Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om lagändring som hindrar att dubbelt medborgarskap ger rösträtt i två länder. Ärendet I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 95 och II: 140. Texten är tryckt i första kammaren. Motionärer är i första kammaren herr Björk samt herr Tage Johansson, fröken Mattson och herrar Hansson och Arne Pettersson

1968-02-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1968:9, Utlåtande i anledning av motioner om lagändring som hindrar att dubbelt medborgarskap ger rösträtt i två länder. Ärendet I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 95 och II: 140. Texten är tryckt i första kammaren. Motionärer är i första kammaren herr Björk samt herr Tage Johansson, fröken Mattson och herrar Hansson och Arne Pettersson

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

1

Nr 9

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

om lagändring som hindrar att dubbelt medborgarskap

ger rösträtt i två länder.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 95 och II: 140.

Texten är tryckt i första kammaren.

Motionärer är i första kammaren herr Björk samt herr Tage Johansson,

fröken Mattson och herrar Hansson och Arne Pettersson (alla s) samt i

andra kammaren herr Martinsson och fröken Bergegren (båda s).

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

om förslag till ändringar i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om

val till riksdagen, syftande till att förhindra att svensk medborgare, som

samtidigt innehar medborgarskap i annat land, beredes möjlighet att deltaga

i riksdags- eller parlamentsval i båda de länder, där han är medborgare».

Gällande lagregler

För rösträtt vid val till andra kammaren krävs i 16 § riksdagsordningen

svenskt medborgarskap. Att en svensk undersåte har medborgarskap även

i annat land påverkar inte hans rösträtt. Om även hans andra medborgarskap

ger honom rösträtt, kan han alltså rösta i två länder.

Dubbel rösträtt som en följd av dubbelt medborgarskap förutsätter att

ettdera av de båda länderna i fråga medger att även medborgare som inte

är bosatta i landet får utöva rösträtt. Endast få länder har sådana bestämmelser

i vallagstiftningen, bland dem Frankrike, Italien och, efter lagändring

i december 1967, Sverige. Genom att rösträtt i viss utsträckning getts

utlandssvenskar har sålunda problemet dubbelt medborgarskap — dubbel

rösträtt fått större praktisk beydelse än tidigare. Det existerade emellertid

även förut.

Dubbelt medborgarskap kan enligt 1950 års lag om svenskt medborgarskap

inträffa på flera sätt, oaktat lagstiftaren strävat efter att undvika sådana

situationer. Det kan ske vid automatiskt förvärv av svenskt medborgarskap

vid barns födelse enligt 1 § eller genom legitimation av utomäktenskapligt

barn enligt 2 §, nämligen om barnet till följd av bosättning eller

någondera förälderns nationalitet får eller fått utländskt medborgarskap.

Enligt 3 § förvärvas svenskt medborgarskap under vissa förutsättningar geBihang

till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 2 avd. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

nom anmälan, s. k. increscens, och oberoende av om vederbörande har och

behåller utländskt medborgarskap. Vid naturalisation enligt 6 § kan som

villkor uppställas att vederbörande styrker att han blir befriad från utländskt

medborgarskap. Sådant villkor behöver emellertid inte meddelas; i

vissa fall vägrar stater att befria sina undersåtar från sitt medborgarskap,

och det skulle kunna vara oskäligt att på denna grund vägra svenskt medborgarskap.

Vid förvärv av utländskt medborgarskap är huvudregeln, att

det svenska förloras om det utländska förvärvet skett till följd av vederbörandes

frivilliga medverkan. Bestämmelser återfinns i 7 §. Om det utländska

förvärvet skett automatiskt eller utan vederbörandes vilja och samtyckte,

t. ex. som en följd av bosättning eller giftermål, behålls det svenska

medborgarskapet och dubbelt medborgarskap uppkommer. Enligt 9 § kan

Kungl. Maj :t under vissa förutsättningar på ansökan befria en person från

svenskt medborgarskap.

Frågans tidigare behandling

Frågan om rösträtt vid dubbelt medborgarskap har diskuterats i samband

med övervägandena om rösträtt för utlandssvenskar. Någon redogörelse för

de gällande reglerna i detta ämne eller för förarbetena till dessa skall inte

lämnas här. Härom hänvisas i stället till utskottets samtidigt avgivna utlåtande

nr 8. Det är i detta sammanhang tillräckligt att anteckna, att bestämmelserna

i ämnet antogs under riksdagens höstsession förra året (prop.

145, KU 55) och att frågan dessförinnan behandlats av två utredningar som

avgett var sitt betänkande därom, nämligen 1955 års valutredning (SOU

1962: 19) och 1963 års utredning om utlandssvenskars folkbokföring (SOU

1965: 73). Båda betänkandena och propositionen tog upp frågan, i vad mån

dubbelt medborgarskap bör tillmätas betydelse i sammanhanget, men inte

den av motionärerna påpekade möjliga konsekvensen med dubbel rösträtt.

Valutredningen förordade att rösträtt inte skulle ges utlandssvenskar som

förvärvat utländskt medborgarskap. Genom en särskild undantagsbestämmelse

begränsades dess lagförslag till den »som ej tillika är utländsk medborgare».

I motiveringen anfördes (s. 37):

Enligt valutredningen synes starka skäl tala för att de svenska medborgare,

som — med bibehållande av sitt svenska medborgarskap — förvärvat

utländskt medborgarskap, bör uteslutas från möjligheten att efter anmälan

bli upptagna i röstlängd här i riket. Innehav av utländskt medborgarskap

i förening med bosättning utomlands ger nämligen berättigad anledning till

antagande, att personen i fråga icke längre har sin huvudsakliga anknytning

till Sverige. Enstaka fall kan givetvis förekomma, där en person trots

nu angivna omständigheter har större samhörighet med Sverige än med

den utländska stat, i vilken han upptagits som medborgare och bosatt sig.

Eftersom en schematisk regel under alla förhållanden här behöver tilläm
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

3

pas synes dessa fall dock icke böra föranleda ett annat bedömande. Tilllämpningen

av en sådan schematisk regel som här angivits torde vara välmotiverad

även från andra synpunkter. För den myndighet, som har att behandla

utlandssvenskars anmälningar om att bli upptagna i röstlängd,

skulle det vid en avsaknad av denna undantagsbestämmelse otvivelaktigt

bli ytterst vanskligt att avgöra, huruvida en utlandssvensks förvärv av

utändskt medborgarskap icke medfört förlust av hans svenska medborgarskap

och därmed av hans möjligheter över huvud taget att deltaga i svenska

val. Den förhållandevis korta tid, som kan komma att stå till myndighetens

förfogande för en prövning av dessa anmälningar, skulle ej heller kunna ge

utrymme för några närmare undersökningar i ärendet. Redan från synpunkten

att prövningen av ifrågavarande anmälningar skall kunna underlättas,

liar valutredningen funnit det nödvändigt att den här berörda rätten

till upptagande i röstlängd endast står sådana svenska medborgare till

buds, som icke jämväl innehar utländskt medborgarskap.

Motsatt ståndpunkt intogs av den senare utredningen. Dubbelt medborgarskap

skulle alltså inte utgöra hinder för att en utlandssvensk skulle få

utöva rösträtt här i landet. Utredningen utvecklade skälen för sin mening

sålunda (s. 137 f):

Utestängandet av utomlands bosatta svenska medborgare med dubbelt

medborgarskap från rösträtten har kritiserats. Under remissbehandlingen

påpekades att innehav av annat medborgarskap jämte det svenska saknade

betydelse vid uppförande i röstlängd av här i riket mantalsskrivna personer.

Politiska flyktingar som naturaliserats torde i stor utsträckning ej ha kunnat

vinna befrielse från tidigare medborgarskap trots att det ligger i sakens

natur att de önskar erhålla sådan befrielse. Flertalet av de f. d. balter, vilka

genom naturalisation upptagits till svenska medborgare, innehar sålunda

jämväl medborgarskap i Sovjetunionen. Åtskilliga svenska medborgare med

dubbelt medborgarskap torde för närvarande höra till dessa kategorier. Genom

den av valutredningen förordade lagstiftningen skulle sådana naturaliserade

svenska medborgare, då de på grund av utlandsvistelse upphörde

att vara här mantalsskrivna, i motsats till andra utlandssvenskar bli förhindrade

att utöva rösträtt. En sådan begränsning av de med naturalisationen

förenade rättsverkningarna kan eventuellt anses strida mot föreskriften

i 33 § regeringsformen, enligt vilken naturaliserad utlänning skall åtnjuta

samma förmåner och rättigheter som infödd svensk medborgare, dock utan

att kunna till ledamot av statsrådet utnämnas. Det skulle visserligen kunna

hävdas, att en utvidgning av rösträtten till att omfatta också utom riket

bosatta medborgare, i och för sig kräver grundlagsändring och att därför

hinder icke borde möta att vid en sådan ändring föreskriva inskränkningar

betingade av en förmodad svagare anknytning till Sverige.

Den som innehar annat medborgarskap jämte det svenska får, särskilt om

han bosatt sig i sitt andra hemland, möjligen anses ha en svagare anknytning

till Sverige än om han alltjämt är bosatt här i landet. Utredningen har

funnit, att en differentiering med hänsyn tagen till de närmare omständigheterna

vid förvärvet av annat medborgarskap än det svenska skulle ställa

myndigheterna inför svåra gränsdragningsspörsmål och medföra osäkerhet

vid tillämpningen av systemet till nackdel för dettas säkra genomförande i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

stort. Utredningen har stannat för att på detta område, bl. a. med hänsyn

till innehållet i 33 § i regeringsformen, icke föreslå någon begränsning,

varigenom från rösträtt skulle utestängas den som tillika är utländsk medborgare.

Härvid har utredningen varit medveten om att det i hithörande

fall ofta föreligger oklarhet huruvida vederbörande verkligen är svensk medborgare.

För att vinna säkerhet härom kan därför komma att krävas utredningar

utmynnande i Kungl. Maj :ts förklaring enligt 11 § medborgarskapslagen.

Propositionen (s. 52; betr. remissyttr. se s. 33, 44 f) anslöt till det senare

betänkandet. I motiveringen uttalades helt kortfattat följande i denna fråga:

I allt annat än sådant som har med bosättningsförhållandena att göra bör

man enligt min mening tillämpa samma villkor för utlandssvenskar som för

andra. Den omständigheten att någon vid sidan av sitt svenska medborgarskap

även har utländskt medborgarskap bör alltså i och för sig inte, som

valutredningen förordat i sitt betänkande, hindra att han blir upptagen i

röstlängd.

Frågan om dubbelt medborgarskap togs inte upp i följ dmotionerna och

inte heller inom utskottet.

Motionerna

Motionärerna erinrar om vad 1955 års valutredning anförde om dubbelt

medborgarskap. Till de av utredningen åberopade skälen kan läggas, uttalas

vidare, att det från allmänt demokratisk synpunkt framstår som stötande

att vissa personer kan få rösträtt i två länder. Även om det tills vidare endast

skulle vara fråga om undantagsfall, kan folkomflyttningar i förening

med en svårbedömd och svårkontrollerad utveckling i olika länder på medborgarskaps-

och vallagstiftningens områden tänkas väsentligt öka sådana

fall på längre sikt.

Utskottet

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är från principiella

synpunkter otillfredsställande, att en svensk medborgare, som har dubbelt

medborgarskap, i vissa fall kan få dubbel rösträtt: både här i landet och

i det andra land i vilket han är medborgare. En sådan situation kan uppkomma

genom att den svenska vallagstiftningen inte tar särskild hänsyn

till fall av dubbelt medborgarskap. Problemet har tidigare närmast varit

av principiell natur men har aktualiserats genom de förra året införda reglerna

om rösträtt för vissa utomlands bosatta svenska medborgare. Det

torde emellertid ännu inte ha fått större praktisk betydelse. Härtill kommer

att en tillfredsställande lösning knappast kan åstadkommas endast

genom svenska lagstiftningsåtgärder utan torde förutsätta ett initiativ på

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

5

det internationella planet. Enligt utskottets bedömning är problemet med

dubbel rösträtt inte av den storleken att något initiativ från riksdagens sida

nu är påkallat. Det är emellertid önskvärt att frågan uppmärksammas och

upptas till förnyad prövning i den mån utvecklingen ger den ökad aktualitet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen förklarar motionerna I: 95 och II: 140 besvarade

med vad utskottet anfört.

Stockholm den 8 februari 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Torsten Andersson

(ep), Erik Olsson (s), Carl Albert Anderson (s), fru Segerstedt Wiberg

(fp), herrar Dahl (s), Sörlin (s), Hernelius* (h), Sörenson* (fp) och Svenungsson

(h); samt

från andra kammaren: herrar Hamrin i Jönköping (fp), Henningsson

(s), Wahlund (ep), fru Thunvall (s), herrar Johansson i Trollhättan (s),

Andersson i Rillingsfors (s), Norrby (fp), Henrikson (s), Werner* (h) och

Lindberg (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.