Utlåtande i anledning av motion angående landstingskommuns upptagande av statliga lån. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen II: 138 av herrar Josefsson i Halmstad
1968-11-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1968:34, Utlåtande i anledning av motion angående landstingskommuns upptagande av statliga lån. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen II: 138 av herrar Josefsson i Halmstad
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 34 år 1968
1
Nr 34
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion
angående landstingskommuns upptagande av
statliga lån.
Ärendet
I detta utlåtande behandlas motionen II: 138 av herrar Josefsson i Halmstad
(s), Antonsson (ep) och Eskel (s).
Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj :t hemställa
om förslag till sådan ändring av eller komplettering till 64 § landstingslagen
att Kungl. Maj :ts tillstånd icke skall erfordras för landstingskommuns
upptagande av lån av statsmedel, vilka beviljats av statlig myndighet».
Gällande bestämmelser m. m.
Beträffande landstingskommuns lånerätt stadgas för närvarande i 64 §
landstingslagen:
Landstingskommun äger upptaga lån, ställt på en återbetalningstid av
högst fem år. Såsom upptagande av lån skall även anses ingående av borgen.
Med Konungens medgivande må landstingskommun upptaga lån eller ingå
borgen även i andra fall än nu är sagt.
Av Konungen meddelat beslut att bevilja landstingskommun lån av statsmedel
skall anses innefatta jämväl tillstånd att upptaga lånet.
Bestämmelsen har varit oförändrad sedan landstingslagens tillkomst
år 1954.
Föreskrifterna om primär kommuns lånerätt återfinns i 58—60 §§ kommunallagen.
Av intresse i här förevarande sammanhang är bestämmelsen i
59 § första stycket som har följande lydelse: »Kommun äger jämväl upptaga
dels lån av statsmedel, som av Konungen beviljats kommunen, dels ock, i
den omfattning och på de villkor Konungen bestämmer, lån av statsmedel,
som beviljats kommunen av statlig myndighet, samt lån för bostadsbyggnadsföretag,
som godkänts för statlig belåning.»
Bestämmelser om vidgad lånerätt för primärkommun infördes i de dåvarande
kommunallagarna för landet och för stad från och med den 1 juli
1953 (prop. 1953: 98). De förslag om en utvidgning av lånerätten, som kommunallagskommittén
framlagt i sitt betänkande med förslag till ny komBihang
till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 34
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 34 år 1968
munallag m. m. (SOU 1952: 14), ansågs brådskande och genomfördes utan
avvaktan på att den nya kommunallagen i sin helhet skulle träda i kraft,
vilket skedde den 1 januari 1955.
Kommitténs förslag innehöll inte någon regel om befrielse från underställning,
då kommun upptar lån av statsmedel, som beviljas av annan statlig
myndighet än Kungl. Maj :t. Över förslaget i vad det rörde kommunernas
lånerätt avgavs emellertid ett remissyttrande av kommunlåneutredningen,
som framhöll att Kungl. Maj :ts prövning av ifrågavarande låneärenden i
praktiken var formell. Det kunde enligt utredningens uppfattning inte gärna
komma i fråga, att lån, som beviljats av statsmyndighet på i vederbörande
författning angivna villkor, skulle annat än i mycket begränsade undantagsfall
vid Kungl. Maj :ts lånetillståndsprövning förvägras kommunen.
Därest fråga skulle uppkomma om inskränkning i kommunernas upplåning
i ifrågavarande del, torde denna lämpligast åstadkommas genom direktiv till
vederbörande lånebeviljande myndighet. Utredningen föreslog därför, att
underställningsfrihet skulle kunna på de villkor och i den omfattning
Konungen bestämde medgivas för nu nämnda lån.
Kommunlåneutredningens förslag godtogs av departementschefen (prop.
1953: 98 s. 39) och bifölls av riksdagen. De aktuella bestämmelserna infördes
i 79 § 2 mom. lagen om kommunalstyrelse på landet och 74 § 2 mom.
lagen om kommunal styrelse i stad samt överfördes sedermera till 59 § första
stycket i den nya kommunallagen. Ett stadgande av samma innehåll intogs
i 63 § första stycket i 1957 års kommunallag för Stockholm. Kungl. Maj :t
utfärdade senare föreskrifter angående de fall i vilka underställningsfrihet
skall gälla. Bestämmelserna återfinnes numera i kungörelsen den 16 november
1962 (nr 581) med vissa bestämmelser angående kommuns upptagande
av lån, m. m. (ändrad 1965:906, 1966: 179, 1967:701 och 1968: 270). Enligt
kungörelsen i dess nuvarande lydelse äger kommun att utan Kungl. Maj :ts
medgivande uppta lån och ikläda sig ansvarighet för lån enligt kungörelsen
den 5 oktober 1962 (nr 538) om förbättringslån, bostadslånekungörelsen den
1 september 1967 (nr 552), tomträttslånekungörelsen den 10 december 1965
(nr 905), kungörelsen den 13 maj 1966 (nr 173) om statsbidrag och lån till
barnstugor samt räntelånekungörelsen den 1 september 1967 (nr 553).
Enligt 1957 års lag om kommnalförbund (18 §) har sådant förbund samma
rätt som primärkommun att utan Konungens medgivande uppta lån av statsmedel
som beviljats av statlig myndighet. I Kungl. Maj :ts proposition (prop.
1957: 150) med förslag till nyssnämnda lag fanns intet sådant medgivande
för förbunden men ett tillägg härom gjordes under riksdagsbehandlingen
(KU 1957: 17 s. 65). Den för medgivandets utnyttjande erforderliga kungörelsen
utfärdades den 29 maj 1964 (nr 363). Den innebär att 1962 års
kungörelse skall inom ramen för fastställd förbundsordning äga motsvarande
tillämpning i fråga om lån som upptas av kommunalförbund.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 34 år 1968
3
Motionen
I motionen framhålles att landstingskommun genom särskilda författningar
givits möjlighet att upptaga lån av statsmedel, vilka beviljas av annan
myndighet än Kungl. Maj :t. Enligt kungörelsen den 29 maj 1964 (nr 411)
om statslån till sjukhem fattas beslut om lån av socialstyrelsen. Landstingskommun
kan även erhålla lån enligt bostadslånekungörelsen den 1 september
1967 (nr 552.) Dylika lån beviljas av länsbostadsnämnd.
Enligt landstingslagens lydelse har landstingskommun således att i de fall,
då lån av statsmedel beviljas enligt dessa kungörelser söka Kungl. Maj :ts
tillstånd att få upptaga lån. Motionärerna anser detta innebära en omgång,
som icke borde erfordras. Om en prövning av Kungl. Maj :t av ärenden avseende
lån till sjukhem ansetts behövlig, synes det ha varit rimligt att beslutanderätten
lagts hos Kungl. Maj :t och icke hos socialstyrelsen, i vilket
fall tredje stycket i 64 § landstingslagen blivit tillämpligt.
Det synes motionärerna lämpligt att landstingskommun i det avseende
varom här är fråga likställes med primärkommun. Denna likställighet kan
åstadkommas genom ändring av 64 § landstingslagen, så att däri angives
antingen att Konungens tillstånd att upptaga lån icke erfordras för lån av
statsmedel, som beviljats av statlig myndighet, eller att landstingskommun
äger upptaga lån av statsmedel, som beviljas av statlig myndighet, i den
omfattning och på de villkor Konungen bestämmer, varvid får utfärdas en
kungörelse av principiellt samma innehåll som kungörelsen den 16 november
1962.
Remissyttrande av Svenska landstingsförbundet
I ett av utskottet inhämtat yttrande över motionen omnämner Svenska
landstingsförbundets styrelse att förbundsstyrelsen i en skrivelse till Kungl.
Maj :t den 5 juli 1968 begärt att samma möjligheter som gäller för primärkommun
att fritt ta upp lån till barnstugor skall komma även landstingskommun
till del och att 64 § landstingslagen med en extensiv tolkning skall
kunna åberopas till stöd härför redan i nu gällande lydelse. Förbundsstyrelsen
fortsätter:
Genom den motion som av konstitutionsutskottet remitterats till förbundet
har en uppmjukning av formerna för det landstingskommunala låneinstitutet
aktualiserats i en vidare mening än i den detaljfråga där förbundet som
nyss nämnts redan tagit ett initiativ. I förbundets skrivelse till Kungl. Maj :t
om barnstugelånen är emellertid själva grundsynen i alla avseenden gemensam
med den som kommit till uttryck i motionen, nämligen att landstingskommunerna
inte i sin upplånande verksamhet skall vara ställda i ett annat
läge än primärkommunerna. Enligt förbundsstyrelsens mening finns det
inga skäl varför bestämmelserna om landstingskommunernas och primärkommunernas
lånerätt skall ha en från varandra avvikande utformning i
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3b år 1968
lagtexten med därav följande skiljaktigheter i fråga om tillämpningen i
praktiken. Det synes styrelsen angeläget att en icke önskvärd administrativ
tungroddhet kan elimineras på ett för den landstingskommunala sektorn
centralt område, och styrelsen vill därför tillstyrka att utskottet föreslår riksdagen
att besluta i överensstämmelse med det i motionen gjorda yrkandet.
Utskottet
Landstingskommun, som upptar lån av statsmedel, måste enligt föreskrift
i landstingslagen erhålla särskilt medgivande härtill av Konungen även i
det fall att lånet beviljats av en statlig myndighet. Primärkommun äger
däremot enligt kommunallagen i viss utsträckning uppta dylika lån utan
särskilt medgivande. I en av Kungl. Maj :t utfärdad kungörelse anges närmare
den omfattning i vilken sådan lånerätt för primärkommun föreligger.
Medgivande har lämnats bl. a. i fråga om bostadslån och lån till barnstugor.
I motionen föreslås att landstingskommun skall erhålla samma rätt i förevarande
hänseende som primärkommunerna. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att en ändring av landstingslagen bör komma till stånd på
denna punkt. Kungl. Maj :ts prövning av de låneansökningar, som redan
bifallits av statlig myndighet, måste av naturliga skäl i regel bli formell.
Den medför emellertid tidsutdräkt och ökat arbete för de landstingskommunala
myndigheterna. Landstingsförbundets styrelse har också i ett till
utskottet avgivet yttrande tillstyrkt det i motionen framförda förslaget.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen i anledning av motionen 11:138 anhåller
hos Kungl. Maj :t om utredning och förslag till sådan ändring
av landstingslagen, att landstingskommun beredes möjlighet
att, i den omfattning och på de villkor som befinnes
lämpliga, utan Kungl. Maj :ts tillstånd uppta lån av statsmedel
som beviljats av statlig myndighet.
Stockholm den 5 november 1968
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3b år 1968
5
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),
Sveningsson (h), Sörlin (s), Hernelius (h), Sörenson (fp), Tistad (fp),
Harald Pettersson (ep), Nyquist (s) och Ivar Andersson (s); samt
från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund (s),
Johansson i Trollhättan (s), Nelander (fp), Larsson i Luttra* (ep), Andersson
i Billingsfors* (s), Wennerfors (h), Mossberg (s), Norrby (fp) och Lindberg
(ep).
* Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:346 Skrivelse till Konungen i ''anledning av motioner'' om rätt för borgerlig primärkommun och landstingskommun att bevilja anslag till politiskt parti för viss inf a1 i texten