Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om ändring av valbarhetsbestämmelserna för ledamot av byggnadseller fastighetsnämnd. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen II: 1 av herr Sjöholm

1968-11-05 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1968:31, Utlåtande i anledning av motion om ändring av valbarhetsbestämmelserna för ledamot av byggnadseller fastighetsnämnd. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen II: 1 av herr Sjöholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 31 år 1968

1

Nr 31

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion

om ändring av valbarhetsbestämmelserna

för ledamot av byggnads- eller fastighetsnämnd.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas motionen II: 1 av herr Sjöholm (fp) samt herrar

Rubin (mbs), Werner (h) och Johansson i Växjö (ep).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj :t begära

förslag till sådan ändring av gällande valbarhetsbestämmelser att den

som har ekonomiska intressen — egna eller anknutna till arbetsgivare — i

byggnadsbranschen icke skall vara valbar till ledamot av byggnads- eller fastighetsnämnd».

Gällande bestämmelser

I varje kommun skall finnas en byggnadsnämnd, som har att öva inseende

över hur kommunens område bebyggs (1 kap. 1 § byggnadsstadgan den 30

december 1959). I åtskilliga kommuner har med stöd av 44 § andra stycket

kommunallagen inrättats s. k. fastighetsnämnd. Dess åliggande torde som

regel vara att handha förvaltnings- och verkställighetsbestyr med avseende

på kommunens fastigheter och därmed sammanhängande frågor.

Enligt kommunallagens regler föreligger hinder mot att väljas till ledamot

eller suppleant i kommunal nämnd — utom för den som är omyndig

eller försatt i konkurs — endast för vissa statliga och kommunala tjänstemän

(45 § första stycket jämfört med 7 och 32 §§). Något valbarhetshinder

grundat på risken för privata intressekonflikter finns inte. För att undvika

sådana konflikter har i stället föreskrivits i kommunallagen, att ledamot

av nämnd inte får delta i behandlingen av ärende som personligen rör

honom eller vissa personer som står honom nära (45 § första stycket jämfört

med 16 §). Nu angivna regler är direkt tillämpliga på fastighetsnämnd.

Genom hänvisning i 1 kap. 3 § andra stycket byggnadsstadgan gäller de även

för byggnadsnämnd med det undantaget, att kommunal tjänst inte utgör

valbarhetshinder.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 3 avd. Nr 31

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 31 år 1968

Förarbeten och frågans tidigare behandling

Frågan om särskilda hinder för valbarhet till kommunala nämnder med

hänsyn till risk för privata intressekonflikter var inte aktuell under förarbetena

till 1953 års kommunallag. Vad gäller valbarhet till byggnadsnämnd

berördes emellertid frågan under förarbetena till 1959 års byggnadsstadga.

I ett remissyttrande över 1951 års byggnadsutrednings betänkande »Förenklad

byggnadslagstiftning» (SOU 1957:21) ifrågasatte länsstyrelsen i Hallands

län sålunda, om inte kommunallagens obehörighetsregler borde något

utvidgas, så att i byggnadsnämnd ej fick inväljas personer med ledande

ställning i större byggnads- eller bostadsföretag. I den proposition (168/

1959), vari bl. a. förslag till de nu gällande valbarhetsbestämmelserna till

byggnadsnämnd framlades för riksdagens yttrande, gjorde departementschefen

inget direkt uttalande i den av länsstyrelsen väckta frågan. Han framhöll

emellertid, att några speciella jävsregler, som avvek från dem som gällde

kommunala organ i allmänhet inte torde erfordras. Tredje lagutskottet gjorde

i sitt av riksdagen i denna del godkända utlåtande (26/1959) ingen invändning

mot de föreslagna reglerna men framhöll som angeläget att byggnadsnämnd

fick en sådan sammansättning, att den kunde träffa sina avgöranden

helt förutsättningslöst.

Med anledning av yrkande i motioner om översyn av kommunallagens

jävsregler i syfte bl. a. att få till stånd en skärpning av jävsbestämmelserna

för nämndledamöter har frågan om de kommunala jävsreglernas utformning

varit föremål för riksdagens behandling åren 1962, 1963 och 1966. Konstitutionsutskottet

(12/1962, 2/1963 och 7/1966) fann därvid att en sådan skärpning

inte behövdes och avstyrkte motionerna. Riksdagen beslöt i enlighet

med utskottets hemställan.

Slutligen må här anmärkas, att statsrådet Lundkvist i svar på en enkel

fråga i andra kammaren år 1967 angående ledamotskap i kommunala nämnder

berört den av motionärerna upptagna frågan. I sitt svar anförde statsrådet

bl. a. följande:

Självfallet är det inte lämpligt att till ledamot eller suppleant i nämnd

utses en person som kan förutses ofta komma att ha ett personligt intresse

i ärenden hos nämnden. Enligt min mening skulle det dock inte vara möjligt

att införa generella bestämmelser i lag för att hindra detta. Kommunerna

bör för övrigt i största möjliga utsträckning lämnas handlingsfrihet vid val

av förtroendemän.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 31 år 1968

3

Aktuellt JO-avgörande

I ett av JO under år 1966 avgjort ärende (JO:s ämbetsberättelse 1967 s.

329 ff) uppkom frågan, huruvida det var lämpligt att den som sysslade med

tomtexploateringsverksamhet inom en kommun var ledamot av kommunens

byggnadsnämnd. I ärendet uttalade JO bl. a. följande:

Jag har i anledning av vad som upplysts i ärendet övervägt om jag borde

hos Kungl. Maj :t göra framställning om sådan ändring av gällande valbarhetsbestämmelser,

att den som har starka ekonomiska intressen inom byggnadsverksamheten

icke skall vara valbar till ledamot i byggnadsnämnd, jag

har mig emellertid icke bekant att behov av en sådan författningsändring

framkommit även på annat håll. Man torde dessutom kunna såsom regel

utgå från att fullmäktige vid val av ledamöter i byggnadsnämnd beaktar om

viss ledamots privata intressen är förenliga med uppdrag såsom ledamot av

nämnden. Tillräckliga skäl för en dylik framställning synes därför icke föreligga
-

Motionen

Motionärerna hänvisar inledningsvis till det ovan berörda JO-avgörandet.

De framhåller, att det borde vara ett oeftergivligt villkor att i nämnder och

styrelser inte placerades personer, vars personliga ekonomiska intressen

uppenbart främjades av en sådan placering. Byggnadsnämnd och fastighetsnämnd

synes här närmast komma i blickpunkten. Motionärerna uttalar, att

de kommunala fullmäktigeförsamlingarna på många håll inte alls uppmärksammat

nödvändigheten att hålla en klar skiljelinje mellan förtroendemännens

kommunala engagemang och deras privata ekonomiska intressen i de

ärenden som omfattas av förtroendeskapet. Enligt motionärerna är det angeläget

att en förändring kommer till stånd i detta avseende.

Utskottet

Den nuvarande stora handlingsfriheten för kommunerna vid val av förtroendemän

är ett viktigt led i den kommunala självstyrelsen. Inskränkningar

däri bör därför företas med stor försiktighet. Tillräckliga skäl för ändring

av nu gällande bestämmelser angående valbarhet till byggnadsnämnd

eller andra kommunala nämnder kan enligt utskottets mening inte anses

föreligga. Utskottet, som ansluter sig till den uppfattning JO utvecklat i sitt

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 31 år 1968

ovan återgivna uttalande, är emellertid angeläget att framhålla vikten av alt

rådande frihet på området inte missbrukas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen avslår motionen II: 1.

Stockholm den 5 november 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),

Sveningsson (h), Sörlin (s), Hernelius (h), Sörenson (fp), Tistad (fp), Harald

Pettersson (ep), Nyquist (s) och Ivar Andersson (s); samt

från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund (s),

Johansson i Trollhättan (s), Nelander (fp), Larsson i Luttra* (ep), Andersson

i Billingsfors* (s), Wennerfors (h), Mossberg (s), Norrby (fp) och

Lindberg (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680026

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.