Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1968/69 till bostadsbyggande in. m. jämte motioner.

1968-05-07 · 33 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 32 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:100, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1968/69 till bostadsbyggande in. m. jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

1

Nr 100

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag för

budgetåret 1968/69 till bostadsbyggande in. m. jämte

motioner.

(3:e avd.)

Propositionen

I propositionen nr 1, bilaga 13, har Kungl. Maj :t (punkterna D 1—D 4,

s. 118—122, D 8—D 10, s. 124—132, IV: 2—IV: 4, s. 135—161 och V: 2, s.

164—165) under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden

för den 3 januari 1968 föreslagit riksdagen att

A. på driftbudgeten

a) för budgetåret 1968/69 anvisa

1. till Bostadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 434 000 kr.,

2. till Bostadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 527 000 kr.,

3. till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag av

12 819 000 kr.,

4. till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag av

1 680 000 kr.,

5. till Räntebidrag ett förslagsanslag av 150 000 000 kr.,

6. till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet ett förslagsanslag av

135 000 000 kr.,

7. till Byggnadsforskning ett anslag av 2 200 000 kr.,

b) godkänna de ändringar av bestämmelserna om förbättringslån som

departementschefen förordat,

c) medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst 125 000 000 kr.

under år 1968 och 100 000 000 kr. under år 1969,

d) bemyndiga Kungl. Maj :t att vid behov besluta om ökning av den under

c) upptagna ramen för långivningen under år 1968,

B. på kapitalbudgeten

I. under statens utlåningsfonder

a) medge att bostadslån för nybyggnad beviljas under år 1968 för högst

89 000 lägenheter och intill ett belopp av 1 890 000 000 kr. samt under vartdera

av åren 1969 och 1970 för högst 89 000 lägenheter,

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 100

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

b) medge att beslut om bostadslån för ombyggnad samt räntebärande förbättringslån

beviljas intill ett belopp av 170 000 000 kr. under vartdera av

åren 1968 och 1969,

c) medge att förhandsbesked om bostadslån för hus som skall byggas med

tillämpning av industriella produktionsmetoder meddelas för högst 10 000

lägenheter under vart och ett av åren 1968—1973,

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att, under de förutsättningar som departementschefen

angivit i statsrådsprotokollet, besluta om utökning av de under

a) och b ) upptagna ramarna för långivningen under år 1968 samt ramen under

c),

e) medge att de under a) och c) upptagna ramarna i den utsträckning

Kungl. Maj :t bestämmer får fördelas på annat sält än i antal lägenheter,

f) godkänna av departementschefen framlagda förslag i fråga om villkoren

för vissa äldre lån,

g) för budgetåret 1968/69 anvisa

1. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av

1 600 000 000 kr.,

2. till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin ett

investeringsanslag av 10 000 000 kr.,

3. till Lånefonden för kommunala markförvärv ett investeringsanslag av

30 000 000 kr.,

II. under fonden för låneunderstöd för budgetåret 1968/69 till Räntefria

lån till bostadsbyggande anvisa ett investeringsanslag av 32 000 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:4 av herr Werner och 11:7 av herr

Hermansson in. fl. vari — såvitt nu är i fråga — föreslagits att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t förorda att en snabb utbyggnad

av boendeservicen stimuleras genom gynnsamma låne- och bidragsvillkor,

dels de likalydande motionerna I: 108 av fru Diesen och II: 154 av herr

Thylén m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

hemställa, att 1967 års arbetsgrupp för servicefrågor erhåller uppdrag att

utreda och framlägga förslag om lånebestämmelser för serviceanordningar

i bostadsområden,

dels de likalydande motionerna 1:110 av herr Svenungsson och 11:153

av herr Krönmark vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla om skyndsam utredning angående främjandet av bostadsbebyggelsen

på den egentliga landsbygden,

dels de likalydande motionerna I: 164 av herr Werner och II: 218 av herr

Karlsson i Huddinge m. fl. vari föreslås, att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till statlig totalfinansiering

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968 3

av bostadsbyggandet, exempelvis genom inrättandet av en statlig bostadsbank,

dels de likalydande motionerna I: 165 av herr Werner och II: 217 av herr

Hermansson m. fl. vari föreslagits att riksdagen måtte besluta,

1) att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om följande:

a) en inventering och utredning av de faktorer som skapar det höga

kostnadsläget inom bostadsproduktionen,

b) utredning av frågorna om en vidgad samhällelig-kooperativ produktion

av byggnadsmaterial,

c) uppdrag åt kungl. bostadsstyrelsen att utarbeta rekommendationer

beträffande prisbilligt och ändamålsenligt byggnadsmaterial avsedda att

tillställas de kommunala myndigheterna och de byggande företagen,

d) utarbetande av förslag att förelägga riksdagen rörande bestämmelser

som tillförsäkrar de allmännyttiga, fackliga och kooperativa byggföretagen

prioritering vid kommunernas fördelning av byggkvoter,

e) utarbetande av restriktiva regler för förhindrande av onödig rivning av

bostadshus, samt

2) att medge att bostadslån för nybyggnad beviljas under år 1968 för

högst 90 000 lägenheter med erforderligt belopp, samt under år 1969 92 000

lägenheter, för år 1970 94 000 lägenheter samt för år 1971 97 000 lägenheter,

varvid erforderliga förslagsanslag måtte beviljas,

3) att medge att förhandsbesked om bostadslån för hus som skall byggas

med tillämpning av industriella produktionsmetoder meddelas för högst

15 000 lägenheter under vart och ett av åren 1968—1973,

4) att riksdagen måtte uttala som sin mening att, när så befinnes lämpligt,

fördelningen på län och kommuner av det statsbelånade bostadsbyggandet

försöksvis får göras på annat sätt än i antal lägenheter,

dels de likalydande motionerna I: 225 av herrar Dahl och Magnusson och

II: 286 av herr Gustafsson i Uddevalla m. fl. vari hemställts att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att vad i motionerna

anförts måtte beaktas vid avvägningen av bostadsbyggandets kvotering,

dels de likalydande motionerna I: 322 av herr Bengtson m. fl. och II: ilo

av herr Hedlund m. fl. vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om ett program för

realiserandet av riksdagens år 1965 antagna målsättning om byggande av

eu miljon lägenheter under perioden 1965—1974,

att riksdagen måtte medge att lån skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande

i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag och därvid uttala att en sådan

ökning av byggandet utöver minimiramen om 95 000 lägenheter bör

eftersträvas att antalet igångsättningar inte underskrider det under år 1967

uppnådda,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte tillkännage vad i motionerna

anförts angående en aktiv lokaliseringspolitiks betydelse för balansen på

bostadsmarknaden,

1* —Bilmng till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 100

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

att riksdagen måtte uttala sig för bibehållande av en särskild kvot för

senare fördelning i enlighet med vad i motionerna anförts,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om åtgärder

för att få till stånd ett bättre underlag för den regionala fördelningen och

att skäliga hänsyn tas till det förhållandet att standardhöjning och förnyelse

av bostadsbeståndet är nödvändiga även på orter som inte statistiskt räknas

som expansiva,

att riksdagen måtte besluta att samarbetsnämnds beslut angående fördelning

av bostadslånemedel mellan i kommunblocket ingående kommuner

inte utan att synnerligen starka skäl föreligger må ändras av länsmyndighet

då de i blocket ingående kommunerna är överens om fördelningen,

att riksdagen måtte besluta att kommunerna skall erhålla särskilda kvoter

för pensionärsbostäder och studentbostäder utanför den övriga lägenhetstilldelningen

avpassade efter antalet åldringar respektive studenter i

vederbörande kommun,

att riksdagen i avvaktan på ytterligare utredning ej må medge att ramarna

för det statsbelånade bostadsbyggandet får fördelas på annat sätt än

i antal lägenheter, dock att Kungl. Maj:t bemyndigas bedriva försöksverksamhet

med fördelning efter lägenhetsyta och att erfarenheterna av denna

försöksverksamhet redovisas för riksdagen,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning

syftande till en sådan inriktning av samhällets bostadspolitik att man stimulerar

uppkomsten av en bebyggelse som fyller de miljökrav och de krav

på bostädernas utformning som redovisas i motionerna,

att riksdagen för att stimulera produktionen av småhus måtte medge

att övre lånegränsen för statligt lån för småhus som bebos av låntagaren

höjs till 95 % och till 90 % för enskilt ägda flerfamiljshus samt godkänna

vad som i motionerna anförts angående kommunal borgen,

att den undre gränsen för de statliga bostadslånen höjs från 70 till 75 %,

att riksdagen måtte besluta att förbättringslån må kunna utgå till de

låginkomstgrupper som fram till den 1 juli 1966 var berättigade till sådana

lån, samt

att riksdagen i övrigt måtte beakta vad i motionerna anförts,

dels de likalydande motionerna 1:324 av herr Dahlén m. fl. och 11:428

av herr Wedén m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte

1) godkänna riktpunkter för ett ordinarie bostadsbyggnadsprogram innebärande

igångsättning av

för 1968 100 000 lägenheter + 10 000 konjunkturreserv

» 1969 103 000 » + 10 000 »

» 1970 108 000 » + 10 000 »

» 1971 112 000 » + 10 000 »

» 1972 115 000 » + 10 000 »

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

o

2) beträffande bostadsbyggandets struktur och geografiska fördelning i

skrivelse till Kungl. Maj :t uttala

a) att erforderliga åtgärder bör vidtas för att successivt öka småhusbyggandets

andel av bostadsproduktionen, vilket den väntade utvecklingen av

efterfrågan motiverar, med en riktpunkt tills vidare att uppnå 40 % 1972,

och vidare att den ökning av den totala produktionen, som ovan framlagda

program innebär, alltså i första hand bör komma småhusbyggandet till

godo,

b) att bostadsproduktionen i takt med tillgängliga mark- och planeringsresurser

och med större målmedvetenhet bör inriktas på områden där bostadsbristen

är störst eller eljest skulle bli besvärande samt att ansträngningar-

bör göras för alt minska efterfrågetrycket i storstadsområdena genom

en aktiv lokaliseringspolitik, som ger sysselsättning utanför dessa områden,

3) besluta att räntan på nu amorteringspliktiga tilläggslån skall fastställas

till 6 % mot nuvarande 4 % samt att denna subventionsminskning skall

träda i kraft fr. o. in. den 1 juli 1968,

4) medge Kungl. Maj :t att på försök fördela det statsbelånade bostadsbyggandet

på annat sätt än i antal lägenheter och efter eventuell sådan försöksverksamhet

redovisa erfarenheterna för riksdagen,

5) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att bostadsstyrelsen får generellt

bemyndigande att fördjupa det statliga bostadslånet,

6) beträffande den statliga bostadslångivningen

a) höja den undre gränsen för de statliga bostadslånen, från 70 till 75 %,

b) fastställa den övre lånegränsen i fråga om lån till kommun eller allmännyttigt

bostadsföretag till 100 % av låneunderlaget under förutsättning att

kommun ställer borgen för bostadslånen mellan 95 och 100 %,

c) fastställa den övre lånegränsen för småhus som bebos av låntagaren till

95 % av låneunderlaget,

d) fastställa den övre lånegränsen för enskilt ägda flerfamiljshus till 90 %

av låneunderlaget,

e) tillstyrka att ett låneunderlag skall utgöra ett och samma belopp, beräknat

i överensstämmelse med av bostadspolitiska kommittén förordade

grunder,

dels de likalydande motionerna I: 327 av herr Enarsson in. fl. och 11: 695

av herrar Bengtson i Solna och Adolfsson vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta fastställa den övre lånegränsen för statliga lån till bostadsändamål

till 90 % av låneunderlaget, oavsett förvaltningsform, samt alt

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om utredning av

möjligheterna att öka andelen småhus i nyproduktionen,

dels de likalydande motionerna I: 328 av herr Enarsson m. fl och II: 402

av herr Adolfsson vari hemställts att riksdagen måtte avslå förslaget om

anslag till lånefonden för kommunala markförvärv,

dels de likalydande motionerna 1:331 av herr Paul Jansson och 11:4-06

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

av herrar Blomkvist och Odhe vari hemställts att riksdagen må i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa att pröva huruvida fördelar kan vinnas genom

bostadslåneramens fördelning i finansiella termer i stället för i antal lägenheter,

dels de likalydande motionerna 1:333 av herr Axel Kristiansson m. fl.

jch 11: 405 av herr Antonsson m. fl. vari hemställts att riksdagen vid sin

behandling av Lånefonden för bostadsbyggande måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla att igångsättning av småhusbyggen tills vidare måtte medges

utöver vad som följer av bostadsbyggnadsplanen i enlighet med vad i motionerna

anförts,

dels de likalydande motionerna I: 460 av herrar Enarsson och Lundberg

och II: 580 av fröken Ljungberg m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om sådan ändring i bostadslånekuneörelsen

att vad som anförts i motionerna beaktas,

o

dels de likalydande motionerna I: 552 av herr Bengtson in. fl. och 11:716

av herr Hedlund m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att räntan

på nu amorteringspliktiga tilläggslån skall fastställas till 6 procent mot

nuvarande 4 procent samt att denna subventionsminskning skall träda i

kraft fr. o. in. den 1 juli 1968,

dels de likalydande motionerna I: 562 av herr Hansson och II: 722 av herr

Lindkvist vari hemställts sålunda, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte begära att Kungl. Maj :t måtte pröva sådan ändring av bestämmelserna

för bostadslån, att avskrivningsmöjligheter skapas för genom i motionerna

angivna förhållanden uppkommen brist,

dels de likalydande motionerna I: 563 av herr Hansson och II: 723 av herr

Lindkvist in. fl. vari föreslagits, att riksdagen måtte hemställa hos Kungl.

Maj :t om åtgärder för att befrämja en större produktion av och efterfrågan

på lägenheter med uthyrningsrum,

dels de likalydande motionerna I: 564 av herr Hansson och II: 574- av herrar

Hugosson och Allard vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Maj :t begära att en utredning snarast tillsätts med uppgift

att undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att nedbringa boendekostnaderna

i områden där sanering och stadsförnyelse äger rum,

dels de likalydande motionerna I: 567 av herr Lidgard och II: 729 av herr

Petersson m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att räntan på nu

amorteringspliktiga tilläggslån från den 1 juli 1968 skall utgöra 6 %,

dels de likalydande motionerna I: 574 av fru Elvy Olsson m. fl. och II: 724

av fru Nettelbrandt in. fl. vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t uttalar att den övre gränsen för statlig belåning för s. k. servicehus

dels för bostadskomplementen sätts till 100 % för samtliga kategorier av

bostadsföretag, dels för servicehusets övriga delar sätts till 95 % för enskilda

bostadsföretag,

dels motionen II: 86 av herr Berglund vari hemställts, att riksdagen måtte

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

7

besluta att hos Kungl. Maj :t begära en sådan förändring av kvotfördelningen

att större möjligheter beredes de enskilda kommunerna att utom den

tilldelade ordinarie byggnadskvoten även kunna i vissa lägen erhålla behövlig

tilläggskvot,

dels motionen II: 216 av herr Gustafsson i Borås vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att normerna för den statliga bostadslånegivningen ändras

så, att statliga lån medges intill 20 % av låneunderlaget i enskilt ägda

flerfamiljshus,

dels motionen II: 220 av herr Sjönell vari hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om åtgärder för att, i första hand i

bostadsbristorterna, särskilda expertnämnder tillsätts för att inventera möjligheterna

att ianspråktaga det äldre bostadsbeståndets vinds- och källarutrymmen

för bostads- respektive lagerändamål samt om skapande av möjligheter

för fastighetsägare att erhålla statliga »moderniseringslån» för erforderliga

ombyggnader,

dels motionen II: 290 av herr Mattsson in. fl. vari hemställts, att riksdagen

i skrivelse til! Kungl. Maj :l måtte uttala sig för att kommuner inom turistoch

fritidsområden måtte erhålla en så stor andel av bostadskvoten att man

inom kommunen utöver det normala tillskottet av helårsbostäder också erhåller

möjlighet att nybygga helårsbostäder i motsvarande grad som helårsbostäder

övergår till fritidsbostäder, i enlighet med vad i motionen anförts,

dels motionen II: 408 av herr Börjesson i Glömminge vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta att förbättringslån må kunna utgå till de låginkomstgrupper

som fram till den 1 juli 1966 var berättigade till sådana lån,

dels motionen 11:424 av herr Martinsson in. fl. vari hemställts, att riksr

dagen vid behandlingen av statsverkspropositionens avsnitt om bostadsförsörjningen

måtte i en skrivelse till Kungl. Maj :t dels begära en ökning av

tvårumslägenheternas andel av nyproduktionen i flerfamiljshus under eu

övergångs- och prövotid av tre år, dels ock begära en utredning inom Kungl.

Maj :ts kansli om s. k. flexibelt byggande. . :

Tredje lagutskottet behandlar i sitt utlåtande nr 41 propositionen nr 9 rörande

ändrad lydelse av förordningen angående byggnadsforskningsavgift.

Utskottets yttrande

Riktlinjer för bostadsproduktionen m. m.

Statsmakterna har antagit och senast vid 1967 års riksdag bekräftat riktlinjer

för bostadsproduktionen under den närmaste planeringsperioden.

Förslaget i motionerna 1:324 och 11:428 i fråga om bostadsbyggandets

geografiska fördelning att riksdagen uttalar sig för en inriktning med större

målmedvetenhet på områden där bostadsbristen är störst eller eljest

skulle bli besvärande torde innebära en anslutning till de av statsmakterna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 100 är W6S

antagna riktlinjerna. Då fördelningsbesluten enligt utskottets mening också

följer dessa principer får föreslaget uttalande anses obehövligt.

En riksdagens hemställan att skäliga hänsyn tas till det förhållandet att

standardhöjning och förnyelse av bostadsbeståndet är nödvändiga även på

orter som inte statistiskt räknas som expansiva föreslås i motionerna I: 322

och 11:415. Då förslaget — med hänsyn till att motionärerna delar uppfattningen

att bostadsbyggandet bör öka i orter med bostadsbrist och i orter

med ett expanderande näringsliv — inte torde avse ett avsteg från gällande

riktlinjer är ett riksdagens uttalande obehövligt. Invändningar har

inte heller framförts om att fördelningsbesluten inte följer antagna riktlinjer.

Motionerna I: 110 och II: 153 samt II: 290 avstyrks med hänvisning till

utskottets utlåtande i frågorna till 1967 års riksdag (SU 1967: 100, s. 14).

I fråga om inriktningen på lägenhetstyper erinrade utskottet år 1967

(SU 1967: 100, s. 14 och 15) om alt 1966 års riksdag godkänt principer som

innebar att den fördelning mellan små och stora lägenheter som utvecklat

sig under senare år i allt väsentligt borde bibehållas de närmaste åren.

Det underströks att en alltför ensidig inriktning på lägenheter med färre

rum kunde medföra bristfenomen av annan art. Inom en given resursram

var det mer angeläget att öka antalet rum än golvytan per rum. Möjliga

standardhöjningar borde hellre tas ut i form av ett ökat rumsantal än genom

en höjning av utrustningsstandarden.

Departementschefen har till statsrådsprotokollet (s. 154) anfört att kostnadsökningarna

för nybyggda bostäder till större delen hänför sig till en

ökning av lägenheternas standard i fråga om såväl yta som utrustning och

bostadskomplement. Den kraftigaste ökningen av genomsnittsytan i statligt

belånade flerfamiljshus såväl för samtliga lägenheter som för varje lägenhetstyp

ägde rum fram till år 1964. Därefter har ökningen gått långsammare.

ökningen av genomsnittsytan för lägenhet beror till inte oväsentlig

del på en ökning av rumsytorna. Mot bakgrund därav stryks under att

återhållsamhet i fråga om rumsytorna är starkt befogad för att byggnadskostnaderna

skall kunna begränsas. Utskottet ansluter sig till denna med

antagna riktlinjer förenliga bedömning med framhållande av att mycket

ännu kan vara att vinna i fråga om boendevärdet genom användning i större

utsträckning bl. a. av mer funktionsstuderade planlösningar.

Med hänsyn till nyssnämnda bedömande kan utskottet inte tillstyrka

motionen II: 424 i vad den avser ökad andel tvårumslägenheter.

Syftet med motionerna II: 424 samt I: 563 och II: 723 i fråga om lägenheter

med uthyrningsrum respektive om flexibelt byggande torde kunna

i viss mån tillgodoses inom bostadsstyrelsens och byggforskningens verksamhet.

De lokala variationerna i fråga om behovet av uthyrningsrum torde

dock göra generella slutsatser omöjliga. Ytterst svarar kommunerna för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

9

att byggandet anpassas till den lokala behovsstrukturen. Utskottet avstyrker

motionerna i dessa delar.

Såvitt rör fördelning på hustyper har statsmakterna ansett att denna

fördelning bör ankomma på vederbörande lokala instanser i den mån inte

låneanspråken kan tillgodoses inom disponibla ramar. I fråga om fördelningen

mellan småhus och flerfamiljshus har i motionerna 1:324 och

II: 428 föreslagits ett riksdagens uttalande för åtgärder i syfte att successivi

öka småhusbyggandet med riktpunkt tills vidare att detta byggande

uppnår 40 % av produktionen år 1972, innebärande att ökningen av den

totala produktionen i första hand bör komma småhusbyggandet till godo.

Motionerna I: 327 och II: 695 innefattar förslag om utredning för att öka

andelen småhus i nyproduktionen.

Bostadsbyggnadsutrcdningen har i sitt sista betänkande Höga eller låga

hus? (SOU 1967: 30) kartlagt och belyst avvägningen mellan flerfamiljshus

av olika typ. Valet mellan småhus och flerfamiljshus behandlades i utredningens

huvudbetänkande Höjd bostadsstandard (SOU 1965: 32).

Utskottet som senare lar upp frågor om bostadslånevillkoren för olika

hustyper har inlc funnit anledning att förorda ett riksdagens uttalande som

syftar till att uppnå viss proportionell fördelning för riket mellan småhus

och flerfamiljshus. Fördelningen måste alltid ta hänsyn till varierande lokala

behov och produktionsläget. Ett föreslaget uttalande skulle även få ett inte

önskvärt samband med och kunna bli ledande för den geografiska fördelningen

mellan tätorter och landsbygd. Nuvarande ordning bör alltså bestå.

Utskottet avstyrker bifall, såvitt nu är i fråga, till motionerna 1:324 och

II: 428 samt I: 327 och II: 695.

Till fördelningen på hustyper anknyter miljöfrågorna i bostads- och bebyggelseplaneringen.

Allmän enighet råder om vikten av att miljöfrågorna

allvarligt beaktas, något som också sktr både i plan- och länesammanhang.

I motionerna I: 322 och II: 415 förordas utredning om en sådan inriktning

av bostadspolitiken att miljöfrågorna ytterligare beaktas.

Från skilda håll har förslag och handlingsprogram i frågan lagts fram

och gett upphov till en konstruktiv debatt. En målsättning för kraven kan på

sådant sätt komma att konkretiseras och även få uttryck i kommunala eller

regionala åtgärder. Utredningskravet i motionerna I: 322 och II: 415 har angetts

avse ytterligare forskning och en samordning och presentation av redan

åstadkomna forsknings- och utredningsresultat.

I den förra delen torde motionerna kunna anses tillgodosedda genom den

föreslagna ytterligare höjningen av byggnadsforskningsavgiften och de därmed

skapade forskningsresurserna, vilka även kommer att tjäna motionärernas

syften. Eu sammanfattning och översikt skulle kunna vara värdefull

även för den fortsatta debatten men bör enligt utskottets mening inte uppdras

åt en särskild statlig utredning, varför motionerna därom avstyrks.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

Förslag som har samband med målet att nå balans på bostadsmarknaden

läggs fram i motionerna I: 322 och II: 415 samt I: 324 och II: 428, vari föreslås

riksdagsuttalanden som understryker behovet av ytterligare lokaliseringspolitiska

insatser för att minska efterfrågan i främst storstadsområdena.

Gällande riktlinjer för lokaliseringsstödet beaktar också denna följd av

att arbetstillfällen skapas i tätorter utanför storstäderna. Ett bifall till inotionsförslagen

skulle inte tjäna något ändamål. Sett ur fördelningssynpunkt

bör även erinras om att lokaliseringspolitiska insatser vid nyetablering ofta

framkallar behov av nya bostäder, ett behov som skall beaktas i enlighet med

utskottets av 1965 års riksdag godkända uttalande (SU 1965: 38, s. 10) om

angelägenheten av att vid den regionala fördelningen också ta hänsyn till de

näringspolitiska betingelserna och samhällets lokaliseringspolitiska mål. Utskottet

avstyrker motionerna i denna fråga.

Regler som kan motverka obefogad rivning ligger i bestämmelserna om

tillståndstvång för byggnadsarbete varför motionerna I: 165 och II: 217 är

delvis tillgodosedda i denna del. Förslaget till ny hyreslagstiftning liksom

de förra året genomförda ökade möjligheterna att få bostadslån för förbättring

av flerfamiljshus är vidare ägnade att främja ombyggnad i stället

för rivning.

I motionen II: 220 framställda förslag om inventering av ombyggnads möjligheter

i det äldre bostadsbeståndet torde få beaktas inom ramen för bostadsstyrelsens

instruktionsenliga uppgifter. Någon riksdagens åtgärd i frågan,

vars ändamålsenlighet är svårbedömbar, anser utskottet inte erforderlig.

Produktionsfrämjande åtgärder

Ett i motionerna 1: 324 och II: 428 framfört bostadsbyggnadsprogram som

utskottet senare behandlar innebär och förutsätter en generell förlängning

av planeringsperioden från vanligen tre till fem år. Ulskottet erinrar om att

ramarna för förhandsbesked redan omfattar fem år och att motionernas

kostnads- och resursaspekter därigenom till största delen är tillgodosedda.

Utskottet erinrar även om den numera lagfästa (3LU 1967:43, s. 22) skyldigheten

för kommun som Kungl. Maj :t bestämmer att upprätta femåriga

bostadsbyggnadsprogram. Syftet med motionsförslaget är därigenom i väsentliga

delar tillgodosett. Detta gäller även motionerna I: 165 och II: 217,

i vad de avser en fyraårig planeringsperiod.

Motionerna I: 322 och II: 415 innehåller förslag att hos Kungl. Maj :t begära

ett program för tiden till och med år 1974 som skall utvisa hur produktionsmålet

— en miljon nya lägenheter på tio år — skall uppnås. Planen

skall enligt motionerna sålunda inte endast utgöra eu utbyggnad av de nuvarande

minimiramarna Utan en plan för den samlade igångsättningen. Utskottet

erinrar om att en sådan plan lagts fram av bostadsstyrelsen. Den

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

11

ekonomiska utvecklingen måste dock bli avgörande för genomförandetakten.

Då storleken av de konjunkturbetingade ökningarna utöver minimiplanerna

inte later sig fastställas skulle det i motionerna förordade programmet inte

ha någon reell funktion. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Departementschefen bär mot bakgrund av de ökande genomsnittsytoma

för lägenhet och för rum tagit upp frågan om fördelning av låneramen i andra

termer än i antal lägenheter (prop. s. 154) och därvid angelt alternativ

med fördelning i finansiella termer eller i yta. Kungl. Maj :t begär riksdagens

bemyndigande att om så visar sig lämpligt låta fördelningen på län och

kommuner försöksvis uttryckas på annat sätt än i lägenlietstal.

I motionerna I: 322 och II: 415 förordas som i propositionen att med ett

definitivt beslut bör anstå och vidare att ett Kungl. Maj :ts bemyndigande att

försöksvis tillämpa annan fördelningsgrund inskränks till fördelning efter

yta med förutsatt redovisning av försöksverksamheten för riksdagen. I

motionerna 1:165 och 11:217 samt 1:324 och 11:428 föreslås att Kungl.

Maj :t erhåller begärt bemyndigande, varvid i de två sistnämnda motionerna

förutsätts redovisning av resultaten. Slutligen föreslås i motionerna 1:331

och 11:406 riksdagen att hos Kungl. Maj :t begära prövning av fördelarna

med en fördelning i finansiella termer.

Som i statsrådsprotokollet redovisats har skäl anförts mot en fördelning

i finansiella termer. En fördelning i yta har i en sådan jämförelse

vissa fördelar. Vid sådant förhållande — och då redovisning av försöksverksamheten

givetvis måste förutsättas före ett definitivt beslut — har utskottet

ingen erinran mot att Kungl. Maj:ts begäran godkännes i den form som i

motionerna I: 322 och II: 415 förordas och sålunda avseende försök med

fördelning efter yta. Därmed får även motionerna 1:165 och 11:217

samt 1:324 och 11:428 i denna del anses tillgodosedda. En försöksverksamhet

i sålunda förordad form tillgodoser även de syften som ligger bakom

förslaget i motionerna 1:331 och 11:406.

I motionerna I: 165 och II: 217 tas upp vissa frågor som har samband med

produktionskostnadsutvecklingen. Vad i motionerna anförts om inventering

och utredning av de faktorer som föranlett stegringen av produktionskostnaderna

är i inte oväsentliga delar tillgodosett genom bostadsstyrelsens undersökningar.

Bl. a. det behandlade förslaget om metoder för fördelning av låneramen

har samband därmed. Resultatet av vidtagna och föreslagna åtgärder

bör här avvaktas. Frågorna om en vidgad samhällelig-kooperativ produktion

av byggnadsmaterial får prövas i annat sammanhang och berör även faktorer

som är föremål för behandling inom byggindustrialiseringsutredningen.

Frågan om rekommendationer angående byggnadsmaterial har ett visst

samband med de av 1967 års riksdag godkända principerna för åtgärder

för att främja ett rationellt byggande (SU 1967: 100, s. 31 och 32). Turordningen

inom kommunerna bör fortfarande vara en kommunal angelägenhet.

Motionerna bör i dessa delar inte föranleda till föreslagen åtgärd.

2* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 100

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

Utskottet liar ingen invändning mot Kungl. Maj :ts förslag att ytterligare

höja byggnadsforskningsavgiften och hänvisar i denna del till tredje lagutskottets

utlåtade nr 41.

Bland de åtgärder som vidtas för att främja ett rationellt byggande ingår

som en väsentlig faktor systemet med förhandsbesked om bostadslån vilket

kommer till uttryck i den särskilda femåriga planeringsramen för industriellt

byggande. I propositionen (s. 152 och 153) redovisas hittills vunna erfarenheter.

Kungl. Maj :t föreslår att planeringsramen även nu fastställs till

10 000 lägenheter att avse vart och ett av åren 1968—1973 samt att riksdagen

bemyndigar Kungl. Maj :t att vidga ramen om det skulle visa sig behövligt.

Utskottet anser att denna hemställan bör bifallas. Med hänsyn härtill och mot

bakgrund även av vad departementschefen anfört kan ett bifall till motionerna

I: 165 och II: 217 om en vidgning av ramen att avse 15 000 lägenheter

årligen inte anses erforderligt.

De med produktionskostnaderna sammanhängande boendekostnaderna i

saneringsområden tas upp i motionerna 1: 564 och It: 574 där utredning

föreslås. Enligt vad utskottet erfarit bär utredningar om frågor i samband

med bostadsförnyelse redan tidigare aktualiserats inom statens råd för

byggnadsforskning. En särskild kommitté har nyligen konstituerats. Något

riksdagens initiativ är därför inte behövligt.

Statens stöd till bostadsfinansieringen

I motionerna I: 164 och II: 218 föreslås att riksdagen begär förslag om

statlig totalfinansiering av bostadsbyggandet, exempelvis genom inrättandet

av en statlig bostadsbank. 1967 års riksdag godkände i anslutning till

ett Jikartat motionsyrkande ett utskottets uttalande (SU 1967: 100, s. 34)

att fördelarna med en statlig totalfinansiering syntes så påtagliga att de

borde avstås endast av mycket tungt vägande skäl men att i avvaktan på

närmare erfarenheter av uppgörelser med kreditgivare och pågående utredningar

långivningen tills vidare borde bibehålla sin nuvarande karaktär.

Enligt utskottets mening är denna uppfattning fortfarande gällande, varför

motionerna avstyrks.

Det av lånemyndigheten efter i huvudsak generella beräkningsmetoder

fastställda låneunderlaget bestämmer bostadslånets storlek och efter beaktande

av pantvärdestillägg även säkerheternas förmånsrättsläge. Pantvärdesberäkningen

har i de nu gällande bestämmelserna justerats för att

bl. a. reducera problemen med s. k. överkostnader. En av lånemyndigheten

godkänd produktionskostnad är utgångspunkt för den prövning som föranleds

av den med långivningen nu förenade hyreskontrollen.

Förslaget i motionerna I: 324 och II: 428 om att låneunderlag, pantvärde

och godkänd produktionskostnad skall utgöra ett och samma belopp, beräknat

i överensstämmelse med av bostadspolitiska kommittén förordade

grunder framfördes i motioner även förra året och avslogs då av riksdagen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

13

Såvitt gäller motivet att överkostnadsproblemet skulle minskas hänvisar

utskottet till sitt yttrande till förra årets riksdag (SU 1967: 100, s. 44). Nödvändigheten

att iaktta viss återhållsamhet i fråga om risktagandet med

statsmedel kvarstår även om hyreskontrollen slopas enligt förslag i propositionen

1968: 91. Utskottet, som i denna del erinrar om de i motionerna

anförda förslagen att genom kommunal borgen minska sådana risker, avstyrker

motionerna. Motionärernas syfte torde vara att uppnå en höjning

av låneunderlag och pantvärde. Kungl. Maj :t har befogenhet att meddela

föreskrifter om beräkning av dessa belopp.

De i relation till pantvärdet satta övre lånegränserna tas upp bl. a. i

motionerna I: 322 och II: 415 samt I: 324 och II: 428. Förslagen innebär

beträffande småhus som bebos av låntagaren en höjning från 90 till 95 %

under förutsättning av kommunal borgen motsvarande höjningen såvitt

avser hus utanför detaljplanerat område. För enskilt ägda flerfamiljshus

förordas i de nämnda motionerna en höjning av lånegränsen från 85 till

90 %, en höjning som enligt motionerna I: 322 och II: 415 dock skall förutsätta

kommunal borgen för belopp som motsvarar höjningen. Yrkandet

i motionerna 1: 324 och II: 428 innebär förslag att för kommuns eller allmännyttigt

töretags lån intill 100 % av pantvärdet skall förutsättas kommunal

borgen motsvarande 5 % av nämnda värde. Vidare föreslås i motionerna

1:327 och 11:695 att den övre lånegränsen generellt fastställs till

90 %, innebärande en sänkning för kommunala och allmännyttiga företag

och för bostadsrättsföreningar med kommunal insyn, oförändrat belopp för

småhus som bebos av låntagaren och en höjning för övriga hus, d. v. s. i

huvudsak enskilt ägda flerfamiljshus och småhus för uthyrning. Hemställan

i motionen II: 216 torde innebära förslag om höjning av övre lånegränsen

till 90 %.

Utskottet avstyrker motionerna med hänvisning till sitt utlåtande (SU

1967: 100, s. 45) till 1967 års riksdag.

Med de övre lånegränserna sammanhänger förslagen i motionerna I: 322

och II: 415 samt I: 324 och II: 428 om höjning av de undre lånegränserna,

vilka förslag torde avse att lånebeloppen sänks med 5 % av låno underlaget.

Förslagen förutsätter dock inte bifall till förut behandlade förslag om höjningar

av de övre lånegränserna. Yrkandet om minskning av lånebeloppen

har i motionerna I: 324 och II: 428 knutits till förslag om generell möjlighet

till utökning av bostadslånet i de fall där erforderlig underliggande

kredit inte kan erhållas.

Förslaget motiveras i denna del med möjligheter att i vissa fall få

underliggande kredit inom 75 % av pantvärdet. Vid bibehållande av ett

system där den öppna kreditmarknaden utnyttjas för långivning så långt

som möjligt erbjudes förutsätter yrkandena också ytterligare utökning av

bostadslån genom s. k. fördjupning (SU 1967:100, s. 34 och 35). Sådan

fördjupning skulle bli regel i alla de fall där pantvärdet överstiger låneun
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

der laget. Den öppna kreditmarknadens hittills erbjudna låneformer kan

enligt utskottets mening inte utgöra tillräckligt skäl för ändring. Utskottet

avstyrker motionerna.

I enlighet med 1967 års riksdags beslut (SU 1967: 100, s. 43) har Kungl.

Maj :t uppdragit åt bostadsstvrelsen att undersöka möjligheterna att ändra

villkoren för vissa äldre lån. Departementschefen har etter en sådan utredning

funnit att en ändring av villkoren för räntefria stående tvätterilån inte

kan komma i fråga och att ändring av reglerna för återbetalning av räntebärande

stående del av egnahemslån inte bör göras. Dessa bedömanden har inte

mött invändning.

I fråga om de tilläggslån för flerfamiljshus som nu förräntas och amorteras

enligt beslut av 1953 och 1961 års riksdagar har bostadsstvrelsen framhållit

att ingenting antyder att statsmakterna avsett att ändra besluten. Bostadsstyrelsen

framhåller att de sålunda fattade besluten allmänt uppfattats

som slutgiltiga och att de därför svårligen kan ändras till låntagarnas nackdel.

Kungl. Maj :t lägger inte fram något ändringsförslag.

Förslag som torde avse att räntan på förut nämnda tilläggslån, vilken nu

utgör 3,5 % eller 4 %, höjs till 6 % framställs i motionerna I: 324 och II: 428,

I: 552 och II: 716 samt I: 567 och II: 729. Motionärerna åberopar att 1961 års

beslut — av innehåll att utestående lånebelopp som enligt beslut från 1957

och 1959 skulle amorteras men alltjämt vara räntefria blev räntebärande —

får anses som en ändring av gällande räntevillkor och att det av bostadsstyrelsen

anförda och av departementschefen biträdda angivna skälet mot ändring

sålunda inte är bärande.

Enligt utskottets mening kan vad motionärerna anfört om 1961 års beslut

inte grunda det i motionerna gjorda bedömandet. Nämnda beslut innebar i

detta hänseende endast att lånebelopp som enligt 1957 och 1959 års beslut

skulle tills vidare löpa utan ränta gjordes räntebärande. Räntefoten angavs

inte som gällande tills vidare. Statens agerande måste bindas av det genom

långivningen grundade avtalsförhållandet. Eventuell ovisshet om avtalsläget

bör lända låntagarparten till fördel. Med hänsyn därtill och till att statsmakterna

även eljest har att ta hänsyn till en låntagarna bibringad uppfattning

avstyrks motionerna i denna del.

Utskottet förordar att riksdagen godkänner vad som föreslagits i statsrådsprotokollet

om återkrav av kapitalsubventioner till studentbostäder och

överförande — i lämplig ordning — av fordringarna till lånefonden för bostadsbyggande.

Motionerna 1:562 och 11:722 tar upp vissa bokförings tekniska övergångsfrågor

som i vissa fall kan uppstå som en följd av att räntebidragen

upphör. Bokföringsmässigt har ofta en fordran på räntebidrag för andra

halvåret 1967 tagits upp som tillgångspost vid kalenderårets utgång. Vid

ett bokslut per den 31 december 1968 finns inte en sådan möjlighet eftersom

utgående räntelån skall återbetalas. Denna resultatförsämring kan enligt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

15

motionerna täckas antingen så att hyresgästerna belastas eller så att det

statliga lånet skrivs ner. lämpligen i slutskedet på amorteringsperioden, med

belopp som motsvarar ett halvt års räntebidrag. Motionerna utmynnar i förslag

om att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär en prövning av avskrivningsalternativet.

Redan del förhållande att räntebidrag inte avsetts utgå kontinuerligt

utan endast under den första del av lånetiden då effekterna var mest påkallade

talar mot att ett subventionsmoment återinförs. Motionsförslaget

innebär att den bokföringsmässiga förlusten tills vidare balanseras och att

ett avskrivningsbeslut skulle konkretiseras kanske om 20 å 30 år. Med hänsyn

till det anförda och till det mycket stora anslagsbehov som en sådan

åtgärd skulle aktualisera avstyrks bifall till motionerna.

Övergången till det genom 1967 års riksdags beslut införda systemet för

statens kreditstöd till bostadsbyggandet kan bereda bokföringsmässiga svårigheter

även ur andra synpunkter och som tar sig uttryck i skuldsummans

ökning utan att en motsvarande ökning av tillgångarna alltid bokföringsmässigt

föreligger. Skuldökningen skall efter hand betalas genom ökade

årliga inbetalningar på statslånet. Systemet förutsätter att hyrorna framdeles

kan höjas i motsvarande mån. Skuldökningen motsvaras således av

framtida ökade hyresintäkter. EU antagande om framtida ökade hyresintäkter

kan emellertid från revisionstekniska utgångspunkter inte utan vidare

godtas som tillgångspost i resultatredovisningen av företagens verksamhet.

En förutsättning för att så skall kunna ske är att det finns grund

att anta att företagen skall kunna likvidera den uppkommande skulden

även i ett läge som omöjliggör erforderlig höjning av hyrorna.

I proposition 1967: 100 som ligger till grund för nuvarande ordning framhöll

departementschefen (s. 259) att det på vissa orter kunde uppkomma

en sådan situation på bostadsmarknaden att hyre spol i tiskt utrymme saknas

för en sådan successiv ökning av kapitalkostnaderna som det nya lånesystemet

förutsätter. I sådana fall borde i första hand en viss förlängning

av amorteringstiden kunna övervägas och i ytterlighetsfall statens fordran

helt eller delvis kunna efterskänkas. Detta uttalande föranledde ingen erinran

från riksdagens sida.

Uttalandet innebär enligt utskottets mening bl. a. att statens fordran i

anledning av den förut nämnda skuldökningen så till vida bör betraktas

som villkorlig att det inte kan komma i fråga att driva in den om detta

skulle tvinga låntagaren att träda i likvidation eller eljest försätta honom

i en företagsekonomiskt ohållbar situation därigenom att hyrorna till följd

av läget på ortens hyresmarknad inte kan höjas så att skuldökningen kan

avvecklas inom rimlig tid.

Vad utskottet anfört bör lämpligen bekräftas av riksdagen genom ett tillkännagivande

att Kungl. Maj :t har att medge anstånd med och att avskriva

eller efterge betalning av ränta och amortering på bostadslån, såvitt avser

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

uppkommen skuldökning, samt på räntelån, allt i den män utvecklingen på

ortens.hyresmarknad inte möjliggör så stor höjning av hyrorna som behövs

för att täcka ifrågavarande betalningar. Självfallet hör eftergifter av det

slag som här avses inte komma i fråga om låntagarens svårigheter kan

härledas från vårdslöshet eller försummelse från hans sida.

Eu utredning med uppgift att behandla vissa frågor angående service i

bostadsområden, den s. k. servicekommittén, har tillsatts under våren

1967. Kommittén kommer enligt vad utskottet erfarit även att ta upp finansieringsfrågorna

till behandling. Motionerna I: 4 och II: 7, såvitt nu är

i fråga, samt I: 108 och II: 154 är därmed tillgodosedda.

Förslaget i motionerna I: 574 och II: 724 om provisoriska lånebestämmelser

i stimulanssyfte bör med hänsyn till kommitténs nämnda uppgift inte

heller nu bifallas. I motionerna betonas även att det ännu inte råder klarhet

om hur, var och i vilken omfattning servicehus skall byggas eller i vilken

utsträckning samhället bör finansiellt stödja tillkomsten av sådana

hus.

I motionerna 1:460 och 11:580 förordas sådan ändring av lånebestämmelserna

för ombyggnad att bostadslån kan motiveras av kultur- och miljövården.

Den i motionerna citerade och åsyftade bestämmelsen avser endast

att hindra lån för sådana ombyggnader där hhsets återstående användningstid

inte medger skälig amortering av ett bostadslån för ändamålet.

I den mån bl. a. liusets kultur- och miljövärden kan anses motivera

tillräckligt långt nyttjande är motionärernas syfte sålunda redan tillgodosett.

Om lån beviljas utan att amortering kan beräknas skulle detta vara

liktydigt med en direkt subvention, något som motionärerna inte heller förordat.

Utskottet erinrar i detta sammanhang även om möjligheten att genom

.särskild höjning av låneunderlaget få statligt kreditstöd även för de extra

kostnader som kan förknippas med ombyggnad av kulturhistoriskt märklig

byggnad. Skäl föreligger därför inte att på angiven grund enligt hemställan

i motionerna begära ändring av bostadslånebestämmelserna.

Utskottet biträder de förslag om ändrade bestämmelser angående förbättringslån

som förordats i statsrådsprotokollet. Förslaget får ses som eu

konsekvens av 1967 års riksdags beslut.

Förslagen i motionerna I: 322 och II: 415 samt II: 408 om att åter öppna

möjlighet till förbättringslån för personer som utan att vara äldre eller

handikappade in. m. dock har låga inkomster avstyrks med hänvisning till

utskottets utlåtande (SU 1966: 38, s. 21 och 22) till 1966 års riksdag.

Bostadsbyggandets omfattning m. m.

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att medge att bostadslån beviljas under

vart och ett av åren 1968, 1969 och 1970 för högst 89 000 lägenheter och att

Kungl. Maj :t bemyndigas att under i statsrådsprotokollet angivna förutsättningar

besluta om en utökning av ramen för år 1968, som därigenom

får karaktär av minimiram. Förslaget har förutsatt att under ettvart av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

17

åren 1968—1970 därutöver påbörjas årligen minst 6 000 lägenheter i ålderdomshem

och privatfinansierade hus, varför av departementschefen förordad

bostadsbyggnadsplan sålunda motsvarar lägst 95 000 lägenheter för år.

Låneramar och planer för åren 1969 och 1970 förutsätts prövas om av kommande

riksdagar och syftar till att ange en miniminivå för kommunernas

planering av bostadsproduktionen.

Ivungl. Maj :t har för år 1968 medgivit att beslut om igångsättningstillstånd

får meddelas för sammanlagt 11 000 lägenheter utanför den statliga

långivningens ram. Igångsättningen inom årets plan kommer sålunda att

uppnå 100 000 lägenheter. Under år 1967 påbörjades byggandet av 98 828

lägenheter.

I fråga om bostadsbyggandet under år 1968 har i motionerna I: 324 och

11:428 förordats en planerad igångsättning av 100 000 lägenheter medan i

motionerna 1:322 och 11:415 föreslagits att riksdagen med godtagande av

i propositionen föreslagen ram för den statliga långivningen gör ett uttalande

av innebörd att igångsättningen inklusive det inte statsbelånade

byggandet inte bör underskrida 1967 års nivå. Motionerna är nu helt tillgodosedda

i detta avseende. Även syftet med motionerna I: 165 och II: 217,

vari förutsatts ett byggande detta år av 8 000 lägenheter utan statligt stöd,

är i sak tillgodosett. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.

Planerna och ramarna för den statliga långivningen för bostadsbyggandet

under åren 1969 och 1970 anges i det i motionerna 1:324 och 11:428

intagna bostadsbyggnadsprogrammet böra omfatta 103 000 respektive

108 000 lägenheter. I motionerna hemställs att riksdagen godkänner riktpunkter

för ett sådant ordinarie byggnadsprograin. Yrkanden i motionerna

I: 165 och II: 217 om storleken av låneramarna för nämnda år utgår från

totalplaner om 101 000 respektive 104 000 lägenheter. Som angivits utgår

de av Kungl. Maj :t föreslagna låneramarna för dessa år från förutsatta

byggnadsplaner om 95 000 lägenheter för vart och ett av dessa år. Nämnda

planer avses gälla tills vidare och intill en förnyad prövning. Deras syfte

är att utgöra minimiramar för den kommunala planeringen. 1967 års riksdag

lämnade utan erinran Kungl. Maj :ts förslag om att låta de två år för

vilka preliminära låneramar fastställdes utgöra en sammanhängande planeringsperiod

för att främja byggande i större enheter. Den positiva verkan

ur bostadsbyggandets synpunkt av att oprioriterat byggande hållits tillbaka,

utvecklingen av den säsongmässiga fördelningen och av byggnadstiderna

kan dock i förening med föreslagna åtgärder på kostnadssidan komma att

möjliggöra ett ytterligare ökat byggande vid en godtagbar ekonomisk utveckling.

Utskottet förordar bifall till Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker

motionerna.

Med hänsyn till vad utskottet anfört om planeringsperiodens längd avstyrks

motionerna I: 165 och II: 217 samt I: 324 och II: 428 i vad de avser

minimiramar för åren efter 1970.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 100 dr 1968

Mot av Kungl. Maj :t begärt bemyndigande att öka låneramarna för år

1968 har inte gjorts invändning. Kungl. Maj :ts möjlighet att medge ökat

by§gail(ie utan stöd av statslån följer redan av riksdagens beslut om igångsättningstillstånd

för byggnadsarbete.

Det förut nämnda i motionerna 1: 324 och II: 428 intagna bostadsbyggnadsprogrammet

innefattar även att de konjunkturmässiga ökningarna angetts

till 10 000 lägenheter för år. Enligt utskottets mening finns inte anledning

att tillgripa en sådan konstruktion, vare sig syftet är att stryka under

önskvärdheten av ett ökat byggande eller att begränsa vidden av Kungl.

Maj:ts nu begärda eller eljest gällande bemyndigande. Motionerna avstyrks

därför i denna del.

I motionerna 1: 333 och II: 405 förordas ett riksdagens uttalande av innebörd

att det byggande över minimiplanerna som Kungl. Maj :t har att besluta

om inom det utrymme som samhällsekonomi och arbetsmarknad

tillåter bör inriktas på byggande av småhus. De av motionärerna anförda

konjunkturmässiga synpunkterna synes vara beaktade i sådan utsträckning

att föreslagen åtgärd inte är erforderlig. Allmänt sett får givetvis utökningen

av ramarna alltid utgå även från planeringsläget i kommunerna.

De konkreta fördelningsmetoderna tas upp i motionerna 1:322 och

II: 415, där förslag framställs om särskilda kvoter för pensionärs- och studentbostäder.

Utskottet fann vid 1967 års riksdag liknande yrkanden (SU

1967: 100, s. 20 och 21) inte böra bifallas. Med hänvisning därtill avstyrker

utskottet även nu motionsyrkandena.

Vidare har utskottet anledning förutsätta att bostadsstyrelsen genom de

successivt vidgade erfarenheterna av de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen

m. m. kan få ytterligare möjligheter att på ett ändamålsenligt

sätt fördela låneramarna på regionala och kommunala kvoter. I motionerna

I: 322 och II: 415 föreslagen riksdagens begäran om åtgärder för att få fram

ett bättre underlag för fördelningen är därför inte erforderlig.

Med hänsyn till att syftet i sak kan tillgodoses inom nuvarande ordning

avstyrker utskottet motionerna 1: 225 och II: 286, vari förordas att särskilda

kvoter avsätts för handikappade.

Förslaget att riksdagen uttalar sig för bibehållandet av en särskild kvot

för senare fördelning framställs i motionerna 1:322 och 11:415. Enligt utskottets

mening och mot bakgrund av hittillsvarande tillämpning är ett sådant

uttalande obehövligt. Avvägningen av en sådan uppskjuten fördelning

bör ankomma på Kungl. Maj :t. Vid detta bedömande avstyrks även motionen

II: 86.

Utskottet förutsätter att länsbostadsnämnd inte utan starka skäl avviker

från en enhällig samarbetsnämnds slutliga förslag till fördelning av kvot

inom kommunblock. Syftet med motionerna I: 322 och II: 415 i denna del

torde därför vara tillgodosett, då motionerna inte torde syfta till att rubba

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

19

länsbostadsnämndernas möjlighet att beakta även andra synpunkter än

dem som varit vägledande för samarbetsnämndens avgörande.

Anslag m. m.

Utskottet har, utan att ingå på metoderna för medelsberäkningen, funnit

det av Kungl. Maj :t för kommunala markförvärv föreslagna beloppet

godtagbart. Den på ett avvisande av låneformen som sådan grundade hemställan

i motionerna 1: 328 och II: 402 avstyrks.

Utskottet har inte funnit anledning till invändning eller särskilt uttalande

i fråga om anslag i övrigt och förut inte behandlade förslag om bemyndiganden

för Kungl. Maj :t.

Uppskjutna frågor

Departementschefen anför att frågan om hyreskontroll i anslutning till

de statliga lånen torde få tas upp till förnyad prövning i samband med det

fortsatta lagstiftningsarbetet på området. Utskottet kommer att behandla

denna fråga i sitt utlåtande angående propositionen nr 91 om ny hyreslagstiftning

såvitt den hänvisats till statsutskottet.

Utskottets hemställan

Utskottet som tillstyrker de Kungl. Maj :ts förslag som inte särskilt berörts

i utskottets yttrande hemställer

1. beträffande bostadsbyggandets geografiska fördelning

att riksdagen avslår motionerna I: 110 och II: 153, 11:290,

I: 322 och II: 415 samt I: 324 och II: 428, de fyra sistnämnda

såvitt nu är i fråga,

2. beträffande ökning försöksvis av andelen tvårumslägenheter

att riksdagen avslår motionen II: 424, såvitt nu är i

fråga,

3. beträffande flexibelt byggande och lägenheter med uthyrningsrum

att riksdagen avslår motionerna II: 424 samt

I: 563 och II: 723, den förstnämnda såvitt nu är i fråga,

4. beträffande ökning av andelen småhus i nyproduktionen

att riksdagen avslår motionerna 1: 324 och II: 428 samt

I: 327 och II: 695, samtliga såvitt nu är i fråga,

5. beträffande utredning om ytterligare beaktande av

miljöfrågorna i bostadspolitiken att riksdagen avslår motionerna

I: 322 och 11:415, såvitt nu är i fråga,

6. beträffande uttalande om vikten av lokaliseringspolitiska

insatser att riksdagen avslår motionerna 1:322 och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

II: 415 samt I: 324 och II: 428, samtliga såvitt nu är i fråga,

7. beträffande rivning att riksdagen avslår motionerna

I: 165 och II: 217, såvitt nu är i fråga,

8. beträffande inventering av ombyggnadsmöjligheter att

riksdagen avslår motionen II: 220,

9. beträffande en generell förlängning av planeringsperioden

att riksdagen avslår motionerna 1:165 och 11:217

samt 1: 324 och II: 428, samtliga såvitt nu är i fråga,

10. beträffande ett bostadsbyggnadsprogram för tiden

t. o. m. år 1974 att riksdagen avslår motionerna 1:322 och

II: 415, såvitt nu är i fråga,

11. beträffande försöksvis fördelning av låneramen i andra

termer än antal lägenheter att riksdagen i anledning av

Kungl. Maj :ts förslag och motionerna 1:165 och 11:217,

I: 324 och II: 428 samt I: 331 och II: 406 ävensom med bifall

till motionerna I: 322 och II: 415, de fyra förstnämnda och

de två sistnämnda motionerna såvitt nu är i fråga, ger

Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande utredning om produktionskostnadsutvecklingen

in. m. att riksdagen avslår motionerna 1:165 och

II: 217, såvitt nu är i fråga,

13. beträffande planeringsramen för industriellt byggande

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 165 och 11:217, såvitt nu är i

fråga,

a) medger att förhandsbesked om bostadslån för hus som

skall byggas med tillämpning av industriella produktionsmetoder

meddelas för högst 10 000 lägenheter under vart

och ett av åren 1968—1973,

b) bemyndigar Kungl. Maj :t att under de förutsättningar

som angivits i statsrådsprotokollet besluta om utvidgning

av nämnda ram,

14. beträffande utredning om boendekostnaderna i saneringsområden

m. in. att riksdagen avslår motionerna 1: 564

och II: 574,

15. beträffande statlig totalfinansiering av bostadsbyggandet

att riksdagen avslår motionerna I: 164 och II: 218,

16. beträffande beräkning av låneunderlag m. m. att riksdagen

avslår motionerna 1:324 och 11:428, såvitt nu är i

fråga,

17. beträffande övre lånegränserna in. in. att riksdagen

avslår motionerna 11:216, 1:322 och 11:415, 1:324 och

II: 428 samt I: 327 och II: 695, de sex sistnämnda såvitt nu

är i fråga,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

21

18. beträffande bostadslånets storlek att riksdagen avslår

motionerna I: 322 och II: 415 samt I: 324 och II: 428, samtliga

såvitt nu är i fråga,

19. beträffande villkoren för vissa egnahemslån och tvätterilån

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

godkänner vad i statsrådsprotokollet förordats,

20. beträffande villkoren för tilläggslån att riksdagen med

bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna

1:324 och 11:428, 1:552 och 11:716 samt 1:567 och

II: 729, de tvä förstnämnda såvitt nu är i fråga, godkänner

vad i statsrådsprotokollet förordats,

21. beträffande återkrav av vissa kapital subventioner att

riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag godkänner

vad i statsrådsprotokollet förordats,

22. beträffande viss avskrivning av lån att riksdagen avslår

motionerna 1:562 och II: 722,

23. beträffande vissa åtgärder till följd av skuldökning att

riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

24. beträffande service i bostadsområden att riksdagen

avslår motionerna 1:4 och 11:7, 1:108 och 11:154 samt

I: 574 och II: 724, de två förstnämnda såvitt nu är i fråga,

25. beträffande bostadslån för ombyggnad att riksdagen

avslår motionerna I: 460 och II: 580,

26. beträffande storleken av räntefritt förbättringslån att

riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag godkänner

vad i statsrådsprotokollet förordats,

27. beträffande förbättringslånens användningsområde

alt riksdagen avslår motionerna 1:322 och 11:415 samt

II: 408, de två förstnämnda såvitt nu är i fråga,

28. beträffande bostadsbyggandets omfattning i nyproduktionen

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna 1: 165 och II: 217, I: 322

och II: 415, I: 324 och II: 428 samt I: 333 och II: 405, de sex

förstnämnda såvitt nu är i fråga,

a) medger att bostadslån för nybyggnad beviljas under

år 1968 för högst 89 000 lägenheter och intill ett belopp av

1 890 000 000 kr. samt under vartdera av åren 1969 och

1970 för högst 89 000 lägenheter,

b) bemyndigar Kungl. Maj :t att under de förutsättningar

som angivits i statsrådsprotokollet besluta om utökning av

nämnda ramar för långivningen under år 1968,

29. beträffande ramar för bostadslån för ombyggnad och

förbättringslån att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts

förslag

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

a) medger att bostadslån för ombyggnad och räntebärande

förbättringslån beviljas intill ett belopp av 170 000 000

kr. under vartdera av åren 1908 och 1969,

b) medger att räntefria förbättringslån beviljas intill ett

belopp av 125 000 000 kr. under år 1968 och 100 000 000 kr.

under år 1969,

c) bemyndigar Kungl. Maj :t att besluta om ökning av de

nämnda ramarna för år 1968, såvitt avser ramen under a)

under de förutsättningar som angivits i statsrådsprotokollet,

30. beträffande fördelningsmetoderna i fråga om pensionärs-

och studentbostäder in. m. att riksdagen avslår motionerna

I: 322 och 11:415, såvitt nu är i fråga,

31. beträffande kvot för handikappbostäder att riksdagen

avslår motionerna 1: 225 och II: 286,

32. beträffande uppskjuten kvotfördelning in. in. att riksdagen

avslår motionerna 11:86 samt 1:322 och 11:415, de

två sistnämnda såvitt nu är i fråga,

33. beträffande fördelning av kvot inom kommunblock

att riksdagen avslår motionerna I: 322 och II: 415, såvitt nu

är i fråga,

34. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för

budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln

anvisar

a) till Bostadsstijrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av

6 434 000 kr.,

b) till Bostadsstijrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 527 000 kr.,

c) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag

av 12 819 000 kr.,

d) till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 680 000 kr.,

e) till Räntebidrag ett förslagsanslag av 150 000 000 kr.,

f) till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhct ett

förslagsanslag av 135 000 000 kr.,

g) till By g g nads forskning ett anslag av 2 200 000 ler.,

35. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för

budgetåret 1968/69 på kapitalbudgeten anvisar

A. under statens utlåningsfonder

a) till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag

av 1 600 000 000 kr.,

b) till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin

ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.,

B. under fonden för låneunderstöd till Räntefria lån till

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

23

bostadsbyggande ett investeringsanslag av 32 000 000 kr.,

36. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 328 och II: 402 till Lånefonden

för kommunala markförvärv för budgetåret 1968/69 på

kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder anvisar ett

investeringsanslag av 30 000 000 kr.,

37. att riksdagen avslår här upptagna motioner till den

del de ej blivit under 1.—36. särskilt berörda eller behandlas

i annat utskottsutlåtande.

Stockholm den 7 maj 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),

Virgin (h), Rikard Svensson (s), fru Wallentlieim (s), herrar Kaijser (h),

Nyman (fp), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Wååg (s),

Edström (fp), Högström (s), Nils-Eric Gustafsson (ep) och fru Elvy Olsson

(ep) samt

från andra kammaren: herrar Blidfors (s), Almgren (s), Eliasson i

Sundborn (ep), Mellqvist (s), Nihlfors (fp), Bergman (s), Turesson (h),

fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm (s),

Gustafsson i Uddevalla(s), fröken Ljungberg (h), herrar Fagerlund (s),

Mundebo (fp) och Nilsson i Tvärålund (ep).

Reservationer

1) beträffande bostadsbyggandets geografiska fördelning av herrar Virgin

(h), Kaijser (h), Ottosson (h), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson

(ep), herrar Eliasson i Sundborn (ep), Turesson (h), fröken Ljungberg (h)

och herr Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 8 som börjar med »En riksdagens»

och slutar med »antagna riktlinjer» bort ha följande lydelse.

»En riksdagens hemställan i enlighet med förslaget i motionerna 1:322

och II: 415 syftar till att i klarhetens intresse stryka under att en inriktning

av bostadsbyggandet mot bristorterna och de i statistisk mening expansiva

orterna inte får tolkas så att de numerärt mindre expansionsbehoven och behovet

av bostadsförnyelse negligeras. Även om detta borde vara höjt över

allt tvivel har dock alltför generella slutsatser dragits härav. Utskottet finner

det otillfredsställande att kommuner med behov av bostadsbyggande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

vissa år blir helt utan tilldelning. Som framhålles i motionerna finns det

även i kommuner som erhållit ingen eller liten tilldelning av lägenheter

ett etablerat näringsliv som för att kunna fortleva kräver ett gott bostadsbestånd.

Till detta måste hänsyn tagas vid den geografiska fördelningen av

bostadsbyggandet. Riksdagen bör enligt utskottets mening ge Kungl. Maj :t

till känna vad utskottet anfört.»

dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. beträffande bostadsbyggandets geografiska fördelning

att riksdagen med bifall till motionerna 1:322 och 11:415

och med avslag å motionerna 1:324 och 11:428, I: 110 och

II: 153 samt II: 290, de fyra förstnämnda såvitt nu är i fråga,

ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

2) beträffande fördelning på hustyper av herrar Virgin (h), Kaijser (h),

Nyman (fp), Ottosson (h), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru

Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Turesson

(h), Gustafsson i Skellefteå (fp), fröken Ljungberg (h), herrar Mundebo

(fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Utskottet

som» och slutar med »och II: 695» bort ha följande lydelse:

»Utskottet tar senare i sitt yttrande upp konkreta förslag som syftar till

att öka andelen småhus i nyproduktionen. I anledning av motionerna I: 324

och 11:428 samt 1:327 och 11:695 vill utskottet dock i detta sammanhang

uttrycka som en målsättning att andelen småhus i nyproduktionen bör ökas

så att den motsvarar konsumenternas faktiska efterfrågan. Även om ingen

invändning görs mot att kommunerna fortfarande har att besluta om lånefördelningen

inom kvoten bör statsmakterna uttrycka sin allmänna uppfattning

i ett riksdagsuttalande följt av ett av Kungl. Maj :t utarbetat program

där efterfrågesituationen kommer till uttryck. Vad utskottet anfört bör i

anledning av motionerna 1: 324 och II: 428 ges Kungl. Maj :t till känna. Därmed

är även syftet med motionerna 1:327 och II: 695 tillgodosett. Vidare

tillgodoses även de syften som motionerna 1:322 och 11:415 tolkar.»

dels utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:

»4. beträffande ökning av andelen småhus i nyproduktionen

att riksdagen i anledning av motionerna 1:324 och

II: 428 samt I: 327 och II: 695, samtliga såvitt nu är i fråga,

ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

3) beträffande miljöfrågorna av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Nyman

(fp), Ottosson (h), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson

(ep), herrar Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Turesson (h),

Gustafsson i Skellefteå (fp), fröken Ljungberg (h), herrar Mundebo (fp)

och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

25

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »I den» och

slutar med »därom avstyrks» bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar motionärernas uppfattning att miljöfrågorna bör medtagas

som en mycket betydelsefull del i den bostadspolitiska målsättningen.

Uppmärksamhet ägnas åt bostadsmiljöfrågorna i olika berörda organ. Dock

har inget samlat grepp på bomiljöfrågorna tagits. I motionerna har aktualiserats

en rad åtgärder som är nödvändiga för att skapa en bättre bomiljö.

Utskottet finner det motiverat att en utredning tillsätts för att utreda vägledande

riktlinjer för utformningen av en god bomiljö. Utredningen bör även

redovisa vilka kostnader skapandet av en god bomiljö medför. Vad utskottet

anfört bör i anledning av motionerna I: 322 och II: 415 ges Kungl. Maj :t till

känna.»

dels utskottets hemställan under 5. bort ha följande lydelse:

»5. beträffande utredning om ytterligare beaktande av

miljöfrågorna i bostadspolitiken att riksdagen i anledning av

motionerna I: 322 och II: 415, såvitt nu är i fråga, ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

4) beträffande uttalande om vikten av lokaliserings politiska insatser av

herrar Virgin (h), Kaijser (h), Nyman (fp), Ottosson (h), Edström (fp),

Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Sundborn

(ep), Nihlfors (fp), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå (fp), fröken

Ljungberg (h), herrar Mundebo (fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »Gällande

riktlinjer» och slutar med »denna fråga» bort ha följande lydelse:

»Målet balans på bostadsmarknaden kan snabbare nås om åtgärder

vidtas för att hindra en kontinuerlig ökning av efterfrågan i de största inflyttningsorterna.

Förutom de direkta vinster som det innebär att utnyttja

tillgängliga bostäder i de orter där så är möjligt bör beaktas de kostnadsdrivande

effekter som en koncentrerad efterfrågan alltid har. Det förhållandet

att statsmakterna antagit riktlinjer för lokaliseringsstödet under

en försöksperiod kan inte minska behovet av att statsmakterna bland sina

riktlinjer för bostadsbyggandets inriktning tar upp vikten även ur denna

synpunkt av ytterligare lokaliseringspolitiska insatser. Utskottet ansluter

sig i denna del till vad som anförts i motionerna I: 322 och II: 415 samt I: 324

och 11:428 och förordar att detta, med bifall till motionerna, ges Kungl.

Maj :t till känna.»

dels utskottets hemställan under 6. bort ha följande lydelse:

»6. beträffande uttalande om vikten av lokaliseringspolitiska

insatser att riksdagen med bifall till motionerna 1: 322

och 11:415 samt 1:324 och 11:428, samtliga såvitt nu är i

fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

5) beträffande en generell förlängning av planerings perioden av herrar

Nyman (fp), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep),

herrar Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp ),

Mundebo (fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med »Ett i» och som

på s. 11 slutar med »avstyrks därför» bort ha följande lydelse:

»Ramarna för förhandsbesked om bostadslån och de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen

omfattar en period av fem år. De skäl som föranlett

att planeringsperioden i dessa fall förlängts föreligger även i andra sammanhang.

Dessa tillgodosedda och kvarstående behov av förlängd planering bör

återspeglas även i de statliga totalramarna. Utskottet förordar att det anförda

i anledning av motionerna 1: 324 och II: 428 och med tillgodoseende därvid

även av motionerna I: 165 och II: 217 ges Kungl. Maj :t till känna. Därmed

skulle även förslaget i motionerna 1:322 och 11:415 om planering

t. o. m. år 1974 bli i väsentlig del tillgodosett.»

dels utskottets hemställan under 9. bort ha följande lydelse:

»9. beträffande en generell förlängning av planeringsperioden

att riksdagen i anledning av motionerna I: 165 och

II: 217 samt I: 324 och II: 428, samtliga såvitt nu är i fråga,

ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,»

6) beträffande statlig totalfinansiering av bostadsbyggandet av herrar

Virgin (h), Kaijser (h), Nyman (fp), Ottosson (h), Edström (fp), NilsEric

Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Sundborn

(ep), Nihlfors (fp), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå (fp), fröken

Ljungberg (h), herrar Mundebo (fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som

anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »I motionerna»

och slutar med »motionerna avstyrks» bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening finns inte något vägande skäl för att riksdagen

skulle begära förslag om statlig totalfinansiering av bostadsbyggandet enligt

motionerna I: 164 och II: 218. Utskottet avstyrker därför motionerna.»

7) beträffande löneunderlaget av herrar Nyman (fp), Edström (fp),

Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp) och Mundebo (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 12 börjar med »Förslaget

i» och på s. 13 slutar med »dessa belopp» bort ha följande lydelse:

»Bostadspolitiska kommittén föreslog att ett och samma belopp i normalfallen

skulle utgöra utgångspunkt för bestämningen av såväl bostadslånets

storlek som dess säkerhetsläge. Kommittén angav också de huvudsakliga

grunderna för beräkningen av ett sådant belopp. Beloppet skulle beräknas

så att inga styrningseffekter uppkom och vid varje tidpunkt ge god anpassning

till kostnadsvariationer. I motionerna 1: 324 och II: 428 förordas att

kommitténs förslag genomförs. Även om vissa justeringar av pantvärdesbe
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

27

räkningen något minskat överkostnadsproblemet kvarstår dock enligt utskottets

mening detta och övriga av kommittén anförda skäl för en ny beräkningsmetod.

Statens anspråk på säkerhet för lånen regleras genom de

övre lånegränserna och eventuella krav på kompletterande borgensåtaganden.

Utskottet tillstyrker därför motionerna.»

dels utskottets hemställan under 16. bort ha följande lydelse:

»16. beträffande beräkning av låneunderlag m. m. att riksdagen

med bifall till motionerna I: 324 och II: 428, såvitt nu

är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

8) beträffande övre lånegränserna

a) av herrar Nyman (fp), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru

Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson

i Skellefteå (fp), Mundebo (fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Utskottet avstyrker»

och slutar med »års riksdag» bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Önskemålet att underlätta för den enskilde och särskilt för barnfamiljerna

att tå bostad i småhus kan på ett verksamt sätt tillgodoses genom alt

övre lånegränsen höjs till 95 %. Det är vidare angeläget att belåningen underlättas

för enskilda företag inte minst för att en effektiv konkurrens mellan

företagen ur såväl produktions- som förvaltningssynpunkt skall möjliggöras.

Detta bör ske genom en höjning av lånegränsen till 90 %.

Statens anspråk på säkerhet bör tillgodoses genom att kommunal borgen

krävs lör belopp motsvarande 5 % av pantvärdet såvitt avser småhus utom

detaljplanerat område samt allmännyttigt bostadsföretag. Detta kan för de

sistnämnda företagen motiveras även med önskemålet av att kommunerna

påtar sig ett vidgat ansvar.

Det anförda bör med bifall i huvudsak till motionerna 1:322 och 11:415

samt 1:324 och 11:428 ges Kungl. Maj :t till känna. Därvid är även motionen

II: 216 helt och motionerna I: 327 och II: 695 delvis tillgodosedda.»

dels utskottets hemställan under 17. bort ha följande lydelse:

»17. beträffande övre lånegränserna m. m. att riksdagen

med bifall till motionerna 11:216, 1:322 och 11:415 samt

1:324 och 11:428 ävensom med avslag å motionerna 1:327

och II: 695, de sex sistnämnda såvitt nu är i fråga, ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

b) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Ottosson (h), Turesson (h) och

fröken Ljungberg (h) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Utskottet avstyrker»

och slutar med »års riksdag» bort ha följande lydelse:

»De nuvarande för vissa låntagarkategorier diskriminerande lånegränser
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

na bör upphävas och ersättas med en enhetlig gräns. Detta skulle medföra

en konkurrens på mer likvärdiga villkor i både produktions- och förvaltningsledet.

Denna enhetliga gräns bör med bifall till förslaget i motionerna

1: 327 och II: 695 sättas vid 90 % av pantvärdet, vilket bör ges Kungl. Maj :t

till känna. Detta tillgodoser helt motionen II: 216. Därmed är även motionerna

I: 322 och II: 415 samt I: 324 och II: 428 delvis tillgodosedda.»

dels utskottets hemställan under 17. bort ha följande lydelse:

»17. beträffande övre lånegränserna m. m. att liksdagen

med bifall till motionerna 11:216, 1:327 och 11:695 samt

med avslag å motionerna I: 322 och II: 415 samt I: 324 och

11:428, de sex sistnämnda såvitt nu är i fråga, ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

9) beträffande bostadslånets storlek av herrar Nyman (fp), Edström (fp),

Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Sundborn

(ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp), Mundebo (fp) och Nilsson

i Tvärålund (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 13 börjar med »Förslaget

motiveras» och på s. 14 slutar med »avstyrker motionerna» bort ha följande

lydelse:

»Den statliga bostadslångivningen bör inte omfatta sådana fastighetskrediter

som kan erhållas i den öppna lånemarknaden. Sådana krediter erbjuds

i vissa fall intill 75 % av pantvärdet. Lånebeloppen bör därför sänkas med

5 % av låneunderlaget. Bostadsstyrelsen bör få generell möjlighet att fördjupa

bostadslånet. Vad utskottet härom anfört bör med bifall till motionerna

I: 322 och II: 415 samt I: 324 och II: 428 ges Kungl. Maj :t till känna.»

dels utskottets hemställan under 18. bort ha följande lydelse:

»18. beträffande bostadslånets storlek att riksdagen med

bifall till motionerna 1:322 och 11:415 samt 1:324 och

11:428, samtliga såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till

känna vad utskottet anfört,»

10) beträffande villkoren för tillåggslån av herrar Virgin (h), Kaijser (h),

Nyman (fp), Ottosson (h), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru

Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Turesson

(h), Gustafsson i Skellefteå (fp ), höken L jungberg (h), herrar Mundebo

(fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med »Enligt utskottets»

och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»De beslut som nu reglerar ränta på de nämnda tilläggslånen har inte avsett

att fastställa en bunden ränta. Mot bakgrund av denna innebörd av besluten

och med hänsyn tillika till att utformningen av Kungl. Maj :ts eller bostadsstyrelsens

konkreta beslut inte i och för sig kan anses konstituera ett

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

29

nytt avtalsförhållande är det enligt utskottets mening möjligt att höja räntesatserna.

Då vidare den av departementschefen företrädda uppfattningen

framkommit först efter särskilda undersökningar är det knappast troligt

att någon låntagare bibringats eller ens haft en klar uppfattning i frågan.

Om skäligheten av att höja räntan torde inte råda några delade meningar.

Utskottet förordar därför att räntan på förevarande tilläggslån höjs till 6 %,

vilket med bifall till motionerna 1:324 och 11:428, 1:552 och 11:716 samt

1:567 och 11:729 bör ges Kungl. Maj:t till känna.»

dels utskottets hemställan under 20. bort ha följande lydelse:

»20. beträffande villkoren för tilläggslån att riksdagen med

avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall till motionerna

1:324 och II: 428, 1:552 och II: 716 samt I: 567 och

II: 729, de två förstnämnda såvitt nu är i fråga, ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

11 ) beträffande vissa åtgärder till följd av skuldökning av herrar Virgin

Ui), Kaijscr (h), Ottosson (h), Turesson (h) och fröken Ljungberg (h)

som anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med »Uttalandet

innebär» och slutar med »rimlig tid» bort ha följande lydelse:

»Uttalandet innebär enligt utskottets mening bl. a. att statens fordran i anledning

av den förut nämnda skuldökningen så till vida bör betraktas som

villkorlig att det inte kan komma i fråga att driva in en uppkommen skuldökning

om den allmänna kostnadsutvecklingen (paritctstalen) eller läget på

ortens hyresmarknad icke medger att hyrorna kan höjas i den utsträckning

som erfordras för att avveckla låneskulden inom avsedd tid. De företag som

finansieras med statliga bostadslån bör icke riskera att försättas i en företagsekonomiskt

ohållbar situation på grund av att förutsättningar för förräntning

och amortering av paritets- och räntelån inte föreligger. I vilken

mån fråga om betalningsanstånd eller avskrivning av låneskuld aktualiseras,

kan f. n. icke bedömas. Det är nödvändigt att Kungl. Maj :t närmare överväger

förutsättningarna och formerna för sådana beslut och därvid särskilt

beaktar, att beslut av här ifrågavarande slag skall baseras enbart på

de ekonomiska förutsättningarna i det enskilda förvaltningsobjektet samt

att besluten får samma ekonomiska effekt för alla byggherrekategorier. I

avvaktan på sådan analys av formerna för den framtida handläggningen av

bostadslånen, vilken samtidigt ger möjlighet att överblicka de ekonomiska

verkningarna av den nya lånekonstruktionen, hör ett tillkännagivande endast

anses utgöra grund för en provisorisk tillämpning.»

12) beträffande service i bostadsområden av herrar Nyman (fp), Edström

(fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i

Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp), Mundebo (fp)

och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »Förslaget i»

och slutar med »sådana hus» bort ha följande lydelse:

»Utskottet noterar med tillfredsställelse att finansieringsfrågorna utreds.

För att stimulera till initiativ vilkas genomförande snabbt kan ge även praktiska

erfarenheter för en kommande definitiv lösning bör provisoriska låneregler

införas i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget i motionerna

I: 574 och II: 724. Kungl. Maj :t bör ha att skyndsamt utfärda närmare föreskrifter

därom.»

dels utskottets hemställan under 24. bort ha följande lydelse:

»24. beträffande service i bostadsområden att riksdagen

med bifall till motionerna I: 574 och II: 724 samt med avslag

å motionerna I: 108 och II: 154 samt I: 4 och II: 7, de två

sistnämnda såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna

vad utskottet anfört,»

13) beträffande förbättringslånens användningsområde av herr Nils-Eric

Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Sundborn (ep) och

Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »Förslagen

i» och slutar med »års riksdag» bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner att förbättringslån bör lämnas även personer med låga

inkomster i enlighet med motionerna I: 322 och II: 415 samt II: 408.»

dels utskottets hemställan under 27. bort ha följande lydelse:

»27. beträffande förbättringslånens användningsområde

att riksdagen bifaller motionerna 1:322 och 11:415 samt

11:408, de två förstnämnda såvitt nu är i fråga,»

14) beträffande bostadsbyggandets omfattning i nyproduktionen

a) av herrar Nyman (fp), Edström (fp), Nililfors (fp), Gustafsson i

Skellefteå (fp) och Mundebo (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med »I fråga» och

på s. 18 slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:324 och 11:428 har intagits ett program för bostadsbyggandet

under åren 1968—1972. Enligt detta program bör bostadsbyggandet

ha en omfattning av 100 000, 103 000, 108 000, 112 000 respektive 115 000

lägenheter för vartdera åren 1968 t. o. in. 1972. I ovan nämnda motioner förordas

även upprättandet av en konjunkturreserv om 10 000 lägenheter för

vart och ett av åren under tidsperioden. Utskottet finner i likhet med motionärerna

det i hög grad angeläget mot bakgrund av den rådande bristen på

bostäder, bristerna i bostadsbeståndet och bostadsefterfrågan att bostads
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

31

byggandet successivt ökas. Genom en femårsplanering ges reella möjligheter

till en sådan ökning.

På en del orter har under senare tid uppstått vissa svårigheter att erhålla

hyresgäster till nyproducerade lägenheter. Antalet sådana fall, som väckt

stor uppmärksamhet, är dock obetydligt i förhållande till hela nyproduktionen

och utgör inte någon anledning att upphöra med ökningen av igångsättningen

av nya bostäder. De ansatser till köpmotstånd från bostadskonsumenternas

sida som förekommit beror på att de höga hyrorna verkat avskräckande

på de bostadssökande. Detta förhållande understryker angelägenheten

av att byggnadskostnaderna begränsas genom ökat seriebyggande

och bättre och långsiktigare planering samt att en viss minskning av lägenhetsytorna

kommer till stånd.

Risken för påtagliga konjunkturförändringar talar enligt utskottets mening

för att, som föreslås i motionerna 1:324 och II: 428, en särskild konjunkturreserv

bör förberedas. Upprättandet av de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen

underlättar möjligheterna härför. Utskottet tillstyrker sålunda

och med hänsyn till vad utskottet anfört beträffande planeringsperiodens

längd att riksdagen godkänner riktpunkter för det i nämnda motioner

föreslagna bostadsbyggnadsprogrammet för åren 1968—1972 innefattande

även en konjunkturreserv. Vad gäller bostadsbyggandet för innevarande år

bör övervägas om inte konjunkturläget motiverar en ytterligare ökning av

igångsättningen utöver 100 000 lägenheter.»

dels utskottets hemställan under 28. bort ha följande lydelse:

»28. beträffande bostadsbyggandets omfattning i nyproduktionen

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna 1:165 och 11:217, 1:322 och 11:415

samt 1: 333 och II: 405 ävensom med bifall till motionerna

I: 324 och II: 428, de fyra förstnämnda och de två sistnämnda

såvitt nu är i fråga,

a) medger att bostadslån för nybyggnad beviljas under

år 1968 för högst 89 000 lägenheter och intill ett belopp av

1 890 000 000 kr. samt under vartdera av åren 1969 och 1970

för högst 89 000 lägenheter,

b) bemyndigar Kungl. Maj :t att under de förutsättningar

som angivits i statsrådsprotokollet besluta om utökning av

nämnda ramar för långivningen under år 1968,

c) godkänner riktpunkter för ett ordinarie bostadsbyggnadsprogram

enligt förslaget i motionerna I: 324 och II: 428,»

b) av herr Kaijser och fröken Ljungberg

c) av herr Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson

i Sundborn (ep) och Nilsson i Tvärålund (ep).

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

15) beträffande färdelningsmetoderna i fråga om pensionärs- och studentbostäder

m. m. av herr Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep),

herrar Eliasson i Sundborn (ep) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser

att

dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med »De konkreta»

och slutar med »inte erforderlig» bort ha följande lydelse:

»De konkreta färdelningsmetoderna tas upp i motionerna 1:322 och

11:415, där förslag framställs om särskilda kvoter för pensionärs- och studentbostäder.

Utskottet finner att de kommunala och regionala skillnaderna

beträffande fördelningsunderlaget bättre kan beaktas om ramarna för dessa

ändamål fördelas separat.

Ett bättre underlag för fördelningsbesluten är även i övrigt synnerligen

påkallat. Kungl. Maj :t bör därför i enlighet med motionerna 1:322 och

11:415 vidta åtgärder i syfte att ge de ramfördelande myndigheterna ett

bättre underlag för sina beslut.»

dels utskottets hemställan under 30. bort ha följande lydelse:

»30. beträffande fördelningsmetoderna i fråga om pensionärs-

och studentbostäder in. in. att riksdagen med

bifall till motionerna I: 322 och II: 415, såvitt nu är i fråga,

ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

16) beträffande medelsanvisning för markförvärvslån av herrar Virgin

(h), Kaijser (h), Ottosson (h), Turesson (h) och fröken Ljungberg (h)

som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med »Utskottet

har» och slutar med »11:402 avstyrks» bort ha följande lydelse:

»Tungt vägande invändningar har vid 1967 års riksdag riktats mot införandet

av statliga lån för kommunala markförvärv. Dessa invändningar

kvarstår. På denna grund och med hänsyn även bortsett därifrån till den

ringa prioritet som dessa lånemedel måste anses ha och till den i propositionen

redovisade inte godtagbara medelsberäkningen med specialdestinerade

medel avstyrker utskottet i enlighet med motionerna I: 328 och II: 402

Kungl. Maj :ts förslag.»

dels utskottets hemställan under 36. bort ha följande lydelse:

»36. alt riksdagen med bifall till motionerna 1:328 och

II: 402 avslår Kungl. Maj :ts förslag om medelsanvisning till

Lånefonden för kommunala markförvärv,»

Särskilt yttrande

av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Ottosson (It), Turesson (h) och fröken

Ljungberg (h) som anfört:

»Det uttalande som departementschefen gjorde i propositionen 1967:100

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968

33

alt en viss förlängning av amorteringstiden kunde övervägas i de fall då

på vissa orter hyrespolitiskt utrymme saknades för den förutsatta successiva

ökningen av kapitalkostnaderna och att i ytterlighetsfall statens fordran

kunde helt eller delvis efterskänkas kan enligt vår mening inte ges

den vidsträckta tolkning som utskottet gjort (s. 15—16).

Utskottets på eget initiativ nu gjorda tolkning av Kungl. Maj :ts intentioner

bekräftar enligt vår mening riktigheten av den kritik som från vår sida

vid förra årets riksdag framfördes mot det nya paritetslånesystemet.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:252 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående■ anslag för budgetåret 1968/69 till bosta a1 i texten