Utlåtande i anledning av proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar
1968-10-29 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1968:23, Utlåtande i anledning av proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968
1
Nr 23
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av proposition med
förslag till lag angående ändring i lagen om inskränkningar
i rätten att utbekomma allmänna handlingar
(i viss del) jämte följdmotion.
Ärendet
I detta utlåtande behandlas
1) proposition nr 126 (just.dep.) såvitt avser förslag till ändringar i lagen
den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar
angående dels offentlighet och sekretess vid psykologiska undersökningar
i allmän verksamhet, dels utlämnande av uppgifter ur centrala företagsregistret.
(Propositionen i övrigt har behandlats i utskottets utlåtande
nr 22.)
2) följdmotionen I: 973 av fru Segerstedt Wiberg (fp). Hemställan avser
att riksdagen vid behandlingen av propositionen för sin del vidtar sådana
ändringar i den föreslagna lagtexten som åsyftas i motionen och att utskottet
utarbetar de ändringar som sålunda erfordras.
Lagförslagets lydelse framgår av utskottets hemställan (med not).
I. Offentlighet och sekretess vid psykologiska undersökningar
i allmän verksamhet
Inledning
Psykologiska anlags- och urvalsundersökningar har successivt fått ett
ökat användningsområde inom offentlig verksamhet. Användningen av
psykologiska metoder vid uttagning till utbildning och i samband med anställning
och befordran inom offentlig verksamhet ger emellertid upphov
till åtskilliga problem av betydelse för den enskildes trygghet och rättssäkerhet.
En utredning har nyligen tillkallats med uppgift att närmare
undersöka förutsättningarna och formerna för psykologiska undersökningar
inom statsförvaltningen och därmed sammanhängande frågor. Denna utredning
skall bl. a. uppmärksamma de psykologiska testresultatens betydelse
i befordringsärenden mot bakgrunden av regeringsformens föreskrifter
om förtjänst och skicklighet som befordringsgrund.
En fråga som har aktualitet redan med det användningsområde som de
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 23
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968
psykologiska undersökningarna har i dag är i vad mån testmaterialet bör
hållas tillgängligt för allmän insyn. Med anledning av ett uttalande i bl. a.
detta ämne av 1965 års riksdag (ABU 1965:46, rskr 417) har inom civildepartementet
upprättats en promemoria med rubriken »Offentlighet och
sekretess vid psykologiska undersökningar i allmän verksamhet» (Stencil
G 1966: 1). Departementspromemorian har remissbehandlats.
Gällande bestämmelser, departementspromemorians innehåll och remissyttrandena
däröver
Utskottet hänvisar i dessa delar till propositionen s. 8—18.
Departementschefen
Psykologiska undersökningsmetoder har funnit praktisk användning i
vitt skilda sammanhang. Inom offentlig verksamhet utnyttjas sådana metoder
bl. a. för anlags- och urvalsprövning i samband med yrkesvägledning
och uttagning till utbildning och i personalärenden av olika slag. Provens
värde och tillförlitlighet har ibland varit en omstridd fråga, men obestridligt
är att allt fler arbetsgivare anser att psykologiska test är ett oumbärligt
personaladministrativt hjälpmedel. De olika problem som sammanhänger
med användningen av testen är föremål för statsmakternas uppmärksamhet.
En nyligen tillsatt utredning skall närmare undersöka förutsättningarna och
formerna för användningen av psykologiska undersökningsmetoder inom både
statlig och kommunal förvaltning. Denna utredning kommer även att behandla
sådana frågor som om begränsningar måste uppställas beträffande
utnyttjandet av tillämpad psykologi i tjänstetillsättningsärenden med hänsyn
till regeringsformens föreskrift om förtjänst och skicklighet som exklusiva
anställnings- och befordringsgrunder.
Vad som nu är aktuellt är emellertid inte olika principfrågor beträffande
användningen av psykologiska undersökningsmetoder i statlig och kommunal
verksamhet utan det mera begränsade spörsmålet om sekretess beträffande
handlingar som hänför sig till psykologiska undersökningar som
utförts inom myndigheter och på uppdrag av sådana. I den inom civildepartementet
utarbetade promemorian om offentlighet och sekretess vid
psykologiska undersökningar i allmän verksamhet har föreslagits att sekretesslagen
skall kompletteras med bestämmelser om både s. k. instrumentell
sekretess för testformulär och s. k. personsekretess för svaren på testformulärens
frågor och andra uppgifter i handlingar som upprättats vid
psykologiska undersökningar.
Behovet av särskilda bestämmelser om sekretess beträffande psykologiska
undersökningar har vitsordats av nästan alla remissinstanser.
Innehållet i departementspromemorian och vad som framkommit vid remissbehandlingen
av denna visar enligt min mening tydligt att lagstift
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968
3
ningsåtgärder är påkallade. Själva testformulären vid psykologiska undersökningar
kan f. n. skyddas mot sådan insyn som kan spoliera möjligheterna
att vidare använda formulären om de är hänförliga till kunskapsprov
enligt 7 § sekretesslagen men inte annars. Uppgifter som enskild
lämnar vid psykologisk undersökning om strängt personliga förhållanden
sekretessbeläggs nu i praxis med stöd av 25 § sekretesslagen så snart det är
fråga om en undersökning som utförs inom ramen för arbetsförmedlingsverksamheten.
När det är fråga om en likartad undersökning som utförs
på begäran av annan myndighet än ett arbetsförmedlingsorgan finns inga
motsvarande möjligheter att hemlighålla uppgifter som blottar enskildas
personliga förhållanden. Bl. a. för att tillgodose behovet av sekretesskydd
för den som är föremål för undersökning förfar åtskilliga myndigheter så
att de anlitar ett privat institut för undersökningen, varvid undersökningsmaterialet
ligger kvar hos detta institut. Därigenom saknas emellertid alla
rättsliga garantier för insyn i de psykologiska undersökningarna. När det
gäller en handling som är hemlig enligt sekretesslagen hindrar sekretessen
i allmänhet inte att t. ex. en sökande, som vill besvära sig i ett ärende där
handlingen är av betydelse, får del av innehållet i handlingen. Denna partsoffentlighet
är av utomordentlig betydelse från rättssäkerhetssynpunkt.
Den lagstiftning om sekretess beträffande handlingar hänförliga till psykologiska
undersökningar som nu bör genomföras bör begränsas till vad
som är nödvändigt för att tillgodose uppenbara behov av sekretesskydd
och för att skapa förutsättningar för en bättre ordning i fråga om redovisning
och förvaring av materialet från sådana undersökningar. Som framgått
finns det anledning att räkna med att man genom reformer med detta
mål för ögonen skall kunna bidra till att öka insynen i den psykologiska
undersökningsverksamheten och förstärka rättssäkerheten för enskilda som
är beroende av undersökningsresultaten.
Förslaget i departementspromemorian om instrumentell sekretess för
testformulär har vid remissbehandlingen nästan undantagslöst bedömts
som välgrundat. Värdet av en psykologisk undersökning som grundar sig
på ett testformulär är självfallet helt beroende av att formulärets innehåll
inte är känt på förhand av den eller de personer som är föremål för undersökningen.
Betydelsen av att sådana formulär kan hemlighållas är dessutom
så mycket större som formulären regelmässigt måste användas vid
upprepade tillfällen. Ofta ökar möjligheterna att använda resultaten från
psykologiska undersökningar som underlag för statistiska beräkningar med
storleken av det undersökningsklientel på vilket samma testinstrument kan
användas. Frågan om instrumentell sekretess för testformulär bör, som
föreslagits i promemorian, lösas genom ett tillägg till bestämmelsen om
kunskapsprov i 7 § sekretesslagen. Därigenom uppnår man att sekretessen
blir avhängig av att den myndighet som låter anordna en psykologisk undersökning
tar ett visst ansvar för undersökningen. Sekretessen kommer näm
-
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968
ligen att gälla endast i fråga om sådan undersökning som sker under myndighets
inseende. Som påpekats i ett par remissyttranden bör man i lagtexten
hellre använda uttrycket »psykologisk undersökning» än det i promemorian
föreslagna »undersökning under medverkan av psykolog». Yrkesbenämningen
psykolog har ännu inte nått sådan stadga att den bör användas
i lagspråket.
I departementspromemorian har bestämmelserna om instruinentell sekretess
för testformulär kompletterats med bestämmelser om personsekretess
som ger skydd för uppgifter om förhållanden av privat natur. Möjligheten att
sekretessbelägga uppgifter om sådana förhållanden är i förslaget begränsad
till handlingar i anställningsärenden och vissa andra personalärenden men
den skall i princip gälla beträffande alla slag av handlingar i dessa ärenden.
Enligt ett alternativt förslag i promemorian skall personsekretessen vara begränsad
till sådana handlingar i personalärenden som är hänförliga till
psykologisk undersökning eller undersökning under medverkan av läkare.
Behovet av personsekretess vid psykologiska undersökningar vitsordas
allmänt av remissinstanserna. Däremot är meningarna delade när det gäller
förslaget att generellt överge den hittillsvarande principen om offentlighet
i anställningsärenden och andra personalärenden.
För min del anser jag att promemorian inte ger tillräckligt underlag för
att bedöma en fråga av så stor räckvidd. Med hänsyn till bl. a. det fortsatta
utredningsarbetet beträffande sekretesslagstiftningen bör man i detta
lagstiftningsärende i huvudsak göra endast sådana inskränkningar i rätten
att få del av allmänna handlingar som är nödvändiga för att tillgodose
uppenbara behov av sekretess i samband med psykologiska undersökningar.
Dessa behov sammanhänger framför allt med att man vid en psykologisk
undersökning ofta får fram utomordentligt ömtåliga upplysningar om den
som är föremål för undersökningen, t. ex. upplysningar om hans anlagsoch
begåvningsutrustning, om hans karaktär och om hans förmåga att
reagera och fungera adekvat i olika situationer.
De nya bestämmelserna om personsekretess kan lämpligen få sin plats i
14 § sekretesslagen som f. n. handlar om sekretess till skydd för enskildas
personliga förhållanden beträffande vissa slag av handlingar inom sjukvårdande
och social verksamhet. Sekretesstiden är där 70 år. I enlighet
med vad jag tidigare har anfört bör personsekretessen i detta sammanhang
i princip begränsas till handlingar som hänför sig till psykologiska undersökningar.
Jag är inte beredd att nu i sekretesshänseende jämställa läkarundersökning
med psykologisk undersökning i vidare mån än att läkarutlåtanden
i ärenden om statlig personalpensionering sekretesskyddas på
samma villkor som handlingar som hänför sig till psykologiska undersökningar.
Behovet av sekretess för denna typ av läkarutlåtande framgår tydligt
av yttrandet från statens personalpensionsverk. När det gäller psykologiska
undersökningar bör de nya sekretessbestämmelserna omfatta så
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968
5
dana undersökningar som sker i ärenden om anställning — detta begrepp
avser både nyanställning och befordran •—• eller upphörande av anställning
hos myndighet eller i ärenden angående uttagning av anställd hos
myndighet till viss utbildning eller tjänstgöring. Under bestämmelserna
bör dessutom inrymmas dels undersökningar som utförs i samband med
inskrivning av värnpliktiga eller yrkesvägledning, arbetsvärd eller omskolning,
dels undersökningar som utförs i forskningssyfte. Med denna avgränsning
torde de nya sekretessbestämmelserna komma att täcka även det
sekretessbehov beträffande psykologiska undersökningar inom arbetsförmedlingsverksamheten
som hittills tillgodosetts med stöd av 25 § sekretesslagen.
Av allmänna rättsgrundsatser följer att tjänsteman som får del av innehållet
i handling som är hemlig enligt sekretesslagen inte får röja innehållet
i handlingen för obehöriga. Denna tystnadsplikt gäller emellertid
inte i förhållande till pressen eller radion utan särskild bestämmelse därom
i lag. Förhållandet i framtiden mellan handlingssekretessen och tystnadsplikten
hör till de frågor som får prövas i samband med den fortsatta
översynen av sekretesslagstiftningen. Något särskilt lagstadgande om tystnadsplikt
beträffande innehållet i handling som hänför sig till psykologisk
undersökning eller i läkarutlåtanden i ärenden om statlig personalpensionering
bör inte införas nu.
Jag har tidigare nämnt att ett av syftena med de här föreslagna sekretessbestämmelserna
är att skapa förutsättningar för en bättre ordning
beträffande redovisning och förvaring av material från psykologiska undersökningar.
Principen bör vara att en myndighet som anlitar ett privat
institut för psykologisk undersökning bör begära skriftlig redovisning av
undersökningsresultatet och infordra samtliga handlingar beträffande undersökningen
för förvaring hos myndigheten. I vissa fall kan det emellertid
finnas särskilda skäl för att iaktta en annan ordning. Det ankommer på
Kungl. Maj :t att meddela föreskrifter i ämnet. De torde böra utfärdas i
anslutning till ikraftträdandet av de nya sekretessbestämmelserna.
Motionen
Vad först gäller den instrumentella sekretessen framhåller motionären
att det är ofrånkomligt att proven måste kunna hemlighållas innan de
begagnas. Ett problem uppstår emellertid genom att proven ofta används
upprepade gånger. Förslaget innebär att proven inte skall få utlämnas »före
den avsedda prövningen eller undersökningen». Propositionen utgår från
en tolkning och tillämpning av denna bestämmelse som, efter vad motionären
kan finna, strider mot ordalagen. Man vill läsa den så att utlämnande
före prövningens avslutande får förhindras. Annars blir bestämmelsen uppenbarligen
meningslös i fall av upprepat begagnande av ett och samma
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968
prov; man måste ta sikte på slutpunkten för begagnandet. Men motionären
finner att ordalydelsen inte medger annat än att utlämnande före provets
början får förhindras. Så snart t. ex. en studentskrivning har börjat och
skrivsalen stängts för senkomna, har uppenbarligen pressen rätt att få del
av skrivningen för att publicera den. Proven kommer också ut redan i
kvällstidningarna och inte först i morgontidningarna. Eftersom detta fall
ryms under samma paragraf kan motionären inte förstå hur paragrafen
skall kunna tolkas på annat sätt då det gäller psykologiska prov. Det måste
fordras en bestämmelse som medger en längre sekretess än till provets
början. Denna bestämmelse måste också innehålla en längsta tidsfrist.
Det kan inte vara rimligt att offentligheten skall kunna uppskjutas hur
länge som helst och utan någon som helst kontroll av om provet längre är
aktuellt och lämpligt att begagna eller f. ö. ens av om det alls begagnas
längre i praktiken. Det strider mot paragrafens gamla uppbyggnad och över
huvud mot sekretesslagens konstruktion att ge möjlighet till sekretess utan
att lagfästa någon yttersta tidsfrist. Motionären är i och för sig beredd,
ehuru med viss tvekan med hänsyn bl. a. till vad Publicistklubben anfört
i sitt remissyttrande, att acceptera en viss sekretesstid, dock längst tre år.
En annan punkt som är tveksam i förslaget är enligt motionären att
uttrycket »undersökning under medverkan av psykolog», som användes i
departementspromemorians lagförslag i ärendet, i propositionen ersatts
med orden »psykologisk undersökning». Det anförs som motiv att yrkesbenämningen
psykolog ännu inte nått sådan stadga att den bör användas
i lagspråket. Men denna ändring kan innebära en utomordentligt viktig
utvidgning av regelns tillämpningsområde, kanske en mångdubbling av
detta. Varje prov som har till ändamål att psykologiskt testa t. ex. en
platssökande skulle kunna sekretessbeläggas, t. o. m. för obestämd tid,
även om det gjorts upp helt lekmannamässigt. I stor utsträckning förekommer
det att arbetsgivare använder enkla prov, ofta kombinerade kunskaps-
och psyktester, för att få underlag för sin bedömning av olika sökande.
Sådana prov förekommer även i riksdagen och ger naturligtvis i
och för sig ej anledning till någon erinran om bara frågorna är vettiga.
Men sekretess har vanligen aldrig åsyftats och bör inte införas. Motionären
föreslår därför att promemorians förslag följs på denna punkt.
Vad beträffar den föreslagna personsekretessen biträder motionären
propositionens förslag men vill understryka vikten av vad JK anfört i sitt
remissyttrande om att upplysningar om personliga förhållanden måste
kunna beredas skydd även mot medsökande i anställningsärenden.
II. Utlämnande av uppgifter ur centrala företagsregistret
Inledning
I enlighet med statsmakternas beslut år 1963 (prop. 1963:85, SU 81,
rskr 196) har ett centralt företagsregister lagts upp hos statistiska central
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968
7
byrån. Arbetet härmed har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med
ett förslag som har upprättats av delegationen för statistikfrågor (se prop.
1963: 85 s. 71).
Registret består av magnetband på vilka uppgifterna har förts in genom
magnetisering. Uppgifterna, som kan avläsas endast med hjälp av datamaskin,
avser bl. a. företagens namn och adress, företagsform eller verksamhetsart,
antalet arbetare och arbetstimmar samt omsättningen i tusental
kronor.
Informationerna till registret hämtas från olika källor. För företag med anställda
hämtas informationerna i huvudsak från de arbetsgivaruppgifter,
som enligt förordningen den 18 december 1959 (nr 552) angående uppbörd
av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring lämnas till riksförsäkringsverket.
Riksförsäkringsverket för över uppgifterna i arbetsgivaruppgifterna
på hålkort och magnetband. Uppgifterna tillförs sedan företagsregistret
genom kopiering. För företag utan anställda hämtas flertalet
informationer genom förmedling av de lokala skattemyndigheterna och CFU
ur rörelsebilagan till företagens självdeklarationer. Om ett företag har
flera verksamhetsställen och/eller flera verksamhetsgrenar hämtas vissa
informationer direkt från företaget. Registret tillförs också informationer
från den årliga industristatistiken och andra reguljära statistikgrenar.
I skrivelse den 26 januari 1965 har delegationen för statistikfrågor hemställt
att sekretesslagen skall ändras så att vissa av registrets uppgifter,
som enligt gällande bestämmelser är sekretessbelagda, kan lämnas ut till
allmänheten. Delegationens skrivelse har remissbehandlats.
Gällande bestämmelser, delegationens för statistikfrågor framställning och
remissyttrandena däröver
Utskottet hänvisar i dessa delar till propositionen s. 22—28.
Departementschefen
Det hos statistiska centralbyrån upprättade centrala företagsregistret
är enligt utslag av regeringsrätten att anse som allmän handling i tryckfrihetsförordningens
mening. Restämmelserna i sekretesslagen skall därför
tillämpas på registret.
De fakta om företagen som tas in i registret från infordrade statistiska
uppgifter, självdeklarationer eller arbetsgivaruppgifter är f. n. sekretessbelagda
enligt bestämmelserna i 4, 16, 17 och 19 §§ sekretesslagen. Innehållet
i registret kan alltså inte lämnas ut, om man därigenom skulle
kränka ett intresse som har skyddats genom någon av dessa bestämmelser.
Avsikten med centrala företagsregistret är bl. a. att i största möjliga utsträckning
ersätta de separata register som bär förts för olika statistikgrenar.
Registret skall även möjliggöra en rationalisering av den registrering
av företag som förekommer utanför statistikproduktionen. Registret
8 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968
skall kunna användas även för annan statistikproduktion än statlig sådan.
För samhällsforskning, samhällsplanering, administration och näringslivet
är uppgifterna i registret av värde.
Bestämmelserna i sekretesslagen reglerar inte i vilka fall hemlig handling
får lämnas ut till annan myndighet. Bestämmelserna utgör inte generellt
något hinder att en sekretessbelagd handling delges annan myndighet. Det
har emellertid förutsatts att även enskilda personer och företag skall kunna
utnyttja primärmaterialet i företagsregistret för olika ändamål, t. ex.
för marknadsundersökningar. Detta torde också vara nödvändigt för att
kostnaderna för registret skall kunna finansieras genom avgifter. För
att göra det möjligt att effektivt använda registret för olika ändamål måste
man därför överväga om det nuvarande sekretesskyddet för uppgifterna
i registret är nödvändigt.
Det kan uppenbarligen inte komma i fråga att göra någon ändring i de
bestämmelser som gäller till skydd för totalförsvaret. Uppgift som är
hemlig enligt någon författning som Kungl. Maj :t har utfärdat med stöd av
4 § sekretesslagen kan alltså inte få lämnas ut, även om den skulle behövas
för statistikproduktion eller planering. Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap
har i sitt remissyttrande förklarat, att överstyrelsen avser
att i samverkan med statistiska centralbyrån och övriga berörda myndigheter
ta upp frågan vilka företag och verksamhetsställen som med hänsyn
till totalförsvaret måste skyddas genom sekretess.
Något sekretesskydd torde inte behövas för anteckningar om företags
eller verksamhetsställes namn, adress eller annan identitetsbeteckning, om
företagsform eller verksamhetsart som har hämtats från en för statistik
lämnad uppgift eller från självdeklaration eller arbetsgivaruppgift och
därefter förts in i företagsregistret. Förslaget att dessa uppgifter i företagsregistret
inte vidare skall vara sekretessbelagda har inte mött någon
gensaga under remissbehandlingen. Jag ansluter mig till förslaget i denna
del.
Delegationen för statistikfrågor har föreslagit att också registrets uppgifter
om antal anställda och arbetstimmar för dessa skall få lämnas ut
till allmänheten. I denna del har vissa remissinstanser framfört betänkligheter
mot att ge upp den nuvarande sekretessen.
Erfarenheten torde visa att sekretessen är en nödvändig förutsättning
för att man skall kunna ålägga enskilda en mera omfattande uppgiftsplikt
och få in tillförlitliga uppgifter. Om sekretesskyddet upphävs, kan man inte
helt undgå de olägenheter som följer av att enskilda vägrar lämna uppgifter
för statistiskt ändamål eller lämnar felaktiga uppgifter. Å andra
sidan framgår det av delegationens framställning och av remissyttrandena
att det ofta är angeläget att uppgifter om antalet anställda och arbetstimmar
hos registrerade företag kan lämnas ut till centrala företagsregistrets
kunder för en bedömning av vederbörande företags storlek. Ifråga
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968
9
varande uppgifter finns ofta redan nu i offentliga handlingar hos patentoch
registreringsverket och i olika kalendrar. Om så är fallet, bör uppgifterna
kunna lämnas även ur företagsregistret. Också i många andra fall är det
uppenbart att det inte kan medföra någon skada för företaget, om uppgifter
om antalet anställda och arbetstimmar lämnas ut till enskild person
eller företag som behöver uppgifterna för en statistisk undersökning.
Mot bakgrunden av de synpunkter som här utvecklats föreslår jag att
i sekretesslagen införs en ny paragraf, 19 a §, om sekretess beträffande
uppgifter ur centrala företagsregistret. I denna paragraf bör föreskrivas
att 16, 17 och 19 §■§ sekretesslagen inte skall utgöra hinder mot att lämna
ut uppgifter ur centrala företagsregistret om företags eller verksamhetsställes
namn, adress eller annan identitetsbeteckning eller om företagsform
eller verksamhetsart. Beträffande uppgifter ur registret om antal anställda
eller arbetstimmar för visst företag och år bör föreskrivas att utlämnande
får ske, om det med hänsyn till uppgiftens natur och det ändamål
för vilket den begärs och omständigheterna i övrigt kan anses säkert
att uppgiften inte kommer att missbrukas till skada för företaget i fråga.
Utskottet
I förevarande proposition föreslås under punkten I tillägg till 7 och 14
§§ sekretesslagen i syfte att tillskapa visst sekretesskydd för handlingar
som upprättas i samband med psykologiska undersökningar i allmän
verksamhet. Ett sådant skydd bedöms vara erforderligt såväl för själva
frågeformulären (instrumentell sekretess) som även för de uppgifter om
personliga förhållanden som lämnas av dem, som blir föremål för dylika
undersökningar (personsekretess).
Frågan om psykologiska testmetoder bör utnyttjas vid urval bland sökande
till anställning och i andra liknande fall har varit omstridd. Utskottet
saknar anledning att i här förevarande sammanhang ingå på bedömning
av frågan om de psykologiska provens tillförlitlighet och användbarhet
för sitt ändamål, men utskottet förutsätter att dessa spörsmål
liksom frågans samband med de gällande befordringsgrunderna inom
allmän tjänst närmare prövas sedan den utredning, som tillsatts för övervägande
av hithörande problem, framlagt resultatet av sitt arbete.
Psykologiska testmetoder används emellertid, som framgår av propositionen,
redan nu i avsevärd utsträckning inom allmän verksamhet. Det
torde knappast kunna bestridas att behov av skydd mot obehörig offentlighet
föreligger i samband med dessa undersökningar. De i propositionen
framlagda förslagen till utformning av sekretessregler finner utskottet väl
avvägda, varvid utskottet även beaktar att förslagen medför förbättrad allmän
insyn och kontroll genom att material från psykologiska undersökningar
framdeles skall förvaras hos myndigheterna i stället för, som
10
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968
nu i viss utsträckning är fallet, hos privata institut. I anledning av vad
soin anförs i motionen 1:973 om tolkningen av stadgandet i 7 § sekretesslagen
vill utskottet framhålla att regeringsrätten, enligt vad som framgår
av ett i propositionen omnämnt utslag från år 1965, funnit att stadgandet
möjliggör hemlighållande av däri avsedda prov under hela den
tid de begagnas för sitt ändamål. Genom det föreslagna tillägget till paragrafen
beträffande psykologiska undersökningar kommer sekretessen
för dessa att utsträckas på motsvarande sätt. Med hänsyn till det omfattande
arbete som är förenat med konstruktion och utprovning av test
och det värde som ligger i att proven kan användas under en längre
tid anser utskottet inte att tiden för formulärens hemlighållande nu bör
begränsas.
Ej heller finner utskottet skäl utbyta det i propositionen föreslagna
uttrycket »psykologisk undersökning» mot termen »undersökning där
psykolog medverkar». Någon vedertagen definition av psykologbegreppet
finns inte för närvarande och det är ovisst när en sådan definition kan
komma till stånd. Den ändring i den föreslagna lagtexten, som förordas
i motionen, kan därför inte förväntas medföra ökad klarhet i fråga om
vilka undersökningar, som sekretessen skall omfatta.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot det i propositionen
under punkten II framlagda förslaget till regler om utlämnande av uppgifter
ur centrala företagsregistret.
Vid sin genomgång av förslagen till stadganden i sekretesslagen har utskottet
funnit skäl utbyta orden »medicinalstyrelsen» och »fattigvård»
mot de numera aktuella benämningarna »socialstyrelsen» respektive »socialhjälp».
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen, i anledning av proposition nr 126 och med
avslag på motionen I: 973, för sin del antar följande som
»utskottets förslag»* 1 betecknade
1 Utskottets förslag överensstämmer med det i propositionen framlagda förslaget
med de ändringarna att orden »medicinalstyrelsen» och »fattigvård»
i 14 § ersatts av »socialstyrelsen» respektive »socialhjälp» samt att tidpunkten
för lagens ikraftträdande ändrats från den 1 juli 1968 till den 1 januari
1969.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968
11
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten
att utbekomma allmänna handlingar
Härigenom förordnas, dels att 7 och 14 §§ lagen den 28 maj 1937 om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att i lagen skall införas en ny paragraf,
19 a §, av nedan angiven lydelse.
(Nuvarande lydelse)
7
Beträffande handlingar, upprättade
för myndighets gransknings- eller
inspektionsverksamhet eller för anordnande
av kunskapsprov under
myndighets inseende, äger Konungen
förordna, att de ej må utlämnas före
den avsedda granskningen, inspektionen
eller prövningen.
14
Handlingar vilka av läkare eller
hos medicinalstyrelsen eller på läkares
eller styrelsens föranstaltande
upprättats till utredning i mål eller
ärende hos domstol eller i ärende som
avses i giftermålsbalken; handlingar
i ärenden rörande hälsovård, sjukvård,
fattigvård, understöd vid barnsbörd,
samhällets barnavård och ungdomsskydd
eller eljest barnavårdsnämnds
och barnavårdsmäns verksamhet,
rätt för enskilda att inköpa
(Utskottets förslag)
Beträffande handlingar, upprättade
för myndighets granskningseller
inspektionsverksamhet eller för
anordnande av kunskapsprov eller
psykologisk undersökning under
myndighets inseende, äger Konungen
förordna, att de ej må utlämnas före
den avsedda granskningen, inspektionen,
prövningen eller undersökningen.
§•
Handlingar vilka av läkare eller
hos socialstyrelsen eller på läkares
eller styrelsens föranstaltande
upprättats till utredning i mål eller
ärende hos domstol eller i ärende
som avses i giftermålsbalken; handlingar
vilka upprättats vid psykologisk
undersökning som utförts för
forskningsändamål eller i samband
med inskrivning av värnpliktiga eller
yrkesvägledning, arbetsvärd eller
omskolning eller i ärende om
12
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968
(Nuvarande lydelse)
alkoholhaltiga drycker, behandling av
alkoholister eller eljest nykterhetsnämnds
verksamhet, folkpensionering
eller eljest pensionsstyrelsens
eller pensionsnämnds verksamhet,
försäkring för olycksfall i arbete
eller eljest riksförsäkringsanstaltens
eller försäkringsrådets verksamhet,
tillsyn å understödsföreningar, hjälpverksamhet
vid arbetslöshet; så ock
handlingar i ärenden rörande kontroll
å utlänningar, som här i riket
vistas eller hit söka tillträde, må, i
vad de angå enskilds personliga förhållanden,
icke utan hans samtycke
till annan utlämnas tidigare än sjuttio
år efter handlingens datum. Även
utan sådant samtycke skall dock
handling som nu sagts utlämnas,
om, med hänsyn till det ändamål för
vilket utlämnande åstundas och omständigheterna
i övrigt, trygghet kan
anses vara för handen, att det ej
kommer att missbrukas till skada
eller förklenande för den vilkens
personliga förhållanden i handlingen
avses eller för hans nära anhöriga.
Vid utlämnande böra erforderliga
förbehåll göras.
(Utskottets förslag)
anställning eller upphörande av anställning
hos myndighet eller i ärende
om uttagning av anställd hos
myndighet till viss utbildning eller
tjänstgöring; läkarutlåtanden i ärenden
om statlig personalpensionering;
handlingar i ärenden rörande hälsovård,
sjukvård, socialhjälp, understöd
vid barnsbörd, samhällets barnavård
och ungdomsskydd eller eljest
barnavårdsnämnds och barnavårdsmäns
verksamhet, rätt för enskilda
att inköpa alkoholhaltiga
drycker, behandling av alkoholister
eller eljest nykterhetsnämnds verksamhet,
folkpensionering eller eljest
pensionsstyrelsens eller pensionsnämnds
verksamhet, försäkring för
olycksfall i arbete eller eljest riksförsäkringsanstaltens
eller försäkringsrådets
verksamhet, tillsyn å understödsföreningar,
hjälpverksamhet
vid arbetslöshet; så ock handlingar
i ärenden rörande kontroll å
utlänningar, som här i riket vistas
eller hit söka tillträde, må, i vad de
angå enskilds personliga förhållanden,
icke utan hans samtycke till annan
utlämnas tidigare än sjuttio år
efter handlingens datum. Även utan
sådant samtycke skall dock handling
som nu sagts utlämnas, om, med
hänsyn till det ändamål för vilket
utlämnande åstundas och omständigheterna
i övrigt, trygghet kan anses
vara för handen, att det ej kommer
att missbrukas till skada eller förklenande
för den vilkens personliga
förhållanden i handlingen avses eller
för hans nära anhöriga. Vid utlämnande
böra erforderliga förbehåll
göras.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968
13
(Utskottets förslag)
— annan person.
om kastrering.
- om socialregister.
19 a §.
Bestämmelserna i 16, 17 och 19 §§
utgöra icke hinder mot att utlämna
uppgifter ur centrala företagsregistret
om företags eller verksamhetsställes
namn, adress eller annan
identitetsbeteckning eller om företagsform
eller verksamhetsår t.
Bestämmelserna i 16, 17 och 19 §§
utgöra icke heller hinder mot att utlämna
uppgift ur registret om antalet
anställda eller arbetstimmar hos
ett företag visst år, om det med hänsyn
till uppgiftens natur eller det
ändamål för vilket uppgiften begäres
och omständigheterna i övrigt kan
anses säkert att uppgiften icke kommer
att missbrukas till skada för
företaget.
När handling utlämnas med stöd
av andra stycket, böra erforderliga
förbehåll göras.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.
Stockholm den 29 oktober 1968
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
(Nuvarande lydelse)
Angår handling, —--------
Uppgifter och — ■—--—--— —
Närvarande:
från första kammaren: herr Georg Pettersson (s), fru Segerstedt
Wiberg* (fp), herrar Sörlin (s), Sörenson (fp), fröken Stenberg (h),
herrar Nyquist (s), Ivar Andersson (s), Svenungsson (h) och Ernst Olsson
(ep); samt
från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund
(s), Henningsson* (s), fru Thunvall (s), herrar Johansson i Trollhättan
(s), Nelander (fp), Larsson i Luttra* (ep), Wennerfors (h), Norrby (fp)
och Lindberg (ep).
Ej närvarande vid justeringen.
14
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968
Reservationer
1. av fru Segerstedt Wiberg och herr Norrby (båda fp) vilka anfört:
För den enskilde är det av vital betydelse att de offentliga myndigheternas
beslut om anställningar, befordringar och liknande grundas på ett tillförlitligt
material. Vägledande måste också vara regeringsformens ord om
att hänsyn endast skall tas till förtjänst och skicklighet.
Av propositionen framgår att s. k. psykologiska prov används i ökande
utsträckning vid bedömning av sökande till utbildning, anställning o. d.
Avsevärd osäkerhet råder emellertid om de psykologiska provens tillförlitlighet.
Det är också känt att testformulär använts, vilka sammanställts
utan medverkan av sakkunniga.
Med hänsyn till dessa förhållanden måste enligt vår åsikt försiktighet
iakttagas, om sekretessregler skall införas beträffande psykologiska undersökningar.
Sekretessen bör i så fall främst avse att skydda den enskilde
individen. De upplysningar denne lämnar vid undersökningarna kan vara
av för den sökande ömtålig och personlig art.
Såvitt gäller propositionens förslag till regler om instrumentell sekretess
anser vi av ovanstående skäl att justeringar erfordras. Sålunda kan
vi inte godtaga att en till tiden obegränsad sekretess införes för
testinstrumenten. En offentlig insyn och kontroll av testerna bör kunna
ske utan alltför långt dröjsmål. Sekretessen bör begränsas till tre år.
Enligt departementspromemorian skulle den instrumentella sekretessen
omfatta »undersökning där psykolog medverkar». I propositionen har
detta uttryck utbytts mot »psykologisk undersökning». Ändringen möjliggör
en avsevärd utvidgning av sekretessregelns tillämplighet. Åtskilliga
frågeformulär och undersökningar av ganska primitivt slag, som uppgjorts
utan sakkunnig medverkan, kan härigenom okontrollerat användas vid
anställningsförfarande och i andra sammanhang. Vi anser därför att
promemorians definition i stället bör användas. I sammanhanget vill vi
erinra om att behörighetsregler för utövande av psykologyrket utfärdats av
Sveriges Psykologförbund. Vidare har ett förslag till statlig legitimation av
psykologer framlagts av en delegation inom medicinalstyrelsen. Lagstiftning
i detta ämne kan väntas inom kort.
På grund av vad vi anfört föreslår vi,
att riksdagen i anledning av proposition nr 126 och motionen
I: 973 för sin del antar det lagförslag som omfattas av
utskottets hemställan med den ändringen att 7 § erhåller
följande lydelse:
7 §•
Beträffande handlingar, upprättade för myndighets gransknings- eller
inspektionsverksamhet eller för anordnande under myndighets inseende
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968
15
av kunskapsprov eller av undersökning där psykolog medverkar, äger
Konungen förordna, att de ej må utlämnas före den avsedda granskningen,
inspektionen, prövningen eller undersökningen; vid upprepad användning
må dock handling som upprättats för undersökning där psykolog medverkar
ej hemlighållas längre tid än tre år från dagen för undersökningen.
2. av herrar Sörenson och Neländer (båda fp).
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:343 Skrivelse till Konungen i anledning av ''proposition med förslag till lag aingående ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar a1 i texten