Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om offentliggörande av handlingarna rörande utlcimningen av de baltiska flyktingarna år 1946. Ärendet I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 208 och II: 385. Texten är tryckt i andra kammaren. Motionärer är i första kammaren herr Hiibinette

1968-11-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1968:37, Utlåtande i anledning av motioner om offentliggörande av handlingarna rörande utlcimningen av de baltiska flyktingarna år 1946. Ärendet I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 208 och II: 385. Texten är tryckt i andra kammaren. Motionärer är i första kammaren herr Hiibinette

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37 år 1968

1

Nr 37

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

om offentliggörande av handlingarna rörande

utlcimningen av de baltiska flyktingarna år 1946.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 208 och II: 385.

Texten är tryckt i andra kammaren.

Motionärer är i första kammaren herr Hiibinette (h) samt i andra kammaren

herrar Werner (h), Börjesson i Falköping (ep), Rubin (mbs) samt

Dickson, Nordstrandh, Björkman och Bengtson i Solna (alla h).

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa

att sekretessen av handlingarna kring de baltiska flyktingarnas utlämnande

år 1946 omedelbart bringas att upphöra».

Tillämpliga bestämmelser och frågans tidigare behandling

I 3 § första stycket lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten

att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen) föreskrives att handlingar

i ärenden vilka angå rikets förhållande till främmande makt allenast

må i de fall och i den ordning Konungen bestämmer utlämnas tidigare än

femtio år efter handlingens datum.

Frågan om utlämnandet av baltiska flyktingar till Sovjetunionen år 1946

har vid flera tillfällen behandlats i riksdagen. Första gången skedde detta

den 23 november 1945 då framställda interpellationer i båda kamrarna besvarades

av stats- respektive utrikesministrarna. De lämnade därvid vissa

upplysningar om vad som förekommit i saken. (I 1945 nr 36 s. 1 ff; II 1945

nr 38 s. 1 ff).

Den ifrågavarande utlämningen förekom också till diskussion i båda kamrarna

vid 1946 års remissdebatt varvid inlägg gjordes bl. a. av stats- och utrikesministrarna

(se bl. a. I 1946 nr 2 s. 63 ff; II 1946 nr 2 s. 89 ff och nr 3

s. 89 ff). Utrikesministern besvarade vidare den 27 juni 1946 i andra kammaren

en enkel fråga angående behandlingen i Sovjetunionen av de utlämnade

balterna (II 1946 nr 29 s. 1 f).

Vid innevarande riksdags vårsession framställdes i andra kammaren en

interpellation om utgivande av en vitbok rörande baltutlämningen. Interpellationen

besvarades av statsministern den 22 februari 1968 (II 1968

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37 år 1968

nr 8 s. 29 ff). Han meddelade då att en stor del av de handlingar som berörde

utlämningen av balterna föll under sekretesslagen och alltså inte kunde

utlämnas annat än efter beslut av Kungl. Maj :t förrän efter 50 år från

handlingens datum. Tidigare framställningar om utlämnande av handlingar

och om utgivande av en vitbok hade avslagits. Statsministern fann inte skäl

föreligga för ändring av regeringens inställning i denna fråga. Under den

på svaret följande debatten framhöll statsministern bl. a. att händelseförloppet

i samband med utlämningen offentliggjorts av olika representanter

för den svenska regeringen och blivit föremål för utförliga debatter i riksdagen

åren 1945 och 1946. Allt som berörde de svenska myndigheternas ställningstagande

var publicerat. Vad som till äventyrs kunde finnas därutöver

var resonemang med främmande makter. Enligt statsministerns uppfattning

saknades motiv för att utsätta sig för de eventuella risker för vårt förhållande

till främmande makt som ett brytande av sekretessen kunde medföra

(s. 34).

Vid en av utskottet i anledning av förevarande motioner gjord förfrågan

hos utrikesdepartementet har inhämtats att sträng sekretess fortfarande

upprätthålles för alla handlingar som angår rikets förhållande till främmande

makter under det andra världskriget. Utlämnande av dylika handlingar

för forskningsändamål har sålunda medgivits endast i ett enstaka

fall och bl. a. har en av författaren Per Olov Enquist gjord framställning

om rätt att för en bok rörande baltutlämningen ta del av departementets

handlingar i ärendet avslagits av Kungl. Maj :t. — Det kan i detta sammanhang

nämnas att Enquist i boken (»Legionärerna» Stockholm 1968) redovisar

ett av honom sammanbragt omfattande material rörande förhållanden

som sammanhänger med utlämningen av balterna.

Motionerna

I motionerna framhålles inledningsvis att frågan om den svenska regeringens

utlämnande av de baltiska flyktingarna år 1946 på nytt aktualiserats.

Anledningen härtill är bl. a. att man har kunnat förmärka en liberalisering

vid tillämpningen av asylrätten. Som exempel härpå kan anföras de

amerikanska medborgare som den senaste tiden fått asyl i Sverige efter att

ha lämnat USA:s försvarsmakt. Därtill kommer att en baltisk sammanslutning

i Sverige utgett en bok som söker återge händelserna kring vår dåvarande

regerings vägran att ge de ifrågavarande balterna asylrätt i Sverige.

På en fråga har statsministern under hänvisning till att handlingarna i

ärendet belagts med sekretess under 50 år inte funnit anledning lämna någon

redogörelse för omständigheterna kring händelseförloppet, ej heller att

utge någon »vit bok».

Sekretessbestämmelser har enligt motionärerna givetvis sitt uppenbara

berättigande i vissa krislägen, bl. a. av säkerhetsskäl. När krisen är över
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37 år 1968

3

vunnen bör man dock kunna lätta på hemlighetens slöja. Att sekretessbelägga

det nu anförda ärendet ända fram till 1995 synes från många synpunkter

oklokt, bl. a. eftersom det från vårt folks synpunkt anses värdefullt

att äntligen få en öppen och objektiv belysning av betingelserna kring händelserna

1946. Den kritik mot handläggningen som nu är föremål för olika

bedömanden kan därvid antingen bestyrkas eller bringas ur världen.

Avslutningsvis framhåller motionärerna att det synes dem av stort värde

att sekretessen för handlingarna kring de baltiska flyktingarnas utlämnande

1946 nu efter 22 år kunde bringas att upphöra.

Utskottet

Enligt sekretesslagen, som stiftats av riksdagen och regeringen gemensamt,

tillkommer det regeringen att pröva och avgöra frågan, om de handlingar

som åsyftas i förevarande motioner bör offentliggöras eller inte. På

grund härav kan utskottet inte i anledning av motionerna tillstyrka någon

åtgärd från riksdagens sida. Utskottet hemställer,

att riksdagen avslår motionerna 1:208 och 11:385.

Stockholm den 5 november 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),

Sveningsson (h), Sörlin (s), Hernelius (h), Sörenson (fp), Tistad (fp),

Harald Pettersson (ep), Nyquist (s) och Ivar Andersson (s); samt

från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund (s),

Johansson i Trollhättan (s), Nelander (fp), Larsson i Luttra* (ep), Andersson

i Billingsfors* (s), Mossberg (s), Norrby (fp), Werner* (h) och Lindberg

(ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Werner (h) som anfört:

Som uttalas i förevarande motioner föreligger ett starkt intresse från både

allmänna och enskilda synpunkter av ökad offentlighet beträffande omständigheterna

kring utlämnandet av de baltiska flyktingarna 1946. Jag

kan visserligen godta utskottets uppfattning, att riksdagen inte bör göra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37 år 1968

en framställning hos regeringen i den forin som motionernas hemställan

anger, men jag finner starka skäl för en allmän opinionsyttring i frågan

från riksdagens sida. En sådan kan enligt min mening ske utan otillbörligt

intrång på regeringens kompetensområde. Jag hemställer,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 208 och II: 385

anhåller hos Kungl. Maj :t om en prövning i positiv anda av

möjligheterna till ökad offentlighet beträffande omständigheterna

kring utlämnandet av de baltiska flyktingarna 1946.

ESSELTE AB, STHLM 68

814511

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.