Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition om ökat ekonomiskt stöd åt barnfamiljer jämte motioner.

1968-05-07 · 21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:101, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition om ökat ekonomiskt stöd åt barnfamiljer jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968

1

Nr 101

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition om ökat ekonomiskt

stöd åt barnfamiljer jämte motioner.

(3:e avd.)

Propositionen

Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 7, punkterna C 1—C 3)

beräknat medel för allmänna barnbidrag och bostadsrabatter in. in. har

Kungl. Maj :t i propositionen nr 42 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet

för den 8 mars 1968 föreslagit riksdagen att

a) till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1968/69 under femte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 1 615 000 000 kr.,

b) till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag

för budgetåret 1968/69 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 3 700 000 kr,

c) godkänna de i statsrådsprotokollet förordade grunderna för statliga

bostadstillägg för barnfamiljer att gälla fr. o. in. den 1 januari 1969,

d) godkänna de i statsrådsprotokollet förordade grunderna för statsbidrag

till kommunala bostadstillägg för barnfamiljer att gälla fr. o. in.

den 1 januari 1969,

e) till Bostadstillägg för barnfamiljer, in. m. för budgetåret 1968/69 under

femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 300 000 000 kr.

I propositionen läggs fram förslag om den familjepolitiska reform som

har aviserats i årets statsverksproposition. Reformen syftar till att bereda

barnfamiljer med lägre inkomster och familjer med flera barn ett förstärkt

ekonomiskt stöd, vilket utformas så att det också medverkar till att höja

familjernas bostadsstandard.

Det ökade familjestödet ges formen av ett helt nytt bostadstillägg för

barnfamiljer. Vidare föreslås att kommunerna erhåller statsbidrag till

kompletterande bostadstillägg för barnfamiljer med särskilt höga hyror. En

höjning av bidragsförskotten ingår också i det ökade familjestödet. De allmänna

barnbidragen behålls oförändrade. De nuvarande familjebostadsbidragen

avskaffas.

Det nya statliga bostadstillägget utformas på ett sådant sätt, att det utgår

till alla barnfamiljer som med hänsyn till inkomster och barnantal behöver

ett ökat ekonomiskt stöd. Alla barnfamiljer med lägre inkomster får utöver

1—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 101

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1068

barnbidraget ett grundbelopp som alltid ökar när familjen får ett barn till.

Stimulansen att skaffa större lägenhet åstadkommes genom att bostadstillägget

därutöver ökar med bostadens storlek upp till ett visst rumsantal.

Det grundbelopp som utgår utan särskilda bostadsvillkor föreslås till 720

kr. om året. Detta belopp gäller för familjer med ett barn under 16 år. Beloppet

ökar med 240 kr. om året för varje ytterligare barn under 16 år.

Grundbeloppet på 720 kr. per år för familjer med ett barn ökar således till

960 kr. för tvåbarnsfamiljer, 1 200 kr. för trebarnsfamiljer, 1 440 kr. för

fyrbarnsfamiljer, 1 680 kr. för fembarnsfamiljer osv.

Vidare ökas grundbeloppen med 720 ler. om året per rum upp till ett visst

rumsantal. Det högsta sammanlagda bidragsbeloppet blir för år räknat

1 680 kr. för en tvåbarnsfamilj, 2 640 kr. för en trebarnsfamilj, 2 880 kr.

för en fyrbarnsfamilj och 3 840 kr. för en familj med fem barn. För det

högsta bidragsbeloppet vid varje familjestorlek — men inte för övriga belopp

—- tillämpas hl. a. en utrymmesnorm som innebär att antalet boende

inte får vara mer än två personer per rum, köket oräknat.

Fullt bostadstillägg med de nämnda beloppen utgår upp till en årsinkomst

på omkring 16 000 kr. för en gift man vars hustru saknar förvärvsinkomst.

Om familjen har högre inkomster reduceras bidragsbeloppet med viss procentandel

av den överskjutande inkomsten enligt en glidande skala. De övre

inkomstgränserna kommer att ligga vid omkring 21 000 kr. för ettbarnsfamiljer,

28 000 kr. för tvåbarnsfamiljer, 35 000 kr. för tre- och fyrbarnsfamiljer

och 39 000 kr. för familjer med fem barn. För makar som båda förvärvsarbetar

och ensamstående barnför sörj are kan de motsvarande årsinkomsterna

vara upp till 3 000 kr. högre till följd av det förvärvsavdrag som

medges vid taxeringen.

Av totalt omkring eu miljon barnfamiljer beräknas ca 415 000 familjer

bli berättigade till det nya bostadstillägget. I år har ca 150 000 familjer

familjebostadsbidrag. över en kvarts miljon familjer med bidrag tillkommer

alltså.

För att bl. a. kunna ta särskild hänsyn till bostadskostnadens storlek för

barnfamiljer som har låga inkomster och samtidigt höga hyror förordas en

individuell komplettering av det nya bostadstillägget. Den bör få formen av

kommunala bostadstillägg, vartill föreslås utgå statsbidrag med 50 % av

kostnaderna. Enligt förslageL skall statsbidrag utgå för kommunala bostadstillägg

vilka avser att täcka en viss del av den bostadskostnad som för ettoch

tvåbarnsfamiljer ligger mellan 400 och 525 kr. i månaden, för tre- och

fyrbarnsfamijer mellan 400 och 625 ler. i månaden och för familjer med fem

eller flera barn mellan 400 och 725 kr. i månaden.

Bidragsbeloppen i det nya bostadstillägget har avvägts så, att de ensamstående

barnförsörjarna kommer att få betydande ekonomiska förstärkningar.

Soin en ytterligare åtgärd för att stödja de mera utsatta grupperna

bland dessa föreslås även en höjning av bidragsförskotten från 25 till 30 %

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968 3

av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Vid nuvarande basbelopp

på 5 800 kr. innebär det en höjning av bidragsförskottet för varje barn från

1 450 kr. till 1 740 kr. om året, dvs. en höjning med omkring 300 kr. per år.

Bestämmelserna om statligt bostadstillägg för barnfamiljer och om statsbidrag

till kommunala bostadstillägg föreslås träda i kraft den 1 januari

1969. Höjningen av bidragsförskotten föreslås ske från samma tidpunkt.

Årskostnaden beräknas till ca 425 milj. kr. för de statliga bosladstill1

aggen och till ca 10 milj. kr. för statsbidragen till kommunala bostadstillägg.

För höjningen av bidragsförskotten beräknas statens kostnad till ca

16 milj. kr. per år. Jämfört med gällande regler för familjebostadsbidrag_

som skulle inneburit ett anslagsbehov för budgetåret 1968/69 på ca 150

milj. kr. — blir kostnadsökningen för staten ca 300 milj. ler. för helt år.

Förslag framläggs om medelsanvisningar för nästa budgetår till allmänna

barnbidrag, bostadstillägg för barnfamiljer m. in.

Andra lagutskottet behandlar dels i sitt utlåtande nr 40 motioner om

höjning av de allmänna barnbidragen in. m. och dels i sitt utlåtande nr 39

propositionen nr 43 om höjning av bidragsförskotten.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 236 av herr Werner och II: 288 av herr

Hermansson m. fl. vari, med hänvisning till vad som anförts i motionerna

I: 280 och II: 3i5, hemställts att riksdagen måtte besluta 1) att anslaget till

Allmänna barnbidrag höjs till 1 800 000 000 kr. och 2) att för indexreglering

av de allmänna barnbidragen anvisas ett belopp av 70 000 000 kr. för budgetåret

1968/69,

dels de likalydande motionerna 1:554 av herrar Dahlén och Bengtson

samt II: 715 av herrar Hedlund och Wedén vari, med hänvisning till vad som

anförts i motionerna 1:679 och 11:870, hemställts att riksdagen måtte till

Allmänna barnbidrag för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av

1 795 000 000 kr.,

dels de likalydande motionerna 1: 679 av herrar Dahlén och Bengtson samt

II: 870 av herrar Hedlund och Wedén vari, såvitt nu är i fråga, hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till en

samlad familjepolitisk reform i enlighet med de riktlinjer som i motionerna

anförts,

dels de likalydande motionerna 1: 792 av herr Lars Larsson och fru Landberg

samt II: 1026 av fru Hörnlund in. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte ge till känna att vid beräkning av förmögenhet

för erhållande av statligt bostadstillägg skall hänsyn tagas icke endast till

föräldrarnas utan även till barnens behållna förmögenhet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 101 år W68

dels de likalydande motionerna I: 802 av herrar Dahlén och Bengtson samt

II: 1040 av herrar Hedlund och Wedén vari hemställts

1) att riksdagen måtte utlala att vid utformningen av bidragsbestämmelserna

möjligheten prövas att de barnfamiljer som bevisligen försökt anskaffa

en större bostad, men sådan ej funnits att tillgå inom bostadsorten,

skall erhålla det tillägg till det statliga bostadstillägget som de skulle ha

erhållit om sådan bostad kunnat anskaffas,

2) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

a) uttala sig för en successiv omläggning av familjestödet så att de

familjepolitiska förmånerna på sikt göres mera konsumtionsneutrala,

b) anhålla om att eu plan för detta måtte utarbetas och framläggas i samband

med att riksdagen förelägges förslag om en samlad familjepolitisk

reform,

3) att riksdagen måtte besluta om ett särskilt statligt bostadstillägg om

100 kr. per år till barnfamiljer med en statlig beskattningsbar inkomst

understigande 6 100 kr., samt

4) att riksdagen måtte till Bostadstillägg för barnfamiljer, in. m. för budgetåret

1968/69 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

309 000 000 kr„

dels de likalydande motionerna 1:803 av herrar Holmberg och Kaijser

samt II: 1039 av herr Bohman m. fl. vari hemställts att riksdagen med

bifall till propositionen 42 måtte besluta

1) att i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att proposition 42 förutsättes

vara ett provisorium i avvaktan på att familjeskatteberedningen skall hinna

avslutas och familjepolitiska kommittén fullgöra återstående del av sitt utredningsuppdrag,

varefter förslag bör utarbetas till en allsidig familjepolitisk

reform som tar hänsyn till behovet av såväl konsumtionsstöd till barnfamiljerna

som nödvändigheten av kompensation för vård- och tillsynskostnader

för barnen, i första hand då föräldrarna förvärvsarbetar,

2) att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om påskyndande av pågående

utredningar på familjepolitikens område och framläggande snarast möjligt

av förslag till en samlad familjepolitisk reform,

3) att Kungl. Maj :t måtte överlämna motionerna till familjeskatteberedningen

och familjepolitiska kommittén för beaktande i samband med det

fortsatta utredningsarbetet,

dels de likalydande motionerna I: 804 av herr Knut Johansson in. fl. och

II: 1038 av herr Bergman m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta

1) att som villkor för statligt bostadstillägg till maximalt belopp samt för

statsbidrag till kommunalt bostadstillägg skall gälla, såvitt avser lägenhet

i flerfamiljshus, att badrum eller duschrum finns i lägenheten samt 2) att

de regler som nu gäller för utbetalning av familjebostadsbidraget skall gälla

för utbetalning av bostadstillägg,

dels de likalydande motionerna I: 805 av fru Nilsson in. fl. och II: 1042 av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968

herr Larsson i öskeviksby in. fl. vari hemställts 1) att riksdagen måtte besluta

att det särskilda bostadstillägget för barnfamiljer med höga bostadskostnader

skall vara statligt och i sin helhet finansieras av staten samt 2)

att riksdagen måtte till Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. för budgetåret

1968/69 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

310 000 000 kr.,

dels de likalydande motionerna I: 806 av herr Werner och II: 1041 av herr

Hermansson m. fl. vari föreslagits 1) att riksdagen — med bifall i övrigt till

förslagen i Kungl. Maj :ts proposition nr 42 — måtte besluta om fastställandet

av en årsinkomst av 20 000 kr. från vilken inkomstgräns avtrappningen

av bostadstilläggen inträder, samt 2) att riksdagen till Bostadstillägg för

barnfamiljer m. m. för budgetåret 1968/69 under femte huvudtiteln anvisar

ett förslagsanslag av 360 000 000 kr.

Utskottets yttrande

Inriktningen av ett ökat stöd åt barnfamiljer

Enighet råder om behovet av en familjepolitik som syftar till en ekonomisk

omfördelning till barnfamiljernas förmån och om att därvid skall beaktas

de skillnader i stödbehovet som föranleds av barnantal, familjeinkomst

och särskilda vård- och tillsynskostnader på grund av föräldrarnas

förvärvsarbete. Sambandet med skattesystemets utformning är även ofrånkomligt.

Enighet synes även råda om att samhällsekonomiskt utrymme inte

finns för att höja de allmänna barnbidragen till en sådan nivå att konsumtionskostnaderna

för barnen helt täcks genom barnbidraget. Ett differentierat

kompletterande familjestöd är därför nödvändigt. Mot bakgrund härav

har Kungl. Maj :t i propositionen nr 42 lagt fram förslag om en familjepolitisk

reform som syftar till att bereda barnfamiljer med lägre inkomster

och familjer med flera barn ett förstärkt ekonomiskt stöd. I motionerna

I: 679 och II: 870 samt I: 803 och II: 1039 har framförts förslag om riksdagens

uttalanden i fråga om ytterligare reformer inom familjepolitikens område

— förslag som i viss mån innebär programförklaringar om utformningen

av dessa reformer.

Redan i direktiven för den familjepolitiska kommittén konstaterades att

allmänna barnbidrag även i fortsättningen bör bilda stommen i konsumtionsstödet

till barnfamiljerna. I motionerna 1:679 och 11:870 anförs att

barnbidraget bör höjas inte enbart med hänsyn till förändringar i penningvärdet

utan även med hänsyn till standardhöjningen i samhället och att

bidraget bör indexregleras. I anslutning härtill vill utskottet erinra om att

familjepolitiska kommittén anmält att den har för avsikt att i ett kommande

betänkande ta upp frågan om indexreglering eller annan form för successiv

anpassning av bidragsbeloppen i konsumtionsstödet till pris- eller inkomst1*

— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 101

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968

utvecklingen. Konkreta motionsförslag om höjning av det allmänna barnbidraget

behandlas i andra lagutskottets utlåtande nr 40. I motionerna

1:803 och II: 1039 anförs att utformningen av ett familjestödsystem måste

börja med beskattningsreglerna och att den önskvärda utjämningen mellan

barnfamiljer och barnlösa respektive familjer med olika barnantal huvudsakligen

är en skattefråga.

Som antytts har invändningar inte gjorts mot bifall i huvudsak till det i

propositionen framlagda förslaget som avser att prioritera tillgodoseendet

av särskilt kännbara stödbehov för familjer med låga inkomster. Behovet

av ett differentierat stöd stryks också under i motionerna I: 679 och II: 870.

I motionerna 1:803 och II: 1039 anförs att kontantbidragens främsta uppgift

bör vara en utjämning till förmån för barnfamiljer med låga inkomster

och familjer med många barn.

I fråga om det stödbehov som föranleds av särskilda barnkostnader vid

föräldrarnas förvärvsarbete erinrar utskottet om att frågan om ett vårdbidrag

tagits upp i direktiven för familjepolitiska kommittén, som i denna

del avvaktar familjeskatteberedningens förslag. Kommittén har påpekat att

det vid en särbeskattning kan bli aktuellt att avskaffa eller förändra främst

förvärvsavdraget för gift kvinna med barn och för ensamstående barnförsörjare.

Motionerna 1:679 och 11:870 innehåller i denna del ett uttalande

att samhället bör medverka till att skapa ekonomiska förutsättningar för en

valfrihet mellan hemarbete och förvärvsarbete och att därför frågan om ett

vårdnadsbidrag ingående bör prövas. I motionerna I: 803 och II: 1039 framhålls

att även denna kompensation i huvudsak är en skattefråga.

Till det senast anförda anknyter uttalandet i fråga om familjebcskattningen

i motionerna 1:679 och 11:870 att skattesystemet bör vara neutralt i

fråga om föräldrarnas val mellan hemarbete och förvärvsarbete. Som förut

anförts har i motionerna I: 803 och II: 1039 uttalats att ett väl fungerande

system för familjestöd måste grundas i beskattningsreglerna.

Även den i motionerna I: 802 och II: 1040 väckta frågan om ett slopande

av den enligt motionerna nu nödvändiga anknytningen till bostadskonsumtionen

hänför sig till ett fortsatt reformarbete. En sådan ändrad inriktning

kan enligt motionerna komma i fråga när det finns stat sfinansiella möjligheter

därtill och när barnfamiljer lättare kan få goda bostäder till en rimlig

kostnad.

Frågan om en anpassning av de allmänna barnbidragen till kostnads- och

inkomstutvecklingen utreds och bör därefter bedömas som även nu skett

som en fråga om fördelningen av de resurser som står till buds. Detsamma

gäller även frågan om ett vårdbidrag där hänsyn måste tas även till samhällets

övriga insatser med samma syfte. Familjebeskattningen utreds och resultatet

därav kan väntas under detta år. Förutsättningar bör därefter föreligga

för att närmare bedöma hithörande frågor. Ett riksdagens ställningstagande

till de principförklaringar som kan ligga i motionerna 1:679 och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968

7

11:870, 1:802 och II: 1040 samt 1:803 och II: 1039 skulle med hänsyn till

det anförda nu inte vara lämpligt. Vid sådant bedömande finns inte heller

anledning bifalla motionerna såvitt de avser begäran om förslag till framtida

reformer. Då utskottet slutligen förutsätter att utredningsarbetet drivs med

möjlig snabbhet blir inte heller särskild skrivelse därom erforderlig. Utskottet

avstyrker sålunda bifall till motionerna I: 679 och II: 870 samt I: 802 och

II: 1040, såvitt nu är i fråga, samt I: 803 och II: 1039.

Statligt bostadstillägg för barnfamiljer

Bidragsbeloppen

Propositionsförslaget innebär som princip ett system med dels ett allmänt

konsumtionsstöd oberoende av bostadsvillkor, där grundbeloppet är 60 kr. i

månaden för ettbarnsfamiljer och ökar med 20 kr. i månaden för varje ytterligare

barn, dels ett bostadsanknutet stöd där som tillägg till nämnda

belopp utgår 60 kr. i månaden för varje rum utöver det första och till och

med det fjärde, som familjen bebor och som behövs för att det inte skall bo

fler än två personer i varje rum, köket oräknat. Beloppen skall vara skattefria

för de bidragsberättigade. Storleken av bidragsbeloppen har fått avvägas

från de antagna målsättningarna och inom ramen för den totala reformkostnad

som samhällsekonomin nu bedömts tillåta.

Systemets principiella uppläggning är föredömligt enkel. Inga invändningar

har gjorts i motioner mot bidragsbeloppen som sådana.

Bland villkoren för det bostadsanknutna tillägget ingår som angivits krav

på viss utrymmesstandard. I motionerna I: 802 och II: 1040 konstateras nödvändigheten

att nu ställa upp bostadskrav men föreslås att tillägget för rum

skall utgå även i de fall där familjen bevisligen söker men inte kunnat anvisas

erforderligt stor bostad. Den situation från vilken motionärerna utgår

torde i huvudsak gälla när en familj får ytterligare barn och därigenom blir

trångbodd. Det föreslagna systemet skiljer sig dock genom sin stegvisa uppbyggnad

från det nuvarande familjebostadsbidraget på sådant sätt att bidraget

i princip alltid ökar när familjen får ett barn till även om familjen därmed

blir trångbodd. För de fall där utrymmesnormen inte uppfylls på grund

av att familjen mera tillfälligt har andra medlemmar än föräldrar och barn

under 16 år, t. ex. äldre släktingar, boende hos sig bör som framhålls i statsrådsprotokollet

myndigheterna ha möjlighet att medge undantag från bostadsvillkoren.

Motionärernas syfte är sålunda i väsentliga delar redan tillgodosett.

Beträffande de kommunala bostadstilläggen skall enligt förslaget i

propositionen gälla den i motionerna åsyftade regeln med hänsyn till att de

kommunala tilläggen i motsats till de statliga eljest skulle kunna falla bort

om familjen får ett barn till och därigenom blir trångbodd. Utskottet avstyrker

därför motionerna I: 802 och II: 1040 beträffande föreslagen undantagsregel.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968

De till rumsantalet knutna tilläggsbeloppen förutsätter enligt förslaget i

propositionen inte blott en viss utrymmesstandard utan även en viss utrustningsstandard

enligt en schablonregel som innebär att bostaden skall ha

vatten och avlopp och att det finns tillgång inom huset till bad- eller duschrum

om sådant rum inte finns inom lägenheten. Häremot ställs yrkandet i

motionerna 1:804 och II: 1038 om att villkoret bör, i fråga om flerfamiljshus,

utformas så att bad- eller duschrum finns i lägenheten. Motionsyrkandet

motiveras i huvudsak med att den avsedda bostadsstimulansen måste

sikta på fullgott utrustade bostäder och att det vore beklagligt om stimulansen

till förbättring och upprustning i det äldre bostadsbeståndet skulle försvagas.

Under de senaste tjugo åren har det byggts ytterst få köksutrustade lägenheter

utan badrum och nästan inga lägenheter med 2 rum och kök eller

mer har byggts utan badrum. Vad nyproduktionen beträffar påverkas den

inte av den nu föreslagna regelns innehåll. Den enligt utskottets mening

avgörande frågan, nämligen om den ur bidragssynpunkt önskvärda uppmjukningen

kan hämma insatserna för att rusta upp det äldre bostadsbeståndet

måste besvaras nekande. Anledningen till den föreslagna uppmjukningen

jämfört med nuvarande villkor för familjebostadsbidrag är att familjer

som bor i dessa lägenheter inte skall vara sämre ställda i bidragshänseende

än andra familjer. Barnfamiljerna kan knappast uppfatta det som

rättvist att bidragsrätten skulle bli beroende av en sådan detalj som var

badrummet är placerat. Skillnaden mellan bidragsnorm och planeringsnorm

kommer för övrigt till uttryck inte endast i fråga om utrustningsstandarden

utan även när det gäller utrymmesstandarden. Utskottet avstyrker därför

motionerna i denna del.

Åldersgränser m. in.

Utskottet har ingen erinran mot vad föredragande statsrådet anfört i detta

sammanhang. Sambandet med studiehjälpssystemet förtjänar att understrykas.

Som kompensation för den minskning eller det bortfall av bostadstilllägg

som följer av att ett barn fyller 16 år har familjen möjlighet att få del

av de inkomst- och behovsprövade tilläggen inom studiehjälpen. Förslag om

vissa av bostadstillägget aktualiserade justeringar i det studiesociala stödet

uppges komma att redovisas i nästa års statsverksproposition.

Inkomstprövningen

De belopp som förut angivits för det föreslagna bostadstillägget föreslås

som huvudregel gälla då föräldrarnas beskattningsbara inkomst enligt senaste

taxering till statlig inkomstskatt understiger 6 100 kr., motsvarande

en faktisk årsinkomst av ca 16 000 kr. för gift man vars hustru saknar inkomst

och ca 19 000 kr. för ensamstående med barn. Vid högre inkomster

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968

9

reduceras bidragen med vissa andelar av överskjutande inkomst enligt en

progressiv skala. Den föreslagna reduktionsprincipen medför att bidraget

helt upphör vid faktiska årsinkomster om ca 21 000—24 000 kr. för ettbarnsfamiljer,

ca 28 000—31 000 kr. för tvåbarnsfamiljer, ca 35 000 kr. för treoch

fyrbarnsfamiljer och ca 39 000 kr. för familjer med fem eller flera barn.

1 motionerna I: 802 och II: 1040 föreslås att de familjer som enligt förslaget

i propositionen skall få oreducerat bidrag därutöver skall få ett särskilt

statligt bostadstillägg om 100 kr. per år och familj. De i propositionen föreslagna

oreducerade bidragsbeloppen utgör för ettbarnsf amil jer 60 kr. per

månad och — om bostadskraven uppfylls — för två- till fembarnsfamiljer

140, 220, 240 respektive 320 kr. per månad vilka belopp enligt motionerna

sålunda föreslås höjda med något över 8 kr. per månad.

Utskottet delar den i motionerna uttryckta uppfattningen att bidraget till

de sämst ställda familjerna bör vara så stort som möjligt. Förslaget i propositionen

är också utformat utifrån denna uppfattning. Det i motionerna aktualiserade

särskilda tillägget — som är av ringa betydelse i förhållande till

de avsevärda förbättringar som propositionsförslaget innebär för ifrågavarande

barnfamiljer —- skulle bryta uppbyggnaden av bidragssystemet på ett

olämpligt sätt. Det skulle också återföra vissa tröskeleffekter som systemet

med en glidande avtrappning avser att begränsa. Med hänsyn därtill och till

förslagets begränsade effekt i övrigt samt till det förhållande att den föreslagna

ökade bidragsvolymen överförd till ett system med glidande avtrappning

skulle få ännu mer marginell betydelse avstyrker utskottet bifall till

motionerna i denna del.

Ett förslag om höjda nedre inkomstgränser så att avtrappningen av bostadstilläggen

skulle inträda först vid faktiska årsinkomster av 20 000 kr.

förs fram i motionerna I: 806 och II: 1041. Av förslaget följer att bidragen

ökar även för familjer med högre inkomster och att de övre inkomstgränserna

förskjuts uppåt. 240 000 familjer skulle få ett ökat stöd och 110 000

nya familjer skulle få del av stödet. Av de sistnämnda torde ca 50 % vara

ettbarnsfamiljer och ca 40 % vara tvåbarnsfamiljer. Merkostnaderna för

helt år beräknas uppgå till ca 120 milj. kr. Redan storleken av de ökade

kostnaderna talar mot ett bifall till förslaget med nuvarande samhällsekonomiska

utrymme. Utskottet avstyrker motionerna.

Förslaget om regler för inkomstprövningen innebär även att den statligt

beskattningsbara inkomsten skall ökas med 20 % av den behållna förmögenhet

som överstiger 30 000 ltr. I denna del hänvisas bl. a. till reglerna för det

inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen. I motionerna 1:792 och

II: 1026 föreslås att vid denna beräkning hänsyn skall tas inte endast till

föräldrarnas utan även — som sker inom studiehjälpssystemet — till barnens

behållna förmögenhet.

Sett med hänsyn till de fördelningssyften som inkomstprövningen är avsedd

att tjäna föreligger samma skäl att beakta hemmavarande barns in
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968

komst- och förmögenhetsförhållanden som föräldrarnas. Dessa skäl föreligger

vare sig barnens betalningsförmåga härrör från s. k. tekniska förmögenhetsöverföringar

eller inte. Under alla förhållanden bör i enlighet med motionsförslaget

hänsyn tas till hidragsgrundande barns förmögenhet. Detta behöver

inte nödvändigtvis innebära att hänsyn tas även till barnens eventuella beskattningsbara

inkomst. Kungl. Maj :t bör dock ha möjlighet att, om detta kan

ske utan att administrationen kompliceras, utforma reglerna så att även barnens

inkomstförhållanden beaktas. Vad utskottet härom anfört bör med bifall

till motionerna I: 792 och II: 1026 ges Kungl. Maj :t till känna.

Ansökningsförfarande och utbetalning

Administrationen av det statliga bostadstillägget föreslås ankomma på

bostadsstyrelsen, länsbostadsnämnderna och de kommunala förmedlingsorganen.

I statsrådsprotokollet anmäls avsikten att närmare utreda de tekniska

möjligheterna att framdeles flytta över barnbidragsutbetalningarna

från barnavårdsnämnderna till försäkringskassorna och att samordna utbetalningar

av bostadstilläggen med barnbidragsutbetalningarna.

Förslaget i propositionen innebär att förmedlingsorganet har att besluta

om bostadstilläggets belopp. Utbetalning föreslås likaledes ske genom förmedlingsorganets

försorg månadsvis till familjen eller av familjen genom

fullmakt anvisad annan mottagare. Det bör här erinras om att fordran på

bostadstillägg — liksom nu rätt till familjebostadsbidrag — inte skall kunna

överlåtas eller utmätas.

Familjebostadsbidragen, som förutsätter innehav av egen bostad, betalas

ut då det gäller förhyrd lägenhet i småhus eller flerfamiljshus kvartalsvis i

förskott till fastighetsägaren mot dennes på ansökningsblanketten tecknade

förbindelse att mottaga och avräkna beloppen på hyran. Då det gäller eget

småhus betalas bidragen ut halvårsvis i efterskott. Är småhuset statligt belånat

har bidraget hittills räknats av mot de halvårsvis debiterade lånekostnaderna

genom förmedlingsorganets försorg. Fr. o. m. den 1 juli 1968

kommer bostadsstyrelsen att successivt övergå till direktavisering till låntagare

med bostadslån. I de fall direktavisering genomförs och avräkning

hos förmedlingsorganet därför inte blir möjlig föreslås att även nuvarande

familj ebostadsbidrag får betalas ut direkt till familjen.

I motionerna 1:804 och II: 1038 hemställes att nu gällande utbetalningsregler

för familj ebostadsbidrag skall gälla även för utbetalning av bostadstillägg.

Hemställan grundas på att ett sådant system förefaller smidigare

såväl för förmedlingsorganet som för bidragstagaren och förs fram under

erinran om den aviserade utredningen om möjligheterna att samordna utbetalningarna

av bostadstillägg med utbetalningarna av allmänna barnbidrag.

Förslaget i propositionen har utformats med hänsyn till att bostadstilllägget

innehåller ett grundbelopp som är oberoende av bostadsvillkor. Vidare

har erinrats om att bostadstillägg till folkpension betalas ut direkt till pen
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968

11

sionären. Motionsförslagets primära syfte torde, med hänsyn till motiven

och till att ettbarnsfamiljernas tillägg inte alls är bostadsanknutet, vara att

bibehålla utbetalning till fastighetsägaren av bostadstillägg för familj med

två eller flera barn i direktförhyrd lägenhet i flerfamiljshus.

Det föreslagna bostadstillägget är en ny stödform som bl. a. syftar till

att ge ett allmänt konsumtionsstöd och avses utgöra och uppfattas som ett

tillägg till det allmänna barnbidraget. Redan detta förhållande innebär att

det nu inte är fråga om att ur administrativa synpunkter ändra ett gällande

system utan i stället att välja en lämplig utbetalningsform för ett nytt

bidrag.

De administrativa rutinerna för den nya stödformen bör med beaktande

av kravet på största möjliga enkelhet anpassas till den framtida utvecklingen.

I detta hänseende erinrar utskottet om den nämnda utredningen

om möjligheterna att samordna utbetalningarna av bostadstillägg med utbetalningarna

av allmänna barnbidrag. Vidare bör erinras om att det nya

stödet innebär att i ett stort antal fall tillägg utgår utan någon bostadsanknytning,

bl. a. till ca 150 000 ettbarnsfamiljer och till övriga barnfamiljer

som saknar egen bostad eller har bostad om högst ett rum och kök. Dessa

anförda synpunkter talar för bifall till propositionens förslag.

Förslaget i motionerna 1:804 och 11:1038 är praktiskt ogenomförbart

för alla familjer utan direktförhyrd bostad samt, såvitt avser avräkning

bos förmedlingsorganet, för småhus i den mån direktavisering av statslån

genomförs. Det medför direkta administrativa komplikationer i det

stora antal fall i övrigt där inga uppgifter om bostaden annars behövs. Utbetalning

kvartalsvis i förskott skulle för nästa budgetår medföra ett med

ca 45 milj. kr. ökat anslagsbehov. Varje försök att genomföra motionsförslaget

i övriga delar skulle leda till en utbetalningsordning där ett flertal

olika utbetalningssystem skulle fungera vid sidan av varandra, vilket skulle

komplicera administrationen. Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet

Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker motionerna.

Bostadsstyrelsens befogenhet att i lånesammanhang om så erfordras utfärda

närmare föreskrifter om betalning av lånekostnad torde gälla även

betalning genom överföring av bostadstillägg.

Särskilda frågor

Som utskottet tidigare anfört avses bostadstilläggen inte utgöra skattepliktig

inkomst. Som föredragande statsrådet anfört torde riksdagen i annat

sammanhang föreläggas därav föranlett erforderligt förtydligande i kommunalskattelagen

m. m.

Utskottet vill vidare erinra om föreslagna regler för samordningen med

de kommunala bostadstilläggen till folkpensionärerna. Dessa regler tar särskild

hänsyn till att grundbeloppet inte är bostadsanknutet.

I fråga om återbetalningsskyldighet för obehörigen uppburna bostadstill
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 196S

lägg och kvittningsrätt förutsätter utskottet att föreslagna riktlinjer får formen

av bidragsvillkor.

Övergångsbestämmelser m. m.

Utskottet har ingen erinran mot Kungl. Maj :ts förslag beträffande övergångsbestämmelser

och ändrade bestämmelser för utbetalning av familj ebostadsbidrag

vid direktavisering av statligt bostadslån.

Statsbidrag till kommunala bostadstillägg

En ur rumsantalet beräknad bostadsanknuten bidragsdel kan inte utjämna

de hyresskillnader som betingas av andra faktorer. Särskild hänsyn kan

dock tas till bostadskostnadernas storlek för familjer med låga inkomster

och samtidigt särskilt höga hyror genom ett kompletterande stöd. Ett sådant

stöd föreslås i propositionen anförtros kommunerna eftersom bostadskostnaderna

kan variera avsevärt mellan olika kommuner. Staten bör delvis

bidra till kostnaderna och samtidigt stimulera kommunerna till avsedda

insatser.

1 motionerna 1:805 och II: 1042 delas i och för sig ståndpunkten att ett

särskilt stöd är nödvändigt på grund av höga hyror men hemställes om beslut

att detta stöd av principiella skäl skall åligga och helt finansieras av

staten.

Utskottet delar uppfattningen att en omfördelning av ekonomiska resurser

med hjälp av skattefinansierade bidrag i princip bör åvila staten. Kommunerna

bar dock redan nu möjligheter och i vissa fall skyldigheter att beakta och

handha ett socialt och bostadssocialt stöd. Kommunala insatser för avsett

ändamål är därför inte någon ny princip. De betingelser varav hyresnivån

beror kan vidare i många fall påverkas av kommunala beslut och initiativ.

Med hänsyn till det anförda och med beaktande vidare av förhållandet mellan

de statliga och de kommunala insatserna ansluter sig utskottet till den

i propositionen förordade ansvarsfördelningen och avstyrker bifall till motionerna.

Förutsättningarna för statsbidrag

Det kommunala bostadstilläggets till bostaden helt anknutna natur gör

det oundvikligt att för ett sådant tillägg ställa upp samma utrymmes- och

utrustningskrav som för maximalt statligt bostadstillägg. Den skillnad mellan

tilläggens konstruktion som ligger i att trångboddhet skulle leda till bortfall

av det kompletterande stödet även i situationer då det statliga bidraget

är oförändrat eller ökar har föranlett förslag i propositionen om undantagsregler.

Utskottet ansluter sig till förslaget i propositionen i denna del.

Utskottet har inte heller någon erinran mot förslagen i propositionen om

normerna för statsbidraget eller mot den föreslagna tillämpningen av samma

inkomstprövningsregler som för det statliga bostadstillägget.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968

13

1 fråga om administration och utbetalning av de kommunala bostadstill1

äggen hänvisar utskottet till vad förut anförts därom beträffande de statliga

tilläggen.

Beräkning av bostadskostnader

Utskottet har ingen erinran mot vad i statsrådsprotokollet föreslagits. Det

är enligt utskottets mening önskvärt att schablonberäkningar så långt som

möjligt tillämpas för egnahem.

Anslagsfrågor

Utskottet tillstyrker med hänvisning till andra lagutskottets utlåtande nr

40 bifall till Ivungl. Maj :ts förslag om medelsanvisning för allmänna barnbidrag

och avstyrker motionerna I: 236 och II: 288 samt I: 554 och II: 715.

Med hänvisning till vad utskottet förut anfört tillstyrkes vidare Kungl.

Maj :ts förslag om medelsanvisning för de nuvarande familj ebostadsbidragen,

de föreslagna statliga bostadstilläggen, statsbidrag till kommunala bostadstillägg

och för särskilda bidrag till pensionärsbostäder. Utskottet avstyrker

bifall till motionerna 1:802 och 11:1040, 1:805 och 11:1042 samt

I: 806 och II: 1041, samtliga motioner såvitt nu är i fråga.

Utskottets hemställan

Utskottet som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag i vad de inte särskilt berörts

i utskottets yttrande hemställer

1. beträffande fortsatta familjepolitiska reformer m. in.

att riksdagen avslår motionerna I: 679 och II: 870, 1: 802 och

II: 1040 samt I: 803 och II: 1039, de fyra förstnämnda såvitt

nu är i fråga,

2. beträffande undantag i fråga om viss utrymmesstandard

som förutsättning för statligt bostadstillägg alt riksdagen

avslår motionerna 1:802 och 11:1040, såvitt nu är i

fråga,

3. beträffande viss utrustningsstandard som förutsättning

för statligt bostadstillägg och för statsbidrag till kommunalt

bostadstillägg att riksdagen med bifall till Kungl.

Maj :ts förslag och med avslag å motionerna 1:804 och

II: 1038, såvitt nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet

förordats,

4. beträffande ett särskilt statligt bostadstillägg att riksdagen

avslår motionerna 1:802 och II: 1040, såvitt nu är i

fråga,

5. beträffande inkomstgränserna att riksdagen med bifall

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968

till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å motionerna

1:806 och 11:1041, såvitt nu är i fråga, godkänner vad i

statsrådsprotokollet anförts,

6. beträffande beaktande av barnens ekonomiska förhållanden

vid inkomstprövningen att riksdagen i anledning av

Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till motionerna I: 792

och II: 1026 ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande utbetalning av statliga och kommunala

bostadstillägg att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts

förslag och med avslag å motionerna I: 804 och II: 1038, såvitt

nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet förordats,

8. beträffande finansieringen av ett kompletterande bostadstillägg

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 805 och II: 1042, såvitt

nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet anförts,

9. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag godkänner

i statsrådsprotokollet förordade grunder för

a) statliga bostadstillägg för barnfamiljer,

b) statsbidrag till kommunala bostadstillägg för barnfamilj

er,

allt att gälla fr. o. m. den 1 januari 1969 och till den del

grunderna ej behandlats under 3. eller 5.—8.,

10. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 236 och II: 288 samt 1:554 och

II: 715 till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1968/69 på

driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag

av 1 615 000 000 kr.,

11. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till

Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag

för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under femte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 3 700 000 kr.,

12. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:802 och 11:1040, 1:805 och

II: 1042 samt I: 806 och II: 1041, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, till Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. för budgetåret

1968/69 på driftbudgeten under femte huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag av 300 000 000 kr.

Stockholm den 7 maj 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968

15

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),

Virgin (h), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar Kaijser (h),

Nyman (fp), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Wååg (s),

Edström (fp), Högström (s), Nils-Eric Gustafsson (ep) och fru Elvy Olsson

(ep) samt

från andra kammaren: herrar Blidfors (s), Almgren (s), Mellqvist

(s), Bergman (s), Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar

Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Gustafsson i Uddevalla (s), fröken

Ljungberg (h), herrar Fagerlund (s), Mundebo (fp), Nilsson i Tvärålund

(ep) och Westberg (fp).

Reservationer

1) beträffande fortsatta familjepolitiska reformer m.m.

a) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Ottosson (h), Turesson (li) och

fröken Ljungberg (h) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 6 börjar med »Frågan om»

och på s. 7 slutar med »och II: 1039» bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening kan ett väl fungerande system av familjestöd

inte utformas enbart med barnbidrag och konsumtionsstöd av den typ som

föreslås i propositionen. Ett sådant system har nämligen också ett direkt

samband med familjebeskattningen. Enligt utskottets mening måste, som

i motionerna I: 803 och II: 1039 anförs, de förslag som läggs fram i propositionen

förutsättas vara ett provisorium i avvaktan på att familj eskatteberedningen

skall avsluta sitt arbete och familjepolitiska kommittén fullgöra

återstående del av sitt utredningsuppdrag. Först därefter kan ett förslag

till en allsidig familjepolitisk reform utarbetas. Det är angeläget att de

båda utredningarna påskyndar sitt arbete så att ett sådant förslag snarast

kan läggas fram. Därvid bör även de i motionerna I: 803 och II: 1039 framförda

synpunkterna beaktas. Vad utskottet sålunda anfört bör bringas till

Kungl. Maj :ts kännedom.»

dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. beträffande fortsatta familjepolitiska reformer m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1:803 och II: 1039

samt i anledning av motionerna 1:679 och 11:870 samt

I: 802 och II: 1040, de fyra sistnämnda såvitt nu är i fråga,

ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,»

b) av herrar Nyman (fp), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru

Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Mundebo

(fp), Nilsson i Tvärålund (ep) och Westberg (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 6 börjar med »Frågan om»

och på s. 7 slutar med »och II: 1039» bort ha följande lydelse:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968

»Utskottet finner det otillfredsställande att ingen samlad familjepolitisk

reform kan beslutas av årets riksdag. Genom att familjeskatteberedningen

inte såsom tidigare aviserats framlade sitt resultat under år 1967 har inte

förutsättningar för förslag om en samlad reform funnits. Utskottet vill uttala

angelägenheten av att förslag till en samlad familjepolitisk reform

skyndsamt utarbetas och föreläggs riksdagen. I en sådan reform bör såsom

framhålles i motionerna I: 679 och II: 870 samt I: 802 och II: 1040 ingå en

höjning av de allmänna barnbidragen så att samhällets stöd utgör en större

andel av barnkostnaderna än som nu är fallet. Någon form av vårdnadsbidrag

bör ingående prövas. De familjepolitiska förmånerna bör indexregleras

och skattesystemet bör få en sådan inriktning att det varken favoriserar

hemarbete eller förvärvsarbete och ej heller skilda civilstånd.

Det i propositionen framlagda förslaget om statligt bostadstillägg för

barnfamiljer tillgodoser i betydande utsträckning det angelägna kravet på

ett särskilt stöd till familjer med låga inkomster. Utskottet anser att man

bör eftersträva att det särskilda stödet till barnfamiljer med lägre inkomster

på sikt göres mera oberoende av bestämmelser om viss bostadstyp och

andra inskränkningar av konsumtionsdirigerande art. Ett viktigt steg i

denna riktning har tagits i och med att grundbeloppet i bostadstillägget inte

är förbundet med bostadskrav. När det finns statsfinansiella möjligheter

och när bostadsmarknaden fått en sådan struktur och ett sådant kostnadsläge

att barnfamiljer lättare kan erhålla goda bostäder till rimlig kostnad

är det motiverat att göra en successiv omläggning av familjestödet så att

förmånerna på sikt göres mera konsumtionsneutrala. Riksdagen bör ge

Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört angående den framtida reformeringen

av familjepolitiken. Utskottet tillstyrker sålunda motionerna

I: 679 och II: 870 samt I: 802 och II: 1040 såvitt nu är i fråga. Utskottet anser

sig med det anförda också ha besvarat motionerna I: 803 och II: 1039.»

dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. beträffande fortsatta familjepolitiska reformer m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1:679 och 11:870

samt 1:802 och 11:1040 och i anledning av motionerna

I: 803 och II: 1039, de fyra förstnämnda såvitt nu är i fråga,

ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

2) beträffande undantag i fråga om viss utrgmmesstandard av herrar

Nyman (fp), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep),

herrar Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Mundebo (fp), Nilsson

i Tvär ålund (ep) och Westberg (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Systemets

principiella» och slutar med »föreslagen undantagsregel» bort ha följande

lydelse:

»Inga invändningar har gjorts i motioner mot bidragsbeloppen som så
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 196S

17

dana. Bland villkoren för det bostadsanknutna tillägget ingår som angivits

krav på viss utrijmmesstandard. I motionerna 1:802 och II: 1040 konstateras

att det mot bakgrund av den otillfredsställande bostadsmarknaden kan

vara motiverat att under en övergångstid behålla bostadsanknytningen för

del av stödet men föreslås, att möjligheten prövas att utforma bidragsbestämmelserna

så, att barnfamiljer som bevisligen försökt erhålla en större

bostad inom bostadsorten, men sådan ej varit tillgänglig, skall erhålla det

stöd som skulle ha utgått om den önskade bostaden kunnat anskaffas. För

de familjer, som, genom att de får flera barn, blir trångbodda, anvisar propositionen

lösningar så att bidraget i princip alltid ökar vid ökning av barnantalet.

Likaså anvisar propositionen undantagsmöjligheter från bostadsvillkoren

för de fall då familjen mera tillfälligt har andra medlemmar än

föräldrar och barn under 16 år boende hos sig. Det kan antagas att barnfamiljer

söm är i behov av en större bostad inte alltid kan erhålla en sådan.

I så fall kan de inte få del av den bostadsanknutna delen av bostadstillägget.

Det av motionärerna aktualiserade förhållandet torde i den nuvarande

bristsituationen på bostadsmarknaden bli aktuellt för ett rätt betydande

antal barnfamiljer i låga inkomstlägen som inte lyckas få en sådan

bostad som krävs för att erhålla det stöd som antalet barn under 16 år och

inkomstläget skulle ha berättigat till. Liksom motionärerna anser utskottet

det vara otillfredsställande att ett samhälleligt stöd till barnfamiljer med

låga inkomster skall vara förbundet med krav på innehav av en bostad som

det för många inte finns någon möjlighet att erhålla. Utskottet tillstyrker

därför motionerna 1:802 och 11:1040 beträffande föreslagen undantagsregel.

»

dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

»2. beträffande undantag i fråga om utrymmesstandard

som förutsättning för statligt bostadstillägg att riksdagen

med bifall till motionerna I: 802 och II: 1040, såvitt nu är i

fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

3) beträffande viss utrustningsstandard som förutsättning för bostadstillägg

och för statsbidrag till kommunalt bostadstillägg av herrar Näsström

(s), Birger Andersson (s), Rikard Svensson (s), Mårtensson (s), Bertil

Petersson (s), Wååg (s), Högström (s), Blidfors (s), Almgren (sj, Mellqvist

(s), Bergman (s) och Fagerlund (s) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Under de»

och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Eu stimulans även till efterfrågan av förbättringar i bostäderna bör bibehållas

i förening med de ökade statliga lånemöjligheterna och de i samband

med frågan om ny hyreslagstiftning förordade möjligheterna att träffa avtal

om ersättning för förbättringsarbeten. Även om det här är fråga om en bidragsnorm

kan uppmjukningen av utrustningsvillkoren på denna punkt komma

att uppfattas som en sänkning av samhällets målsättning för barnfamiljer
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968

nas bostadsstandard. Under alla förhållanden kommer den i motionerna

föreslagna regeln att medverka till att barnfamiljerna inte på grund av lägre

hyra i äldre och sämre utrustade lägenheter avstår från i detta hänseende

bättre utrustade. Eftersom vidare tillägget för rum enligt förslaget i propositionen

avser att kompensera en merkostnad för ett rum i en fullgod lägenhet

kan inte heller rättviseskäl anföras mot ett bifall till motionerna. Utskottet

tillstyrker därför motionerna i denna del.»

dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. beträffande viss utrustningsstandard som förutsättning

för statligt bostadstillägg och för statsbidrag till kommunalt

bostadstillägg att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts

förslag och med bifall till motionerna I: 804 och II: 1038, såvitt

nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört,»

4) beträffande ett särskilt statligt bostadstillägg av herrar Nyman (fp),

Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson

(ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Mundebo (fp), Nilsson i Tvärålund

(ep) och Westberg (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »I motionerna»

och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 802 och II: 1040 föreslås att de familjer som enligt förslaget

i propositionen skall få ett oreducerat bidrag därutöver skall få ett

särskilt statligt bostadstillägg om 100 kr. per år och familj. Utskottet delar

den i motionerna uttryckta uppfattningen att bidraget till de sämst ställda

barnfamiljerna bör vara så stort som möjligt. Det i motionerna föreslagna

tillägget kan även om det har begränsad storlek bli av inte ringa betydelse

för de barnfamiljer det gäller. För de avsedda låginkomsttagarna kan även

ett ytterligare bidrag om 100 kr. få stor betydelse. Det är därför enligt utskottets

mening motiverat med en ökning av tillägget för inkomsttagare

med de lägsta inkomsterna. Med hänsyn därtill och då det särskilda tillägget

kan fogas in i systemet utan att bidragskonstruktionen i övrigt ändras

tillstyrker utskottet bifall till motionerna 1:802 och 11:1040 i denna del.»

dels utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:

»4. beträffande ett särskilt statligt bostadstillägg att riksdagen

bifaller motionerna I: 802 och II: 1040, såvitt nu är

i fråga,»

5) beträffande utbetalning av statliga och kommunala bostadstillägg av

herrar Näsström (s), Birger Andersson (s), Rikard Svensson (.s), Mårtensson

(s), Bertil Petersson (s), Wååg (s), Högström (s), Mellqvist (s) och

Bergman (s) som anser att

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968

19

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med » Det föreslagna»

och slutar med »avstyrker motionerna» bort ha följande lydelse:

»Som i motionerna anförs finns nu uppbyggt ett fungerande system med

utbetalning av familjebostadsbidrag. Detta system, som garanterar bidragets

användning för primär bostadskonsumtion, bör så långt som möjligt

inte ändras utan tungt vägande skäl innan en definitiv reglering av utbetalningssättet

kan göras. I den mån emellertid som direktavisering för bostadslån

till småhus successivt införs bör dock bostadstillägget betalas ut kontant

till familjen halvårsvis i efterskott i samband med att statliga lånekostnader

förfaller till betalning. De familjer som endast är berättigade till bostadstilläggets

grundbelopp, bl. a. samtliga ettbarnsfamiljer, eller som inte

har direktförhyrd bostad bör även få bostadstillägget utbetalt kontant och

månadsvis. Bostadstillägg bör dock, för att i möjligaste mån bibehålla utbetalningsrutinerna

i avvaktan på definitiv reglering, i övriga fall utbetalas till

fastighetsägaren efter dennes medgivande att avräkna beloppet på hyran.

Bidragsbelopp som någon gång kan överstiga hyran får givetvis även betalas

ut kontant till familjen. Med hänsyn till den ökning av anslagsbehovet för

nästa budgetår som följer av kvartalsvisa förskottsbetalningar bör dock

även betalningar till fastighetsägaren ske månadsvis. Vid sådant förhållande

påverkas inte heller i propositionen föreslagna övergångsregler. Vad utskottet

i denna del anfört bör i anledning av motionerna I: 804 och II: 1038

ges Kungl. Maj :t till känna.»

dels utskottets hemställan under 7. bort ha följande lydelse:

»7. beträffande utbetalning av statliga och kommunala bostadstillägg

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna I: 804 och II: 1038, såvitt nu är i fråga,

ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

6) beträffande finansieringen av ett kompletterande bostadstillägg av

herr Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson (ep)

och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Utskottet

delar» och slutar med »till motionerna» bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar uppfattningen att en omfördelning av ekonomiska resurser

med hjälp av skattefinansierade bidrag i princip bör åvila staten. Därför

bör hela stödet till barnfamiljerna vara en statens angelägenhet. Utskottet

delar motionärernas uppfattning att det särskilda stödet till familjer

med låga inkomster och särskilt höga hyror icke skall åligga och finansieras

av kommunerna utan utformas som ett statligt stöd. Utskottet tillstyrker

bifall till motionerna I: 805 och II: 1042.»

dels utskottets hemställan under 8. bort ha följande lydelse:

»8. beträffande finansieringen av ett kompletterande bostadstillägg

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts för
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968

slag och med bifall till motionerna I: 805 och II: 1042, såvitt

nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,

»

7) beträffande anslag till Allmänna barnbidrag av herrar Ngman (fp),

Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson

(ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Mundebo (fp), Nilsson i Tvärålund

(ep) och Westberg (fp) som under förutsättning av bifall till den vid andra

lagutskottets utlåtande nr 40 fogade reservationen till hemställan under A.

anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Utskottet

tillstyrker» och slutar med »och II: 715» bort ha följande lydelse:

»Utskottet tillstyrker bifall till motionerna 1:554 och II: 715. Syftet med

motionerna 1:236 och 11:288 är därmed tillgodosett.»

dels utskottets hemställan under 10. bort ha följande lydelse:

»10. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna I: 236 och II: 288 samt med bifall till motionerna

I: 554 och II: 715 till Allmänna barnbidrag för budgetåret

1968/69 på driftbudgeten under femte huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag av 1 795 000 000 kr.,»

8) beträffande anslag till Bostadstillägg för barnfamiljer m.m.

a) av herrar Nyman (fp), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru

Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Mundebo

(fp), Nilsson i Tvärålund (ep) och Westberg (fp) som under förutsättning

av bifall till reservationen 4 anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Med hänvisning»

och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»Utskottet har ingen erinran mot medelsberäkningen som sådan i propositionen.

Med hänsyn till att utskottet tillstyrkt förslag i motionerna 1:802

och II: 1040 om ett särskilt statligt bostadstillägg bör medel anvisas även

med beaktande därav.»

dels utskottets hemställan under 12. hort ha följande lydelse:

»12. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och med bifall till motionerna I: 802 och II: 1040 samt med

avslag å motionerna 1:805 och 11:1042 samt 1:806 och

II: 1041, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bostadstillägg

för barnfamiljer, m.m. för budgetåret 1968/69 på

driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag

av 309 000 000 kr.»

b) av herr Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson

(ep) och Nilsson i Tvärålund (ep) som under förutsättning av bifall till

såväl reservationen 4 som reservationen 6 anser att

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 är 1968 21

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Med hänvisning»

och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»Utskottet har ingen erinran mot medelsberäkningen som sådan i propositionen.

Med hänsyn till att utskottet tillstyrkt förslag i motionerna 1:802

och II: 1040 om ett särskilt statligt bostadstillägg och i motionerna 1:805

och II: 1042 om finansieringen av ett kompletterande bostadstillägg bör medel

anvisas även med beaktande därav.»

dels utskottets hemställan under 12. bort ha följande lydelse:

»12. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och med bifall till motionerna I: 802 och II: 1040 samt I: 805

och 11:1042 och med avslag å motionerna 1:806 och

IT: 1041, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bostadstillägg

för barnfamiljer m. m. för budgetåret 1968/69 på

driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag

av 319 000 000 kr.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:253 Skrivelse till Konungen i anledning av Rungl. Maj:ts proposition om ökat ekonomiskt stöd åt barnfamiljer jämte motioner. a1 i texten