Utlåtande i anledning av motioner om vidgad rösträtt för utlandssvenskar. Ärendet I detta utlåtande behandlas följande motioner, i vilka hemställts om vidgad rösträtt för utlandssvenskar: 1) Motionen II: 81 av herrar Wahlund och Eliasson i Sundborn
1968-02-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1968:8, Utlåtande i anledning av motioner om vidgad rösträtt för utlandssvenskar. Ärendet I detta utlåtande behandlas följande motioner, i vilka hemställts om vidgad rösträtt för utlandssvenskar: 1) Motionen II: 81 av herrar Wahlund och Eliasson i Sundborn
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
1
Nr 8
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
om vidgad rösträtt för utlandssvenskar.
Ärendet
I detta utlåtande behandlas följande motioner, i vilka hemställts om vidgad
rösträtt för utlandssvenskar:
1) Motionen II: 81 av herrar Wahlund och Eliasson i Sundborn (båda ep).
2) De likalydande motionerna I: 97 och II: 136. Texten är tryckt i första
kammaren. Motionärer är i första kammaren herr Tistad samt herrar Skärman,
Karl-Erilc Eriksson och Nyman (alla fn) samt i andra kammaren fru
Fraenkel samt herrar Jonsson och Enskog (alla fp).
3) De likalydande motionerna 1:303 av herrar Dahlén och Lundström
(båda fp) och 11:383 av herrar Wedén och Ohlin (båda fp). Texten är
tryckt i andra kammaren.
4) Motionen II: 560 av herr Björkman och fru Sundberg (båda h).
Hemställan i envar av dessa motioner återges nedan efter en redogörelse
för gällande lagregler, vilken synts erforderlig som bakgrund.
Gällande lagregler
Genom ändring i lagen om val till riksdagen, som beslöts i december 1967
och trädde i kraft vid årsskiftet, infördes regler om rösträtt för utlandssvenskar.
Tidigare var mantalsskrivning i riket undantagslöst en förutsättning
för rösträtt, genom att röstlängden, som enligt 16 § riksdagsordningen
är grundläggande för rösträtten, bygger på mantalslängderna. Endast vissa
speciella kategorier svenska medborgare i utlandet förblir mantalsskrivna
i riket. Reformen innebar att vid sidan av den vanliga röstlängden skall
upprättas särskilda röstlängder för utlandssvenskar. Svensk medborgare,
som flyttat utomlands och upphört att vara mantalsskriven i Sverige, skall
efter ansökan upptas i särskild röstlängd och därmed få möjlighet att delta
i val till andra kammaren och folkomröstningar, om han uppfyller de villkor
som riksdagsordningen föreskriver för rösträtt och har varit kyrkobokförd
i Sverige någon gång under de fem kalenderåren närmast före det år då
röstlängden upprättas. Sitt svenska medborgarskap skall sökanden styrka
genom intyg om innehav av giltigt svenskt pass. Dessa grundläggande bestämmelser
återfinns i 53 a, b och c §§ vallagen. Lagreglerna i övrigt
kan med hänsyn till motionärernas förslag förbigås med anteckning endast,
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 8
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
att varje utlandssvensk skall tas upp i den särskilda röstlängden för den
valkrets där han senast var kyrkobokförd.
Om 16 § riksdagsordningen bör nämnas att den bl. a. stadgar att »valrätt
tillkommer en var man och kvinna, som är svensk undersåte och
senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugu års ålder» samt att
»till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd».
Motionerna
Motionärernas förslag kan sammanfattas sålunda. Såväl 11:81 som
1:303/11:383 åsyftar att begränsningen till dem som varit kyrkobokförda
här något av de sista fem kalenderåren före röstlängdsåret skall upphävas
och rösträtt ges alla som någon gång varit kyrkobokförda här. Även motionen
II: 560 förordar i princip samma lösning, men det tilläggs att man kan
överväga att ytterligare kräva att kyrkobokföringen skall ha skett efter
viss ålder, t. ex. 12 år. Alla dessa motioner åsyftar lagändring som kan tilllämpas
vid årets andrakammarval. Motionerna I: 97/11: 136 avvisar varje
begränsning av den röstberättigade kretsen; även den som aldrig varit
kyrkobokförd här skall alltså få rösträtt. Det föreslås att alla utlandssvenskar
skall rösta i Stockholm och att lagändring skall ske före det riksdagsval
som avses äga rum 1970.
Beträffande motiveringen hänvisas till 11:81, 1:97, 11:383 och 11:560.
Yrkandenas avfattning är följande.
I II: 81 hemställs: att riksdagen måtte besluta, att utomlands bosatta
svenska medborgare, som är myndiga och innehar giltigt svenskt pass, må
äga möjlighet att delta i andrakammarval och folkomröstningar i Sverige,
därest de någon gång har varit kyrkobokförda, med giltighet redan vid 1968
års andrakammarval; samt att konstitutionsutskottet måtte utarbeta förslag
till härför erforderlig ändring av lagen om val till riksdagen.
I 1:97 och II: 136 hemställs: att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte anhålla om förslag till sådan ändring i lagen om val till riksdagen
att varje svensk medborgare, som enligt § 16 första och andra styckena riksdagsordningen
är tillförsäkrad valrätt, beredes möjlighet att upptagas i
röstlängd, även om han icke är mantalsskriven här i riket.
I I: 303 och II: 383 hemställs: att riksdagen måtte besluta att 53 b §
mom. 2 första satsen i lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen
får följande lydelse: »ej är mantalsskriven i riket men någon gång varit här
kyrkobokförd».
III: 560 hemställs: att riksdagen måtte besluta om vidgad rösträtt för utlandssvenskar
i enlighet med det anförda; och att konstitutionsutskottet
måtte utarbeta erforderlig lagtext.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
3
Uttalanden i 1967 års riksdagsärende
Beträffande förhistorien till 1967 års reform hänvisas till propositionen
(nr 145) och utskottets utlåtande (nr 55). Här skall endast antecknas att
två betänkanden avgetts i ärendet: »Utlandssvenskars deltagande i allmänna
val» (SOU 1962: 19) av 1955 års valutredning samt »Utlandssvenskars
registrering» (SOU 1965: 75) av 1963 års utredning angående utlandssvenskars
folkbokföring.
I propositionen (s. 49) anförde departementschefen till en början följande
av betydelse i nu förevarande ärende:
Svårigheterna att tillgodose önskemålet om rösträtt för utlandssvenskar
sammanhänger med att utlandssvenskarna utgör en mycket heterogen
grupp. I gruppen ingår personer som emigrerat i egentlig mening, dvs. definitivt
lämnat Sverige i avsikt att skapa sig en ny framtid i ett annat land.
Men det finns också utlandssvenskar som bor i ett främmande land under ett
begränsat antal år t. ex. för studier eller som representanter för svenska
företag eller som tjänstemän i internationella organisationer. Tänker man
på emigranterna ter det sig knappast rimligt att de skall ha rösträtt vid
svenska val, eftersom de inte alls eller endast i mycket ringa utsträckning
påverkas av de beslut som riksdagen och svenska kommunala församlingar
fattar. Tänker man däremot på den senare kategorin finner man att starka
skäl talar för att bortovaro hemifrån under några få år inte skall behöva
medföra ens temporär förlust av rösträtt. Antalet svenskar som vistas
utomlands en kortare period för att sedan återvända hem har ökat under
de senaste decennierna och kommer sannolikt också i framtiden att öka
i takt med den ekonomiska integrationen i Europa och vidareutvecklingen
av våra internationella förbindelser med världen i övrigt.
---Men jag vill genast göra klart att problemen på detta område är
sådana att man aldrig kan komma fram till en helt idealisk lösning. Redan
av vad j ag tidigare har sagt framgår att det inte kan komma ifråga att ge
rösträtt åt alla svenska medborgare som bor utomlands oavsett om de kan
antas återvända till Sverige och oavsett hur länge de varit borta hemifrån.
Men det är å andra sidan inte möjligt att utforma regler som på ett oomtvistligt
sätt skiljer ut just de utlandssvenskar som bör vara bevarade vid sin
rösträtt under vistelsen utomlands. Om man vill ha en positiv lösning, måste
man acceptera regler som innebär en schematisk avgränsning av den röstberättigade
personkretsen.
De närmare skälen för den föreslagna femårsgränsen utvecklade departementschefen
sålunda (s. 51—52):
Båda utredningarna har föreslagit regler som innebär att endast utlandssvenskar
som tidigare varit folkbokförda i Sverige skall få rätt att delta
i andrakammarvalen. 1955 års valutredning har i sitt förslag dessutom
uppställt krav på en tidsgräns som innebär att folkbokföringen i Sverige
skall hänföra sig till något av de senaste fem åren före det år då röstlängden
upprättas. Detta är enligt min mening en naturlig och riktig tanke. Dels
är typiskt sett ovissheten större om utlandssvensken någonsin kommer att
återvända till Sverige ju längre han har varit borta. Dels måste man anta
att förtrogenheten med svensk samhällsutveckling och med de problem som
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
är aktuella i den svenska dagspolitiken generellt sett blir mindre ju längre
tid som har förflutit från det utlandssvensken lämnade Sverige. Mot en
tidsgräns kan inte med fog invändas att den är ett alltför grovt kriterium.
Som jag tidigare framhållit ligger det i sakens natur att den röstberättigade
personkretsen måste bestämmas på ett schematiskt sätt. Om man stannar
vid fem år som valutredningen har föreslagit torde rösträttsreformen inbegripa
alla de kategorier av utlandssvenskar som det är särskilt angeläget att
få med. Som jag ser det är det väsentligaste skälet för den tilltänkta reformen
att man bör anpassa vallagstiftningen till en modern tids förhållanden.
Med det livliga ekonomiska och kulturella utbyte över gränserna som numera
förekommer är det framför allt angeläget att se till att rösträtten inte
går förlorad för de många svenskar som tillbringar några år i ett främmande
land t. ex. för studier eller såsom led i yrkesverksamhet eller för att göra en
insats i internationell biståndsverksamhet.
För den av valntredningen förordade tidsgränsen kan emellertid anföras
även andra skäl. Förändringar av betydelse för rösträtten som inträffar
efter det utlandssvensken lämnat Sverige är svåra att få besked om för de
svenska röstlängdsmyndigheterna. Osäkerheten om den som vill bli upptagen
i röstlängd verkligen uppfyller de allmänna rösträttsvillkoren i 16 §
riksdagsordningen skulle kunna bli besvärande om man inte hade en tidsgräns.
Detta gäller inte minst det grundläggande rösträttsvillkoret att vederbörande
skall vara svensk medborgare för att få komma med i röstlängden.
Den bevisning om medborgarskapet som man kan fordra i röstlängdssammanhang
måste under alla förhållanden bli summarisk och den kan inte ge
hundraprocentig säkerhet. I sammanhanget kan erinras om att en svensk,
som bosätter sig i annat nordiskt land, brukar kunna förvärva medborgarskap
i hemvistlandet efter fem år. Han förlorar då samtidigt sitt svenska
medborgarskap.
Valutredningens förslag om ett femårsvillkor är alltså enligt min uppfattning
välmotiverat från både principiella och praktiska synpunkter. Jag
förordar att man tar fasta på förslaget vid lösningen av utlandssvenskarnas
rösträttsfråga.
Utskottet (10 led. s) tillstyrkte propositionen och anförde följande av betydelse
i detta sammanhang:
Utskottet finner liksom departementschefen uppenbart att en avgränsning
måste ske. Avgörande för denna borde vara i vad mån vederbörande
avser att återvända till Sverige och i vad mån han påverkas av de beslut som
den svenska riksdagen fattar. Att ta fasta på antaganden om utlandssvenskarnas
allmänna intresse för och känsla av samhörighet med hemlandet eller
på det av alla erkända värdet av att upprätthålla banden med svenska
medborgare utomlands är däremot knappast riktigt i förevarande sammanhang.
Dessa i och för sig viktiga och beaktansvärda synpunkter bör inte
vara avgörande för om möjlighet att genom rösträttsutövning påverka de
politiska besluten i hemlandet skall medges eller inte. Emellertid är det
uppenbarligen inte möjligt att nå en avgränsning som direkt bygger på de
allmänna kriterier som bär angetts. Som departementschefen framhållit
måste man acceptera regler som innebär en schematisk avgränsning av den
röstberättigade personkretsen. Propositionens förslag bygger på en femårsgräns.
Utskottet har funnit att denna lösning tillgodoser de synpunkter,
som utskottet anlagt, på ett så tillfredsställande sätt som synes möjligt.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
5
I en reservation (9 led. h+fp-f ep) föreslogs en ändring, motsvarande
vad som nu yrkas i motionerna 11:81 samt I: 303/11: 383. Som motivering
anfördes:
Enligt utskottets mening bör utgångspunkten vid bedömningen av denna
fråga vara, att riksdagsordningen i 16 § anger att »valrätt tillkommer en
var man och kvinna som är svensk undersåte» och uppfyller vissa krav
i övrigt. Det föreskrivs att valrätten skall grundas på »förhållandena vid
röstlängdens tillkomst» och att närmare bestämmelser skall ges i vallagen.
För att utesluta någon från hans grundlagsenliga rösträtt, trots att han då
röstlängd upprättas är svensk medborgare och uppfyller övriga villkor,
måste starka skäl anföras. Ett sådant skäl är att röstlängden måste grundas
på folkbokföringen. Detta leder till att man måste, på sätt motionärerna
förutsatt, uppställa krav på att rösträtt endast får utövas av den som någon
gång varit kyrkobokförd i riket. Några bärande skäl för ytterligare avsteg
från riksdagsordningens huvudregel har utskottet emellertid inte kunnat
finna. Då några tekniska hinder inte heller, såvitt framkommit, möter mot
en sådan lösning, förordar utskottet att någon sådan tidsgräns som propositionen
innehåller inte föreskrivs. Propositionen bygger på det felaktiga
betraktelsesättet, att rösträtten och inte undantagen därifrån skall motiveras.
Att uppställa krav på kunskaper om hemlandet, önskan att återvända
eller liknande överensstämmer inte med grundlagens ord och anda. Härtill
kommer att själva förfarandet utformats på sådant sätt, att det i varje
enskilt fall kommer att bli beroende av utlandssvenskens eget initiativ om
han blir upptagen i röstlängden. Härav följer att endast personer med verklig
anknytning till hemlandet kommer att rösta. En sådan tidsgräns, som
propositionen föreslår, medför också den otillfredsställande konsekvensen,
att en utlandssvensk, som en gång efter anmälan beretts rösträtt och utövat
denna vid val, något år senare kan berövas sin rätt. En person som fått
rösträtt 1968 kan sålunda vägras att rösta 1970.
Utskottet
Under hänvisning till sitt av riksdagen under höstsessionen 1967 godkända
utlåtande i samband med införandet av gällande lagregler om rösträtt för
utlandssvenskar hemställer utskottet,
att riksdagen avslår motionerna 11:81, 1:97 och II: 136,
1:303 och 11:383 samt 11:560.
Stockholm den 6 februari 1968
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),
Carl Albert Anderson (s), Sveningsson (h), fru Segerstedt Wiberg (fp), herrar
Dahl (s), Sörlin (s), Hernelius* (h) och Sörenson* (fp); samt
från andra kammaren: herrar Nilsson i Östersund (s), Hamrin i Jönköping
(fp), Henningsson (s), Wahlund (ep), Magnusson i Tumhult (h),
fru Thunvall (s), herrar Johansson i Trollhättan (s), Nelander (fp), Andersson
i Billingsfors (s) och Lindberg (ep).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herr Sveningsson (h), fru Segerstedt Wiberg (fp) samt herrar Hernelius
(h), Sörenson (fp), Hamrin i Jönköping (fp), Wahlund (ep), Magnusson
i Tumhult (h), Nelander (fp) och Lindberg (ep):
Av de skäl som utvecklats i den reservation, som avgavs till utskottets utlåtande
under höstsessionen 1967 i samband med införandet av gällande lagregler
om rösträtt för utlandssvenskar anser vi att utskottet bort hemställa,
att riksdagen med bifall till motionerna II: 81 samt I: 303
och II: 383 ävensom i anledning av motionerna I: 97 och
II: 136 samt II: 560 för sin del besluter att 53 b § första
stycket 2) lagen om val till riksdagen skall erhålla följande
som utskottets förslag betecknade lydelse:
(Nuvarande lydelse)
2) ej är mantalsskriven i riket men
varit kyrkobokförd här någon gång
under de fem kalenderår som närmast
föregått det år då röstlängden
upprättas.
(Utskottets förslag)
2) ej är mantalsskriven i riket
men någon gång varit här kyrkobokförd.
ESSELTE AB. STHLM 68
814104
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.