga innehåll .......................... 1

Motionernas huvudsakliga innehåll .............................. 3

Utskottsinitiativens huvudsakliga innehåll ........................ 6

Utskottet ...................................................... 7

Den gemensamma valdagen och den kommunala demokratin...... 9

Enkammarriksdagens närmare utformning och arbetssätt ........ 14

Valsystemet.................................................. 20

Parlamentarismens inskrivande i grundlagarna .................. 27

Speciella frågor

Följdändringar till parlamentarismens inskrivande i grundlagarna 31

Rösträtts-, valbarhets- och behörighetsvillkoren ................ 35

Postmedlens karaktär av bevillning .......................... 36

Interimsregering genom statsrådet............................ 38

Riksdagens lönedelegation .................................. 39

Konstitutionsutskottets granskningsuppgifter .................. 40

Riksdagens ombudsmän .................................... 41

Riksdagens revisorer........................................ 42

Riksdagens krigsdelegation .................................. 43

Riksdagsordningens initiativregler ............................ 47

Riksdagens personal- och förvaltningsorganisation.............. 48

Detalj granskning av grundlagstexterna........................ 50

Följ dlagstiftning till grundlagsförslagen ...................... 53

Lagförslagen i proposition nr 87.............................. 54

Hemställan .................................................. 55

Närvarande .................................................. 58

Reservationer

1) i

fråga

om förslagets huvudprinciper.............

........... 58

2) »

»

» statsråds entledigande ...............

........... 61

3) »

»

» nyvalsförordnande .................

........... 61

4) »

»

» riksdagens ledamotsantal .............

........... 63

5) »

»

» vårsessionens slutdag ...............

........... 63

6) »

»

» rösträttsåldern .....................

........... 64

7) »

»

» fyraprocentspärren .................

........... 64

s. 251 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

251

Bilaga 1

Motionärer och motionsyrkanden .............................. 66

Bilaga 2

Till utskottets hemställan I a) ................................ 86

Bilaga 3

Till utskottets hemställan Ib) .............. 153

Bilaga 4

Till utskottets hemställan II .................................. 210

Bilaga 5

Till utskottets hemställan III .................................. 218

Bilaga 6

Till utskottets hemställan IV .................................. 219

Bilaga 7

Till utskottets hemställan V .................................. 221

Bilaga 8

Till utskottets hemställan VI .................................. 226

Bilaga 9

Till reservationen 1) 227

Bilaga 10

Till reservationen 2) 234

Bilaga 11

Till reservationen 3) 235

Bilaga 12

Till reservationen 4) 241

Bilaga 13

Till reservationen 5) 244

Bilaga 14

Till reservationen 6) 245

Bilaga 15

Till reservationen 7) 249

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:279 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :‘ts proposition med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 a1 i texten