Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

1968-01-31 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1968:6, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

1

Nr 6

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning an motioner

angående titelskyddet för periodisk tidskrift.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas de vid 1967 års riksdag väckta, likalydande

motionerna I: 3 och II: 5. Texten trycktes i första kammaren.

Motionärer är i första kammaren herrar Björk och Tage Johansson

(båda s) och i andra kammaren herrar Martinsson, Carlsson i Tyresö och

Johansson i Trollhättan (alla s).

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj:t måtte

anhålla om förslag till sådan omarbetning av paragraferna 5, 6 och 7 i kap. 5

tryckfrihetsförordningen, att såväl nuvarande som nytillkommande ägares

legitima intressen beträffande titelskydd för periodiska skrifter tillgodoses».

Gällande bestämmelser

I 5 kap. 5 § första stycket tryckfrihetsförordningen stadgas att periodisk

skrift icke må utgivas, innan bevis utfärdats att hinder enligt förordningen

icke möter för skriftens utgivning. Utgivningsbevis meddelas, på ansökan

av ägaren, av chefen för justitiedepartementet. Ansökan må avslås om

skriftens titel företer sådan likhet med titeln på skrift, för vilken utgivningsbevis

tidigare utfärdats, att förväxling lätt kan ske.

6 § av samma kapitel i förordningen har följande lydelse:

Chefen för justitiedepartementet äger återkalla utfärdat utgivningsbevis:

1. om ägaren anmält att skriftens utgivning upphört;

2. om äganderätten till skriften övergått till annan än svensk medborgare

eller svensk juridisk person;

3. om utgivare ej finnes eller utgivaren ej fyller de i 2 § föreskrivna

behörighetsvillkoren och behörig utgivare ej omedelbart utses;

4. om sex månader förflutit från den dag, då utgivningsbeviset utfärdades,

utan att skriften utkommit;

5. om den skritt, som beviset avser, icke under något av de två senast

förflutna kalenderåren å särskilda tider utkommit med minst fyra nummer

eller häften;

6. om inom sex månader, sedan skriften första gången utkom, visas att

beviset med hänsyn till stadgandet i 5 § sista stycket icke bort utfärdas; eller

7. om titeln å en skrift typografiskt sett givits sådan likhet med titeln

å annan skrift, för vilken utgivningsbevis utfärdats, att förväxling lätt kan

ske samt rättelse ej omedelbart vidtages.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 dr 1968

I ärenden, som avses i första stycket 2—7, skola, om det kan ske, ägaren

och utgivaren erhålla tillfälle att yttra sig.

I 7 § stadgas att om utgivningsbevis återkallats på grund av förhållande

som avses i 6 § första stycket 2, 3, 5 eller 7 må likväl ej, innan två år förflutit

sedan beslutet därom meddelades, utan medgivande av skriftens

ägare utgivningsbevis utfärdas för annan skrift, vars titel företer sådan likhet

med skriftens titel att förväxling lätt kan ske.

Även lagbestämmelser av privaträttslig natur lämnar visst skydd för

periodisk skrifts titel. Av intresse i detta sammanhang är 9 § lagen den 29

maj 1931 med vissa bestämmelser om illojal konkurrens. Där straffbelägges

användning i utövning av näringsverksamhet av namn, firma, varumärke,

utstyrsel eller annat kännetecken som lätt kan förväxlas med förut här

i riket inarbetat kännetecken för annans näringsverksamhet eller däri utbjudna

varor eller prestationer med uppsåt att framkalla sådan förväxling.

Undantag görs för förväxling med kännetecken som är skyddat enligt

varumärkes- eller kollektivmärkeslagen. Lagstadgandet som tillkom år 1942

avser enligt förarbetena att bereda visst skydd bl. a. för titlar å periodiska

skrifter som utkommer mindre än fyra gånger om året (prop. 1942:257

Bil. A). I 1960 års lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

50 § stadgas att sådant verk ej må göras tillgängligt för allmänheten under

sådan titel, pseudonym eller signatur, att verket eller dess upphovsman

lätt kan förväxlas med förut offentliggjort verk eller dess upphovsman.

Historik

I 1812 års tryckfrihetsförordning stadgades att utgivaren av periodisk

skrift skulle anmäla sig hos chefen för justitiedepartementet för erhållande

av bevis att hinder mot skriftens utgivande icke förekom. Förutsättning för

erhållande av bevis var att sökanden ej blivit dömd för nesligt brott eller förklarad

ovärdig föra andras talan. Praxis utvecklade sig i den riktningen,

att hinderslöshetsbevis för periodisk skrift inte utfärdades om annan erhållit

sådant bevis för periodisk skrift med samma namn.

I samband med åtskilliga andra ändringar i tryckfrihetsförordningen

infördes år 1937 ett stadgande enligt vilket chefen för justitiedepartementet

ägde vägra att utfärda bevis, om den anmälda titeln företedde sådan likhet

med titeln å periodisk skrift, för vilken tidigare utfärdat bevis var gällande,

att förväxling lätt kunde ske. Ett samtidigt av Kungl. Maj :t framlagt förslag

att bevis skulle kunna vägras även i det fallet, då dess utfärdande eljest

skulle lända annan till uppenbart förfång, blev ej antaget av riksdagen.

Konstitutionsutskottet, som avstyrkte förslaget, anförde därvid att bestämmelserna

i tryckfrihetsförordningen var av offentligrättsligt innehåll och att

det icke borde tillkomma chefen för justitiedepartementet att ingå i prövning

av sökandens civilrättsliga förhållande till själva tidningsföretaget, en

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

3

prövning som borde ankomma på domstol (KU 1936:42 s. 16). Det kommittéförslag

(SOU 1935:8), som föregick lagstiftningen, ersatte reglerna

om ansökan om hinderslöshetsbevis med en enkel anmälan till den övervakande

myndigheten. Kommittén ansåg att frågan om skydd för periodisk

tidskrifts titel ej hörde hemma i tryckfrihetsrätten utan borde tillgodoses

på annan väg. Någon tolkning av innebörden av uttrycket »förväxling lätt

kan ske» skedde inte i propositionen eller i utskottsutlåtandet.

År 1939 avgav inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga ett betänkande

angående revision av tryckfrihetsförordningens ansvarighetsregler

m. m. (SOU 1939: 32). Betänkandet lades till grund för proposition till 1940

års riksdag och ledde år 1941 till ändringar i tryckfrihetsförordningen.

Såvitt gällde titelskyddet för periodisk skrift infördes då möjligheten för

justitieministern att i vissa fall ogiltigförklara utgivningsbevis, bl. a. om

skriften inte utkommit under de senaste fem åren. Av förarbetena till 1941

års lagändringar framgår att de meddelade reglerna till skydd för periodisk

skrifts titel avsåg att ge en provisorisk reglering. I yttrande över 1939 års

betänkande framhöll advokatsamfundets styrelse att rätta platsen för de

materiella reglerna om titelskydd inte var tryckfrihetsförordningen utan

civillag. Även boktryckarföreningen gjorde ett uttalande av samma innehåll.

Departementschefen anförde emellertid att den pågående utredningen

om revision av auktorrätten borde avvaktas och att därför bestämmelser

om titelskydd ej borde borttagas ur grundlagen. Ändringarna år 1941

innebar såtillvida en inskränkning i titelskyddet, att till periodisk skrift

hädanefter endast skulle räknas sådan som var avsedd att utgivas med

minst fyra nummer eller häften årligen. Som ovan nämnts tillgodosågs

skyddet för andra skrifter i viss mån genom ett tillägg år 1942 till lagen

om illojal konkurrens.

Reglerna om skydd för periodisk skrifts titel överfördes år 1949 till den

då antagna tryckfrihetsförordningen. I samband därmed genomfördes den

ändringen, att utgivningsbevis kunde återkallas redan två år efter det att

periodisk skrift upphört att utkomma i stället för som tidigare efter fem

år. En viss ersättning för begränsningen i skyddet utgjorde den föreskrift

som samtidigt infördes i 5 kap. 7 § om skydd för titel även viss tid efter det

att beviset återkallats.

Vissa uttalanden om praxis vid meddelande av utgivningsbevis

I en reservation till konstitutionsutskottets dechargememorial år 1942

(KU 1942: 10 s. 16 f) av herr Spångberg m. fl. påtalades alt den dåvarande

chefen för justitiedepartementet den 30 maj 1941 medgivit utgivningsbevis

för den i Berlin på svenska språket tryckta periodiska skriften »Bildtidningen

Signal», trots denna titels likhet med Svenska järnvägsmannaförbundets

tidskrift »Signalen». Reservanterna fann det svårt att med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

ledning av exempel från 1941 utläsa någon enhetlig tillämpningsgrund när

utgivningsbevis vägras. Utgivningsbevis för »Månadsmagasinet Globen»

hade vägrats på grund av likhet med »Globen, meddelanden utgivna av

Generalstabens litografiska anstalt». »Rikstidningen» ansågs äga för stor

likhet med »Svenska Rikstidningen», för vilken utgivningsbevis utfärdats.

Samma var förhållandet med en ansökan om utgivningsbevis för »Nya

Dagbladet», då bevis tidigare meddelats för »Svenska Dagbladet», »Skånska

Dagbladet» etc. »Aftonbladet, Morgonupplagan» ansågs äga förväxlingsbar

likhet med »Aftonbladet» osv.

I 1962 års dechargememorial (KU 1962: 17 s. 6 f) tillkännagav utskottet

för riksdagen utan åberopande av 107 § regeringsformen att utskottet uppmärksammat

att tillförordnade chefen för justitiedepartementet den

21 augusti 1961 utfärdat utgivningsbevis för en periodisk skrift med titeln

»Extrapressen». Enligt utskottets mening företedde denna titel sådan likhet

med namnet på den i Stockholm utkommande tidningen »Expressen» att

utgivningsbevis icke bort utfärdas för »Extrapressen».

Motionerna

Motionärerna refererar inledningsvis ett ärende angående utgivningsbevis

som handlagts under år 1966 och vari förekommit följande.

Den 29 juni 1966 återkallade chefen för justitiedepartementet med stöd

av 6 § första stycket 5 i tryckfrihetsförordningen utgivningsbeviset för

Nationalsocialistisk tidskrift. Den 21 mars 1966 ingavs ansökan om utgivningsbevis

för Socialistisk tidskrift. Den föredrogs i samband med återkallelsebeslutet

den 29 juni 1966 beträffande Nationalsocialistisk tidskrift

och förklarades då vilande för att ägarna till Nationalsocialistisk tidskrift

skulle beredas tillfälle avge medgivande enligt 5 kap. 7 j''. Den 16 juli 1966

inkom yttrande från ägarna, vilka icke var villiga lämna sådant medgivande.

Ansökan av ägarna till Socialistisk tidskrift avslogs sedan enligt beslut

den 26 juli 1966 på grund av titelns likhet med titeln på Nationalsocialistisk

tidskrift.

Motionärerna anför vidare att när bestämmelsernas nuvarande utformning

möjliggör så stötande konsekvenser som i detta fall ger det en anvisning

om att bestämmelserna är i behov av översyn. Formuleringen »att

förväxling lätt kan ske» synes inbjuda till en oklar och vacklande praxis.

I exemplet från 1968 kan det redan från formella utgångspunkter diskuteras

om det var riktigt att vägra utgivningsbevis för Socialistisk tidskrift,

eftersom likheten mellan »Nationalsocialistisk» och »Socialistisk» inte är

särskilt påfallande. Det är dock möjligt att beslutet var formellt korrekt.

Men det gör ett utomordentligt olustigt intryck att ägarna till Nationalsocialistisk

tidskrift haft möjlighet att, sannolikt utifrån politiska bevekelsegrunder,

förhindra utgivning av ett organ vid namn Socialistisk tidskrift.

Det är i och för sig naturligt att lagstiftarna velat skydda ägarna till

periodiska organ, vilkas namn haft ett betydande goodwill-värde. Själv
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 är 1968

5

fallet är det inte önskvärt att nya konkurrenter skall kunna rikta sig till

ungefär samma läsekrets som ett äldre organ med utnyttjande av dettas

titel eller en nästan likalydande titel. De nuvarande bestämmelserna synes

dock bereda alltför stora förmåner åt dem som en gång förvärvat utgivningsbevis

för periodisk skrift med viss titel. Som bestämmelserna nu är

utformade, ger de en ägare möjlighet att hindra utgivningen av nya organ,

vilkas titlar kanske har en viss likhet med det äldre organets men som måhända

vänder sig till en helt annan läsekrets eller fyller helt andra funktioner.

Bestämmelsen att utgivningsbeviset kan bevaras, om skriften utkommer

på särskilda tider med minst fyra nummer eller häften, synes inte

ge tillräckliga garantier för att verklig utgivning och spridning äger rum.

Det torde sålunda förekomma att en ägare uppfyller bestämmelsen genom

att på vissa tider i ett fåtal exemplar låta trycka ett litet blad med den titel

som anges i utgivningsbeviset. På så sätt kan utgivningsrätten bevaras

många år efter det att organet fyllt en reell funktion. Genom att en mer eller

mindre illusorisk utgivning kombineras med rätt för utgivaren att vägra

utgivning av organ med sådana titlar »att förväxling lätt kan ske» kan

enstaka ägare sålunda effektivt blockera tillkomsten av en rad organ med

tillar, som nytillkommande utgivare anser informativa och slagkraftiga.

I motionerna framhålls slutligen att de nuvarande bestämmelserna länge

tillämpats under förhållanden som präglats av en relativ stabilitet på tidnings-

och lidskriftsmarknaden. Det har då framstått som naturligt att

främst skydda ägarna av redan existerande organ. Förhållandena har emellertid

radikalt ändrats under de senaste årtiondena. Tidnings- och tidskriftsnedläggningar

blir allt vanligare, samtidigt som det ständigt tillkommer

nya periodiska skrifter, som måhända vänder sig till helt nya kategorier av

läsare och fyller speciella, ej tidigare tillgodosedda funktioner. Olägenheterna

med det ensidiga skyddet av äldre utgivare blir därmed allt påtagligare.

Tillgången på lämpliga och upplysande titlar för nya organ är inte obegränsad.

Konsekvenserna av de nuvarande bestämmelserna om titelskydd blir

irrationella och utvecklingshämmande. En förändring, som bättre tillgodoser

nytillkommande utgivares legitima intressen, torde förutsätta omarbetning

och precisering av 5—7 §§ i kap. 5 tryckfrihetsförordningen. Möjligen

kan vissa förbättringar uppnås redan genom mer preciserade och nyanserade

tillämpningsföreskrifter.

Utskottet

Utskottet har vid sin beredning av förevarande motioner tagit del av ett

antal beslut i ärenden angående ansökningar om utgivningsbevis för

periodiska skrifter samt inhämtat upplysningar om de riktlinjer som tilllämpas

vid bedömningen av sådana ansökningar. Det har därvid framgått

alt då utgivningsbevis redan finns för skrift med titel innehållande flera

ord brukar ansökan om bevis som avser endast ett av dessa ord inte bifallas,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

t. ex. inte »Fastighetstidningen» vid sidan av »Affärs- och fastighetstidningen».

Ej heller godtas sådana tillägg till redan befintliga titlar, som inte

bedömes vara tillräckligt särskiljande. Så har exempelvis en ansökan för

»Veckans fastighetsaffärer» avslagits med hänsyn till »Veckans affärer».

»Teknik och Miljö» har avslagits med hänsyn till »Miljö». Även en ansökan

avseende »Hunden» lämnades utan bifall på grund av redan befintliga sammansättningar

med detta ord. Nya sammansättningar med ordet har däremot

godtagits, t. ex. »Hundjournalen» vid sidan av »Hundsport» och »HV

Hundvärlden». Ord som »Debatt» och »Forum» anses ej kunna i och för

sig skyddas. Däremot godtas ibland inte nya sammansättningar med sådana

ord.

Den offentliga registreringen av periodiska skrifter motiveras av kontroll-

och ordningshänsyn. Som framgått av redogörelsen för lagstiftningens

utveckling har man funnit det nödvändigt att komplettera det titelskydd

som allmän lag erbjuder med en offentlig prövning och registrering av

nytillkommande skrifter. Utskottet anser att en sådan offentlig kontroll

fortfarande är erforderlig. Kontrollen bör emellertid tillämpas så att den

naturliga utvecklingen på tidnings- och tidskriftsmarknaden hindras så

litet som möjligt. Utskottet ansluter sig sålunda till motionärernas önskemål

att nytillkommande utgivares legitima intressen tillgodoses vid bedömningen

av ansökningar om nya titlar. Även de krav på hänsyn som kan uppställas

av innehavarna till existerande organ måste dock beaktas. Utskottet har,

som ovan anmärkts, vid ett tillfälle funnit anledning uttala att titeln på en

skrift som erhållit utgivningsbevis enligt utskottets mening företedde alltför

stor likhet med namnet på en redan utkommande tidning. Vid bedömningen

bör beaktas inte endast den yttre likhet som kan finnas mellan titlarna utan

även de begrepp som de aktuella orden representerar. Vid en sådan bedömning

står det enligt utskottets mening klart att exempelvis orden »socialistisk»

och »nationalsocialistisk» är så särskilda från varandra att risk för

förväxling mellan dem inte föreligger.

De bedömningar som måste göras i ärenden av här förevarande slag blir

naturligtvis ofta ganska skönsmässiga. Utskottet vill betona vikten av att de

olika synpunkter som kan läggas på bedömningen tillbörligen beaktas.

Det torde emellertid inte vara möjligt att i lagtext eller tillämpningsföreskrifter

ange preciserade riktlinjer till ledning för prövningen av det stora

antal disparata ärenden varom här är fråga. Utskottet finner sålunda inte

skäl föreligga för en omarbetning av bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen

och hemställer därför

att riksdagen förklarar motionerna 1:3 och 11:5 från

1967 års riksdag besvarade med vad utskottet anfört.

Stockholm den 31 januari 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

7

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),

Sveningsson (h), fru Segerstedt Wiberg (fp), herrar Dahl (s), Sörlin (s),

Sörenson* (fp), fröken Stenberg (h), herrar Harald Pettersson* (ep) och

Ivar Andersson* (s); samt

från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund (s),

Hamrin i Jönköping (fp), Henningsson (s), Wahlund (ep), Magnusson i

Tumhult (h), fru Thunvall (s), herrar Johansson i Trollhättan (s), Nelander

(fp) och Larsson i Luttra (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.