Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skolans arbetstider jämte motioner.

1968-05-10 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:107, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skolans arbetstider jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 107— 108

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1968

1

Nr 107

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skolans

arbetstider jämte motioner.

(2:a avd.)

Propositionen

I propositionen nr 64 har Kungl. Maj:t under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet

över utbildningsärenden för den 8 mars 1968 föreslagit riksdagen

att besluta att för skolväsendet och lärarutbildningsanstalterna i den utsträckning,

som angivits i statsrådsprotokollet, från och med den 1 juli 1968 skall gälla ett

läsår om 40 veckor (280 dagar) och — med en övergångstid om två år — femdagars

skolarbetsvecka.

Propositionen bygger på skolarbetstidsutredningens betänkande »Skolans arbetstider»

(SOU 1967: 14). I det föreslagna läsåret förutsättes ingå bl. a. 4—8 friluftsdagar,

10 lovdagar och 5 studiedagar. Lektionstiden förutsättes bli 40 minuter,

dock att inom yrkesskolans övervägande praktiskt inriktade undervisning

en lektionslängd om 60 minuter bibehålies. De skolformer som berörs av reformen

är främst grundskolan, folkskolan, realskolan, flickskolan, fackskolan, gymnasiet,

yrkesskolan inberäknat lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor, sjuksköterskeskolorna

och specialskolan samt lärarutbildningsanstalterna. Övergången till de nya

lärotiderna förutsättes genomförd under en tvåårig övergångstid.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 829 av herr Lidgard och fröken Stenberg samt

11:1072 av herrar Turesson och Nordstrandh vari hemställts att riksdagen måtte

fastställa läsårets längd till 39 veckor genom att minska antalet lov- och friluftsdagar,

dels de likalydande motionerna I: 830 av herr Wirtén m. fl. och II: 1070 av herr

Källstad och fru Frcenkel vari hemställts att riksdagen måtte besluta att för skolväsendet

med de undantag propositionen anger fastställa antalet lovdagar till 12, att

för grundskola, gymnasium och fackskola fastställa antalet friluftsdagar till 6, att

uttala att de skolhygieniska verkningarna för elever och lärare till följd av införandet

av femdagarsveckan bör ytterligare undersökas samt att man vid statens vuxengymnasier

bör ha samma möjligheter att tillämpa femdagarsvecka som vid folkhögskolorna,

1 — Bihcmg till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 107—108

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1968

dels de likalydande motionerna I: 831 av herr Wirtén m. fl. och II: 1073 av herr

Westberg m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta om en lektionstid om

40 minuter som grundläggande tidsenhet inom hela undervisningsväsendet,

dels motionen II: 1023 av fru Ryding m. fl. vari hemställts att riksdagen beslutar

godkänna förslagen i propositionen med den ändringen att 39 veckors läsår bibehålies

även vid genomförandet av 5-dagarsveckan i skolorna,

dels motionen II: 1071 av herr Nilsson i Tvärålund vari hemställts att riksdagen

måtte uttala att, i den mån det är nödvändigt för undervisningen, placeringen av

läsåret under kalenderåret vid lantbruksskolor må kunna anpassas till vegetationsperioden

på sådant sätt att undervisningen på bästa sätt tillgodoses.

Utskottet

Utgångspunkt för det förslag om förändring av skolans arbetstider som framlagts

i propositionen är den uppfattningen att skolornas undervisning och utbildning fortlöpande

måste anpassas till och samordnas med förändringarna i samhället. Departementschefen

har framhållit att utvecklingen mot femdagars arbetsvecka inom näringsliv,

förvaltning m. fl. områden gått mycket snabbt och att i anslutning därtill

frågan om femdagarsvecka även i skolan blivit alltmer aktuell. Växlande förhållanden

och växlande önskemål gör det emellertid svårt att anpassa skolans arbetstider

till arbetslivet i dess helhet. Därtill kommer att hänsyn givetvis måste tas till de

krav som skolans egna syften, arbetsformer och förutsättningar ställer. I propositionen

betonas särskilt de hänsyn man vid bestämmandet av skolans arbetstider

måste ta till elevernas bästa dvs. deras hälsa, utveckling och omvårdnad samt de

mål som är uppställda för skolans arbete.

Propositionens förslag om genomförande av femdagarsvecka i skolor och lärarutbildningsanstalter

bygger på skolarbetstidsutredningens av nära nog samtliga remissinstanser

tillstyrkta förslag. Även utskottet anser att femdagarsvecka i den i propositionen

angivna omfattningen bör gälla från och med den 1 juli 1968 med den

föreslagna övergångstiden om två år, inom vilken tidrymd de lokala skolmyndigheterna

har att fastställa tidpunkten för övergången. Denna förutsättes dock ske vid

början av ett läsår.

Medan enigheten varit mycket stor om övergången till femdagarsvecka har meningarna

gått starkt isär om läsårets längd. Mot förslaget i propositionen om 40

veckor står yrkanden om 39 veckor dels i motionerna I: 829 och II: 1072 och dels

i motionen II: 1023. I förstnämnda båda motioner erinras om att skolarbetstidsutredningen

på denna punkt var splittrad och att de ledamöter av utredningen som

representerade de stora organisationerna på arbetsmarknaden yrkade på 39 veckor.

Vidare framhålles att utredningens undersökningar visat att standarden på undervisningen

blir densamma vare sig läsåret omfattar 39 eller 40 veckor. Avkortningen

med en vecka i förhållande till propositionens förslag anses böra ske genom en

minskning av antalet lov- och friluftsdagar. Slutligen påpekas att ett läsår med 40

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1968 3

veckor medför sämre arbetstidsförhållanden för en stor grupp arbetstagare och att

man måste räkna med krav på kompensation härför.

Även i motionen II: 1023 erinras om att meningarna i hög grad gått isär i fråga

om läsårets längd. Motionärerna finner många skäl tala för ett läsår om 39 veckor

och pekar på möjligheten att i stället minska antalet lov- och friluftsdagar.

Utskottet får för sin del ansluta sig till propositionens förslag om 40 veckor och

vill särskilt understryka några av de synpunkter som talar för det längre läsåret.

Genom den något vidare tidsram som detta erbjuder får eleverna möjlighet att arbeta

i ett lugnare tempo samtidigt som de får flera tillfällen till samvaro med familjen

och mera tid för egen fritidsverksamhet. Till dessa pedagogiska respektive

familjesociala skäl kommer den skolorganisatoriska synpunkten att integrationen

mellan olika skolformer gör det angeläget att undanröja befintliga skillnader i fråga

om lärotiderna. Ur denna synpunkt synes det lämpligt att välja 40 veckor. Utskottet

avstyrker alltså motionerna I: 829 och II: 1072 samt II: 1023.

I motionerna I: 830 och II: 1070 hemställes att riksdagen måtte uttala att de

skolhygieniska verkningarna för elever och lärare av femdagarsveckan bör ytterligare

undersökas. Motionärerna framhåller att arbetsbördan i mera krävande utbildningssammanhang

redan nu är mycket betungande för eleverna och att femdagarsveckan

innebär att arbetsbelastningen för såväl lärare som elever koncentreras.

Enligt utskottets mening har man all anledning att med största uppmärksamhet

iaktta de skolhygieniska effekterna av femdagarsveckan. Som framgått i det föregående

har också departementschefen bland omständigheter av avgörande betydelse

vid bestämmandet av skolans arbetstider särskilt framhållit hänsynen till

elevernas bästa. Han har därvid också berört den till skolan knutna personalens

förhållanden. Man kan enligt utskottets mening utgå från att skolmyndigheterna

på alla nivåer, liksom självfallet lärare, skolläkare, skolsköterskor osv., uppmärksamt

följer utvecklingen i nu angivna hänseende och det synes därför knappast

nödvändigt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t gör något uttalande om

ytterligare undersökningar på detta område.

Beträffande folkhögskolorna uttalas i propositionen att det bör tillkomma vederbörande

styrelse att efter samråd med eleverna avgöra om fem- eller sexdagarsvecka

skall tillämpas. Femdagarsveckan anses sålunda inte böra bli obligatorisk

vid dessa skolor. Vid statens vuxengymnasier i Norrköping och Härnösand

räknas i propositionen inte med tillämpning av femdagarsvecka.

I motionerna I: 830 och II: 1070 hemställes om ett uttalande från riksdagens

sida att man vid vuxengymnasierna bör ha samma möjligheter att tillämpa femdagarsvecka

som vid folkhögskolorna. Visserligen är de muntliga undervisningsperioderna

vid dessa skolor relativt korta och komprimerade, vilket gör det

svårt för eleverna att resa hem under veckosluten, men motionärerna framhåller

att många elever hunnit bilda familj och att det för dessa naturligtvis är angeläget

med samma arbetstidsutläggning som för övriga familjemedlemmar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1968

Motionärerna har själva pekat på de speciella förhållanden med korta, komprimerade

arbetsperioder som råder vid skolorna för vuxna och som gör att frågan

om femdagarsvecka eller ej ligger till på ett särskilt sätt vid dessa skolor. Även

om mycket talar för den ståndpunkt i denna fråga som departementschefen intagit,

är det inte uteslutet att önskemål om femdagarsvecka kan komma fram

vid vuxenskolorna och att man bör tillmötesgå dessa. Utskottet finner det därför

rimligt att möjligheten att tillämpa femdagarsvecka vid ifrågavarande skolor hålles

öppen för Kungl. Maj:t. Vad utskottet sålunda anfört bör av riksdagen ges

till känna för Kungl. Maj:t.

I propositionen har förutsatts att de lektioner som enligt nuvarande bestämmelser

har en längd av 40 eller 45 minuter i fortsättningen skall omfatta 40 minuter.

Detta betraktas som en tidsmodul som i den utsträckning så bedöms lämpligt

skall kunna sammanläggas till längre arbetspass eller kunna delas på kortare

pass. I fråga om den övervägande praktiskt inriktade yrkesutbildning för vilken

lektionstiden är 60 minuter räknas tills vidare inte med någon ändring.

En från propositionen avvikande ståndpunkt i fråga om längden av sistnämnda

lektioner redovisas i motionerna I: 831 och II: 1073. Motionärerna betonar vikten

av integrering inom hela det gymnasiala skolstadiet och framhåller att denna

integrering kräver vissa organisatoriska förutsättningar, däribland en enhetlig

lektionstid. De längre arbetspass som är en nödvändighet inom den övervägande

praktiskt inriktade yrkesutbildningen utgör inget hinder för ett införande av 40- minuters lektioner, eftersom dessa, i likhet med vad som tillämpas inom andra

skolformer, vid laborativt eller praktiskt arbete kan sammanslås till längre arbetsperioder.

Utskottet kan i och för sig dela motionärernas uppfattning att integreringen inom

det gymnasiala skolsystemet kan anföras som skäl för enhetliga arbetstidsbestämmelser.

Det är dock att märka att en förkortning av lektionstiden kommer att

nödvändiggöra djupgående ingrepp i läroplanerna och även i övrigt har betydande

konsekvenser. I propositionen har som en åtgärd för att motverka att vissa skoldagar

på grund av femdagarsveckan blir alltför betungande för eleverna pekats

på möjligheten att i förekommande fall göra mindre begränsningar i veckotimtalen.

Inom läroplanens ram kan man därigenom åstadkomma lättnader i elevernas

arbetsbörda. Utskottet har ingen erinran häremot men anser att åtgärder

därutöver kräver ytterligare överväganden och kan därför inte tillstyrka att riksdagen

enligt yrkandet i motionerna nu beslutar om en enhetlig lektionstid om

40 minuter. Vad utskottet anfört i anledning av motionerna bör emellertid av

riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t.

I propositionen uttalas att 4—8 dagar varje läsår bör disponeras för friluftsverksamhet.

Då så visar sig erforderligt skall två av dessa dagar kunna, liksom

hittills, disponeras för att jämte lovdagar och skolfria dagar vid veckosluten bereda

eleverna en längre sammanhängande ledighet. Vad angår lovdagar ansluter sig

departementschefen till utredningens förslag om tio dylika. Han betonar att starka

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1968

5

skäl av pedagogisk och medicinsk natur talat för att läsåret förses med »andningspauser»

och inte komprimeras alltför mycket. I fråga om yrkesutbildning

i nuvarande form bör liksom för närvarande bestämmelserna utformas så att eleverna

skall erhålla lov högst nyss angivna antal dagar. Pågår kurs endast under

del av läsåret bör antalet lovdagar inskränkas i förhållande därtill.

Propositionens ståndpunkt i fråga om antalet friluftsdagar och lovdagar anses

i motionerna I: 830 och II: 1070 i realiteten innebära tolv lovdagar, eftersom

möjligheten att placera två friluftsdagar i anslutning till lovdagar eller skolfria

dagar för beredande av en längre sammanhängande ledighet nästan undantagslöst

utnyttjas. Motionärerna anser det därför riktigare att fastställa antalet lovdagar

till tolv med motsvarande minskning av antalet friluftsdagar. Med hänsyn

till vikten av att de därefter återstående friluftsdagarna verkligen tas ut föreslås

att antalet fastsiälles till sex. Motionärerna hemställer om ett riksdagsbeslut av

denna innebörd.

Enligt utskottets mening innebär propositionens ståndpunkt i fråga om lovdagar

och friluftsdagar en möjlighet till lokala variationer som kan vara värdefull och

som man därför inte har någon anledning att inskränka. Utskottet avstyrker alltså

ifrågavarande yrkanden i motionerna I: 830 och II: 1070.

I motionen II: 1071 hemställes om ett riksdagsuttalande av den innebörden

att läsåret vid lantbruksskolorna, i den mån det är nödvändigt för undervisningen,

skall kunna placeras med anpassning till vegetationsperioden på sådant sätt att

undervisningen på bästa sätt tillgodoses.

Utskottet finner det ofrånkomligt att man vid inplaceringen under kalenderåret

av lantbruksskolornas läsår tar den hänsyn till vegetationsperioden som undervisningen

kräver. Utskottet tillstyrker därför motionen.

Utöver vad som framgått av det föregående har utskottet inte funnit anledning

till erinran eller särskilt uttalande med anledning av vad som anförts och föreslagits

i propositionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 829 och II: 1072 samt 11: 1023 beslutar

att för skolväsendet och lärarutbildningsanstalterna i den utsträckning,

som angetts i statsrådsprotokollet, från och med den

1 juli 1968 skall gälla ett läsår om 40 veckor (280 dagar) och —

med en övergångstid om två år — femdagars skolarbetsvecka,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 830 och II: 1070 i vad

de avser undersökning av de skolhygieniska verkningarna av införandet

av femdagarsvecka,

3. att riksdagen i anledning av motionerna I: 830 och II: 1070

i vad de avser tillämpning av femdagarsvecka vid statens skolor

för vuxna ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1968

4. att riksdagen i anledning av motionerna I: 831 och II: 1073

om en grundläggande tidsenhet för lektionerna inom hela undervisningsväsendet

ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

5. att riksdagen avslår motionerna I: 830 och II: 1070 i vad

de avser antalet lov- och friluftsdagar,

6. att riksdagen med bifall till motionen II: 1071 uttalar att

lantbruksskolornas läsår, i den mån det är nödvändigt för undervisningen,

anpassas till vegetationsperioden så att undervisningen

på bästa sätt tillgodoses.

Stockholm den 10 maj 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s), Virgin

(h), Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim

(s), herrar Kaijser (h), Mårtensson (s), Bengtson (ep), Bertil Petersson (s),

Herbert Larsson (s), Wallmark (h), fru Lilly Ohlsson (s) och herr Wirtén (fp) samt

från andra kammaren: herrar Blidfors (s), Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson

(s), herrar Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå

(fp), Lindholm (s), Johansson i Norrköping (s), Källstad (fp), Gustafsson i

Uddevalla (s), Westberg (fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (h) och Elmstedt

(ep).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1968

Reservationer

7

1) beträffande skolårets längd av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Wallmark (h),

Turesson (h) och Nordstrandh (h) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med »Utskottet får» och

slutar med »samt II: 1023» bort ha följande lydelse:

»Motionärerna har till stöd för sin uppfattning att läsåret bör omfatta 39 veckor

åberopat att samma ståndpunkt intagits av ett stort antal av de myndigheter och

organisationer som yttrat sig över utredningens förslag. Även utskottet har vid

sina överväganden i denna fråga stannat för att förorda det kortare läsåret. Avkortningen

med en vecka i förhållande till förslaget i propositionen bör genomföras

genom att antalet lov- och friluftsdagar minskas. Utskottet anser att eleverna får

en fullgod kompensation härför genom att varje skolvecka kommer att innehålla

två skolfria dagar. Vidare vill utskottet framhålla att försöksverksamheten med

femdagarsvecka genomfördes inom ramen för ett läsår om 39 veckor och att erfarenheterna

av denna arbetstidsutläggning var avgjort positiva. Utskottet anser

att familjesociala och arbetsmarknadsmässiga skäl talar för ett läsår om 39 veckor

och tillstyrker därför motionerna.»

dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med

bifall till motionerna I: 829 och II: 1072 samt II: 1023 beslutar

att för skolväsendet och lärarutbildningsanstaltema i den utsträckning,

som angetts i statsrådsprotokollet, från och med den 1 juli

1968 skall gälla ett läsår om 39 veckor (273 dagar) och — med

en övergångstid om två år — femdagars skolarbetsvecka,»

2) beträffande en grundläggande tidsenhet för lektionerna inom hela undervisningsväsendet
a)

av herr Wirtén (fp)

b) av herr Westberg (fp).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:258 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1968/69, m. m. a1 i texten