Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion angående tjänstledighet för politiska förtroendeuppdrag. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen II: 381 av herr Rubin

1968-11-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1968:36, Utlåtande i anledning av motion angående tjänstledighet för politiska förtroendeuppdrag. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen II: 381 av herr Rubin

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 36 år 1968

1

Nr 36

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion

angående tjänstledighet för politiska förtroendeuppdrag.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas motionen II: 381 av herr Rubin (mbs).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj :t begära

utredning om möjligheterna att vidga förutsättningen för enskild person

att åtaga sig politiskt förtroendeuppdrag».

Motionen

Motionären anför att i skola och i kulturella och politiska sammanhang

ofta och enhälligt betonas värdet av att medborgarna är allmänkulturellt och

-politiskt medvetna samt att sådan medvetenhet bör aktiveras i utåtriktat

engagemang. I verkligheten motsvaras detta önsketänkande av ett fåtal. Det

torde inte minst gälla industrins anställda. Dess tjänstemän med sina relativt

högre möjligheter genom högre utbildning och intellektuell träning sviker

uppenbarligen i hög grad önskvärt samhällsansvar utanför den företagsinterna

verksamheten.

Bland spärrar som orsakar den stora skillnaden mellan omfattningen av

önskvärt och reellt samhällsengagemang bland anställda är enligt motionärens

mening bristen på legitimerad tjänstledighet för dylikt engagemang.

Utöver »tyst» vedertagen praxis om ledighet för delegerad lokalpolitisk

verksamhet råder fastställd restriktion, överordnads godtycke och

slumpen. Seriösa bidrag till breddning av kritik och opinionsbildning bör ej

vara avhängiga av dessa omständigheter.

Gällande bestämmelser m. m.

I 4 § riksdagsordningen stadgas att riksdagsman icke må förmenas att

utöva sin riksdagsmannabefattning; undantag gäller för militärer under

krigstid. Som framgår av Malmgren m. fl., Sveriges Grundlagar, 1968 års

uppl. s. 141, innebär detta att en i statens tjänst anställd befattningshavare

inte får vägras ledighet för utövande av riksdagsmannauppdrag. Det innebär

emellertid även att riksdagsman, som är anställd hos kommun eller enskild

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 sand. 2 avd. Nr 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 36 år 1968

arbetsgivare, inte får vägras ledighet för fullgörande av sitt uppdrag, låt vara

att han kan löpa risk att i laga ordning uppsägas från sin tjänst. I fråga

om andra politiska förtroendeuppdrag inom stat och kommun finns inga

motsvarande bestämmelser. Det har däremot stadgats att fråga om rätt

till annan ledighet än semester inte får göras till föremål för avtal mellan

stat och kommun såsom arbetsgivare och tjänsteman såsom arbetstagare

(2 § statstj änstemannalagen och 2 § kommunaltjänstemannalagen).

Såvitt gäller anställda i enskild tjänst bör i detta sammanhang omnämnas

vissa regler i en mellan SAF och LO år 1964 träffad överenskommelse om

regler för uppsägning av arbetsavtal och permittering m. m. Överenskommelsen

innebär bl. a. att arbetarparten kan hänskjuta frågan om uppsägning

av en arbetare, som fyllt 18 år och haft en sammanhängande anställningstid

om minst nio månader, till arbetsmarknadsnämnden. Nämnden skall pröva

om saklig grund förelegat för uppsägningen och äger, om så ej prövas vara

fallet, tilldöma arbetaren skadestånd. Vidare innehåller tjänstemannaavtalen

på SAF-området genomgående bestämmelser i vilka tjänstemännens rätt att

mottaga statligt, kommunalt eller fackligt förtroendeuppdrag direkt fastslås.

Frågans tidigare behandling

I motioner till 1965 års riksdag av herr Sundin m. fl. i första kammaren

(I: 593) och av herr Hedlund m. fl. i andra kammaren (II: 697) hemställdes

att riksdagen skulle anhålla om utredning rörande möjligheterna till förbättrat

skydd för medborgarnas politiska integritet. Ett av de spörsmål som

upptogs till behandling i motionerna gällde arbetstagares rätt att behålla sin

anställning vid engagemang som riksdagskandidat. Enligt motionärernas

mening kunde det från demokratins synpunkt inte godtagas att en person

avskedades från sin anställning på grund av att han engagerade sig för ett

politiskt parti. Enbart risken för att sådana åtgärder kunde komma i fråga

utgjorde ett avsteg från de demokratiska principerna, emedan dessa inte var

förenliga med dylika begränsningar i fråga om vilka personer som skulle

kunna väljas till offentliga uppdrag. Den politiska integriteten måste innefatta

rätten till aktivt, offentligt engagemang i politiska partier och till att

söka påverka den politiska opinionen och värva anhängare. I den mån de

arbetsuppgifter som följde med en anställning i något fall kunde anses så

ömtåliga att de inte lät sig förenas med ett engagemang av nämnt slag, måste

detta vara klarlagt och överenskommet innan anställningen tillträddes. Det

borde påpekas att här berörda spörsmål var väsensskilda från sådana inskränkningar

i fråga om rätten till tillträde till vissa anställningar som av

säkerhetsskäl kunde vara nödvändiga beträffande personer, vilka i vissa

situationer med skäl kunde förmodas utnyttja sin ställning på sätt som inte

var förenligt med de demokratiska principerna. — I motionen behandlades

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 36 år 1968 3

även frågan om kollektiv anslutning av fackföreningsmedlemmar till politiskt

parti.

Motionerna remitterades till allmänna beredningsutskottet, som inhämtade

yttranden över desamma från arbetsmarknadens organisationer. Dessa

uttryckte med ett undantag (SR), den uppfattningen att frågan om anställningsskydd

lämpligen borde liksom hittills regleras genom förhandlingar

mellan arbetsmarknadens parter, varför en utredning beträffande detta

spörsmål icke var motiverad. Utskottet uttalade för egen del uppfattningen

att anställningsskyddet hörde till de angelägenheter som det ankom på arbetsmarknadens

parter att självständigt handha och besluta om. Någon

inblandning i dessa angelägenheter från statsmakternas sida borde icke

ifrågakomma annat än om vägande skäl härför kunde åberopas. Enligt utskottets

mening förelåg icke sådana skäl, varför utskottet hemställde att

motionerna icke skulle föranleda någon riksdagens åtgärd (ABU 1965: 35).

Utskottets hemställan bifölls av riksdagen. Betydande minoriteter i kamrarna

stödde en till utlåtandet fogad reservation, som stödde kravet på utredning.

Debatten i kamrarna gällde emellertid huvudsakligen frågan om

kollektivanslutning.

Vid 1967 års riksdag yttrade sig konstitutionsutskottet över motioner med

hemställan om sådan ändring i krigsmaktens tjänstgöringsreglemente att

ledighet skulle medgivas för fullgörande av kommunalt uppdrag (KU 1967:

41). I sitt utlåtande, som godkändes av riksdagen, antecknade utskottet att

rätt till tjänstledighet enligt reglementet redan förefanns för fullgörande av

vissa offentliga uppdrag, bl. a. såsom riksdags- och landstingsman. Utskottet

fann det önskvärt att värnpliktig personal beviljades ledighet även för utförande

av olika primärkommunala uppdrag. Enär frånvaro för fullgörande

av uppdrag i vissa fall kunde medföra betydande olägenhet för den militära

verksamheten kunde dock utskottet, som förutsatte att önskemål om tjänstledighet

i möjligaste mån tillmötesgicks av de militära myndigheterna, inte

tillstyrka en generell rätt till sådan ledighet.

Utskottet

I förevarande motion fästs uppmärksamheten på att den enskilde medborgare,

som vill åta sig ett politiskt förtroendeuppdrag, ibland möter svårigheter

genom att han inte kan få tjänstledighet för att fullgöra uppdraget.

Den enda lagregeln i detta ämne gäller riksdagsmannauppdrag: enligt riksdagsordningen

får ingen hindra riksdagsledamot att utöva sitt uppdrag.

Såvitt gäller arbetstagare i allmän tjänst torde emellertid några svårigheter

att få erforderlig ledighet knappast uppstå i praktiken. I övrigt är förevarande

spörsmål en avtalsfråga, och dess lösning är alltså beroende av arbetsmarknadens

parter. Utskottet saknar möjlighet att bedöma hur förhållan
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 36 år 1968

dena för de i enskild tjänst anställda i detta hänseende faktiskt gestaltar sig.

Det är emellertid otvivelaktigt av betydelse för demokratins funktionsduglighet,

att medborgarna bereds möjlighet både att åta sig och att fullgöra

politiska förtroendeuppdrag. Med hänsyn till att förutsättningarna för

tjänstledighet är en avtalsfråga kan utskottet emellertid inte tillstyrka det

i motionen framförda utredningskravet. Utskottet hemställer,

att riksdagen avslår motionen II: 381.

Stockholm den 5 november 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),

Sveningsson (h), Sörlin (s), Hernelius (h), Sörenson (fp), Tistad (fp),

Harald Pettersson (ep), Nyquist (s) och Ivar Andersson (s); samt

från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund (s),

Johansson i Trollhättan (s), Nelander (fp), Larsson i Luttra* (ep), Andersson

i Billingsfors* (s), Wennerfors (h), Mossberg (s), Norrby (fp) och

Lindberg (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

ESSELTE AB, STHLM 68

814506

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.