Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av ett skattelagråd. Ärendet I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 512 och II: 642. Texten är tryckt i andra kammaren. Motionärer är i första kammaren herr Gösta Jacobsson

1968-10-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1968:26, Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av ett skattelagråd. Ärendet I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 512 och II: 642. Texten är tryckt i andra kammaren. Motionärer är i första kammaren herr Gösta Jacobsson

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26 år 1968

1

Nr 26

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

om inrättande av ett skattelagråd.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 512 och II: 642.

Texten är tryckt i andra kammaren.

Motionärer är i första kammaren herr Gösta Jacobsson (h) samt i andra kammaren

herrar Magnusson i Borås och Björkman (båda h).

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa

om förslag till riksdagen om inrättande av ett skattelagråd».

Gällande bestämmelser in. m.

I 21 § regeringsformen (RF) finns de grundläggande bestämmelserna om lagrådets

uppgifter och organisation. Enligt detta grundlagsstadgande skall lagrådet

avge utlåtande över de förslag till »stiftande, upphävande, ändring eller förklaring

av lagar eller författningar» som Kungl. Maj:t för ändamålet överlämnar till lagrådet.

Lagrådet består av en eller flera avdelningar. Varje avdelning skall enligt

21 § RF vara sammansatt av tre justitieråd och en av regeringsrättens lagfarna ledamöter.

I stället för ett av justitieråden kan Kungl. Maj:t dock förordna annan

»lagfaren, skicklig och oväldig person» som ledamot av lagrådsavdelning.

Beträffande vissa lagförslag är remiss till lagrådet obligatorisk på grund av särskilda

bestämmelser i RF. Detta gäller bl. a. lagstiftning i civil-, straff- och kyrkorättsliga

ämnen (87 §), lagstiftning i vissa andra avgränsade ämnen såsom om

svenskt medborgarskap (33 §) och om monopol (60 §) samt lagstiftning om högsta

domstolens sammansättning och tjänstgöring (17 §), om regeringsrätten (18 §) och

om lagrådet (21 §). Skattelagstiftningen omfattas inte av dessa bestämmelser. I

praxis brukar inte heller lagrådets yttrande inhämtas över förslag till skatteförfattningar.

Bestämmelserna i 21 § RF om lagrådet kompletteras av lagen den 3 juni 1965

(nr 186) om lagrådet. Enligt denna lag med däri i år gjorda ändringar (nr 57) utgörs

lagrådet av en ordinarie och högst två extra avdelningar. Extra avdelning träder

i tjänst efter förordnande av Kungl. Maj:t. Sådant förordnande får meddelas

när arbetsbördan i lagrådet kan antas bli särskilt betungande.

Enligt Kungl. Maj:ts förordnande den 29 mars 1968 består lagrådet fr. o. m.

den 16 april i år av en ordinarie och två extra avdelningar.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 26

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26 år 1968

Historik och vissa tidigare reformförslag

Lagrådet inrättades år 1909. Den laggranskning, som anförtroddes lagrådet,

hade tidigare ålegat högsta domstolen. Huvudsyftet med lagrådets inrättande var

att åstadkomma lättnad i högsta domstolens arbetsbörda.

Under 1920-talet framfördes i olika motioner förslag både om begränsning av

lagrådets kompetens, om ändring i dess sammansättning och om lagrådets avskaffande.

I en inom justitiedepartementet år 1926 verkställd utredning föreslogs att

laggranskningen skulle återföras till högsta domstolen. Inte något av dessa förslag

ledde till lagstiftning (KU 1920:47, 1923: 13, 1924: 13, 1926: 16, 1927: 16 och

1928: 23).

Vid 1949, 1954 och 1962 års riksdagar väcktes motioner om utvidgning av lagrådets

granskningsområden och vissa därmed sammanhängande spörsmål (KU

1949: 8, 1954: 9 och 1962: 8). Motionerna avstyrktes av konstitutionsutskottet och

avslogs av riksdagen.

I sitt vid 1949 års riksdag avgivna utlåtande uttalade konstitutionsutskottet att

en viss utvidgning av granskningsområdet kunde vara motiverad. Utskottet kunde

dock inte förorda en obligatorisk utsträckning av lagrådsgranskningen utan endast

en fakultativ sådan inom ramen för gällande grundlagsbestämmelser. En viss varsamhet

måste dock iakttagas. Lagrådet kunde med sin föreskrivna sammansättning

inte påläggas en nämnvärd utökning av arbetsbelastningen. En uppdelning

av lagrådet på två avdelningar eller avdelandet av särskild personal med liknande

uppgifter kunde inte heller förordas av utskottet. Tillskapandet av ett nytt organ

för laggranskning skulle i realiteten medföra liknande olägenheter som en ökning

av lagrådsledamöternas antal.

I 1962 års utlåtande framhöll konstitutionsutskottet bl. a. att departementens

tillgång till för lagstiftningsarbete skolade jurister avsevärt förstärkts. En lagstadgad

utvidgning av lagrådets granskningsområde syntes utskottet, med hänsyn till lagrådets

arbetsbelastning, aktualisera frågan om en annan organisation av lagrådet

än den som föreskrevs i regeringsformen. Det betonades att regeringsformens bestämmelser

angående lagrådet var under prövning av författningsutredningen. Utskottet

erinrade avslutningsvis om att författningsförslagen underkastades en granskning

jämväl i riksdagen från såväl materiell som formell synpunkt.

Frågan om laggranskningen togs upp på nytt av författningsutredningen i dess

slutbetänkande »Sveriges statsskick» (SOU 1963: 16—19), som bl. a. innehöll

förslag till ny RF. I detta utvidgades lagrådets arbetsområde till att omfatta bl. a.

grundlagar och kommunallagar. Enligt utredningens mening kunde en ytterligare

utvidgning av det obligatoriska granskningsområdet övervägas. Vissa skäl talade

enligt utredningen för att lagrådsremiss skedde i varje fall av de viktigare skattelagarna.

Utredningen ansåg emellertid att en reform i denna riktning förutsatte

en utvidgning och ändrad sammansättning av lagrådet. Vid granskning av förslag

till skattelag syntes det sålunda utredningen att majoriteten av lagrådets ledamöter

borde hämtas från högsta förvaltningsdomstolen (regeringsrätten). En sådan ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26 år 1968

3

byggnad av lagrådet ansågs dock förutsätta särskild utredning, varför förslag i angiven

riktning inte framlades. Beträffande lagrådets sammansättning föreskrevs i

förslaget till RF endast att i lagrådet skulle tjänstgöra ledamöter av de båda högsta

domstolarna.

Författningsutredningens förslag har inte lagts till grund för lagstiftning. Vid

1964 och 1965 års riksdagar beslöts emellertid på grundval av författningsutredningens

betänkande och visst kompletterande utredningsmaterial en del begränsade

ändringar i gällande grundlagar (prop. 1964: 140, KU 19, KU 1965: 19, rskr

162). Bl. a. ändrades 21 § RF så att lagrådet i fortsättningen kunde arbeta på avdelningar.

Föreskrifterna om lagrådets sammansättning fick en sådan utformning

att det blev möjligt att byta ut ett av justitieråden på lagrådsavdelning mot annan

lagfaren person. Motivet för dessa ändringar var en väntad ökning av lagrådets

arbetsbörda, bl. a. till följd av att det mångåriga arbetet på en ny jordabalk hade

hunnit så långt att ett förslag i frågan kunde beräknas bli föremål för lagrådets

granskning inom en inte avlägsen framtid. I propositionen uttalade departementschefen

att han för det dåvarande inte var beredd att till bedömning uppta författningsutredningens

förslag om en väsentlig utökning av lagrådets kompetensområde.

Förslaget torde lämpligen prövas i anslutning till en större författningsrevision.

Lagändringar 1968

Genom lagändringar innevarande år (prop. 15, 1LU 14, rskr 78) möjliggjordes

inrättande av en tredje lagrådsavdelning.

I lagrådsremissen framhöll departementschefen, att de senaste åren kännetecknats

av stark ökning av lagstiftningsverksamheten och att denna ökning kunde väntas

fortsätta under överblickbar tid. Detta skulle medföra en kraftigt ökad arbetsbörda

för lagrådet. Departementschefen uttalade vidare följande:

I ett långsiktigt perspektiv utgör frågan om lagrådets granskningsverksamhet en

del av den större frågan om de krav man överhuvudtaget bör ställa på lagstiftningsmaskineriet

i det nutida samhället. Vid en sådan bedömning inställer sig en rad

frågor om laggranskningens funktion, vilka lagar granskningen bör avse och vad

den bör ta sikte på, hur lagrådet bör vara sammansatt osv. Inom justitiedepartementet

har påbörjats ett förberedande utredningsarbete i dessa frågor, och därvid

uppmärksammas även vilka grundlagsändringar som kan komma att behövas.

Detta arbete är emellertid tidskrävande, och grundlagsändringar beträffande lagrådet

kan i varje fall inte hinna beslutas förrän tidigast 1970/71.

I sitt yttrande över förslaget anförde lagrådet, att det förutsatte, att frågan om

laggranskningen snarast kom att få en mera långsiktig lösning.

Första lagutskottet framhöll i sitt tillstyrkande utlåtande, att utskottet fann det

angeläget att man så snart som möjligt nådde en lösning av laggranskningsfrågan

som kunde bli bestående och göra det möjligt att bemästra laggranskningsuppgifterna

utan att de högsta rättskipande instansernas ledamöter togs i anspråk i den

utsträckning som nu måste ske.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26 år 1968

Motionerna

Motionärerna framhåller som angeläget med hänsyn till de skattskyldigas rättssäkerhet

att en riktig och rättvis beskattning åstadkommes redan i första instans.

De uttalar, att skattelagstiftningen, framför allt under de senaste åren, blivit komplicerad

och svårtolkad samt företer brister i formella hänseenden. Bristerna skulle

enligt motionärerna kunna undanröjas om skatteförfattningarna blev föremål för

granskning av ett skattelagråd.

Utskottet

Förevarande motioner, vari föreslås inrättande av ett skattelagråd, upptar en

delfraga i komplexet om en ändrad ordning för laggranskningen över huvud.

Som framgår av redogörelsen ovan råder numera allmän enighet om att gällande

reglering i detta hänseende inte kan bibehållas pa längre sikt. För närvarande pågår

också inom justitiedepartementet utredningsarbete i ämnet. Härunder kommer

att övervägas bl. a. vilka lagar granskningen bör avse och hur det granskande

organet bör vara sammansatt. Frågan om skattelagstiftningen kan inte förbigås

i detta sammanhang. Med hänsyn till det utredningsarbete, som sålunda påeår och

som enligt vad som upplysts kommer att bedrivas skyndsamt, föreligger enligt utskottets

mening inte skäl för nagon riksdagens åtgärd i anledning av förevarande

motioner. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen avslår motionerna I: 512 och II: 642.

Stockholm den 29 oktober 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Sveningsson (h), fru

Segerstedt Wiberg* (fp), herrar Sörlin (s), Sörenson (fp), Nyquist (s), Ivar Andersson

(s), Svenungsson (h) och Ernst Olsson (ep); samt

från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund (s), Henningsson*

(s), Magnusson i Tumhult* (h), fru Thunvall (s), herrar Johansson i

Trollhättan (s), Larsson i Luttra'''' (ep), Norrby (fp), Jonsson (fp) och Lindberg

(ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Tryckeribolaget Ivar Hsggström AB ■ Stockholm 196S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.