Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående kommunaloch landstingsrådens ställning i kommunalrättsligt hänseende m. m. Ärendet I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 304 och II: 382. Texten är tryckt i första kammaren. Motionärer är i första kammaren herr Lundberg

1968-11-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1968:30, Utlåtande i anledning av motioner angående kommunaloch landstingsrådens ställning i kommunalrättsligt hänseende m. m. Ärendet I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 304 och II: 382. Texten är tryckt i första kammaren. Motionärer är i första kammaren herr Lundberg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1968

1

Nr 30

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

angående kommunal- och landstingsrådens ställning i

kommunalrättsligt hänseende m. m.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 304 och II: 382.

Texten är tryckt i första kammaren.

Motionärer är i första kammaren herr Lundberg (h) och i andra kammaren

fru Sundberg (h).

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Ma:jt måtte anhålla

om utredning av kommunal- och landstingsrådens kommunalrättsliga

ställning liksom möjligheten att vid tillsättande av dessa befattningar tilllämpa

metoden med proportionella val».

Gällande ordning

Särskilda föreskrifter om heltidsengagerade förtroendemän finns endast

i kommunallagen för Stockholm. Borgarrådsinstitutionen inrättades och

lagfästes 1920. Borgarråden är föredragande i stadskollegiet och ordförande

i vissa av stadens nämnder. De bildar sedan 1940 gemensamt borgarrådsberedningen.

Lagen innehåller även regler om borgarråds tillsättande, kvalifikationer,

mandatperiod, allmänna tjänsteåligganden, förpliktelser och

rättigheter i förhållande till fullmäktige och stadskollegiet samt ersättning.

Härom må nämnas att någon rätt att få till stånd proportionellt val av borgarråd

inte föreligger och att borgarråden intill 1940 var ledamöter av stadskollegiet

men sedan nämnda år endast är föredragande där.

I landet i övrigt finns i växande utsträckning heltidssysselsatta eller eljest

särskilt engagerade kommunala förtroendemän. Dessa återfinns i såväl

borgerliga primärkommuner som landsting och benämnes vanligen

kommunalråd resp. landstingsråd. Utom beträffande ersättning innehåller

kommunallagen (KL) och landstingslagen (LtL) inga särskilda bestämmelser

om sådana förtroendemän. De för förtroendeuppdragen gällande

allmänna reglerna blir sålunda i övrigt tillämpliga vare sig uppdraget innehas

som heltidsarbete eller som vanlig förtroendesyssla vid sidan av annan

verksamhet.

Förtroendemannaersättning enligt reglerna i KL och LtL får endast tillerkännas

fullmäktige, landstingsmän, ledamöter och suppleanter i komBihang

till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1968

munala nämnder och beredningar samt revisorer av kommunal förvaltning.

De särskilda ersättningsreglerna avseende heltidsengagerade förtroendemän

innebär, att fullmäktige resp. landstinget må — utöver vad eljest

gäller — tillförsäkra dem pension och tillägga dem ekonomiska förmåner

enligt vad som är skäligt.

I kommunallagarna finns bestämmelser om att det beslutande organet

vid val skall tillämpa proportionellt valsätt i vissa särskilt angivna fall.

Förutsättning härför är att det begärs av visst antal ledamöter. Val får inte

förrättas proportionellt om författningsföreskrift om sådant val saknas.

Sådan föreskrift ges bl. a. i 22 § fjärde stycket KL vad gäller ledamöter

i kommunala nämnder, som utses med stöd av KL, samt revisorer och beredningsutskott.

Bestämmelse av motsvarande innebörd finns i 32 § fjärde

stycket LtL.

Bakgrund och vissa tidigare uttalanden m.m.

Frågor om heltidsengagerade kommunala förtroendemän har — utom vad

gäller Stockholm — huvudsakligen aktualiserats först efter tillkomsten av

de nuvarande kommunallagarna. Ersättningsbestämmelser som i och för

sig möjliggjorde en sådan anordning i de borgerliga primärkommunerna

infördes dock redan 1950.

Ur förarbetena till KL och LtL skall bär endast antecknas följande.

Kommunallagskommittén diskuterade varken i sitt förslag till kommunallag

eller till landstingslag (SOU 1952: 14 resp. 48) frågan om inrättande

av borgarrådsbefattningar eller motsvarande. Anledningen till att kommittén

ej gick in på detta i betänkandet med förslag till kommunallag torde enligt

propositionen i detta ämne (1953: 210) ha varit att kommittén ansett möjligheter

att inrätta sådana befattningar föreligga inom den förordade kommunallagens

ram och att det alltså skulle tillkomma kommunen att i detta

avseende välja den organisation den fann lämplig. I uttalat syfte att öka

möjligheterna att ge ledamot av kommunens styrelse en ställning påminnande

om borgarråd föreslogs i propositionen att ersättning till kommunala

förtroendemän fick bestämmas för högst fyra år i sänder mot högst ett

år enligt förslaget. Detta godtogs av riksdagen (KU 1953: 22, rskr 1953: 419).

Någon motsvarande föreskrift infördes inte i LtL, när denna antogs 1954

(prop. 119, KU 12, rskr 203).

Genom ändring i kommunallagarna år 1962 (SOU 1961: 54, prop. 1962: 71,

KU 15, rskr 159) ökades möjligheterna väsentligt för kommun och landstingskommun

att besluta om ersättning till kommunala förtroendemän. I sitt

utlåtande i frågan behandlade konstitutionsutskottet även motioner, vari

begärdes utredning i syfte bl. a. att klarlägga den heltidsanställde drätselkammar-

eller kommunalnämndsordförandens kommunalrättsliga ställning.

Bakgrunden till motionerna var närmast ett regeringsrättsavgörande 1961

rörande ersättningsfrågans inverkan på gränsdragningen mellan förtroen
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1968

3

deman och tjänsteman och därmed också på behörigheten att vara förtroendeman.

Med hänsyn till rådande möjligheter att reglera ersättningsfrågan

till heltidssysselsatt förtroendeman strikt enligt reglerna i KL, varvid någon

risk i behörighetshänsende inte ansågs föreligga, och till kommunförbundens

uttalade avsikt att medverka härtill fann utskottet den i motionerna

yrkade utredningen inte vara påkallad. Två reservanter ansåg yrkandet

befogat. Riksdagen följde utskottet.

Utredningsyrkandet återkom i motioner till 196k års riksdag. I motionerna

underströks vikten av en klar gränsdragning mellan förtroendemän

och tjänstemän. Samtidigt framhölls att det erfordrades särskilda bestämmelser

om heltidsengagerade förtroendemäns ersättning. Konstitutionsutskottet

(nr 36) avstyrkte motionerna. Utskottet hänvisade därvid till att

en av de tre kommunförbunden den 9 april 1964 gemensamt gjord framställning

till Kungl. Maj :t i ämnet var föremål för Kungl. Maj :t övervägande.

Frågor angående heltidsengagerade förtroendemän i landsting var aktuella

i samband med förarbetena till 1965 års ändringar i landstingslagen

(prop. 61, KU 20, rskr 210). Därom må antecknas följande.

I sitt betänkande om landstingens organisation och arbetsformer m. m.

(SOU 1963:64) konstaterade landsting sutredning en att landsting hade

möjlighet att mot arvode anlita heltidstjänstgörande förtroendemän. Det

knnde, uttalade utredningen, tänkas lämpligt att landstingen i större omfattning

nnyttjade denna möjlighet. Omfattningen och behovet av heltidstjänstgörande

förtroendemän — landstingsråd — måste emellertid bedömas

av varje enskilt landsting. Utredningen ansåg inte att det fanns

anledning att i landstigslagen införa bestämmelser härom utöver de gällande

ersättningsbestämmelserna. Däremot var det enligt utredningens uppfattning

nödvändigt att i förekommande fall landstingsrådens ställning och

uppgifter specificerades i särskilda instruktioner. I den på utredningens

förslag grundade propositionen ställde sig departementschefen positiv till

systemet med heltidsengagerade förtroendemän. Något förslag till särskilda

lagregler därom framlades inte. Departementschefen uttalade, att en avgränsning

av förtroendemännens uppgifter erhölls genom att tjänstemännens

uppgifter angavs uttömmande i instruktion eller liknande. Det låg i

sakens natur att förtroendemännen inte skulle ingripa på det därigenom

till tjänstemannahandläggning överlämnade området. Det torde inte möta

betänkligheter att i övrigt lämna området för heltidstjänstgörande förtroendemans

uppgifter oreglerat. I sitt utlåtande berörde konstitutionsutskottet

inte särskilt frågan om heltidsengagerade förtroendemän men uttalade

allmänt att utskottet fann de närmare förslagen och rekommendationerna

i propositionen väl grundade och avvägda.

De nu gällande särskilda ersättningsreglerna beträffande heltidssgsselsatta

förtroendemän, som i första hand syftar till att möjliggöra att dessas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1968

behov av socialt skydd tillgodoses, tillkom 1967 (prop. 114, KU 33, rskr 286).

Ur förarbetena må antecknas följande.

Med anledning av den ovan berörda gemensamma framställningen 1964

till Kungl. Maj :t från Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet

och Svenska landstingsförbundet fick kommunalrättskommittén 1965

i uppdrag att se över ersättningsbestämmelserna. Uppdraget redovisades i

ett betänkande »Ekonomiska förmåner till kommunala förtroendemän med

heltidstjänstgöring» (SOU 1966: 72). Kommitténs förslag lades med vissa

jämkningar till grund för propositionen i ämnet.

I propositionen upptogs inte en av kommittén föreslagen bestämmelse innehållande

förbud för den som beviljats förmåner enligt de särskilda reglerna

för heltidssysselsatta förtroendemän att utan kommunens särskilda

medgivande med uppdraget förena annan verksamhet. Föredragande statsrådet

uttalade, att han visserligen i sak delade den uppfattning, som låg

till grund för förslaget, men att han inte ansåg det nödvändigt med en

lagbestämmelse därom. Skyldighet att underkasta sig sådan inskränkning

i rätten till bisysslor torde i stället i allmänhet föreskrivas i samband med

beslutet om ekonomiska förmåner. Föredraganden anslöt sig till kommitténs

uppfattning att den föreslagna ordningen inte kom att medföra att gränsen

mellan förtroendemän och tjänstemän kom att raderas ut. Han framhöll,

att så länge förmåner utgick med stöd av lagbestämmelser därom och alltså

tillkom förtroendemannen i denna hans egenskap risk inte torde föreligga

för förtroendemannen att på grund av gällande regler om valbarhetshinder

för vissa tjänstemän bli obehörig att utöva sitt uppdrag. Föredraganden

var inte beredd att vidga den krets som kunde tillerkännas förmåner.

Konstitutionsutskottet anslöt sig i allt väsentligt till de i propositionen

redovisade övervägandena och tillstyrkte ändringsförslagen. I anledning av

följ dmotioner med yrkanden av innebörd att de särskilda reglerna även

skulle omfatta förtroendemän som ägnade »huvuddelen av» sin arbetstid

åt kommunala uppdrag uttalade utskottet, att det inte var lämpligt att

företa en så djupgående ändring i de framlagda lagförslagen utan närmare

utredning. Utskottet förutsatte, att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet

följde utvecklingen på området och tog de initiativ som därav måtte påkallas.

Pågående utredning m.m.

I anledning av motioner beslöt riksdagen 1966 (rskr 101) att anhålla hos

Kungl. Maj :t om uppdrag åt länsdemokratiutredningen att verkställa en

förutsättningslös utredning av frågan om minoritetsrepresentation i kommunernas

styrelser och därmed sammanhängande spörsmål. I sitt utlåtande

(nr 20) anförde konstitutionsutskottet bl. a., att övergången till allt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1968 5

större kommuner liksom en sådan utbyggnad av demokratin på länsplanet,

som övervägs av nämnda utredning, kan komma att medföra en förändrad

situation, där det proportionella valsättets bibehållande vid val till

kommunernas styrelser inte längre framstår som önskvärt utan i stället

ett närmande till riksstyrelsens parlamentariska principer ter sig befogat.

I en reservation hade tio ledamöter hemställt om avslag på ifrågavarande

motioner.

Uppdraget lämnades åt utredningen genom tilläggsdirektiv den 27 maj

1966. I dessa anförs bl. a.:

Ett av de spörsmål som hänger samman med minoritetsrepresentationen

i kommunernas styrelser är frågan om de heltidsengagerade förtroendemännens

ställning i kommuner där mer än en sådan förtroendeman utses. Frågan

härom bör därför särskilt övervägas i detta sammanhang.

Utredningsarbetet är ännu inte avslutat.

Slutligen skall här antecknas att det av en särskilt tillkallad utredningsman

i år framlagda förslaget till författningsbestämmelser för ett storlandsting

i Stockholms län (SOU 1968:35) innehåller bestämmelser om

landstingsråd, som avser att ge dem en fast inplacering i organisationen.

Vad gäller val av landstingsråd föreslås efter förebild av kommunallagen

för Stockholm, att någon rätt att få till stånd proportionellt val av landstingsråd

inte skall finnas. Till skillnad mot borgarråden skall emellertid

landstingsråden kunna inväljas i styrelsen, dock endast som en minoritet

i denna.

Motionerna

Motionärerna erinrar om den utveckling som lett till inrättande av kommunalråds-

och landstingsrådsbefattningar. De konstaterar, att det med

hänsyn till lokala förhållanden förekommit stora olikheter i kompetens och

i sättet att knyta de nya befattningarna till organisationen. Enligt motionärerna

har detta ofta inneburit en fördel då det medgett en fri och naturlig

utveckling. De räknar med att antalet befattningar av denna art kommer

att öka i takt med förverkligandet av den nya kommunala indelningen.

De uttalar att ifrågavarande befattningar enligt gällande kommunallagar

saknar kommunalrättslig förankring och att detta kan vara en brist i olika

sammanhang. Ansvarsfrågan är oklar och även ställningen gentemot de kommunala

nämnderna, kommunens styrelse och fullmäktigeförsamlingen, anför

motionärerna. De hävdar även, att bestämmelser om val nu också borde

fastställas och att därvid den i 22 § KL angivna proportionella valmetoden

borde kunna tillämpas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1968

Utskottet

Av den föregående redogörelsen har framgått, att riksdagen under senare

tid i skilda sammanhang tagit ställning till frågor rörande heltidsengagerade

kommunala förtroendemän. Det har vidare nämnts att länsdemokratiutredningen

skall verkställa en förutsättningslös utredning av frågan om minoritetsrepresentation

i kommunernas styrelser med särskilt beaktande

av de heltidsengagerade förtroendemännens ställning i kommuner där mer

än en sådan utses. Utskottet vill även erinra om att riksdagen i samband

med årets beslut om partiell författningsreform föreslagit, att regeringen

skall tillsätta en arbetsgrupp med företrädare för de stora politiska partierna

och de kommunala förbunden för att kartlägga arbetsuppgifterna och

dra upp riktlinjerna för en samlad översyn av den kommunala demokratin.

De frågor som sammanhänger med det ökande heltidsengagemanget av förtroendemän

kan inte förbigås i detta sammanhang.

På grund av nämnda förhållanden kan utskottet inte tillstyrka någon

riksdagens åtgärd i anledning av förevarande motioner. Utskottet hemställer,

att riksdagen avslår motionerna 1: 304 och II: 382.

Stockholm den 5 november 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),

Sveningsson (h), Sörlin (s), Sörenson (fp), fröken Stenberg (h), herrar

Tistad (fp), Harald Pettersson (ep), Nyquist (s) och Ivar Andersson (s);

samt

från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund (s),

Johansson i Trollhättan (s), Nelander (fp) Larsson i Luttra* (ep), Andersson

i Billingsfors* (s), Wennerfors (h), Mossberg (s), Norrby (fp) och

Lindberg (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Sveningsson, fröken Stenberg och herr Wennerfors (alla h), vilka

anfört:

Om betydelsen av de frågor, som upptagits i förevarande motioner, torde

inga delade meningar råda. Utvecklingen går mot ett alltmer utbrett hel
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1968

7

tidsengagemang av kommunala förtroendemän, och det är ofrånkomligt

att vissa problem uppkommer då kommunallagarna — utom den särskilda

för Stockholm —■ saknar närmare bestämmelser om sådana anordningar.

Enligt vår mening är det angeläget att en utredning kommer till stånd

om de heltidsengagerade förtroendemännens ställning, med sikte på en

lagreglering i ämnet. Att avvakta den allmänna översyn av den kommunala

demokratin, som riksdagen uttalade sig för tidigare i år, skulle innebära

att uppskjuta frågan på obestämd tid. Ett särskilt initiativ bör i stället

tas av riksdagen. Därvid bör även beaktas den av motionärerna väckta frågan

om val till dessa heltidsposter. Starka skäl talar för att införa den regel

om proportionella val som gäller för flertalet andra förtroendeuppdrag.

Länsdemokratiutredningen har endast i uppdrag att utreda om den nuvarande

proportionalitetsregeln skall behållas eller inte med avseende på

kommunernas styrelser. Vi anser sålunda att utskottet bort hemställa,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 304 och II: 382

anhåller hos Kungl. Maj :t om utredning av kommunal- och

landstingsrådens kommunalrättsliga ställning och av möjligheten

att vid tillsättande av dessa befattningar tillämpa

proportionella val.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.