Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

1968-05-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1968:22, Utlåtande i anledning av proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22 år 1968

1

Nr 22

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av proposition

med förslag till lag angående ändring i lagen om inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar

(i viss del).

Ärendet

I detta utlåtande behandlas proposition nr 126 (just.-dep.) såvitt avser

förslag att 21 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten

att utbekomma allmänna handlingar från och med den 1 juli 1968 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges samt att 22 § i lagen från och

med samma dag skall upphöra att gälla.

(Nuvarande lydelse)

21

Beträffande handlingar, vilka i

andra fall än eljest i denna lag sägs

röra statlig utredning, kontroll eller

stödverksamhet med avseende å produktion,

handel, bankrörelse, försäkringsrörelse

eller transportverksamhet

eller eljest med avseende å näringslivet,

äger Konungen, i den mån

de innefatta sådana upplysningar om

enskilda företags eller sammanslutningars

affärs- eller driftförhållanden,

vilkas offentliggörande kan lända

vederbörande företag eller sammanslutning

till men, förordna, att

handlingarna ej må utlämnas förrän

viss tid, högst tjugu år, förflutit från

deras datum.

(Föreslagen lydelse)

§

Beträffande handlingar, vilka i

andra fall än eljest i denna lag sägs

röra statlig utredning, kontroll eller

stödverksamhet med avseende å produktion,

handel, bankrörelse, försäkringsrörelse

eller transportverksamhet

eller eljest med avseende å näringslivet,

äger Konungen, i den mån

de innefatta sådana upplysningar om

enskilda företags eller sammanslutningars

affärs- eller driftförhållanden

eller om enskilda personers, företags

eller sammanslutningars uppfinningar

eller forskningsresultat,

vilkas offentliggörande kan lända vederbörande

person, företag eller sammanslutning

till men, förordna, att

handlingarna ej må utlämnas förrän

viss tid, högst tjugu år, förflutit från

deras datum.

Inledning

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anför i propositionen

inledningsvis följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 2 avd. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22 år 1968

Förändringar inom statlig och kommunal verksamhet aktualiserar tid

efter annan ändringar i sekretesslagen. Även i år föreligger behov att ändra

sekretesslagen på vissa punkter. Dessa ändringar gäller så skilda ämnen

som behovet av sekretesskydd för vissa psykologiska undersökningar

i allmän verksamhet (I), möjligheterna att något begränsa nuvarande

sekretess beträffande uppgifter i centrala företagsregistret i syfte att främja

statistikproduktion, forskning och planeringsarbete (II), behovet att utvidga

sekretesskyddet för uppgifter om uppfinningar och forskningsresultat

i handlingar som inges i ärenden hos statliga forskningsråd och vissa andra

offentliga organ (III) samt upphävande av en bestämmelse i sekretesslagen

om handlingar rörande virkesmätning (IV). — De nu aktuella lagstiftningsfrågorna

har begränsad räckvidd. Med lösningen av frågorna kan inte

lämpligen anstå i avbidan på resultatet av den allmänna översynen av sekretesslagstiftningen.

Arbetet på denna översyn måste beräknas ta åtskillig tid

i anspråk. Det förslag i ämnet som offentlighetskommittén har lagt fram

i betänkandet »Offentlighet och sekretess» (SOU 1966:60) har under

remissbehandlingen mötts av tungt vägande invändningar från flera remissinstanser

med särskild sakkunskap beträffande sekretessfrågor. Bl. a.

justitiekanslern (JK) och justitieombudsmannen (JO) har bestämt avstyrkt

att förslaget läggs till grund för lagstiftning. Beredningarna i ärendet inom

justitiedepartementet är visserligen ännu inte avslutade, men redan nu står

det klart att det behövs ytterligare utredning innan förslag till ny sekretesslagstiftning

kan föreläggas riksdagen. Direktiv för det fortsatta utredningsarbetet

förbereds inom justitiedepartementet, och avsikten är att en ny

kommitté skall tillsättas inom den närmaste tiden.

Utskottet har beslutat hemställa att behandlingen av punkterna I och II

i propositionen skall uppskjutas till höstsessionen av innevarande års riksdag

(utskottets memorial nr 19).

Departementschefen

Utvidgning av sekretesskyddet för uppfinningar och forskningsresultat

I ansökan om bidrag till forskningsverksamhet som ges in till statligt

forskningsråd eller motsvarande organ brukar redogörelse lämnas för

projekt till vilket bidrag söks. Det kan härvid bli fråga om att redovisa uppfinning

eller forskningsresultat som inte tidigare har publicerats. Både

ansökan och handlingar som fogas vid ansökningen blir allmänna handlingar

i och med att de kommer in till ifrågavarande organ. I den mån handlingarna

inte kan hänföras under någon av bestämmelserna i sekretesslagen

utgör de offentliga handlingar som skall hållas tillgängliga för var och en.

Den patentlag som trädde i kraft den 1 januari 1968 innebär en skärpning

i förhållande till vad som tidigare har gällt i fråga om s. k. nyhetshinder

för patent. Till utgången av år 1967 gällde att uppfinning för att

kunna patenteras inte fick vara beskriven i allmänt tillgänglig tryckt skrift

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22 år 1968

3

eller föremål för öppen utövning. I den nya lagen har nyhetskravet gjorts

generellt, vilket bl. a. innebär att en uppfinning inte får patenteras om den

har beskrivits i en handling som lämnats till myndighet hos vilken den

skall vara tillgänglig för allmänheten enligt bestämmelserna om allmänna

handlingars offentlighet.

Vid remissbehandlingen av det kommittéförslag som har legat till grund

för gällande patentlag avstyrkte några remissinstanser att redovisning i offentlig

handling skulle kunna utgöra nyhetshinder för patent. Handling som

forskare ger in till statligt forskningsråd skulle då bli nyhetshinder för

forskaren själv, om denne senare ville söka patent på i handlingen beskrivna

projekt. En sådan bestämmelse skulle få allvarliga konsekvenser för forskningens

nyttiggörande. Om förslaget likväl skulle genomföras måste möjligheter

skapas att sekretessbelägga handlingar som kommer in till forskningsråd.

I prop. 1966:40 med förslag till patentlag anförde jag (s. 83) med

anledning av denna remisskritik att vad som anmärkts i fråga om offentlig

handling som nyhetshinder för patent inte kunde föranleda att man skulle

göra avsteg från principen att allt som har blivit känt skall utgöra nyhetshinder.

Spörsmålet syntes dock böra beaktas vid utformningen av sekretessskyddet

för ifrågavarande handlingar.

Sekretesslagen ger f. n. endast begränsade möjligheter att sekretessbelägga

uppfinningar och forskningsresultat som redovisas i ansökningshandlingar

till statligt forskningsråd eller motsvarande organ. Den enda bestämmelse

som kan tillämpas i sammanhanget är 21 § sekretesslagen. Detta stadgande

innehåller emellertid inga uttryckliga bestämmelser om sekretessbeläggning

av uppfinningar eller forskningsresultat. Paragrafen ger trots det viss

möjlighet att förordna om sekretess i fråga om uppfinningar och forskningsresultat,

nämligen när dessa kan hänföras till »enskilda företags eller sammanslutningars

affärs- eller driftförhållanden». I övrigt torde paragrafen

inte medge sekretesskydd på förevarande område. Sålunda torde enskild

person som inte driver någon form av företag stå utanför paragrafens sekretesskydd.

Detsamma gäller företag eller sammanslutning när uppfinning

eller forskningsresultat inte kan hänföras till företagets eller sammanslutningens

»affärs- eller driftförhållanden». Mot bakgrund inte minst av de

nya bestämmelserna i patentlagen om offentlig handling som nyhetshinder

mot patent bör den brist i sekretesskyddet som sålunda föreligger nu avhjälpas.

Det synes lämpligen kunna ske genom att man i ett tillägg till 21 §

sekretesslagen särskilt ånger att sekretesskydd — på samma villkor som

nu finns upptagna i paragrafen — kan meddelas för enskilda personers,

företags eller sammanslutningars uppfinningar eller forskningsresultat.

Även om jag föreslagit tilläggsbestämmelsen främst med tanke på sekretessbehov

som kan uppkomma i samband med statlig stödverksamhet av det

slag som nu bedrivs av forskningsråden och i framtiden avses komma att

bedrivas av styrelsen för teknisk utveckling kommer den med den här

föreslagna lydelsen att täcka också handlingar innehållande uppgifter om

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22 år 1968

uppfinningar och forskningsresultat som ges in till annat statligt organ.

Någon befogad invändning synes inte kunna riktas häremot.

Upphävande av 22 § sekretesslagen

I 22 § sekretesslagen föreskrivs, att handlingar i ärenden rörande mätningsförrättning

eller mätningsutgifter enligt lagen om virkesmätning inte

får lämnas ut i vidare mån än som följer av nämnda lag. Bestämmelsen föranleddes

av 1935 års lag om virkesmätning. Enligt denna lag fick Ivungl. Maj :t

för vissa fall föreskriva, att virkesmätning med anledning av virkesköp skulle

ombesörjas av virkesmätningsnämnd, vars ledamöter förordnades av Kungl.

Maj :t. Över allt som förekom vid mätningsförrättning skulle upprättas skriftlig

handling. I lagen upptogs en särskild föreskrift, att enskilds förhållande

till virkesmätningsnämnd inte fick i oträngt mål yppas. I motiven till 22 §

sekretesslagen anförde föredragande departementschefen, att sistnämnda föreskrift

i virkesmätningslagen borde kompletteras med en föreskrift i sekretesslagen

om sekretess beträffande handlingar i ärenden rörande mätningsförrättning

eller mätningsutgifter. De upplysningar om virkesaffärer som

kunde erhållas ur handlingar hos virkesnämnd skulle enligt departementschefen

annars kunna utnyttjas till skada för köpare eller säljare av virke.

Enligt den nu gällande virkesmätningslagen den 27 maj 1966 (nr 209)

handhas virkesmätningsverksamheten uteslutande av enskilda organ.

Bestämmelserna i 22 § sekretesslagen är därför numera obehövliga. Jag föreslår

att paragrafen upphävs.

Utskottet

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot propositionen i nu

förevarande delar och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla de under punkterna 111 och IV

i proposition nr 126 framlagda förslagen.

Stockholm den 16 maj 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Torsten Andersson

(ep), Erik Olsson (s), Carl Albert Anderson *(s), Sveningsson (h),

fru Segerstedt Wiberg (fp), herrar Däld (s), Sörlin *(s), Hernelius *(h)

och Tistad (fp); samt

från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Hamrin i Jönköping

(fp), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Johansson i Trollhättan

(s), Nelander (fp), Andersson i Rillingsfors (s), Wennerfors (h) och

Boo *(cp).

* Ej närvarande vid justeringen.

ESSELTE AB. STHLM 08

814346

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:301 Skrivelse till Konungen i anledning av ''proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om polisregister jämte följdmotioner. a1 i texten