Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om polisregister jämte följdmotioner. Ärendet I detta utlåtande behandlas: 1) Proposition nr 117

1968-05-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1968:21, Utlåtande i anledning av proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om polisregister jämte följdmotioner. Ärendet I detta utlåtande behandlas: 1) Proposition nr 117

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1968

1

Nr 21

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av proposition

med förslag till lag angående ändring i lagen om polisregister

jämte följdmotioner.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas:

1) Proposition nr 117 (just.dep.) vari föreslås dels att 10 § lagen den

9 april 1965 (nr 94) om polisregister in. m. skall erhålla beteckningen 11 §,

dels att i samma lag skall införas en ny paragraf, 10 §, av följande lydelse:

»Den som i sin tjänst eller med stöd av denna lag fått del av uppgift ur polisregister

om annans personliga förhållanden får icke obehörigen yppa vad

han sålunda erfarit. Bryter någon uppsåtligen eller av oaktsamhet häremot,

dömes till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen ej är belagd med

straff i brottsbalken.» Ändringarna skall träda i kraft dagen efter den då

lagen utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2) Följdmotionerna I: 959 och 11: 1216. Texten är tryckt i första kammaren.

Motionärer är i första kammaren herr Ernulf och fru Segerstedt

Wiberg (båda fp) samt i andra kammaren herr Hamrin i Jönköping (fp).

Hemställan avser all den föreslagna tystnadsplikten endast skall gälla uppgifter

ur säkerhetspolisens register och att utskottet skall utarbeta härför

erforderlig ändring i den föreslagna lagtexten.

Propositionens bakgrund

De grundläggande bestämmelserna om polisens registrering av brott och

vandelsuppgifter i övrigt återfinns i lagen den 9 april 1965 (nr 94) om

polisregister m. m. Med polisregister förstås enligt denna lag register som

förs hos rikspolisstyrelsen eller annan polismyndighet för att tjäna till upplysning

om brott, för vilka någon misstänkts, åtalats eller dömts, eller om

någons vandel i övrigt. I allmänhet innehåller polisregistren ett stort informationsförråd

avseende ett ansenligt antal människors privata förhållanden.

Med stöd av polisregisterlagen förs hos rikspolisstyrelsen ett allmänt

register för hela riket och hos de lokala polismyndigheterna ett flertal olika

register. Härom har lämnats ingående upplysningar i prop. 1965: 18. Dessutom

har säkerhetspolisen ett särskilt centralt register. Polisregisterlagen

reglerar inte närmare innehållet i registren men lämnar noggranna föreBihang

till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1968

skrifter beträffande möjligheterna att utlämna uppgifter ur desamma (lagens

3—9 §§).

Vad gäller skyddet mot obehörigt utlämnande av uppgifter ur polisregister

gäller enligt 11 § lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma

allmänna handlingar (sekretesslagen) att uppgifter och anteckningar, vilka

har tillförts register som avses i lagen om polisregister, inte får lämnas

ut i annat fall eller annan ordning än där sägs. Av allmänna rättsgrundsatser

följer att befattningshavare, även då uttrycklig föreskrift därom inte har

meddelats, har tystnadsplikt beträffande innehållet i allmän handling, som

är hemlig. Detta innebär, att anställda inom polisväsendet har tystnadsplikt

i avseende på sådana uppgifter i polisregister, som inte får lämnas ut enligt

polisregisterlagen. Enligt 15 och 17 §§ polisinstruktionen får tjänsteman

inom polisväsendet inte obehörigen yppa vad han erfarit i tjänsten av beskaffenhet

att inte böra komma till utomståendes kännedom av hänsyn till

allmänna eller enskilda intressen. Brott mot den av sekretesslagen följande

tystnadsplikten och mot tystnadsplikten enligt polisinstruktionens föreskrifter

bestraffas enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. — I fråga om lämnande

av uppgifter till pressen gäller särskilda bestämmelser med hänsyn till tryckfrihetens

speciella ställning i vårt land. Av intresse i här förevarande sammanhang

är särskilt att meddelande, som lämnas för offentliggörande i

tryckt skrift, kan åtalas och straffas endast i det fall att det innefattar brott

mot rikets säkerhet eller om meddelandet innebär att befattningshavare

eller tjänstepliktig bryter mot tystnadsplikt som stadgats i lag. Den omständigheten

att innehållet i hemlig handling omfattas av tystnadsplikt

innebär inte att tystnadsplikten anses stadgad i lag. Beträffande innehållet

i polisregister betyder det sagda att utlämnande för publicering i pressen

kan ske utan att den som lämnat ut uppgiften i fråga drabbas av någon

straffrättslig påföljd. Enligt rådande uppfattning anses det t. o. in. som

regel förbjudet för myndigheter och tjänstemän i allmän tjänst att efterforska

vem som har lämnat ut uppgift som bort hållas hemlig.

Departementschefen

Det nuvarande skyddet för innehållet i polisregister är enligt departementschefens

mening inte tillfredsställande. Särskilt allvarligt är att det

har förekommit att uppgifter ur säkerhetspolisens register läckt ut och

publicerats i pressen. Det bristfälliga sekretesskyddet för säkerhetspolisens

register har också uppmärksammats av den parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären.

Flera myndigheter, bland dem justitieombudsmannen och

rikspolisstyrelsen, har i sina remissyttranden över nämndens utlåtande

dragit den slutsatsen att tystnadsplikten i fråga om uppgifter ur säkerhetspolisens

register måste regleras genom lag för att sekretesskyddet skall

bli allsidigt och tillförlitligt. Denna slutsats anser departementschefen be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1968

3

fogad. En lagstadgad tystnadsplikt bör emellertid enligt hans mening avse

alla slags polisregister. Däremot bör den begränsningen göras att tystnadsplikt

föreskrivs endast beträffande uppgifter om enskilds personliga förhållanden.

För åsidosättande av tystnadsplikt inträder ansvar enligt 20 kap.

brottsbalken om den skyldige har ämbetsansvar eller om han, utan afl vara

underkastad ämbetsansvar, är anställd i allmän tjänst eller fullgör lagstadgad

tjänsteplikt. Den föreslagna tystnadsplikten beträffande innehållet

i polisregister bör emellertid enligt departementschefens mening gälla

även för annan än den som tillhör någon av dessa kategorier. Den bör omfatta

alla som behörigen fått del av uppgifter ur registret. Det måste därför

finnas en fristående straffbestämmelse som är tillämplig om gärningen

ej är belagd med straff enligt brottsbalken. Beträffande det subjektiva rekvisitet

bör gälla att ansvar inträder om gärningen begås uppsåtligen eller av

oaktsamhet. Departementschefen uttalar slutligen att frågan om behovet

av lagstadgad tystnadsplikt för uppgifter ur andra hos myndigheter förda

register, t. ex. kriminalregistret, får prövas i annat sammanhang, lämpligen

i samband med en allmän översyn av sekretesslagstiftningen.

Lagrådet

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Motionerna

Motionärerna lämnar förslaget, såvitt det gäller uppgifter ur säkerhetspolisens

register, utan erinran men framhåller att departementschefen

inte lämnat någon motivering för sitt uttalande att lagstadgad tystnadsplikt

skulle erfordras för alla slags polisregister. Motionärerna kan inte finna

att en så långt gående lagstadgad tystnadsplikt är nödvändig. Som en olägenhet

med förslaget framhåller de, att dess genomförande skulle försvåra

den nyhetsbevakning som pressen fullgör beträffande mål, som inkommit

till domstol men ännu inte handlagts vid huvudförhandling. Även i andra

sammanhang torde förslaget kunna vålla olägenheter utan att dessa nödvändiggörs

av sekretesskäl.

Utskottet

Med stöd av föreskrifter i lagen om polisregister förs hos rikspolisstyrelsen

ett allmänt register för hela riket samt hos andra polismyndigheter olika

lokala register. Säkerhetspolisen har därjämte ett särskilt register. Förevarande

proposition syftar till att stärka sekretessen för uppgifterna i registren

på så sätt att brott mot den tystnadsplikt, som gäller för innehållet

i registren, skall kunna beivras även när uppgifter ur dessa lämnas för

publicering i tryckt skrift.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1968

Utskottet delar departementschefens uppfattning att en sådan förstärkning

av sekretesskyddet för innehållet i polisregister behöver ske. Särskilt

viktigt är att förhindra att uppgifter ur säkerhetspolisens register — såsom

har förekommit — publiceras i pressen. De övriga polisregistren innehåller

emellertid också ett stort antal uppgifter av för enskilda personer känslig

natur, t. ex. anteckningar om polisens iakttagelser i samband med brottsspaning.

Ett utlämnande av sådana uppgifter för publicering i tryckt skrift

kan vålla enskilda personer stort lidande och svår skada. Utskottet finner

det därför motiverat att sekretesskyddet förstärks även i fråga om dessa

register. Det torde knappast behöva befaras att en begränsning av pressens

möjligheter till insyn i dessa register skulle i någon väsentlig mån försvåra

dess samhällsbevakande funktion. Såvitt gäller brottmål som anhängiggörs

vid domstol bör beaktas att åklagare, när talan väcks, som regel torde foga

utdrag ur kriminalregistret till sin stämningsansökan. Eventuella uppgifter

i sistnämnda register är därigenom tillgängliga för journalister och andra

som vill ta del av desamma.

Utskottet hemställer,

att riksdagen med avslag på motionerna 1:959 och

II: 1216 bifaller proposition nr 117.

Stockholm den 16 maj 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Torsten Andersson

(ep), Erik Olsson (s), Carl Albert Anderson* (s), Sveningsson (h),

fru Segerstedt Wiberg (fp), herrar Dahl (s), Sörlin* (s), Hernelius* (h)

och Tistad (fp); samt

från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Hamrin i Jönköping

(fp), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Johansson i Trollhättan

(s), Nelander (fp), Andersson i Billingsfors (s), Wennerfors (h) ocli

Boo* (ep).

_ t

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1968

5

Reservationer

1) av herr Torsten Andersson (ep) samt fru Segerstedt Wiberg och herrar

Tistad och Hamrin i Jönköping (alla fp) vilka anfört:

Mot förslaget att tystnadsplikt i fråga om uppgifter ur säkerhetspolisens

register regleras genom lag har vi ingen invändning. Men vi saknar en motivering

av förslaget om lagstadgad tystnadsplikt för alla slags polisregister,

inte heller anges i propositionen att några olägenheter varit förenade med

nu rådande ordning. En motivering hade varit så mycket mera befogad som

förslaget kan komma att försvåra pressens nyhetsförmedling. Den föreslagna

tystnadsplikten kan i strid med det angivna syftet komma att försvåra en

pressbevakning som är till gagn för både polis och allmänhet.

Vi anser att utskottet bort hemställa,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 959 och II: 1216

för sin del antar propositionens lagförslag med ändringen

att 10 § erhåller följande lydelse:

Den som i sin tjänst eller med stöd av denna lag fått del

av uppgift om annans personliga förhållanden ur det register,

som föres vid rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning, får

icke obehörigen yppa vad han sålunda erfarit. Bryter någon

uppsåtligen eller av oaktsamhet häremot, dömes till böter

eller fängelse i högst ett år, om gärningen ej är belagd med

straff i brottsbalken. I övrigt gäller tystnadsplikt beträffande

uppgift ur polisregister enligt vad särskilt är föreskrivet.

2) av herrar Hernelius (h), Neländer (fp) och Wennerfors (h).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:300 Skrivelse till Konungen i anledning av ''proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om polisregister jämte följdmotioner. a1 i texten