Utlåtande i anledning av proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om polisregister jämte följdmotioner. Ärendet I detta utlåtande behandlas: 1) Proposition nr 117
1968-05-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1968:21, Utlåtande i anledning av proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om polisregister jämte följdmotioner. Ärendet I detta utlåtande behandlas: 1) Proposition nr 117
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1968
1
Nr 21
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av proposition
med förslag till lag angående ändring i lagen om polisregister
jämte följdmotioner.
Ärendet
I detta utlåtande behandlas:
1) Proposition nr 117 (just.dep.) vari föreslås dels att 10 § lagen den
9 april 1965 (nr 94) om polisregister in. m. skall erhålla beteckningen 11 §,
dels att i samma lag skall införas en ny paragraf, 10 §, av följande lydelse:
»Den som i sin tjänst eller med stöd av denna lag fått del av uppgift ur polisregister
om annans personliga förhållanden får icke obehörigen yppa vad
han sålunda erfarit. Bryter någon uppsåtligen eller av oaktsamhet häremot,
dömes till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen ej är belagd med
straff i brottsbalken.» Ändringarna skall träda i kraft dagen efter den då
lagen utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
2) Följdmotionerna I: 959 och 11: 1216. Texten är tryckt i första kammaren.
Motionärer är i första kammaren herr Ernulf och fru Segerstedt
Wiberg (båda fp) samt i andra kammaren herr Hamrin i Jönköping (fp).
Hemställan avser all den föreslagna tystnadsplikten endast skall gälla uppgifter
ur säkerhetspolisens register och att utskottet skall utarbeta härför
erforderlig ändring i den föreslagna lagtexten.
Propositionens bakgrund
De grundläggande bestämmelserna om polisens registrering av brott och
vandelsuppgifter i övrigt återfinns i lagen den 9 april 1965 (nr 94) om
polisregister m. m. Med polisregister förstås enligt denna lag register som
förs hos rikspolisstyrelsen eller annan polismyndighet för att tjäna till upplysning
om brott, för vilka någon misstänkts, åtalats eller dömts, eller om
någons vandel i övrigt. I allmänhet innehåller polisregistren ett stort informationsförråd
avseende ett ansenligt antal människors privata förhållanden.
Med stöd av polisregisterlagen förs hos rikspolisstyrelsen ett allmänt
register för hela riket och hos de lokala polismyndigheterna ett flertal olika
register. Härom har lämnats ingående upplysningar i prop. 1965: 18. Dessutom
har säkerhetspolisen ett särskilt centralt register. Polisregisterlagen
reglerar inte närmare innehållet i registren men lämnar noggranna föreBihang
till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 21
2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1968
skrifter beträffande möjligheterna att utlämna uppgifter ur desamma (lagens
3—9 §§).
Vad gäller skyddet mot obehörigt utlämnande av uppgifter ur polisregister
gäller enligt 11 § lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar (sekretesslagen) att uppgifter och anteckningar, vilka
har tillförts register som avses i lagen om polisregister, inte får lämnas
ut i annat fall eller annan ordning än där sägs. Av allmänna rättsgrundsatser
följer att befattningshavare, även då uttrycklig föreskrift därom inte har
meddelats, har tystnadsplikt beträffande innehållet i allmän handling, som
är hemlig. Detta innebär, att anställda inom polisväsendet har tystnadsplikt
i avseende på sådana uppgifter i polisregister, som inte får lämnas ut enligt
polisregisterlagen. Enligt 15 och 17 §§ polisinstruktionen får tjänsteman
inom polisväsendet inte obehörigen yppa vad han erfarit i tjänsten av beskaffenhet
att inte böra komma till utomståendes kännedom av hänsyn till
allmänna eller enskilda intressen. Brott mot den av sekretesslagen följande
tystnadsplikten och mot tystnadsplikten enligt polisinstruktionens föreskrifter
bestraffas enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. — I fråga om lämnande
av uppgifter till pressen gäller särskilda bestämmelser med hänsyn till tryckfrihetens
speciella ställning i vårt land. Av intresse i här förevarande sammanhang
är särskilt att meddelande, som lämnas för offentliggörande i
tryckt skrift, kan åtalas och straffas endast i det fall att det innefattar brott
mot rikets säkerhet eller om meddelandet innebär att befattningshavare
eller tjänstepliktig bryter mot tystnadsplikt som stadgats i lag. Den omständigheten
att innehållet i hemlig handling omfattas av tystnadsplikt
innebär inte att tystnadsplikten anses stadgad i lag. Beträffande innehållet
i polisregister betyder det sagda att utlämnande för publicering i pressen
kan ske utan att den som lämnat ut uppgiften i fråga drabbas av någon
straffrättslig påföljd. Enligt rådande uppfattning anses det t. o. in. som
regel förbjudet för myndigheter och tjänstemän i allmän tjänst att efterforska
vem som har lämnat ut uppgift som bort hållas hemlig.
Departementschefen
Det nuvarande skyddet för innehållet i polisregister är enligt departementschefens
mening inte tillfredsställande. Särskilt allvarligt är att det
har förekommit att uppgifter ur säkerhetspolisens register läckt ut och
publicerats i pressen. Det bristfälliga sekretesskyddet för säkerhetspolisens
register har också uppmärksammats av den parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären.
Flera myndigheter, bland dem justitieombudsmannen och
rikspolisstyrelsen, har i sina remissyttranden över nämndens utlåtande
dragit den slutsatsen att tystnadsplikten i fråga om uppgifter ur säkerhetspolisens
register måste regleras genom lag för att sekretesskyddet skall
bli allsidigt och tillförlitligt. Denna slutsats anser departementschefen be
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1968
3
fogad. En lagstadgad tystnadsplikt bör emellertid enligt hans mening avse
alla slags polisregister. Däremot bör den begränsningen göras att tystnadsplikt
föreskrivs endast beträffande uppgifter om enskilds personliga förhållanden.
För åsidosättande av tystnadsplikt inträder ansvar enligt 20 kap.
brottsbalken om den skyldige har ämbetsansvar eller om han, utan afl vara
underkastad ämbetsansvar, är anställd i allmän tjänst eller fullgör lagstadgad
tjänsteplikt. Den föreslagna tystnadsplikten beträffande innehållet
i polisregister bör emellertid enligt departementschefens mening gälla
även för annan än den som tillhör någon av dessa kategorier. Den bör omfatta
alla som behörigen fått del av uppgifter ur registret. Det måste därför
finnas en fristående straffbestämmelse som är tillämplig om gärningen
ej är belagd med straff enligt brottsbalken. Beträffande det subjektiva rekvisitet
bör gälla att ansvar inträder om gärningen begås uppsåtligen eller av
oaktsamhet. Departementschefen uttalar slutligen att frågan om behovet
av lagstadgad tystnadsplikt för uppgifter ur andra hos myndigheter förda
register, t. ex. kriminalregistret, får prövas i annat sammanhang, lämpligen
i samband med en allmän översyn av sekretesslagstiftningen.
Lagrådet
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Motionerna
Motionärerna lämnar förslaget, såvitt det gäller uppgifter ur säkerhetspolisens
register, utan erinran men framhåller att departementschefen
inte lämnat någon motivering för sitt uttalande att lagstadgad tystnadsplikt
skulle erfordras för alla slags polisregister. Motionärerna kan inte finna
att en så långt gående lagstadgad tystnadsplikt är nödvändig. Som en olägenhet
med förslaget framhåller de, att dess genomförande skulle försvåra
den nyhetsbevakning som pressen fullgör beträffande mål, som inkommit
till domstol men ännu inte handlagts vid huvudförhandling. Även i andra
sammanhang torde förslaget kunna vålla olägenheter utan att dessa nödvändiggörs
av sekretesskäl.
Utskottet
Med stöd av föreskrifter i lagen om polisregister förs hos rikspolisstyrelsen
ett allmänt register för hela riket samt hos andra polismyndigheter olika
lokala register. Säkerhetspolisen har därjämte ett särskilt register. Förevarande
proposition syftar till att stärka sekretessen för uppgifterna i registren
på så sätt att brott mot den tystnadsplikt, som gäller för innehållet
i registren, skall kunna beivras även när uppgifter ur dessa lämnas för
publicering i tryckt skrift.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1968
Utskottet delar departementschefens uppfattning att en sådan förstärkning
av sekretesskyddet för innehållet i polisregister behöver ske. Särskilt
viktigt är att förhindra att uppgifter ur säkerhetspolisens register — såsom
har förekommit — publiceras i pressen. De övriga polisregistren innehåller
emellertid också ett stort antal uppgifter av för enskilda personer känslig
natur, t. ex. anteckningar om polisens iakttagelser i samband med brottsspaning.
Ett utlämnande av sådana uppgifter för publicering i tryckt skrift
kan vålla enskilda personer stort lidande och svår skada. Utskottet finner
det därför motiverat att sekretesskyddet förstärks även i fråga om dessa
register. Det torde knappast behöva befaras att en begränsning av pressens
möjligheter till insyn i dessa register skulle i någon väsentlig mån försvåra
dess samhällsbevakande funktion. Såvitt gäller brottmål som anhängiggörs
vid domstol bör beaktas att åklagare, när talan väcks, som regel torde foga
utdrag ur kriminalregistret till sin stämningsansökan. Eventuella uppgifter
i sistnämnda register är därigenom tillgängliga för journalister och andra
som vill ta del av desamma.
Utskottet hemställer,
att riksdagen med avslag på motionerna 1:959 och
II: 1216 bifaller proposition nr 117.
Stockholm den 16 maj 1968
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Torsten Andersson
(ep), Erik Olsson (s), Carl Albert Anderson* (s), Sveningsson (h),
fru Segerstedt Wiberg (fp), herrar Dahl (s), Sörlin* (s), Hernelius* (h)
och Tistad (fp); samt
från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Hamrin i Jönköping
(fp), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Johansson i Trollhättan
(s), Nelander (fp), Andersson i Billingsfors (s), Wennerfors (h) ocli
Boo* (ep).
_ t
* Ej närvarande vid justeringen.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1968
5
Reservationer
1) av herr Torsten Andersson (ep) samt fru Segerstedt Wiberg och herrar
Tistad och Hamrin i Jönköping (alla fp) vilka anfört:
Mot förslaget att tystnadsplikt i fråga om uppgifter ur säkerhetspolisens
register regleras genom lag har vi ingen invändning. Men vi saknar en motivering
av förslaget om lagstadgad tystnadsplikt för alla slags polisregister,
inte heller anges i propositionen att några olägenheter varit förenade med
nu rådande ordning. En motivering hade varit så mycket mera befogad som
förslaget kan komma att försvåra pressens nyhetsförmedling. Den föreslagna
tystnadsplikten kan i strid med det angivna syftet komma att försvåra en
pressbevakning som är till gagn för både polis och allmänhet.
Vi anser att utskottet bort hemställa,
att riksdagen med bifall till motionerna I: 959 och II: 1216
för sin del antar propositionens lagförslag med ändringen
att 10 § erhåller följande lydelse:
Den som i sin tjänst eller med stöd av denna lag fått del
av uppgift om annans personliga förhållanden ur det register,
som föres vid rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning, får
icke obehörigen yppa vad han sålunda erfarit. Bryter någon
uppsåtligen eller av oaktsamhet häremot, dömes till böter
eller fängelse i högst ett år, om gärningen ej är belagd med
straff i brottsbalken. I övrigt gäller tystnadsplikt beträffande
uppgift ur polisregister enligt vad särskilt är föreskrivet.
2) av herrar Hernelius (h), Neländer (fp) och Wennerfors (h).
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:300 Skrivelse till Konungen i anledning av ''proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om polisregister jämte följdmotioner. a1 i texten