Utlåtande i anledning av motion om ändring av valbarhetsbestämmelserna för ledamot av byggnadseller fastighetsnämnd. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen II: 1 av herr Sjöholm
1968-11-05 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1968:31, Utlåtande i anledning av motion om ändring av valbarhetsbestämmelserna för ledamot av byggnadseller fastighetsnämnd. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen II: 1 av herr Sjöholm
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 31 år 1968
1
Nr 31
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion
om ändring av valbarhetsbestämmelserna
för ledamot av byggnads- eller fastighetsnämnd.
Ärendet
I detta utlåtande behandlas motionen II: 1 av herr Sjöholm (fp) samt herrar
Rubin (mbs), Werner (h) och Johansson i Växjö (ep).
Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj :t begära
förslag till sådan ändring av gällande valbarhetsbestämmelser att den
som har ekonomiska intressen — egna eller anknutna till arbetsgivare — i
byggnadsbranschen icke skall vara valbar till ledamot av byggnads- eller fastighetsnämnd».
Gällande bestämmelser
I varje kommun skall finnas en byggnadsnämnd, som har att öva inseende
över hur kommunens område bebyggs (1 kap. 1 § byggnadsstadgan den 30
december 1959). I åtskilliga kommuner har med stöd av 44 § andra stycket
kommunallagen inrättats s. k. fastighetsnämnd. Dess åliggande torde som
regel vara att handha förvaltnings- och verkställighetsbestyr med avseende
på kommunens fastigheter och därmed sammanhängande frågor.
Enligt kommunallagens regler föreligger hinder mot att väljas till ledamot
eller suppleant i kommunal nämnd — utom för den som är omyndig
eller försatt i konkurs — endast för vissa statliga och kommunala tjänstemän
(45 § första stycket jämfört med 7 och 32 §§). Något valbarhetshinder
grundat på risken för privata intressekonflikter finns inte. För att undvika
sådana konflikter har i stället föreskrivits i kommunallagen, att ledamot
av nämnd inte får delta i behandlingen av ärende som personligen rör
honom eller vissa personer som står honom nära (45 § första stycket jämfört
med 16 §). Nu angivna regler är direkt tillämpliga på fastighetsnämnd.
Genom hänvisning i 1 kap. 3 § andra stycket byggnadsstadgan gäller de även
för byggnadsnämnd med det undantaget, att kommunal tjänst inte utgör
valbarhetshinder.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 3 avd. Nr 31
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 31 år 1968
Förarbeten och frågans tidigare behandling
Frågan om särskilda hinder för valbarhet till kommunala nämnder med
hänsyn till risk för privata intressekonflikter var inte aktuell under förarbetena
till 1953 års kommunallag. Vad gäller valbarhet till byggnadsnämnd
berördes emellertid frågan under förarbetena till 1959 års byggnadsstadga.
I ett remissyttrande över 1951 års byggnadsutrednings betänkande »Förenklad
byggnadslagstiftning» (SOU 1957:21) ifrågasatte länsstyrelsen i Hallands
län sålunda, om inte kommunallagens obehörighetsregler borde något
utvidgas, så att i byggnadsnämnd ej fick inväljas personer med ledande
ställning i större byggnads- eller bostadsföretag. I den proposition (168/
1959), vari bl. a. förslag till de nu gällande valbarhetsbestämmelserna till
byggnadsnämnd framlades för riksdagens yttrande, gjorde departementschefen
inget direkt uttalande i den av länsstyrelsen väckta frågan. Han framhöll
emellertid, att några speciella jävsregler, som avvek från dem som gällde
kommunala organ i allmänhet inte torde erfordras. Tredje lagutskottet gjorde
i sitt av riksdagen i denna del godkända utlåtande (26/1959) ingen invändning
mot de föreslagna reglerna men framhöll som angeläget att byggnadsnämnd
fick en sådan sammansättning, att den kunde träffa sina avgöranden
helt förutsättningslöst.
Med anledning av yrkande i motioner om översyn av kommunallagens
jävsregler i syfte bl. a. att få till stånd en skärpning av jävsbestämmelserna
för nämndledamöter har frågan om de kommunala jävsreglernas utformning
varit föremål för riksdagens behandling åren 1962, 1963 och 1966. Konstitutionsutskottet
(12/1962, 2/1963 och 7/1966) fann därvid att en sådan skärpning
inte behövdes och avstyrkte motionerna. Riksdagen beslöt i enlighet
med utskottets hemställan.
Slutligen må här anmärkas, att statsrådet Lundkvist i svar på en enkel
fråga i andra kammaren år 1967 angående ledamotskap i kommunala nämnder
berört den av motionärerna upptagna frågan. I sitt svar anförde statsrådet
bl. a. följande:
Självfallet är det inte lämpligt att till ledamot eller suppleant i nämnd
utses en person som kan förutses ofta komma att ha ett personligt intresse
i ärenden hos nämnden. Enligt min mening skulle det dock inte vara möjligt
att införa generella bestämmelser i lag för att hindra detta. Kommunerna
bör för övrigt i största möjliga utsträckning lämnas handlingsfrihet vid val
av förtroendemän.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 31 år 1968
3
Aktuellt JO-avgörande
I ett av JO under år 1966 avgjort ärende (JO:s ämbetsberättelse 1967 s.
329 ff) uppkom frågan, huruvida det var lämpligt att den som sysslade med
tomtexploateringsverksamhet inom en kommun var ledamot av kommunens
byggnadsnämnd. I ärendet uttalade JO bl. a. följande:
Jag har i anledning av vad som upplysts i ärendet övervägt om jag borde
hos Kungl. Maj :t göra framställning om sådan ändring av gällande valbarhetsbestämmelser,
att den som har starka ekonomiska intressen inom byggnadsverksamheten
icke skall vara valbar till ledamot i byggnadsnämnd, jag
har mig emellertid icke bekant att behov av en sådan författningsändring
framkommit även på annat håll. Man torde dessutom kunna såsom regel
utgå från att fullmäktige vid val av ledamöter i byggnadsnämnd beaktar om
viss ledamots privata intressen är förenliga med uppdrag såsom ledamot av
nämnden. Tillräckliga skäl för en dylik framställning synes därför icke föreligga
-
Motionen
Motionärerna hänvisar inledningsvis till det ovan berörda JO-avgörandet.
De framhåller, att det borde vara ett oeftergivligt villkor att i nämnder och
styrelser inte placerades personer, vars personliga ekonomiska intressen
uppenbart främjades av en sådan placering. Byggnadsnämnd och fastighetsnämnd
synes här närmast komma i blickpunkten. Motionärerna uttalar, att
de kommunala fullmäktigeförsamlingarna på många håll inte alls uppmärksammat
nödvändigheten att hålla en klar skiljelinje mellan förtroendemännens
kommunala engagemang och deras privata ekonomiska intressen i de
ärenden som omfattas av förtroendeskapet. Enligt motionärerna är det angeläget
att en förändring kommer till stånd i detta avseende.
Utskottet
Den nuvarande stora handlingsfriheten för kommunerna vid val av förtroendemän
är ett viktigt led i den kommunala självstyrelsen. Inskränkningar
däri bör därför företas med stor försiktighet. Tillräckliga skäl för ändring
av nu gällande bestämmelser angående valbarhet till byggnadsnämnd
eller andra kommunala nämnder kan enligt utskottets mening inte anses
föreligga. Utskottet, som ansluter sig till den uppfattning JO utvecklat i sitt
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 31 år 1968
ovan återgivna uttalande, är emellertid angeläget att framhålla vikten av alt
rådande frihet på området inte missbrukas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen avslår motionen II: 1.
Stockholm den 5 november 1968
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),
Sveningsson (h), Sörlin (s), Hernelius (h), Sörenson (fp), Tistad (fp), Harald
Pettersson (ep), Nyquist (s) och Ivar Andersson (s); samt
från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund (s),
Johansson i Trollhättan (s), Nelander (fp), Larsson i Luttra* (ep), Andersson
i Billingsfors* (s), Wennerfors (h), Mossberg (s), Norrby (fp) och
Lindberg (ep).
* Ej närvarande vid justeringen.
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680026
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.