Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om vidgad rösträtt för utlandssvenskar. Ärendet I detta utlåtande behandlas följande motioner, i vilka hemställts om vidgad rösträtt för utlandssvenskar: 1) Motionen II: 81 av herrar Wahlund och Eliasson i Sundborn

1968-02-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1968:8, Utlåtande i anledning av motioner om vidgad rösträtt för utlandssvenskar. Ärendet I detta utlåtande behandlas följande motioner, i vilka hemställts om vidgad rösträtt för utlandssvenskar: 1) Motionen II: 81 av herrar Wahlund och Eliasson i Sundborn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8 år 1968

1

Nr 8

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

om vidgad rösträtt för utlandssvenskar.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas följande motioner, i vilka hemställts om vidgad

rösträtt för utlandssvenskar:

1) Motionen II: 81 av herrar Wahlund och Eliasson i Sundborn (båda ep).

2) De likalydande motionerna I: 97 och II: 136. Texten är tryckt i första

kammaren. Motionärer är i första kammaren herr Tistad samt herrar Skärman,

Karl-Erilc Eriksson och Nyman (alla fn) samt i andra kammaren fru

Fraenkel samt herrar Jonsson och Enskog (alla fp).

3) De likalydande motionerna 1:303 av herrar Dahlén och Lundström

(båda fp) och 11:383 av herrar Wedén och Ohlin (båda fp). Texten är

tryckt i andra kammaren.

4) Motionen II: 560 av herr Björkman och fru Sundberg (båda h).

Hemställan i envar av dessa motioner återges nedan efter en redogörelse

för gällande lagregler, vilken synts erforderlig som bakgrund.

Gällande lagregler

Genom ändring i lagen om val till riksdagen, som beslöts i december 1967

och trädde i kraft vid årsskiftet, infördes regler om rösträtt för utlandssvenskar.

Tidigare var mantalsskrivning i riket undantagslöst en förutsättning

för rösträtt, genom att röstlängden, som enligt 16 § riksdagsordningen

är grundläggande för rösträtten, bygger på mantalslängderna. Endast vissa

speciella kategorier svenska medborgare i utlandet förblir mantalsskrivna

i riket. Reformen innebar att vid sidan av den vanliga röstlängden skall

upprättas särskilda röstlängder för utlandssvenskar. Svensk medborgare,

som flyttat utomlands och upphört att vara mantalsskriven i Sverige, skall

efter ansökan upptas i särskild röstlängd och därmed få möjlighet att delta

i val till andra kammaren och folkomröstningar, om han uppfyller de villkor

som riksdagsordningen föreskriver för rösträtt och har varit kyrkobokförd

i Sverige någon gång under de fem kalenderåren närmast före det år då

röstlängden upprättas. Sitt svenska medborgarskap skall sökanden styrka

genom intyg om innehav av giltigt svenskt pass. Dessa grundläggande bestämmelser

återfinns i 53 a, b och c §§ vallagen. Lagreglerna i övrigt

kan med hänsyn till motionärernas förslag förbigås med anteckning endast,

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8 år 1968

att varje utlandssvensk skall tas upp i den särskilda röstlängden för den

valkrets där han senast var kyrkobokförd.

Om 16 § riksdagsordningen bör nämnas att den bl. a. stadgar att »valrätt

tillkommer en var man och kvinna, som är svensk undersåte och

senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugu års ålder» samt att

»till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd».

Motionerna

Motionärernas förslag kan sammanfattas sålunda. Såväl 11:81 som

1:303/11:383 åsyftar att begränsningen till dem som varit kyrkobokförda

här något av de sista fem kalenderåren före röstlängdsåret skall upphävas

och rösträtt ges alla som någon gång varit kyrkobokförda här. Även motionen

II: 560 förordar i princip samma lösning, men det tilläggs att man kan

överväga att ytterligare kräva att kyrkobokföringen skall ha skett efter

viss ålder, t. ex. 12 år. Alla dessa motioner åsyftar lagändring som kan tilllämpas

vid årets andrakammarval. Motionerna I: 97/11: 136 avvisar varje

begränsning av den röstberättigade kretsen; även den som aldrig varit

kyrkobokförd här skall alltså få rösträtt. Det föreslås att alla utlandssvenskar

skall rösta i Stockholm och att lagändring skall ske före det riksdagsval

som avses äga rum 1970.

Beträffande motiveringen hänvisas till 11:81, 1:97, 11:383 och 11:560.

Yrkandenas avfattning är följande.

I II: 81 hemställs: att riksdagen måtte besluta, att utomlands bosatta

svenska medborgare, som är myndiga och innehar giltigt svenskt pass, må

äga möjlighet att delta i andrakammarval och folkomröstningar i Sverige,

därest de någon gång har varit kyrkobokförda, med giltighet redan vid 1968

års andrakammarval; samt att konstitutionsutskottet måtte utarbeta förslag

till härför erforderlig ändring av lagen om val till riksdagen.

I 1:97 och II: 136 hemställs: att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla om förslag till sådan ändring i lagen om val till riksdagen

att varje svensk medborgare, som enligt § 16 första och andra styckena riksdagsordningen

är tillförsäkrad valrätt, beredes möjlighet att upptagas i

röstlängd, även om han icke är mantalsskriven här i riket.

I I: 303 och II: 383 hemställs: att riksdagen måtte besluta att 53 b §

mom. 2 första satsen i lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen

får följande lydelse: »ej är mantalsskriven i riket men någon gång varit här

kyrkobokförd».

III: 560 hemställs: att riksdagen måtte besluta om vidgad rösträtt för utlandssvenskar

i enlighet med det anförda; och att konstitutionsutskottet

måtte utarbeta erforderlig lagtext.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8 år 1968

3

Uttalanden i 1967 års riksdagsärende

Beträffande förhistorien till 1967 års reform hänvisas till propositionen

(nr 145) och utskottets utlåtande (nr 55). Här skall endast antecknas att

två betänkanden avgetts i ärendet: »Utlandssvenskars deltagande i allmänna

val» (SOU 1962: 19) av 1955 års valutredning samt »Utlandssvenskars

registrering» (SOU 1965: 75) av 1963 års utredning angående utlandssvenskars

folkbokföring.

I propositionen (s. 49) anförde departementschefen till en början följande

av betydelse i nu förevarande ärende:

Svårigheterna att tillgodose önskemålet om rösträtt för utlandssvenskar

sammanhänger med att utlandssvenskarna utgör en mycket heterogen

grupp. I gruppen ingår personer som emigrerat i egentlig mening, dvs. definitivt

lämnat Sverige i avsikt att skapa sig en ny framtid i ett annat land.

Men det finns också utlandssvenskar som bor i ett främmande land under ett

begränsat antal år t. ex. för studier eller som representanter för svenska

företag eller som tjänstemän i internationella organisationer. Tänker man

på emigranterna ter det sig knappast rimligt att de skall ha rösträtt vid

svenska val, eftersom de inte alls eller endast i mycket ringa utsträckning

påverkas av de beslut som riksdagen och svenska kommunala församlingar

fattar. Tänker man däremot på den senare kategorin finner man att starka

skäl talar för att bortovaro hemifrån under några få år inte skall behöva

medföra ens temporär förlust av rösträtt. Antalet svenskar som vistas

utomlands en kortare period för att sedan återvända hem har ökat under

de senaste decennierna och kommer sannolikt också i framtiden att öka

i takt med den ekonomiska integrationen i Europa och vidareutvecklingen

av våra internationella förbindelser med världen i övrigt.

---Men jag vill genast göra klart att problemen på detta område är

sådana att man aldrig kan komma fram till en helt idealisk lösning. Redan

av vad j ag tidigare har sagt framgår att det inte kan komma ifråga att ge

rösträtt åt alla svenska medborgare som bor utomlands oavsett om de kan

antas återvända till Sverige och oavsett hur länge de varit borta hemifrån.

Men det är å andra sidan inte möjligt att utforma regler som på ett oomtvistligt

sätt skiljer ut just de utlandssvenskar som bör vara bevarade vid sin

rösträtt under vistelsen utomlands. Om man vill ha en positiv lösning, måste

man acceptera regler som innebär en schematisk avgränsning av den röstberättigade

personkretsen.

De närmare skälen för den föreslagna femårsgränsen utvecklade departementschefen

sålunda (s. 51—52):

Båda utredningarna har föreslagit regler som innebär att endast utlandssvenskar

som tidigare varit folkbokförda i Sverige skall få rätt att delta

i andrakammarvalen. 1955 års valutredning har i sitt förslag dessutom

uppställt krav på en tidsgräns som innebär att folkbokföringen i Sverige

skall hänföra sig till något av de senaste fem åren före det år då röstlängden

upprättas. Detta är enligt min mening en naturlig och riktig tanke. Dels

är typiskt sett ovissheten större om utlandssvensken någonsin kommer att

återvända till Sverige ju längre han har varit borta. Dels måste man anta

att förtrogenheten med svensk samhällsutveckling och med de problem som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8 år 1968

är aktuella i den svenska dagspolitiken generellt sett blir mindre ju längre

tid som har förflutit från det utlandssvensken lämnade Sverige. Mot en

tidsgräns kan inte med fog invändas att den är ett alltför grovt kriterium.

Som jag tidigare framhållit ligger det i sakens natur att den röstberättigade

personkretsen måste bestämmas på ett schematiskt sätt. Om man stannar

vid fem år som valutredningen har föreslagit torde rösträttsreformen inbegripa

alla de kategorier av utlandssvenskar som det är särskilt angeläget att

få med. Som jag ser det är det väsentligaste skälet för den tilltänkta reformen

att man bör anpassa vallagstiftningen till en modern tids förhållanden.

Med det livliga ekonomiska och kulturella utbyte över gränserna som numera

förekommer är det framför allt angeläget att se till att rösträtten inte

går förlorad för de många svenskar som tillbringar några år i ett främmande

land t. ex. för studier eller såsom led i yrkesverksamhet eller för att göra en

insats i internationell biståndsverksamhet.

För den av valntredningen förordade tidsgränsen kan emellertid anföras

även andra skäl. Förändringar av betydelse för rösträtten som inträffar

efter det utlandssvensken lämnat Sverige är svåra att få besked om för de

svenska röstlängdsmyndigheterna. Osäkerheten om den som vill bli upptagen

i röstlängd verkligen uppfyller de allmänna rösträttsvillkoren i 16 §

riksdagsordningen skulle kunna bli besvärande om man inte hade en tidsgräns.

Detta gäller inte minst det grundläggande rösträttsvillkoret att vederbörande

skall vara svensk medborgare för att få komma med i röstlängden.

Den bevisning om medborgarskapet som man kan fordra i röstlängdssammanhang

måste under alla förhållanden bli summarisk och den kan inte ge

hundraprocentig säkerhet. I sammanhanget kan erinras om att en svensk,

som bosätter sig i annat nordiskt land, brukar kunna förvärva medborgarskap

i hemvistlandet efter fem år. Han förlorar då samtidigt sitt svenska

medborgarskap.

Valutredningens förslag om ett femårsvillkor är alltså enligt min uppfattning

välmotiverat från både principiella och praktiska synpunkter. Jag

förordar att man tar fasta på förslaget vid lösningen av utlandssvenskarnas

rösträttsfråga.

Utskottet (10 led. s) tillstyrkte propositionen och anförde följande av betydelse

i detta sammanhang:

Utskottet finner liksom departementschefen uppenbart att en avgränsning

måste ske. Avgörande för denna borde vara i vad mån vederbörande

avser att återvända till Sverige och i vad mån han påverkas av de beslut som

den svenska riksdagen fattar. Att ta fasta på antaganden om utlandssvenskarnas

allmänna intresse för och känsla av samhörighet med hemlandet eller

på det av alla erkända värdet av att upprätthålla banden med svenska

medborgare utomlands är däremot knappast riktigt i förevarande sammanhang.

Dessa i och för sig viktiga och beaktansvärda synpunkter bör inte

vara avgörande för om möjlighet att genom rösträttsutövning påverka de

politiska besluten i hemlandet skall medges eller inte. Emellertid är det

uppenbarligen inte möjligt att nå en avgränsning som direkt bygger på de

allmänna kriterier som bär angetts. Som departementschefen framhållit

måste man acceptera regler som innebär en schematisk avgränsning av den

röstberättigade personkretsen. Propositionens förslag bygger på en femårsgräns.

Utskottet har funnit att denna lösning tillgodoser de synpunkter,

som utskottet anlagt, på ett så tillfredsställande sätt som synes möjligt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8 år 1968

5

I en reservation (9 led. h+fp-f ep) föreslogs en ändring, motsvarande

vad som nu yrkas i motionerna 11:81 samt I: 303/11: 383. Som motivering

anfördes:

Enligt utskottets mening bör utgångspunkten vid bedömningen av denna

fråga vara, att riksdagsordningen i 16 § anger att »valrätt tillkommer en

var man och kvinna som är svensk undersåte» och uppfyller vissa krav

i övrigt. Det föreskrivs att valrätten skall grundas på »förhållandena vid

röstlängdens tillkomst» och att närmare bestämmelser skall ges i vallagen.

För att utesluta någon från hans grundlagsenliga rösträtt, trots att han då

röstlängd upprättas är svensk medborgare och uppfyller övriga villkor,

måste starka skäl anföras. Ett sådant skäl är att röstlängden måste grundas

på folkbokföringen. Detta leder till att man måste, på sätt motionärerna

förutsatt, uppställa krav på att rösträtt endast får utövas av den som någon

gång varit kyrkobokförd i riket. Några bärande skäl för ytterligare avsteg

från riksdagsordningens huvudregel har utskottet emellertid inte kunnat

finna. Då några tekniska hinder inte heller, såvitt framkommit, möter mot

en sådan lösning, förordar utskottet att någon sådan tidsgräns som propositionen

innehåller inte föreskrivs. Propositionen bygger på det felaktiga

betraktelsesättet, att rösträtten och inte undantagen därifrån skall motiveras.

Att uppställa krav på kunskaper om hemlandet, önskan att återvända

eller liknande överensstämmer inte med grundlagens ord och anda. Härtill

kommer att själva förfarandet utformats på sådant sätt, att det i varje

enskilt fall kommer att bli beroende av utlandssvenskens eget initiativ om

han blir upptagen i röstlängden. Härav följer att endast personer med verklig

anknytning till hemlandet kommer att rösta. En sådan tidsgräns, som

propositionen föreslår, medför också den otillfredsställande konsekvensen,

att en utlandssvensk, som en gång efter anmälan beretts rösträtt och utövat

denna vid val, något år senare kan berövas sin rätt. En person som fått

rösträtt 1968 kan sålunda vägras att rösta 1970.

Utskottet

Under hänvisning till sitt av riksdagen under höstsessionen 1967 godkända

utlåtande i samband med införandet av gällande lagregler om rösträtt för

utlandssvenskar hemställer utskottet,

att riksdagen avslår motionerna 11:81, 1:97 och II: 136,

1:303 och 11:383 samt 11:560.

Stockholm den 6 februari 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8 år 1968

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),

Carl Albert Anderson (s), Sveningsson (h), fru Segerstedt Wiberg (fp), herrar

Dahl (s), Sörlin (s), Hernelius* (h) och Sörenson* (fp); samt

från andra kammaren: herrar Nilsson i Östersund (s), Hamrin i Jönköping

(fp), Henningsson (s), Wahlund (ep), Magnusson i Tumhult (h),

fru Thunvall (s), herrar Johansson i Trollhättan (s), Nelander (fp), Andersson

i Billingsfors (s) och Lindberg (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Sveningsson (h), fru Segerstedt Wiberg (fp) samt herrar Hernelius

(h), Sörenson (fp), Hamrin i Jönköping (fp), Wahlund (ep), Magnusson

i Tumhult (h), Nelander (fp) och Lindberg (ep):

Av de skäl som utvecklats i den reservation, som avgavs till utskottets utlåtande

under höstsessionen 1967 i samband med införandet av gällande lagregler

om rösträtt för utlandssvenskar anser vi att utskottet bort hemställa,

att riksdagen med bifall till motionerna II: 81 samt I: 303

och II: 383 ävensom i anledning av motionerna I: 97 och

II: 136 samt II: 560 för sin del besluter att 53 b § första

stycket 2) lagen om val till riksdagen skall erhålla följande

som utskottets förslag betecknade lydelse:

(Nuvarande lydelse)

2) ej är mantalsskriven i riket men

varit kyrkobokförd här någon gång

under de fem kalenderår som närmast

föregått det år då röstlängden

upprättas.

(Utskottets förslag)

2) ej är mantalsskriven i riket

men någon gång varit här kyrkobokförd.

ESSELTE AB. STHLM 68

814104

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.