Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om rätt för borgerlig primärkommun och landstingskommun att bevilja anslag till politiskt parti för viss informationsverksamhet. Ärendet I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 451 och II: 561. Texten är tryckt i andra kammaren. Motionärer är i första kammaren herrar Torsten Andersson, Ernst Olsson och Johan Olsson

1968-11-05 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1968:33, Utlåtande i anledning av motioner om rätt för borgerlig primärkommun och landstingskommun att bevilja anslag till politiskt parti för viss informationsverksamhet. Ärendet I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 451 och II: 561. Texten är tryckt i andra kammaren. Motionärer är i första kammaren herrar Torsten Andersson, Ernst Olsson och Johan Olsson

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1968

1

Nr 33

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

om rätt för borgerlig primärkommun och landstingskommun

att bevilja anslag till politiskt parti för viss

informationsverksamhet.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 451 och II: 561.

Texten är tryckt i andra kammaren.

Motionärer är i första kammaren herrar Torsten Andersson, Ernst Olsson

och Johan Olsson (alla ep) samt i andra kammaren herrar Boo och Larsson

i Borrby (båda ep).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta uttala att beviljande av

anslag till politiskt parti för bedrivande av kommunal information och

opinionsbildning är eu angelägenhet för s. k. borgerlig primärkommun och

landstingskommun».

Gällande regler in. in.

I fråga om primärkommuns kompetens föreskrives i 3 § kommunallagen

att kommun äger att själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes, vårda

sina angelägenheter, såvitt icke handhavandet därav enligt gällande författningar

tillkommer annan. För landstingskommun har en bestämmelse av

motsvarande art intagits i 4 § landstingslagen.

Kommunernas rätt att lämna ekonomiskt stöd till politiska partier har

vid flera tillfällen prövats av regeringsrätten, som funnit att sådan rätt inte

föreligger såvitt bidragen användes för att främja partipolitisk verksamhet.

Ett beslut av stadsfullmäktige i Eskilstuna att tilldela politiska ungdomsorganisationer

i staden kommunala hyresbidrag upphävdes sålunda

av regeringsrätten, som fann att beslutet inte innefattade något hinder mot

att bidragen helt eller till väsentlig del användes till främjande av politisk

verksamhet samt det inte kunde anses som en stadens angelägenhet att

stödja verksamhet av denna art (RÅ 1964 I 42). Till samma resultat kom

regeringsrätten vid sin prövning av ett beslut av kommunalfullmäktige i

Vattholma kommun att ge ett inom kommunen inrättat ungdomsråd befogenhet

att fördela anslag till föreningar med ungdomsverksamhet på sitt

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1968

program utan att undantaga politiska föreningar (RÅ 1964 I 43). Även ett

beslut av ungdomsnämnden i Råda kommun att lämna bidrag till den fritids-

och ungdomsverksamhet, som Mölnlyclce SSU klubb bedrev, upphävdes

av regeringsrätten (RÅ 1964 S 60).

Enligt ett år 1965 antaget tillägg till 3 § barnavårdslagen skall det ingå

i barnavårdsnämnds uppgifter att stödja den personlighetsutvecklande och

samhällsfostrande verksamhet som utövas genom ungdomens egna sammanslutningar.

I propositionen med förslag till ifrågavarande tillägg (prop.

1965: 69) hänvisades till de nyss nämnda utslag i vilka regeringsrätten förklarat

att kommunalt bidrag inte kunde lämnas till politisk ungdomsorganisation

för främjande av dess politiska verksamhet. Föredragande statsrådet

uttalade att de politiska ungdomsorganisationerna i vårt samhälle fyller

en mycket betydelsefull ungdoms- och samhällsfostrande funktion. I

fråga om statliga organisationsbidrag är de helt likställda med övriga ungdomssammanslutningar.

Om kommunerna är förhindrade att stödja de politiska

ungdomsorganisationerna, innebär detta att statens och kommunernas

stöd åt dessas verksamhet delvis kommer att grunda sig på skilda målsättningar.

Denna brist på överensstämmelse fann statsrådet otillfredsställande

och olycklig. De samhälleliga insatserna från statens och kommunernas

sida måste kännetecknas av en helhetssyn, så att olika stöd- och stimulansåtgärder

syftar till att komplettera varandra. Bristande samstämmighet

i det grundläggande betraktelsesättet kan leda till att verkan förfelas eller

uteblir. De politiska ungdomsorganisationerna bör därför också såvitt angår

kommunalt stöd behandlas på samma sätt som andra ungdomsorganisationer.

Kommunernas stöd åt ungdomsverksamheten kan lämnas på en

rad olika sätt. Det är inte avsikten att kommunerna skall bli bundna att ge

sitt stöd i en viss form, t. ex. genom ekonomiska bidrag, utan kommunerna

skall också i fortsättningen själva få avgöra både omfattningen och formen

för detta stöd. Stödet måste anpassas efter föreliggande behov och resurser.

Frågor som sammanhänger med den primärkommunala och landstingskommunala

kompetensen behandlas för närvarande av kommunalrättskommittén,

som erhållit direktiv i detta hänseende den 5 mars 1965. Direktiven

tar huvudsakligen sikte på frågan om kommunernas rätt att stödja näringsverksamhet

av olika slag. Frågan om stöd till politiska partier berörs inte

i direktiven.

Det bör slutligen erinras om att statligt ekonomiskt stöd utgår till politiska

partier. Beslutet härom fattades av 1965 års riksdag och tillämpas

fr. o. m. kalenderåret 1966 (prop. 1965: 174; KU 1965:44). Bidraget utgår

med 60 000 kronor per riksdagsmandat och kalenderår. Bidrag utgår endast

till partier som i det senaste andrakammarvalet uppnått minst 2 % av de

i hela riket avgivna giltiga rösterna. Någon statlig kontroll av medlens användning

förekommer ej.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1968

3

Tidigare behandling av frågan om kommunal information

Inledningsvis kan omnämnas att frågor som sammanhänger med kommunal

information behandlades i ett betänkande som år 1947 avgavs av en

kommitté för kommunal upplysningsverksamhet (SOU 1947: 76). Kommitténs

förslag tog sikte på att förbättra de kommunala förtroendemännens

och tjänstemännens kunskaper i frågor som sammanhängde med den kommunala

förvaltningen. I detta syfte skulle bl. a. korrespondenskurser och

annan kursverksamhet anordnas med stöd av statsbidrag.

Vid 1965 års riksdag hemställdes i motioner om uppdrag åt kommunalrättskommittén

att utreda vilka åtgärder som borde vidtagas för att främja

kommunala fullmäktigeledamöters möjligheter att erhålla fortlöpande informationer

om arbetet inom kommunens styrelse.

Konstitutionsutskottet (KU 1965:23) avstyrkte enhälligt motionerna. I

sitt utlåtande, som godkändes av riksdagen, framhöll utskottet bl. a., att de

i motionerna aktualiserade frågorna var förtjänta av uppmärksamhet samt

att deras betydelse ökade med den fortgående vidgningen av de kommunala

arbetsuppgifterna och utvecklingen mot allt större kommuner. Frågorna

kunde emellertid inte lösas genom lagstiftningsåtgärder, och informationsverksamhetens

bedrivande borde i första hand övervägas på det lokala planet

och inom de kommunala förbunden.

Frågan om förbättrad information om de kommunala förhållandena förekom

även i andra sammanhang till behandling vid 1965 och 1966 års riksdagar.

Sålunda hemställdes i en motion till 1965 års riksdag att den statliga

informationsverksamheten, dess omfattning, inriktning och utformning,

måtte bli föremål för skyndsam utredning. Allmänna beredningsutskottet,

till vilket motionen hänvisades, vitsordade i sitt utlåtande (ABU 1965: 28)

behovet av en mer aktiv statlig information och framhöll också vikten av

att effektiv information även lämnas av kommunala myndigheter. Utskottet

hemställde emellertid om avslag på motionen under hänvisning till en

inom statskontoret pågående utredning angående den statliga publikationsverksamhetens

finansiering. Riksdagen följde utskottet.

Vid 1966 års riksdag berördes frågan om samhällsinformationen i ett flertal

motioner, som hänvisades till konstitutionsutskottet. Motionerna föranleddes

närmast av frågan om möjligheterna att förbättra dagspressens

ekonomiska villkor. Denna fråga hade behandlats av pressutredningen som

föreslagit ett system med de politiska partierna som förmedlare av statliga

bidrag till tidningar. Utredningens förslag lämnades emellertid åt sidan till

förmån för det statliga partistöd som enligt vad ovan nämnts infördes från

och med år 1966. Motionärerna ansåg nu att tillkomsten av statligt partistöd

inte fick medföra, att statsmakterna lämnade tidningarnas särskilda problem

utan vidare beaktande. Konstitutionsutskottet erinrade i sitt utlåtande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1968

över motionerna (KU 1966: 26) om att åtskilliga uppslag till åtgärder från

samhällets sida till förbättrande av tidningarnas ekonomiska situation framkommit

under remissbehandlingen av pressutredningens betänkande och

i den allmänna debatt som under senare år förts om dagspressens villkor.

En sådan möjlighet var ökad statlig och kommunal information genom betald

annonsering i dagspressen. Utskottet framhöll att den sistnämnda frågan

måste betraktas även från andra synpunkter än de pressekonomiska.

Som riksdagen tidigare uttalat, med godkännande av utlåtanden av allmänna

beredningsutskottet, framstod det som angeläget, att både stat och kommun

strävade efter att intensifiera och förbättra sin information gentemot medborgarna

om den samhälleliga verksamheten på skilda fält. En sådan utveckling

aktualiserade ofrånkomligen frågan om kostnadsfördelningen mellan

det allmänna och de informationsförmedlande organen. För närvarande

spred tidningarna i allra största utsträckning den samhälleliga informationen

kostnadsfritt som en serviceåtgärd gentemot allmänheten. Denna ordning

måste framstå som en alltmer oriktig övervältring av det ekonomiska

ansvaret för verksamheten, ju mera denna utvecklades i enlighet med riksdagens

önskemål. Vid sin granskning hade utskottet funnit, att de önskemål

om närmare utredning, som uttryckts både i de förutnämnda remissyttrandena

och i motionerna, borde tillgodoses genom eu allmän och förutsättningslös

utredning rörande de möjligheter, som förelåg att genom generellt

verkande åtgärder från det allmännas sida förbättra dagspressens ekonomiska

villkor. Vid denna utredning borde de nyss berörda frågorna om den samhälleliga

informationen genom pressen särskilt beaktas. Riksdagen biföll utskottets

hemställan.

Den sålunda begärda utredningen tillkallades av justitieministern den

25 maj 1967 (1967 års pressutredning). 1 direktiven till utredningen berörs

frågan om samhällsinformationen inte närmare. Anledningen härtill är att

särskild utredning i detta ämne, informationsutredningen, tillkallats samma

dag. I direktiven för sistnämnda utredning, som dock huvudsakligen

torde ha att syssla med den samhällsinformation vilken kan bedrivas i statlig

regi, uttalas bl. a.

Utredningen bör i första hand pröva behovet av en vidgad information

om samhällets verksamhet. Mot bakgrunden härav bör utredningen ange

vilka mål som skall ställas upp för samhällsinformationen. Samtidigt som

det är önskvärt att få till stånd en effektiv informationsverksamhet, måste

ambitionerna självfallet begränsas så att kostnaderna hålls inom rimliga

gränser. Det är därför av intresse att få fram underlag för en bedömning

vad en vidgad samhällsinformation kommer att kosta det allmänna. Mot

bakgrund av den allmänna målsättning för samhällets informationsverksamhet

som utredningen finner önskvärd bör olika vägar att effektivisera

informationen behandlas närmare. En viktig sådan fråga gäller i vad mån

särskilda organ bör finnas för verksamheten. Frågan om ett centralt serviceorgan

har redan väckts. Detta bör ge utredningen anledning att överväga

vilka behov som föreligger av rådgivning eller annan service från ett centralt

organ.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1968

b

Motionerna

Motionärerna framhåller att frågan om formerna för den kommunala informationen

under de senaste åren aktualiserats i olika sammanhang. I

princip har diskussionen begränsats till två områden, nämligen (1) den av

pressen, radion och TV s. a. s. i egen regi och på eget initiativ bedrivna

informationen och (2) kommunernas egen information, som kan avse såväl

fortlöpande information till pressen, radion m. fl. medier som information

till allmänheten i egen regi exempelvis via kommunala publikationer, filmer

och informationsmöten. Motionärerna anser att samtliga dessa former för

information har den allra största betydelse och förtjänar att på allt sätt

främjas och vidareutvecklas. De har emellertid också den uppfattningen att

de politiska partierna har en betydelsefull uppgift när det gäller att sprida

information rörande den kommunala verksamheten. Sådan information

sker också i regi av samtliga politiska partier men måste på grund av

bristande ekonomiska resurser i stort sett begränsas till valtillfällena. De

växande kommunala uppgifterna, de allt större kommunala enheterna m. fl.

skäl talar för att en förbättrad kommunal information måste komma till

stånd, om eu önskvärd förståelse för och kännedom om den kommunala

verksamheten skall kunna befästas och vidareutvecklas. Det är problem

som måste uppmärksammas i den traditionella informationen men som inte

minst de politiska partierna måste beakta.

Utskottet

I förevarande motioner fästs uppmärksamheten på frågan om formerna

för spridning av information om den kommunala verksamheten. Utskottet

delar motionärernas uppfattning att detta är en fråga av stor betydelse. Den

fortgående utvecklingen mot större kommunala enheter medför att de direkta

kontakterna mellan kommunmedlemmarna och de kommunala förtroendemännen

minskar. Även andra vägar att sprida kännedom om de

kommunala organens verksamhet måste därför övervägas. Som motionärerna

påpekar kan de politiska partierna spela en viktig roll i detta sammanhang.

En ökad informationsverksamhet från partiernas sida i fråga om de

kommunala förhållandena torde emellertid förutsätta att partierna får

ökade ekonomiska resurser. Detta kan ske inom ramen för det statliga

partistödet. En annan väg är att partierna beviljas anslag av kommunerna

för informationsändamål. Gällande lagstiftning medger emellertid i princip

inte att kommunerna lämnar anslag till politiska partier. En uppmjukning

av principen har dock skett så till vida att anslag numera — efter eti tillägg

till barnavårdslagen — kan lämnas till de politiska ungdomsorganisationer
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1968

na för deras samhällsfostrande verksamhet. En vidgning av kommunernas

rätt att bevilja partierna anslag skulle ligga i linje med den utveckling som

sålunda redan inletts. Frågan om en vidgning av den kommunala kompetensen

i förevarande hänseende bör enligt utskottets mening närmare utredas.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 451 och II: 561

anhåller hos Kungl. Maj :t om utredning av frågan om rätt

för kommun att bevilja anslag till politiskt parti för kommunal

informationsverksamhet.

Stockholm den 5 november 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),

Sveningsson (h), Sörlin (s), Hernelius (h), Sörenson (fp), Tistad (fp),

Harald Pettersson (ep), Nyquist (s) och Ivar Andersson (s); samt

från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund (s),

Johansson i Trollhättan (s), Nelander (fp), Larsson i Luttra* (ep), Andersson

i Billingsfors* (s), Wennerfors (h), Mossberg (s), Norrby (fp) och

Lindberg (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Sveningsson, Hernelius och Wennerfors (alla h), vilka anfört:

Förevarande motioner åsyftar att kommunerna skall få rätt att ge bidrag

till partierna för bedrivande av kommunal information och opinionsbildning.

Då någon kontroll av användningen av sådana bidrag inte kan åstadkommas

utan att man uppger en av de viktigaste principer som fastlades vid införandet

av det statliga partistödet, är innebörden i motionernas förslag i realiteten

att ett allmänt kommunalt partistöd skall möjliggöras. Någon särskild

utredning härom bör enligt vår mening inte ifrågakomma. Det är visserligen

angeläget att få till stånd ökad kommunal information och debatt, men det

gäller ett stort problemkomplex som kan angripas på många vägar. Det är,

som utskottet framhöll 1965, föremål för uppmärksamhet bl. a. inom de

kommunala förbunden. Utredning pågår också om möjligheterna till ökad

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1968

7

kommunal information och opinionsbildning genom pressen. Att bryta ut

frågan om partiernas insatser på detta område till särskild prövning kan

inte vara motiverat. Möjligheten till ett kommunalt partistöd kan också lätt

missbrukas och kan inte utgå efter samma grunder som det statliga partistödet

med hänsyn till de mer skiftande kommunala partibildningarna. Ett

kommunalt partistöd kan dessutom leda till en mycket olika belastning på

skattebetalarna i kommunerna till följd av skilda kommunala beslut. Utskottet

borde sålunda enligt vår mening ha hemställt,

att riksdagen avslår motionerna I: 451 och II: 561.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 630026

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:345 Skrivelse till Konungen i ''anledning av motioner'' om rätt för borgerlig primärkommun och landstingskommun att bevilja anslag till politiskt parti för viss inf a1 i texten