Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

1968-10-29 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1968:23, Utlåtande i anledning av proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968

1

Nr 23

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av proposition med

förslag till lag angående ändring i lagen om inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar

(i viss del) jämte följdmotion.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas

1) proposition nr 126 (just.dep.) såvitt avser förslag till ändringar i lagen

den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

angående dels offentlighet och sekretess vid psykologiska undersökningar

i allmän verksamhet, dels utlämnande av uppgifter ur centrala företagsregistret.

(Propositionen i övrigt har behandlats i utskottets utlåtande

nr 22.)

2) följdmotionen I: 973 av fru Segerstedt Wiberg (fp). Hemställan avser

att riksdagen vid behandlingen av propositionen för sin del vidtar sådana

ändringar i den föreslagna lagtexten som åsyftas i motionen och att utskottet

utarbetar de ändringar som sålunda erfordras.

Lagförslagets lydelse framgår av utskottets hemställan (med not).

I. Offentlighet och sekretess vid psykologiska undersökningar

i allmän verksamhet

Inledning

Psykologiska anlags- och urvalsundersökningar har successivt fått ett

ökat användningsområde inom offentlig verksamhet. Användningen av

psykologiska metoder vid uttagning till utbildning och i samband med anställning

och befordran inom offentlig verksamhet ger emellertid upphov

till åtskilliga problem av betydelse för den enskildes trygghet och rättssäkerhet.

En utredning har nyligen tillkallats med uppgift att närmare

undersöka förutsättningarna och formerna för psykologiska undersökningar

inom statsförvaltningen och därmed sammanhängande frågor. Denna utredning

skall bl. a. uppmärksamma de psykologiska testresultatens betydelse

i befordringsärenden mot bakgrunden av regeringsformens föreskrifter

om förtjänst och skicklighet som befordringsgrund.

En fråga som har aktualitet redan med det användningsområde som de

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968

psykologiska undersökningarna har i dag är i vad mån testmaterialet bör

hållas tillgängligt för allmän insyn. Med anledning av ett uttalande i bl. a.

detta ämne av 1965 års riksdag (ABU 1965:46, rskr 417) har inom civildepartementet

upprättats en promemoria med rubriken »Offentlighet och

sekretess vid psykologiska undersökningar i allmän verksamhet» (Stencil

G 1966: 1). Departementspromemorian har remissbehandlats.

Gällande bestämmelser, departementspromemorians innehåll och remissyttrandena

däröver

Utskottet hänvisar i dessa delar till propositionen s. 8—18.

Departementschefen

Psykologiska undersökningsmetoder har funnit praktisk användning i

vitt skilda sammanhang. Inom offentlig verksamhet utnyttjas sådana metoder

bl. a. för anlags- och urvalsprövning i samband med yrkesvägledning

och uttagning till utbildning och i personalärenden av olika slag. Provens

värde och tillförlitlighet har ibland varit en omstridd fråga, men obestridligt

är att allt fler arbetsgivare anser att psykologiska test är ett oumbärligt

personaladministrativt hjälpmedel. De olika problem som sammanhänger

med användningen av testen är föremål för statsmakternas uppmärksamhet.

En nyligen tillsatt utredning skall närmare undersöka förutsättningarna och

formerna för användningen av psykologiska undersökningsmetoder inom både

statlig och kommunal förvaltning. Denna utredning kommer även att behandla

sådana frågor som om begränsningar måste uppställas beträffande

utnyttjandet av tillämpad psykologi i tjänstetillsättningsärenden med hänsyn

till regeringsformens föreskrift om förtjänst och skicklighet som exklusiva

anställnings- och befordringsgrunder.

Vad som nu är aktuellt är emellertid inte olika principfrågor beträffande

användningen av psykologiska undersökningsmetoder i statlig och kommunal

verksamhet utan det mera begränsade spörsmålet om sekretess beträffande

handlingar som hänför sig till psykologiska undersökningar som

utförts inom myndigheter och på uppdrag av sådana. I den inom civildepartementet

utarbetade promemorian om offentlighet och sekretess vid

psykologiska undersökningar i allmän verksamhet har föreslagits att sekretesslagen

skall kompletteras med bestämmelser om både s. k. instrumentell

sekretess för testformulär och s. k. personsekretess för svaren på testformulärens

frågor och andra uppgifter i handlingar som upprättats vid

psykologiska undersökningar.

Behovet av särskilda bestämmelser om sekretess beträffande psykologiska

undersökningar har vitsordats av nästan alla remissinstanser.

Innehållet i departementspromemorian och vad som framkommit vid remissbehandlingen

av denna visar enligt min mening tydligt att lagstift
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968

3

ningsåtgärder är påkallade. Själva testformulären vid psykologiska undersökningar

kan f. n. skyddas mot sådan insyn som kan spoliera möjligheterna

att vidare använda formulären om de är hänförliga till kunskapsprov

enligt 7 § sekretesslagen men inte annars. Uppgifter som enskild

lämnar vid psykologisk undersökning om strängt personliga förhållanden

sekretessbeläggs nu i praxis med stöd av 25 § sekretesslagen så snart det är

fråga om en undersökning som utförs inom ramen för arbetsförmedlingsverksamheten.

När det är fråga om en likartad undersökning som utförs

på begäran av annan myndighet än ett arbetsförmedlingsorgan finns inga

motsvarande möjligheter att hemlighålla uppgifter som blottar enskildas

personliga förhållanden. Bl. a. för att tillgodose behovet av sekretesskydd

för den som är föremål för undersökning förfar åtskilliga myndigheter så

att de anlitar ett privat institut för undersökningen, varvid undersökningsmaterialet

ligger kvar hos detta institut. Därigenom saknas emellertid alla

rättsliga garantier för insyn i de psykologiska undersökningarna. När det

gäller en handling som är hemlig enligt sekretesslagen hindrar sekretessen

i allmänhet inte att t. ex. en sökande, som vill besvära sig i ett ärende där

handlingen är av betydelse, får del av innehållet i handlingen. Denna partsoffentlighet

är av utomordentlig betydelse från rättssäkerhetssynpunkt.

Den lagstiftning om sekretess beträffande handlingar hänförliga till psykologiska

undersökningar som nu bör genomföras bör begränsas till vad

som är nödvändigt för att tillgodose uppenbara behov av sekretesskydd

och för att skapa förutsättningar för en bättre ordning i fråga om redovisning

och förvaring av materialet från sådana undersökningar. Som framgått

finns det anledning att räkna med att man genom reformer med detta

mål för ögonen skall kunna bidra till att öka insynen i den psykologiska

undersökningsverksamheten och förstärka rättssäkerheten för enskilda som

är beroende av undersökningsresultaten.

Förslaget i departementspromemorian om instrumentell sekretess för

testformulär har vid remissbehandlingen nästan undantagslöst bedömts

som välgrundat. Värdet av en psykologisk undersökning som grundar sig

på ett testformulär är självfallet helt beroende av att formulärets innehåll

inte är känt på förhand av den eller de personer som är föremål för undersökningen.

Betydelsen av att sådana formulär kan hemlighållas är dessutom

så mycket större som formulären regelmässigt måste användas vid

upprepade tillfällen. Ofta ökar möjligheterna att använda resultaten från

psykologiska undersökningar som underlag för statistiska beräkningar med

storleken av det undersökningsklientel på vilket samma testinstrument kan

användas. Frågan om instrumentell sekretess för testformulär bör, som

föreslagits i promemorian, lösas genom ett tillägg till bestämmelsen om

kunskapsprov i 7 § sekretesslagen. Därigenom uppnår man att sekretessen

blir avhängig av att den myndighet som låter anordna en psykologisk undersökning

tar ett visst ansvar för undersökningen. Sekretessen kommer näm
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968

ligen att gälla endast i fråga om sådan undersökning som sker under myndighets

inseende. Som påpekats i ett par remissyttranden bör man i lagtexten

hellre använda uttrycket »psykologisk undersökning» än det i promemorian

föreslagna »undersökning under medverkan av psykolog». Yrkesbenämningen

psykolog har ännu inte nått sådan stadga att den bör användas

i lagspråket.

I departementspromemorian har bestämmelserna om instruinentell sekretess

för testformulär kompletterats med bestämmelser om personsekretess

som ger skydd för uppgifter om förhållanden av privat natur. Möjligheten att

sekretessbelägga uppgifter om sådana förhållanden är i förslaget begränsad

till handlingar i anställningsärenden och vissa andra personalärenden men

den skall i princip gälla beträffande alla slag av handlingar i dessa ärenden.

Enligt ett alternativt förslag i promemorian skall personsekretessen vara begränsad

till sådana handlingar i personalärenden som är hänförliga till

psykologisk undersökning eller undersökning under medverkan av läkare.

Behovet av personsekretess vid psykologiska undersökningar vitsordas

allmänt av remissinstanserna. Däremot är meningarna delade när det gäller

förslaget att generellt överge den hittillsvarande principen om offentlighet

i anställningsärenden och andra personalärenden.

För min del anser jag att promemorian inte ger tillräckligt underlag för

att bedöma en fråga av så stor räckvidd. Med hänsyn till bl. a. det fortsatta

utredningsarbetet beträffande sekretesslagstiftningen bör man i detta

lagstiftningsärende i huvudsak göra endast sådana inskränkningar i rätten

att få del av allmänna handlingar som är nödvändiga för att tillgodose

uppenbara behov av sekretess i samband med psykologiska undersökningar.

Dessa behov sammanhänger framför allt med att man vid en psykologisk

undersökning ofta får fram utomordentligt ömtåliga upplysningar om den

som är föremål för undersökningen, t. ex. upplysningar om hans anlagsoch

begåvningsutrustning, om hans karaktär och om hans förmåga att

reagera och fungera adekvat i olika situationer.

De nya bestämmelserna om personsekretess kan lämpligen få sin plats i

14 § sekretesslagen som f. n. handlar om sekretess till skydd för enskildas

personliga förhållanden beträffande vissa slag av handlingar inom sjukvårdande

och social verksamhet. Sekretesstiden är där 70 år. I enlighet

med vad jag tidigare har anfört bör personsekretessen i detta sammanhang

i princip begränsas till handlingar som hänför sig till psykologiska undersökningar.

Jag är inte beredd att nu i sekretesshänseende jämställa läkarundersökning

med psykologisk undersökning i vidare mån än att läkarutlåtanden

i ärenden om statlig personalpensionering sekretesskyddas på

samma villkor som handlingar som hänför sig till psykologiska undersökningar.

Behovet av sekretess för denna typ av läkarutlåtande framgår tydligt

av yttrandet från statens personalpensionsverk. När det gäller psykologiska

undersökningar bör de nya sekretessbestämmelserna omfatta så
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968

5

dana undersökningar som sker i ärenden om anställning — detta begrepp

avser både nyanställning och befordran •—• eller upphörande av anställning

hos myndighet eller i ärenden angående uttagning av anställd hos

myndighet till viss utbildning eller tjänstgöring. Under bestämmelserna

bör dessutom inrymmas dels undersökningar som utförs i samband med

inskrivning av värnpliktiga eller yrkesvägledning, arbetsvärd eller omskolning,

dels undersökningar som utförs i forskningssyfte. Med denna avgränsning

torde de nya sekretessbestämmelserna komma att täcka även det

sekretessbehov beträffande psykologiska undersökningar inom arbetsförmedlingsverksamheten

som hittills tillgodosetts med stöd av 25 § sekretesslagen.

Av allmänna rättsgrundsatser följer att tjänsteman som får del av innehållet

i handling som är hemlig enligt sekretesslagen inte får röja innehållet

i handlingen för obehöriga. Denna tystnadsplikt gäller emellertid

inte i förhållande till pressen eller radion utan särskild bestämmelse därom

i lag. Förhållandet i framtiden mellan handlingssekretessen och tystnadsplikten

hör till de frågor som får prövas i samband med den fortsatta

översynen av sekretesslagstiftningen. Något särskilt lagstadgande om tystnadsplikt

beträffande innehållet i handling som hänför sig till psykologisk

undersökning eller i läkarutlåtanden i ärenden om statlig personalpensionering

bör inte införas nu.

Jag har tidigare nämnt att ett av syftena med de här föreslagna sekretessbestämmelserna

är att skapa förutsättningar för en bättre ordning

beträffande redovisning och förvaring av material från psykologiska undersökningar.

Principen bör vara att en myndighet som anlitar ett privat

institut för psykologisk undersökning bör begära skriftlig redovisning av

undersökningsresultatet och infordra samtliga handlingar beträffande undersökningen

för förvaring hos myndigheten. I vissa fall kan det emellertid

finnas särskilda skäl för att iaktta en annan ordning. Det ankommer på

Kungl. Maj :t att meddela föreskrifter i ämnet. De torde böra utfärdas i

anslutning till ikraftträdandet av de nya sekretessbestämmelserna.

Motionen

Vad först gäller den instrumentella sekretessen framhåller motionären

att det är ofrånkomligt att proven måste kunna hemlighållas innan de

begagnas. Ett problem uppstår emellertid genom att proven ofta används

upprepade gånger. Förslaget innebär att proven inte skall få utlämnas »före

den avsedda prövningen eller undersökningen». Propositionen utgår från

en tolkning och tillämpning av denna bestämmelse som, efter vad motionären

kan finna, strider mot ordalagen. Man vill läsa den så att utlämnande

före prövningens avslutande får förhindras. Annars blir bestämmelsen uppenbarligen

meningslös i fall av upprepat begagnande av ett och samma

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968

prov; man måste ta sikte på slutpunkten för begagnandet. Men motionären

finner att ordalydelsen inte medger annat än att utlämnande före provets

början får förhindras. Så snart t. ex. en studentskrivning har börjat och

skrivsalen stängts för senkomna, har uppenbarligen pressen rätt att få del

av skrivningen för att publicera den. Proven kommer också ut redan i

kvällstidningarna och inte först i morgontidningarna. Eftersom detta fall

ryms under samma paragraf kan motionären inte förstå hur paragrafen

skall kunna tolkas på annat sätt då det gäller psykologiska prov. Det måste

fordras en bestämmelse som medger en längre sekretess än till provets

början. Denna bestämmelse måste också innehålla en längsta tidsfrist.

Det kan inte vara rimligt att offentligheten skall kunna uppskjutas hur

länge som helst och utan någon som helst kontroll av om provet längre är

aktuellt och lämpligt att begagna eller f. ö. ens av om det alls begagnas

längre i praktiken. Det strider mot paragrafens gamla uppbyggnad och över

huvud mot sekretesslagens konstruktion att ge möjlighet till sekretess utan

att lagfästa någon yttersta tidsfrist. Motionären är i och för sig beredd,

ehuru med viss tvekan med hänsyn bl. a. till vad Publicistklubben anfört

i sitt remissyttrande, att acceptera en viss sekretesstid, dock längst tre år.

En annan punkt som är tveksam i förslaget är enligt motionären att

uttrycket »undersökning under medverkan av psykolog», som användes i

departementspromemorians lagförslag i ärendet, i propositionen ersatts

med orden »psykologisk undersökning». Det anförs som motiv att yrkesbenämningen

psykolog ännu inte nått sådan stadga att den bör användas

i lagspråket. Men denna ändring kan innebära en utomordentligt viktig

utvidgning av regelns tillämpningsområde, kanske en mångdubbling av

detta. Varje prov som har till ändamål att psykologiskt testa t. ex. en

platssökande skulle kunna sekretessbeläggas, t. o. m. för obestämd tid,

även om det gjorts upp helt lekmannamässigt. I stor utsträckning förekommer

det att arbetsgivare använder enkla prov, ofta kombinerade kunskaps-

och psyktester, för att få underlag för sin bedömning av olika sökande.

Sådana prov förekommer även i riksdagen och ger naturligtvis i

och för sig ej anledning till någon erinran om bara frågorna är vettiga.

Men sekretess har vanligen aldrig åsyftats och bör inte införas. Motionären

föreslår därför att promemorians förslag följs på denna punkt.

Vad beträffar den föreslagna personsekretessen biträder motionären

propositionens förslag men vill understryka vikten av vad JK anfört i sitt

remissyttrande om att upplysningar om personliga förhållanden måste

kunna beredas skydd även mot medsökande i anställningsärenden.

II. Utlämnande av uppgifter ur centrala företagsregistret

Inledning

I enlighet med statsmakternas beslut år 1963 (prop. 1963:85, SU 81,

rskr 196) har ett centralt företagsregister lagts upp hos statistiska central
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968

7

byrån. Arbetet härmed har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med

ett förslag som har upprättats av delegationen för statistikfrågor (se prop.

1963: 85 s. 71).

Registret består av magnetband på vilka uppgifterna har förts in genom

magnetisering. Uppgifterna, som kan avläsas endast med hjälp av datamaskin,

avser bl. a. företagens namn och adress, företagsform eller verksamhetsart,

antalet arbetare och arbetstimmar samt omsättningen i tusental

kronor.

Informationerna till registret hämtas från olika källor. För företag med anställda

hämtas informationerna i huvudsak från de arbetsgivaruppgifter,

som enligt förordningen den 18 december 1959 (nr 552) angående uppbörd

av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring lämnas till riksförsäkringsverket.

Riksförsäkringsverket för över uppgifterna i arbetsgivaruppgifterna

på hålkort och magnetband. Uppgifterna tillförs sedan företagsregistret

genom kopiering. För företag utan anställda hämtas flertalet

informationer genom förmedling av de lokala skattemyndigheterna och CFU

ur rörelsebilagan till företagens självdeklarationer. Om ett företag har

flera verksamhetsställen och/eller flera verksamhetsgrenar hämtas vissa

informationer direkt från företaget. Registret tillförs också informationer

från den årliga industristatistiken och andra reguljära statistikgrenar.

I skrivelse den 26 januari 1965 har delegationen för statistikfrågor hemställt

att sekretesslagen skall ändras så att vissa av registrets uppgifter,

som enligt gällande bestämmelser är sekretessbelagda, kan lämnas ut till

allmänheten. Delegationens skrivelse har remissbehandlats.

Gällande bestämmelser, delegationens för statistikfrågor framställning och

remissyttrandena däröver

Utskottet hänvisar i dessa delar till propositionen s. 22—28.

Departementschefen

Det hos statistiska centralbyrån upprättade centrala företagsregistret

är enligt utslag av regeringsrätten att anse som allmän handling i tryckfrihetsförordningens

mening. Restämmelserna i sekretesslagen skall därför

tillämpas på registret.

De fakta om företagen som tas in i registret från infordrade statistiska

uppgifter, självdeklarationer eller arbetsgivaruppgifter är f. n. sekretessbelagda

enligt bestämmelserna i 4, 16, 17 och 19 §§ sekretesslagen. Innehållet

i registret kan alltså inte lämnas ut, om man därigenom skulle

kränka ett intresse som har skyddats genom någon av dessa bestämmelser.

Avsikten med centrala företagsregistret är bl. a. att i största möjliga utsträckning

ersätta de separata register som bär förts för olika statistikgrenar.

Registret skall även möjliggöra en rationalisering av den registrering

av företag som förekommer utanför statistikproduktionen. Registret

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968

skall kunna användas även för annan statistikproduktion än statlig sådan.

För samhällsforskning, samhällsplanering, administration och näringslivet

är uppgifterna i registret av värde.

Bestämmelserna i sekretesslagen reglerar inte i vilka fall hemlig handling

får lämnas ut till annan myndighet. Bestämmelserna utgör inte generellt

något hinder att en sekretessbelagd handling delges annan myndighet. Det

har emellertid förutsatts att även enskilda personer och företag skall kunna

utnyttja primärmaterialet i företagsregistret för olika ändamål, t. ex.

för marknadsundersökningar. Detta torde också vara nödvändigt för att

kostnaderna för registret skall kunna finansieras genom avgifter. För

att göra det möjligt att effektivt använda registret för olika ändamål måste

man därför överväga om det nuvarande sekretesskyddet för uppgifterna

i registret är nödvändigt.

Det kan uppenbarligen inte komma i fråga att göra någon ändring i de

bestämmelser som gäller till skydd för totalförsvaret. Uppgift som är

hemlig enligt någon författning som Kungl. Maj :t har utfärdat med stöd av

4 § sekretesslagen kan alltså inte få lämnas ut, även om den skulle behövas

för statistikproduktion eller planering. Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap

har i sitt remissyttrande förklarat, att överstyrelsen avser

att i samverkan med statistiska centralbyrån och övriga berörda myndigheter

ta upp frågan vilka företag och verksamhetsställen som med hänsyn

till totalförsvaret måste skyddas genom sekretess.

Något sekretesskydd torde inte behövas för anteckningar om företags

eller verksamhetsställes namn, adress eller annan identitetsbeteckning, om

företagsform eller verksamhetsart som har hämtats från en för statistik

lämnad uppgift eller från självdeklaration eller arbetsgivaruppgift och

därefter förts in i företagsregistret. Förslaget att dessa uppgifter i företagsregistret

inte vidare skall vara sekretessbelagda har inte mött någon

gensaga under remissbehandlingen. Jag ansluter mig till förslaget i denna

del.

Delegationen för statistikfrågor har föreslagit att också registrets uppgifter

om antal anställda och arbetstimmar för dessa skall få lämnas ut

till allmänheten. I denna del har vissa remissinstanser framfört betänkligheter

mot att ge upp den nuvarande sekretessen.

Erfarenheten torde visa att sekretessen är en nödvändig förutsättning

för att man skall kunna ålägga enskilda en mera omfattande uppgiftsplikt

och få in tillförlitliga uppgifter. Om sekretesskyddet upphävs, kan man inte

helt undgå de olägenheter som följer av att enskilda vägrar lämna uppgifter

för statistiskt ändamål eller lämnar felaktiga uppgifter. Å andra

sidan framgår det av delegationens framställning och av remissyttrandena

att det ofta är angeläget att uppgifter om antalet anställda och arbetstimmar

hos registrerade företag kan lämnas ut till centrala företagsregistrets

kunder för en bedömning av vederbörande företags storlek. Ifråga
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968

9

varande uppgifter finns ofta redan nu i offentliga handlingar hos patentoch

registreringsverket och i olika kalendrar. Om så är fallet, bör uppgifterna

kunna lämnas även ur företagsregistret. Också i många andra fall är det

uppenbart att det inte kan medföra någon skada för företaget, om uppgifter

om antalet anställda och arbetstimmar lämnas ut till enskild person

eller företag som behöver uppgifterna för en statistisk undersökning.

Mot bakgrunden av de synpunkter som här utvecklats föreslår jag att

i sekretesslagen införs en ny paragraf, 19 a §, om sekretess beträffande

uppgifter ur centrala företagsregistret. I denna paragraf bör föreskrivas

att 16, 17 och 19 §■§ sekretesslagen inte skall utgöra hinder mot att lämna

ut uppgifter ur centrala företagsregistret om företags eller verksamhetsställes

namn, adress eller annan identitetsbeteckning eller om företagsform

eller verksamhetsart. Beträffande uppgifter ur registret om antal anställda

eller arbetstimmar för visst företag och år bör föreskrivas att utlämnande

får ske, om det med hänsyn till uppgiftens natur och det ändamål

för vilket den begärs och omständigheterna i övrigt kan anses säkert

att uppgiften inte kommer att missbrukas till skada för företaget i fråga.

Utskottet

I förevarande proposition föreslås under punkten I tillägg till 7 och 14

§§ sekretesslagen i syfte att tillskapa visst sekretesskydd för handlingar

som upprättas i samband med psykologiska undersökningar i allmän

verksamhet. Ett sådant skydd bedöms vara erforderligt såväl för själva

frågeformulären (instrumentell sekretess) som även för de uppgifter om

personliga förhållanden som lämnas av dem, som blir föremål för dylika

undersökningar (personsekretess).

Frågan om psykologiska testmetoder bör utnyttjas vid urval bland sökande

till anställning och i andra liknande fall har varit omstridd. Utskottet

saknar anledning att i här förevarande sammanhang ingå på bedömning

av frågan om de psykologiska provens tillförlitlighet och användbarhet

för sitt ändamål, men utskottet förutsätter att dessa spörsmål

liksom frågans samband med de gällande befordringsgrunderna inom

allmän tjänst närmare prövas sedan den utredning, som tillsatts för övervägande

av hithörande problem, framlagt resultatet av sitt arbete.

Psykologiska testmetoder används emellertid, som framgår av propositionen,

redan nu i avsevärd utsträckning inom allmän verksamhet. Det

torde knappast kunna bestridas att behov av skydd mot obehörig offentlighet

föreligger i samband med dessa undersökningar. De i propositionen

framlagda förslagen till utformning av sekretessregler finner utskottet väl

avvägda, varvid utskottet även beaktar att förslagen medför förbättrad allmän

insyn och kontroll genom att material från psykologiska undersökningar

framdeles skall förvaras hos myndigheterna i stället för, som

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968

nu i viss utsträckning är fallet, hos privata institut. I anledning av vad

soin anförs i motionen 1:973 om tolkningen av stadgandet i 7 § sekretesslagen

vill utskottet framhålla att regeringsrätten, enligt vad som framgår

av ett i propositionen omnämnt utslag från år 1965, funnit att stadgandet

möjliggör hemlighållande av däri avsedda prov under hela den

tid de begagnas för sitt ändamål. Genom det föreslagna tillägget till paragrafen

beträffande psykologiska undersökningar kommer sekretessen

för dessa att utsträckas på motsvarande sätt. Med hänsyn till det omfattande

arbete som är förenat med konstruktion och utprovning av test

och det värde som ligger i att proven kan användas under en längre

tid anser utskottet inte att tiden för formulärens hemlighållande nu bör

begränsas.

Ej heller finner utskottet skäl utbyta det i propositionen föreslagna

uttrycket »psykologisk undersökning» mot termen »undersökning där

psykolog medverkar». Någon vedertagen definition av psykologbegreppet

finns inte för närvarande och det är ovisst när en sådan definition kan

komma till stånd. Den ändring i den föreslagna lagtexten, som förordas

i motionen, kan därför inte förväntas medföra ökad klarhet i fråga om

vilka undersökningar, som sekretessen skall omfatta.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot det i propositionen

under punkten II framlagda förslaget till regler om utlämnande av uppgifter

ur centrala företagsregistret.

Vid sin genomgång av förslagen till stadganden i sekretesslagen har utskottet

funnit skäl utbyta orden »medicinalstyrelsen» och »fattigvård»

mot de numera aktuella benämningarna »socialstyrelsen» respektive »socialhjälp».

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen, i anledning av proposition nr 126 och med

avslag på motionen I: 973, för sin del antar följande som

»utskottets förslag»* 1 betecknade

1 Utskottets förslag överensstämmer med det i propositionen framlagda förslaget

med de ändringarna att orden »medicinalstyrelsen» och »fattigvård»

i 14 § ersatts av »socialstyrelsen» respektive »socialhjälp» samt att tidpunkten

för lagens ikraftträdande ändrats från den 1 juli 1968 till den 1 januari

1969.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968

11

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten

att utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas, dels att 7 och 14 §§ lagen den 28 maj 1937 om

inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att i lagen skall införas en ny paragraf,

19 a §, av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse)

7

Beträffande handlingar, upprättade

för myndighets gransknings- eller

inspektionsverksamhet eller för anordnande

av kunskapsprov under

myndighets inseende, äger Konungen

förordna, att de ej må utlämnas före

den avsedda granskningen, inspektionen

eller prövningen.

14

Handlingar vilka av läkare eller

hos medicinalstyrelsen eller på läkares

eller styrelsens föranstaltande

upprättats till utredning i mål eller

ärende hos domstol eller i ärende som

avses i giftermålsbalken; handlingar

i ärenden rörande hälsovård, sjukvård,

fattigvård, understöd vid barnsbörd,

samhällets barnavård och ungdomsskydd

eller eljest barnavårdsnämnds

och barnavårdsmäns verksamhet,

rätt för enskilda att inköpa

(Utskottets förslag)

Beträffande handlingar, upprättade

för myndighets granskningseller

inspektionsverksamhet eller för

anordnande av kunskapsprov eller

psykologisk undersökning under

myndighets inseende, äger Konungen

förordna, att de ej må utlämnas före

den avsedda granskningen, inspektionen,

prövningen eller undersökningen.

§•

Handlingar vilka av läkare eller

hos socialstyrelsen eller på läkares

eller styrelsens föranstaltande

upprättats till utredning i mål eller

ärende hos domstol eller i ärende

som avses i giftermålsbalken; handlingar

vilka upprättats vid psykologisk

undersökning som utförts för

forskningsändamål eller i samband

med inskrivning av värnpliktiga eller

yrkesvägledning, arbetsvärd eller

omskolning eller i ärende om

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968

(Nuvarande lydelse)

alkoholhaltiga drycker, behandling av

alkoholister eller eljest nykterhetsnämnds

verksamhet, folkpensionering

eller eljest pensionsstyrelsens

eller pensionsnämnds verksamhet,

försäkring för olycksfall i arbete

eller eljest riksförsäkringsanstaltens

eller försäkringsrådets verksamhet,

tillsyn å understödsföreningar, hjälpverksamhet

vid arbetslöshet; så ock

handlingar i ärenden rörande kontroll

å utlänningar, som här i riket

vistas eller hit söka tillträde, må, i

vad de angå enskilds personliga förhållanden,

icke utan hans samtycke

till annan utlämnas tidigare än sjuttio

år efter handlingens datum. Även

utan sådant samtycke skall dock

handling som nu sagts utlämnas,

om, med hänsyn till det ändamål för

vilket utlämnande åstundas och omständigheterna

i övrigt, trygghet kan

anses vara för handen, att det ej

kommer att missbrukas till skada

eller förklenande för den vilkens

personliga förhållanden i handlingen

avses eller för hans nära anhöriga.

Vid utlämnande böra erforderliga

förbehåll göras.

(Utskottets förslag)

anställning eller upphörande av anställning

hos myndighet eller i ärende

om uttagning av anställd hos

myndighet till viss utbildning eller

tjänstgöring; läkarutlåtanden i ärenden

om statlig personalpensionering;

handlingar i ärenden rörande hälsovård,

sjukvård, socialhjälp, understöd

vid barnsbörd, samhällets barnavård

och ungdomsskydd eller eljest

barnavårdsnämnds och barnavårdsmäns

verksamhet, rätt för enskilda

att inköpa alkoholhaltiga

drycker, behandling av alkoholister

eller eljest nykterhetsnämnds verksamhet,

folkpensionering eller eljest

pensionsstyrelsens eller pensionsnämnds

verksamhet, försäkring för

olycksfall i arbete eller eljest riksförsäkringsanstaltens

eller försäkringsrådets

verksamhet, tillsyn å understödsföreningar,

hjälpverksamhet

vid arbetslöshet; så ock handlingar

i ärenden rörande kontroll å

utlänningar, som här i riket vistas

eller hit söka tillträde, må, i vad de

angå enskilds personliga förhållanden,

icke utan hans samtycke till annan

utlämnas tidigare än sjuttio år

efter handlingens datum. Även utan

sådant samtycke skall dock handling

som nu sagts utlämnas, om, med

hänsyn till det ändamål för vilket

utlämnande åstundas och omständigheterna

i övrigt, trygghet kan anses

vara för handen, att det ej kommer

att missbrukas till skada eller förklenande

för den vilkens personliga

förhållanden i handlingen avses eller

för hans nära anhöriga. Vid utlämnande

böra erforderliga förbehåll

göras.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968

13

(Utskottets förslag)

— annan person.

om kastrering.

- om socialregister.

19 a §.

Bestämmelserna i 16, 17 och 19 §§

utgöra icke hinder mot att utlämna

uppgifter ur centrala företagsregistret

om företags eller verksamhetsställes

namn, adress eller annan

identitetsbeteckning eller om företagsform

eller verksamhetsår t.

Bestämmelserna i 16, 17 och 19 §§

utgöra icke heller hinder mot att utlämna

uppgift ur registret om antalet

anställda eller arbetstimmar hos

ett företag visst år, om det med hänsyn

till uppgiftens natur eller det

ändamål för vilket uppgiften begäres

och omständigheterna i övrigt kan

anses säkert att uppgiften icke kommer

att missbrukas till skada för

företaget.

När handling utlämnas med stöd

av andra stycket, böra erforderliga

förbehåll göras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

Stockholm den 29 oktober 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

(Nuvarande lydelse)

Angår handling, —--------

Uppgifter och — ■—--—--— —

Närvarande:

från första kammaren: herr Georg Pettersson (s), fru Segerstedt

Wiberg* (fp), herrar Sörlin (s), Sörenson (fp), fröken Stenberg (h),

herrar Nyquist (s), Ivar Andersson (s), Svenungsson (h) och Ernst Olsson

(ep); samt

från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund

(s), Henningsson* (s), fru Thunvall (s), herrar Johansson i Trollhättan

(s), Nelander (fp), Larsson i Luttra* (ep), Wennerfors (h), Norrby (fp)

och Lindberg (ep).

Ej närvarande vid justeringen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968

Reservationer

1. av fru Segerstedt Wiberg och herr Norrby (båda fp) vilka anfört:

För den enskilde är det av vital betydelse att de offentliga myndigheternas

beslut om anställningar, befordringar och liknande grundas på ett tillförlitligt

material. Vägledande måste också vara regeringsformens ord om

att hänsyn endast skall tas till förtjänst och skicklighet.

Av propositionen framgår att s. k. psykologiska prov används i ökande

utsträckning vid bedömning av sökande till utbildning, anställning o. d.

Avsevärd osäkerhet råder emellertid om de psykologiska provens tillförlitlighet.

Det är också känt att testformulär använts, vilka sammanställts

utan medverkan av sakkunniga.

Med hänsyn till dessa förhållanden måste enligt vår åsikt försiktighet

iakttagas, om sekretessregler skall införas beträffande psykologiska undersökningar.

Sekretessen bör i så fall främst avse att skydda den enskilde

individen. De upplysningar denne lämnar vid undersökningarna kan vara

av för den sökande ömtålig och personlig art.

Såvitt gäller propositionens förslag till regler om instrumentell sekretess

anser vi av ovanstående skäl att justeringar erfordras. Sålunda kan

vi inte godtaga att en till tiden obegränsad sekretess införes för

testinstrumenten. En offentlig insyn och kontroll av testerna bör kunna

ske utan alltför långt dröjsmål. Sekretessen bör begränsas till tre år.

Enligt departementspromemorian skulle den instrumentella sekretessen

omfatta »undersökning där psykolog medverkar». I propositionen har

detta uttryck utbytts mot »psykologisk undersökning». Ändringen möjliggör

en avsevärd utvidgning av sekretessregelns tillämplighet. Åtskilliga

frågeformulär och undersökningar av ganska primitivt slag, som uppgjorts

utan sakkunnig medverkan, kan härigenom okontrollerat användas vid

anställningsförfarande och i andra sammanhang. Vi anser därför att

promemorians definition i stället bör användas. I sammanhanget vill vi

erinra om att behörighetsregler för utövande av psykologyrket utfärdats av

Sveriges Psykologförbund. Vidare har ett förslag till statlig legitimation av

psykologer framlagts av en delegation inom medicinalstyrelsen. Lagstiftning

i detta ämne kan väntas inom kort.

På grund av vad vi anfört föreslår vi,

att riksdagen i anledning av proposition nr 126 och motionen

I: 973 för sin del antar det lagförslag som omfattas av

utskottets hemställan med den ändringen att 7 § erhåller

följande lydelse:

7 §•

Beträffande handlingar, upprättade för myndighets gransknings- eller

inspektionsverksamhet eller för anordnande under myndighets inseende

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1968

15

av kunskapsprov eller av undersökning där psykolog medverkar, äger

Konungen förordna, att de ej må utlämnas före den avsedda granskningen,

inspektionen, prövningen eller undersökningen; vid upprepad användning

må dock handling som upprättats för undersökning där psykolog medverkar

ej hemlighållas längre tid än tre år från dagen för undersökningen.

2. av herrar Sörenson och Neländer (båda fp).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:343 Skrivelse till Konungen i anledning av ''proposition med förslag till lag aingående ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar a1 i texten