Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om samarbete mellan kommuner i olika nordiska länder. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen 1: 305 av herr Arne Pettersson, fru Ranmark och herr Dahlberg

1968-10-29 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1968:29, Utlåtande i anledning av motion om samarbete mellan kommuner i olika nordiska länder. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen 1: 305 av herr Arne Pettersson, fru Ranmark och herr Dahlberg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 29 år 1968

1

Nr 29

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion

om samarbete mellan kommuner i olika

nordiska länder.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas motionen 1: 305 av herr Arne Pettersson, fru

Ranmark och herr Dahlberg (alla s). Den avser samarbete mellan kommuner

i olika nordiska länder.

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa

om en utredning med syfte att inventera samarbetsbehoven, systematiskt

genomgå de formella hinder som kan uppstå och lämna förslag

till undanröjande av dessa».

Bakgrund

Vid ett seminarium anordnat av föreningarna Nordens förbund i Karlstad

den 19—20 augusti 1967 med deltagande av representanter för centrala

och regionala myndigheter samt nordiska politiker behandlades ämnet

»Nordisk gränsregion: näringspolitik och samhällsservice» (Nordisk utredningsserie

1968:8). I en slutkommuniké uttalade seminariet följande:

Seminariet konstaterar att samarbetet i Nordens gränsregioner verkar

starkt stimulerande på de nordiska samarbetssträvandena i allmänhet. Efterkrigstidens

nordiska reformer har till följd av gränsregionernas historiska,

kulturella och ekonomiska intressegemenskap fått en särskilt gynnsam

effekt i dessa. Erfarenheterna från det påbörjade interkommunala

gränssamarbetet visar att det är nödvändigt att snarast möjligt göra en

översyn av de samarbetsformer som hittills utvecklats. Riktpunkten för

en utredning av dessa frågor bör vara att i varje enskilt nordiskt lands lagstiftning

undanröja hindren för samarbetet i gränsregionerna. Framför allt

måste det bli möjligt att dessa områden etablerar gemensamma statliga

och kommunala institutioner, exempelvis inom naturvård, vattenvård och

allmänservice.

Under åberopande bl. a. av seminariets uttalande väcktes i oktober 1967

i Nordiska rådet ett förslag av fyra rådsmedlemmar (Erik Adamsson, Olavi

Lahtela, Harald Lpbak och Dagmar Ranmark) att rådet »måtte rekommendera

regeringarna att låta genomföra sådana ändringar i kommunallagstiftningen

och annan lagstiftning, att fasta legala former skapas för samarBihang

till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 2 avd. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 29 år 1968

betet mellan kommuner över riksgränserna i form av t. ex. kommunalförbund,

kommunala bolag eller liknande organ».

Förslaget har hänskjutits till Nordiska rådets socialpolitiska utskott, som

väntas avge betänkande i saken i samband med sitt kommande sammanträde

i Norge i december i år. Slutligt ställningstagande torde komma att ske

vid Nordiska rådets session i Stockholm i mars nästa år.

Över medlemsförslaget har inhämtats ett stort antal remissyttranden från

centrala och regionala myndigheter, kommuner och olika intresseorganisationer

in. in. i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Flertalet remissorgan

— däribland i Sverige bl. a. kommunalrättskommittén, Svenska landstingsförbundet

samt de förutvarande primärkommunala organisationerna Svenska

stadsförbundet och Svenska kommunförbundet — ställer sig positiva

till åtgärder i medlemsförslagets syfte. De tre sistnämnda organisationernas

remissvar beröres nedan i samband med redogörelsen för de över motionen

inhämtade yttrandena. Kommunalrättskommittén lämnar i sitt yttrande

över medlemsförslaget inledningsvis en redogörelse för olika former

av samarbete mellan svenska kommuner. Kommittén framhåller därvid,

att interkommunalt samarbete är ett mycket vanligt inslag i den svenska

kommunalförvaltningen och att samverkan kan etableras på frivillig väg

eller — på grund av föreskrifter i speciallagstiftning — genomföras tvångsvis.

I förstnämnda hänseende erinras bl. a. om möjligheterna att ingå samarbetsavtal

mellan kommuner för lösande av viss uppgift och att därvid

skapa ett särskilt rättssubjekt för ändamålet, t. ex. bolag, förening eller

stiftelse. Vidare redogörs för den mera utvecklade form för frivillig kommunal

samverkan som kommunalförbundet utgör. Beträffande frågan om

kommunalt samarbete över riksgränserna uttalar kommittén följande:

Liknande samarbetsbehov som skapas av de inrikes administrativa gränserna

uppkommer i princip även vid riksgränserna. Den svenska lagstiftning

som reglerar kommunernas verksamhet har emellertid inte annat än

undantagsvis influerats av synpunkter på gränskommunalt samarbete och

frågor av hithörande art synes inte heller ha uppkommit i rättstillämpningen.

Det är därför vanskligt att ange i vilken utsträckning svensk

kommun kan anses ha befogenhet att lösa sina uppgifter i samarbete med

kommun på andra sidan riksgränsen. Uppenbarligen kan intet invändas

mot ett samarbete som tar formen av information, överläggning och en

viss samordning av planläggningen. Hur man från rättslig sypunkt skall

betrakta ett mer ingående och systematiskt samarbete, som är ägnat att i

något mera betydelsefullt hänseende skapa permanenta beroendeförhållanden,

framstår däremot mera tveksamt. Tydligt är i vart fall att det inrikes

samarbetsmönstret inte är omedelbart tillämpligt. Riksgränserna representerar

en serie speciella problem som sammanhänger inte bara med de

organisatoriska och rättsliga olikheterna i respektive länders förvaltning

utan också med olikheter beträffande den inrikes- och utrikespolitiska målsättningen.

Det bör även erinras om att ett fastare utformat gränssamarbete

ofta tilldrar sig ett betydande riksintresse. Exempel utgör här frågorna om

storflygplats och broförbindelser i Öresundsområdet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 29 år 1968

3

Kommunalrättskommittén tillstyrker att en utredning kommer till stånd

om här berörda frågor. Utredningen torde i första hand böra inriktas på

en kartläggning av de behov av samarbete som nu föreligger och som kan

väntas uppkomma inom närmare tid. Att därefter, med ledning av den

kännedom man får om dessa behov, skapa lämpliga former för samarbetet

och uppdra gränser för samarbetet torde inte vara förenat med oöverstigliga

svårigheter. Sannolikt måste man räkna med att kommunerna inte

kan lämnas samma handlingsfrihet i det gränskommunala samarbetet som

i samarbetet dem emellan inom riket. En möjlig lösning kan vara att Kungl.

Maj :t bemyndigas pröva och fastställa ingångna samarbetsavtal. I fall då

samarbete på visst område är mera vanligt kanske en reglering i speciallagstiftning

kan vara att föredra.

Motionen

Motionärerna erinrar om de stora likheterna mellan de nordiska länderna

i kulturellt, socialt och författningsmässigt hänseende. De framhåller som

ett gemensamt drag den kommunala självstyrelsen och kommunernas stora

del av ansvaret för samhällsfunktionernas upprätthållande. Fortsättningsvis

anför motionärerna i huvudsak följande. En effektiv kommunal förvaltning

kräver stora bärkraftiga enheter men också samarbete utöver kommungränserna.

I alla de nordiska länderna har man sökt lösa detta genom

sammanläggningar och kommunala indelningsreformer. Statsmakterna har

även uppmuntrat till interkommunalt samarbete genom fördelaktiga statsbidrag

och genom att lagstiftningsvägen underlätta och stabilisera samarbetet.

Åtgärderna har emellertid haft utpräglad tonvikt på nationella förhållanden.

På många håll i Nordens gränsregioner har det oaktat olika praktiska

hänsyn framtvingat början till ett gränskommunalt samarbete. I öresundsregionen

arbetar således Öresundsrådet som ett organ för interkommunalt

samarbete mellan kommuner i Skåne och Själland. Gemensamt

för Värmland samt Akershus, Hedemark och Östfold fylken har organiserats

en samarbetsgrupp på läns/landstingsnivå. Det finns också det välkända

samarbetet på Nordkalotten. Vidare har många kommuner längs

den svensk-norska gränsen organiserat ett bilateralt samarbete över gränsen.

Arbetsuppgifterna är skiftande. I öresundsregionen är kommunikationsfrågor,

vattenförorening och fritidsplanering några av huvudpunkterna,

i Värmlands samarbete med de norska fylkena snarare lokaliserings- och

näringspolitik. På Nordkalotten är samarbetet med turistfrämjande åtgärder

en väsentlig fråga. Det är emellertid uppenbart att formella hinder i

många fall verkar försvårande och begränsande på samarbetet. Genom att

lagstiftningen — kommunallagarna och olika specialförfattningar — inte

utvecklats i takt med den kommunala verksamhetens expansion på detta

område har lagstiftningen i många fall helt förbisett möjligheterna att internationalisera

kommunsamarbetet. Ett undanröjande av dessa formella

svårigheter framstår som ett angeläget krav. Till Nordiska rådets 16 :e

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 29 år 1968

session har inlämnats medlemsförslag om en sådan revision av lagstiftningen

i de nordiska länderna. Inte minst med hänsyn till förhållandena i Värmland

och längs Öresund är emellertid största skyndsamhet av nöden.

Remissyttranden

Efter remiss har Svenska landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet

avgett yttranden över motionen.

Landstingsförbundet anför i sitt yttrande följande:

Utvecklingen inom samhället — ökad specialisering m. m. — innebär bl. a.

att ett allt större antal människor blir beroende av varandra. Mot den bakgrunden

ter sig de nuvarande samhällsbildningarnas funktioner och gränser

inte helt rationella. De traditionella samhällsorganen kan inte alltid på

egen hand uppfylla medborgarnas krav på högt specialiserad service. Genom

bl. a. indelningsändringar och olika former av samarbete söker man

komma till rätta med dessa problem. Inom den nordiska gemenskapen ter

det sig — som motionärerna påpekat — naturligt att en samverkan sker

över de nationella gränserna.

Styrelsen vill här erinra om att förbundet i yttrande över ett medlemsförslag

i Nordiska rådet angående gränskommunalt samarbete (A 171/S)

avgivet i januari i år uttalat sig positivt för en närmare utredning av de

legala formerna för ett interkommunalt samarbete över nationsgränserna.

Inom landstingsförbundet finns för närvarande ingen samlad information

om i vilken utsträckning nuvarande lagstiftning dämt upp samarbetssträvanden

mellan kommunala bildningar i skilda nordiska länder.

Inom hälso- och sjukvårdssektorn förekommer ett visst samarbete i

gränsregionerna. Även inom andra landstingskominunala verksamhetsfält

pekar utvecklingen mot att rationella lösningar av problemen bör sökas i

samråd med samhällsorgan i grannlandet. Det kan här gälla exempelvis

fritidsområden, vattenvård och vattenförsörjning, skydd mot luftföroreningar

m. m.

Enbart mot bakgrunden av dessa allmänna utvecklingstendenser finner

förbundet det väl motiverat att en utredning i enlighet med motionärernas

förslag kommer till stånd.

Kommunförbundet erinrar i sitt remissyttrande om de av dåvarande

Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet avgivna yttrandena

över det i Nordiska rådet väckta medlemsförslaget om gränskommunalt

samarbete och anför fortsättningsvis följande:

I förbundens yttranden vitsordades att på flera håll i gränsregionerna

inom Norden förekommer ett interkommunalt samarbete över riksgränserna.

Det framhölls också att samarbetsbehoven kunde förväntas öka.

Förbundens styrelser fann därför en översyn av de legala samarbetsformerna

önskvärd. Styrelserna ställde sig tveksamma till tanken att söka

möjliggöra samarbete i kommunalförbundsform och förordade därför en

koncentration av fortsatt utredningsarbete till dels frågan om i vilken omfattning

samarbetsavtal kunde användas för att reglera interkommunalt

samarbete över gränserna och dels frågan om möjligheter att skapa sär
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 29 år 1968 5

skilda rättssubjekt i form av bolag, förening eller stiftelse för dylikt samarbete.

Under hänvisning till vad sålunda tidigare anförts får det nu sammanslagna

kommunförbundets styrelse tillstyrka att åtgärder vidtages för undanröjande

av hinder mot i lämpliga former organiserat interkommunalt

samarbete över riksgränserna.

Utskottet

I förevarande motion hemställs om viss utredning som en förberedande

åtgärd i syfte att underlätta samarbete mellan svensk kommun och kommun

i annat nordiskt land. Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning,

att samarbete i skilda hänseenden mellan gränskommuner i olika

nordiska länder kan vara av stor betydelse och att lagstiftningen inte bör

försvåra sådant samarbete. Frågan om nordiskt gränskommunalt samarbete

är emellertid upptagen inom Nordiska rådet genom ett i oktober 1967

väckt medlemsförslag. Det har upplysts, att rådet kommer att behandla frågan

redan vid dess nästa session i Stockholm i mars nästa år. I detta läge

och då utskottet anser sig kunna utgå från att en rekommendation i saken

av rådet kommer att leda till att erforderliga åtgärder företas från svensk

sida utan onödigt dröjsmål, bör enligt utskottets mening rådets ställningstagande

inte föregripas genom något initiativ av riksdagen. Utskottet hemställer

därför,

att riksdagen avslår motionen I: 305.

Stockholm den 29 oktober 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Sveningsson (h),

fru Segerstedt Wiberg* (fp), herrar Sörlin (s), Sörenson (fp), Nyquist (s),

Ivar Andersson (s), Svenungsson (h) och Ernst Olsson (ep); samt

från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund (s),

Henningsson* (s), Magnusson i Tumhult* (h), fru Thunvall (s), herrar

Johansson i Trollhättan (s), Larsson i Luttra* (ep), Norrby (fp), Jonsson

(fp) och Lindberg (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.