Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vidareutbildning av sjuksköterskor m. m. jämte motioner. Propositionen

1968-05-10 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:108, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vidareutbildning av sjuksköterskor m. m. jämte motioner. Propositionen

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1968

Nr 108

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vidareutbildning

av sjuksköterskor m. m. jämte motioner.

Propositionen

(2: a avd.)

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 10. punkt D 38) beräknat medel

till vissa kostnader för vidareutbildning av sjuksköterskor m. m., har Kungl.

Maj:t i propositionen nr 66 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet

över utbildningsärenden för den 15 mars 1968 föreslagit riksdagen att

1. godkänna de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för anordnande av

vidareutbildning av sjuksköterskor,

2. godkänna vad i statsrådsprotokollet förordats angående statsbidrag till nämnda

vidareutbildning,

3. besluta att bammorskeläroanstalterna, centralskolan för specialutbildning av

barnsjuksköterskor och statens distriktssköterskeskola skall upphöra den 1 juli

1969,

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa de avtal med landstingskommunerna och

de landstingsfria städerna som erfordras för avveckling av den under punkt 3)

nämnda statliga utbildningen,

5. förbudgetåret 1968/69 anvisa

a) till Bammorskeläroanstalterna: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 060 000

kr.,

b) till Bammorskeläroanstalterna: Omkostnader ett förslagsanslag av 507 000

kr.,

c) till Utbildning av viss sjukvårdspersonal ett förslagsanslag av 747 000 kr.,

d) till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor: Avlöningar ett förslagsanslag

av 3 437 000 kr.,

e) till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor: Omkostnader ett

förslagsanslag av 5 796 000 kr.

På grundval av förslag av 1962 års sjuksköterskeutredning i betänkandet »Sjuksköterskeutbildningen

I. Grundutbildning)) (SOU 1964: 45) genomförs successivt

från och med den 1 januari 1966 en ny studieordning för blivande sjuksköterskor

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1968

9

enligt beslut av 1965 års riksdag (prop. 1965: 161, SU 181, rskr. 430). Utbildningen

skall enligt beslutet omfatta en för alla blivande sjuksköterskor gemensam

grundutbildning, som på fem terminer leder fram till legitimation. För fullgörande

av speciella uppgifter avses därutöver tillkomma vidareutbildning. Förslag rörande

vidareutbildningens närmare utformning har lagts fram i utredningens betänkande

»Sjuksköterskeutbildningen III. Vidareutbildning)) (SOU 1966: 73). I propositionen

framläggs nu på grundval av sistnämnda betänkande förslag till utformning av

vidareutbildningen som förutsätts få en längd av en termin för viss utbildning

och två terminer för annan utbildning. Statsbidrag föreslås utgå med 20 000

kr. per termin och elevgrupp om 15 elever i heltidskurs. Den nya vidareutbildningen

avses börja i begränsad omfattning vårterminen 1969 för att sedan efter hand byggas

ut.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 838 av fru Lilly Ohlsson m. fl. och II: 1082

av fru Kristensson m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att den i propositionen

föreslagna vikariatstjänstgöringen under 4 veckor på barnmorskelinjen

skall ingå i den ordinarie utbildningen och förläggas till utbildningsanstalternas

sjukhus samt att studiesociala förmaner skall utga under hela utbildningstiden,

således under sammanlagt 50 veckor,

dels de likalydande motionerna I: 839 av fröken Stenberg m. fl. och II: 1084 av

herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att elevantalet

för heltidsanställd skolsköterska inom grundskolan, fackskolan, gymnasiet och

yrkesskolan begränsas till 800 elever fr. o. m. budgetåret 1969/70 samt att reglerna

för distriktssköterskans medverkan inom skolhälsovården inom den fristående

grundskolan blir föremal för ändring i enlighet med vad i motionerna anförts,

dels de likalydande motionerna I: 840 av herr Wirtén m. fl. och II: 1083 av herr

Källstad m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte uttala att vidareutbildningen tills

vidare dimensioneras så att den kan ta emot 70 % av de sjuksköterskor som utexamineras

från grundutbildningen varje år samt att linjerna psykiatrisk sjukvård

samt medicinsk-kirurgisk sjukvård vidgas att omfatta två terminer,

dels motionen II: 1081 av fru Kristensson m. fl. vari hemställts att riksdagen

måtte besluta att oförändrade bidragsregler i enlighet med vad i motionen anföres

måtte gälla,

dels motionen II: 1085 av herr Wennerfors vari hemställts att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att skolöverstyrelsen ges i uppdrag

att snarast utarbeta kursplan för anestesiologi-komplettering för operationsassistenter

och att direktiv till yrkesutbildningsberedningen utfärdas att snarast behandla

frågan om en femterminers kursplan för operationsassistenter.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1968

Utskottet

Enligt statsmakternas beslut år 1965 genomförs successivt från och med den 1

januari 1966 en ny studieordning för blivande sjuksköterskor. Den nya utbildningen

omfattar en för alla elever gemensam grundutbildning, som på fem terminer

leder fram till legitimation. Efter grundutbildningen skall finnas vidareutbildning

avsedd att ge de kunskaper som erfordras för vissa särskilda arbetsuppgifter. Den

nu föreliggande propositionen, som bygger på ett av sjuksköterskeutredningen

framlagt förslag, behandlar den närmare utformningen av vidareutbildningen, vilken

föreslås bli anordnad inom nio olika områden och få en längd av en eller i

vissa fall två terminer.

I propositionen framhålles att det av flera skäl är svårt att ta ställning till utredningens

förslag rörande vidareutbildningen. Pågående verksamhet med sikte på

att effektivisera och rationalisera arbetet inom sjukvården kan komma att väsentligt

förändra personalstrukturen inom vårdområdet och detta kan i sin tur komma

att i betydande mån påverka det kvantitativa behovet av sjuksköterskor. Det kan

inte uteslutas att även frågan om utformningen av sjuksköterskeutbildningen inom

inte alltför lång tid på nytt aktualiseras. Till detta kommer att planeringen av

sjukvårdsutbildningen försvåras av knappheten på utbildningsresurser, bl. a. tillgången

på praktikplatser vid sjukhus och andra inrättningar. Med hänsyn till de

ovissa prognoserna bör enligt propositionen någon bestämd siffra för vidareutbildningens

dimensionering för närvarande inte fastställas. Utbyggnaden bör ske

försiktigt med uppmärksammande av såväl de totala resurserna av olika slag som

— i möjlig mån — personalbehovet i stort mot bakgrunden av pågående förändringar

inom sjukvårdsorganisationen. Den årliga intagningen till vidareutbildning i

början av 1970-talet beräknas i propositionen komma att vara lägre än utredningen

förordat.

Frågan om vidareutbildningens dimensionering tas upp i motionerna I: 840 och

11: 1083, vilka ansluter sig till utredningens förslag att vidareutbildningen skall

omfatta ca 70 % av de årligen grundutbildade sjuksköterskorna. Motionärerna

anser det väsentligt att man i samband med att utbildningens utformning fastställes

också beslutar om dess dimensionering i avvaktan på en heihetsplan för

sjukvårdens personalbehov. Som ytterligare motiv för yrkandet åberopas den rådande

sjuksköterskebristen och ett behov av att ytterligare öka sjukskötersketätheten.

Utskottet har med tillfredsställelse noterat att i propositionen förordats en totalplanering

på riksplanet grundad på uppgifter om de samlade behoven och resurserna

i fråga om utbildning inom vårdområdet. Svårigheterna att bedöma för hur

många sjuksköterskor vidareutbildningen skall planeras ligger i öppen dag, och utskottet

vill därför ansluta sig till föredragande statsrådets uppfattning att man för

närvarande inte bör fixera någon siffra för vidareutbildningens dimensionering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1968 \ \

Utskottet förutsätter att man vid den avsedda riksplaneringen beaktar den betydelsefulla

roll som vidareutbildningen av sjuksköterskor är avsedd att spela. Utskottet

föreslår att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet sålunda anfört i anledning

av motionerna I: 840 och II: 1083.

I propositionen avses att vidareutbildningslinjerna i medicinsk och kirurgisk

sjukvård samt i psykiatrisk sjukvård skall omfatta en termin, medan flertalet

övriga linjer förutsattes omfatta två terminer. I motionerna I: 840 och II: 1083

har yrkats att även förstnämnda båda linjer skall omfatta två terminer. Utskottet

som konstaterat att propositionen på denna punkt följt utredningen har för sin

del inte funnit att i motionerna anförts tillräckliga skäl för den föreslagna utökningen.

Utskottet vill därjämte påpeka att nämnda två linjer enligt utredningen avses

svara för mer än hälften av årsintaget till vidareutbildningen och att därför ett

bifall till motionärernas förslag skulle medföra betydande kostnads- och resurskrav,

som måste beaktas i sammanhanget. Härtill kommer den fördröjande effekten

i fråga om möjligheterna att tillföra sjukvården vidareutbildade sjuksköterskor.

Utskottet avstyrker ifrågavarande motionsyrkande.

Da det gäller behovet av särskilda vidareutbildningslinjer har sjuksköterskeutredningen

ägnat särskild uppmärksamhet åt de problem som sammanhänger med

sjuksköterskeutbildningens samordning med och avgränsning mot utbildningen

av medicinsk-tekniska assistenter. Föredragande statsrådet har vid sina överväganden

i denna del bl. a. förordat att utbildningen av operationsassistenter skall fortsätta

vid sidan av vidareutbildningen av sjuksköterskor i operationssjukvård och

att alla samordningsmöjligheter mellan de båda utbildningarna skall tillvaratas.

I motionen II. 1085 framförs vissa önskemål om en förbättring av operationsassistenternas

utbildning i anestesiologi. Som ett första steg yrkas att skolöverstyrelsen

skall få i uppdrag att utarbeta kursplan för en kompletterande utbildning i

ämnet. Med hänsyn till att det framdeles kan visa sig lämpligt att den kompletterande

utbildningen inarbetas i en från fyra till fem terminer förlängd utbildning för

operationsassistenterna yrkas vidare att direktiv skall ges yrkesutbildningsberedningen

att snarast behandla frågan om en femterminers kursplan för operationsassistenterna.

Utskottet får med anledning av det första yrkandet i motionen erinra om att utbildningen

av operationsassistenter bedrivs som yrkesskolkurs, för vilken läroplan

utfärdas av skolöverstyrelsen. Det ankommer sålunda på överstyrelsen att anpassa

utbildningen efter sjukvårdsorganisationens skiftande krav och behov. Utskottet

förutsätter att överstyrelsen i samband med planeringen för den nya vidareutbildningen

i operationssjukvård vidtar de förändringar i operationsassistenternas läroplan,

som kan anses påkallade. Någon framställning till Kungl. Maj:t i frågan

synes inte erforderlig och utskottet avstyrker därför motionen i denna del.

Vad därnäst angår det andra yrkandet i samma motion om uppdrag för yrkesutbildningsbeiedningen

att behandla frågan om en femterminers kursplan för ooerationsassistenterna

får utskottet erinra om att beredningen i sitt Hiroplansbetän
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1968

kande behandlat även det vårdtekniska området. Förslagen i betänkandet är för

närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Utskottet räknar med att det

även framdeles blir skolöverstyrelsen, som får utfärda läroplan för operationsassistentutbildningen

liksom för övrig yrkesutbildning. Även nu ifrågavarande

yrkande i motionen II: 1085 avstyrkes därför.

Av de föreslagna vidareutbildningslinjerna avser en linje förlossnings- och mödravård.

Av redogörelsen i propositionen framgår att enighet om linjens utformning

inte kunnat nås under utredningsarbetet och att skolöverstyrelsen därför på uppdrag

av Kungl. Maj:t framlagt ett särskilt förslag till läroplan för denna utbildningslinje.

Överstyrelsens förslag omfattar en studiegång om 46 veckor jämte ett avlönat

vikariatsförordnande på barnmorske- eller sjukskötersketjänst under fyia

veckor eller sammanlagt 50 veckor. Vikariatsperioden, som infaller efter en utbildningstid

av 44 veckor, föreslås omfatta två veckor på gynekologisk vårdavdelning

och två veckor på förlossningsavdelning eller obstetrisk vårdavdelning. För att

möjliggöra förordnande för samtliga elever under en begränsad tid måste förutom

utbildningssjukhusen även andra sjukhus tas i anspråk. Med hänsyn till bl. a.

personalomfattningen bör vikariaten förläggas till kvinnokliniker med omkring

2 000 förlossningar eller mera per år och med i regel tre tjänstgörande barnmorskor

i skift på varje förlossningsavdelning. Föredragande statsrådet uttalar en viss tveksamhet

om lämpligheten av den i studiegången inlagda vikariatstjänstgöringen men

förordar att skolöverstyrelsens förslag till utbildningsgång får läggas till grund för

försöksverksamhet. Under denna bör det speciellt uppmärksammas om vikariatsperioden

kan anses utgöra en rationell och av utbildningsmålet motiverad del av

utbildningen.

En bestämd kritik riktas i motionerna I: 838 och II: 1082 mot den föreslagna

uppläggningen av utbildningen på linjen för förlossnings- och mödravård. Denna

kritik riktar sig främst mot den föreslagna vikariatstjänstgöringen. Denna måste

ofrånkomligen få verklig karaktär av utbildning och detta förutsätter att den förläggs

till utbildningsanstaltens sjukhus. Något annat är enligt motionärerna inte

försvarbart ur medicinsk synpunkt. I motionerna yrkas därför att riksdagen skall

besluta att vikariatstjänstgöringen skall ingå i den ordinarie utbildningen och förläggas

till utbildningsanstalternas sjukhus. I konsekvens härmed yrkas vidare att

studiesociala förmåner skall utgå under hela utbildningstiden, således under sammanlagt

50 veckor.

Utskottet finner i likhet med föredragande statsrådet att den föreslagna vikariatsperioden

är en diskutabel anordning. Med hänsyn till angelägenheten av att

den nya vidareutbildningens genomförande inte försenas bör dock förslaget i propositionen

läggas till grund för en försöksverksamhet. Utskottet förutsätter att utbildningsmyndigheterna

följer denna försöksverksamhet med allra största uppmärksamhet

och alldeles särskilt söker bilda sig en uppfattning om värdet av vikariatstjänstgöringen.

Utskottet vill också kraftigt understryka vikten av att man på

allt sätt söker tillgodose elevernas behov av handledning under denna tjänstgöring.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1968

13

Detta uppnår man bäst om vikariatstjänstgöringen i den utsträckning det är möjligt

förläggs till utbildningsanstaltemas sjukhus eller annat sjukhus med personal

som har väl dokumenterad lämplighet för handledaruppgiften. Vad utskottet anfört

i denna fråga bör av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t.

Av den ståndpunkt utskottet intagit i fråga om den föreslagna vikariatstjänstgöringen

följer att utskottet avstyrker yrkandet i motionerna I: 838 och II: 1082

om studiesociala förmåner under hela utbildningstiden.

De i motionerna I: 839 och II: 1084 framförda yrkandena syftar till en förbättring

av skolhälsovården genom en väsentlig nedsättning av det antal barn som enligt

skolstadgan skall ankomma på varje skolsköterska, respektive distriktssköterska

i de fall då sådan sjuksköterska jämväl fungerar som skolsköterska. Som

motivering härför framhålles det stora behovet av skolhälsovård. Däremot berörs

inte i motionerna de ekonomiska konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna

och ej heller de praktiska möjligheterna med hänsyn till personaltillgången att förverkliga

dem. Med hänsyn härtill och även till att motionerna inte har något direkt

samband med den vidareutbildning som behandlas i propositionen avstyrker

utskottet motionerna.

I propositionen förordas att de avlöningsförmåner som för närvarande utgår enligt

lönegrad Ug 6 till vissa elever vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor

från och med nästa budgetår — såvitt avser nytillkommande elever —

skall utgå endast till deltagare i lärarkurser.

I motionen II: 1081 yrkas att oförändrade bidragsregler skall gälla för eleverna

vid institutet. Motionärerna uttalar att förslaget i propositionen överensstämmer

med ett förslag som förelädes riksdagen i 1965 års statsverksproposition. Detta

förslag avslogs emellertid av riksdagen som i stället biträdde en motion, vari hemställts

att ersättning skulle utgå till institutets elever enligt samma grunder oavsett

vilken kurs eleverna tillhörde. Med hänsyn till att vissa utbildningar vid institutet,

som förutsättes bli avvecklade i samband med att den nya vidareutbildningen genomföres,

övergångsvis föreslås bestå t. o. m. budgetåret 1970/71 saknas enligt

motionärerna anledning att nu frångå riksdagsbeslutet av 1965.

Utskottet får för sin del i denna fråga anföra följande. Eleverna vid institutet

påbörjar normalt utbildningen vid institutet i anslutning till en period av praktisk

yrkesverksamhet varunder de har statlig eller kommunal huvudman. I propositionen

redovisas en kostnadsutveckling beträffande ersättningen till eleverna som

visar att det antal elever som vid utbildningens början saknar huvudman är i starkt

stigande. Bakom detta förhållande ligger enligt vad utskottet inhämtat en ökad tendens

hos eleverna att lämna sina anställningar utan att begära tjänstledighet för

studier eller sedan de förvägrats sådan av huvudmännen. Denna utveckling strider

mot de förutsättningar som låg bakom 1965 års riksdagsbeslut och som utskottet

förutsätter alltjämt skall bestå. Då vidare eleverna vid institutet är berättigade till

studiemedel anser utskottet sig sakna anledning att tillstyrka motionerna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1968

Utöver vad som framgått av det föregående har utskottet inte funnit anledning

till erinran eller särskilt uttalande i anledning av vad som anförts och föreslagits i

propositionen. Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna

I: 840 och II: 1083, nämnda motioner i vad de avser

omfattningen av de föreslagna vidareutbildningslinjema i medicinsk

och kirurgisk sjukvård samt i psykiatrisk sjukvård, godkänner

de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för anordnande

av vidareutbildning av sjuksköterskor,

b) godkänner vad i statsrådsprotokollet förordats angående

statsbidrag till nämnda vidareutbildning,

c) beslutar att barnmorskeläroanstalterna, centralskolan för

specialutbildning av barnsjuksköterskor och statens distriktssköterskeskola

skall upphöra den 1 juli 1969,

d) bemyndigar Kungl. Maj:t att träffa de avtal med landstingskommunerna

och de landstingsfria städerna som erfordras för avveckling

av den under punkt c) nämnda statliga utbildningen,

2. att riksdagen för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under

åttonde huvudtiteln anvisar

a) till Barnmorskeläroanstalterna: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 060 000 kr.,

b) till Barnmorskeläroanstalterna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 507 000 kr.,

c) till Utbildning av viss sjukvårdspersonal ett förslagsanslag

av 747 000 kr.,

d) till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor:

Avlöningar ett förslagsanslag av 3 437 000 kr.,

e) till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor:

Omkostnader ett förslagsanslag av 5 796 000 kr.,

3. att riksdagen i anledning av motionerna I: 840 och II: 1083

i vad de avser vidareutbildningens dimensionering ger Kungl.

Maj:t till känna vad utskottet anfört,

4. att riksdagen avslår motionen II: 1085 om utbildningen av

operationsassistenter,

5. att riksdagen i anledning av motionerna I: 838 och II: 1082

i vad de avser den föreslagna vikariatstjänstgöringen på bammorskelinjen

ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

6. att riksdagen avslår motionerna I: 838 och II: 1082 i vad

de avser studiesociala förmåner under hela utbildningstiden,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1968

] 5

7. att riksdagen avslår motionerna I: 839 och II: 1084 om

skolhälsovården,

8. att riksdagen avslår motionen II: 1081 om bidrag till eleverna

vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor.

Stockholm den 10 maj 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Närvarande: se under utlåtandet nr 107.

Reservation

av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Wallmark (h), Turesson (h) och Nordstrandh

(h) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med »Utskottet finner»

och på s. 13 slutar med »hela utbildningstiden» bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner i likhet med föredragande statsrådet att den föreslagna vilcariatsperioden

är diskutabel. Enligt utskottets mening är det nödvändigt att de fyra

veckornas praktiska tjänstgöring får karaktär av utbildning. Det synes nämligen orealistiskt

att tro att tjänstgöringen ute på olika lasarett kan organiseras så att verklig

handledning av eleverna kan komma till stånd. Under hand har inhämtats att det

finns praktiska möjligheter att ordna utbildning under ifrågavarande fyra veckor

på barnmorskeläroanstaltema och vissa kvinnokliniker med väldokumenterad erfarenhet

av barnmorskeutbildning och för denna utbildning väl skolad personal.

Då några svårigheter att organisera tjänstgöringen som verklig utbildning sålunda

inte föreligger och någon försening av vidareutbildningens genomförande därför

inte behöver uppkomma, talar alla skäl för bifall till ifrågavarande yrkande i motionerna.

Av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit i fråga om den föreslagna vikariatstjänstgöringen

följer att utskottet också tillstyrker yrkandet i motionerna I: 838

och II: 1082 om studiesociala förmåner under hela utbildningstiden. Enligt vad utskottet

inhämtat strider detta inte mot gällande regler på området.»

dels att utskottets hemställan under 5. bort ha följande lydelse:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1968

»5. att riksdagen i anledning av motionerna I: 838 och II: 1082

såvitt nu är i fråga beslutar att den i propositionen föreslagna

tjänstgöringen under fyra veckor på utbildningslinjen för förlossnings-

och mödravård skall ha karaktär av utbildning i stället

för tjänstgöring och förläggas till bammorskeläroanstalterna eller

kvinnokliniker med väldokumenterad erfarenhet av barnmorskeutbildning

och för denna utbildning väl skolad personal,»

dels att utskottets hemställan under 6. vid bifall till yrkandet beträffande 5. bort

ha följande lydelse:

»6. att riksdagen i anledning av motionerna I: 838 och II: 1082

såvitt nu är i fråga uttalar att studiesociala förmåner bör utgå

till eleverna på linjen för förlossnings- och mödravård under hela

utbildningstiden,»

Tryckeribolaget Ivar Haeggström AB • Stockholm 1968

680471

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:259 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående vidareutbildning av sjuksköterskor m. m. jämte motioner. a1 i texten