Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vidareutbildning av sjuksköterskor m. m. jämte motioner. Propositionen
1968-05-10 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1968:108, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vidareutbildning av sjuksköterskor m. m. jämte motioner. Propositionen
Dokumentets text
8
Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1968
Nr 108
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vidareutbildning
av sjuksköterskor m. m. jämte motioner.
Propositionen
(2: a avd.)
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 10. punkt D 38) beräknat medel
till vissa kostnader för vidareutbildning av sjuksköterskor m. m., har Kungl.
Maj:t i propositionen nr 66 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för den 15 mars 1968 föreslagit riksdagen att
1. godkänna de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för anordnande av
vidareutbildning av sjuksköterskor,
2. godkänna vad i statsrådsprotokollet förordats angående statsbidrag till nämnda
vidareutbildning,
3. besluta att bammorskeläroanstalterna, centralskolan för specialutbildning av
barnsjuksköterskor och statens distriktssköterskeskola skall upphöra den 1 juli
1969,
4. bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa de avtal med landstingskommunerna och
de landstingsfria städerna som erfordras för avveckling av den under punkt 3)
nämnda statliga utbildningen,
5. förbudgetåret 1968/69 anvisa
a) till Bammorskeläroanstalterna: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 060 000
kr.,
b) till Bammorskeläroanstalterna: Omkostnader ett förslagsanslag av 507 000
kr.,
c) till Utbildning av viss sjukvårdspersonal ett förslagsanslag av 747 000 kr.,
d) till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor: Avlöningar ett förslagsanslag
av 3 437 000 kr.,
e) till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor: Omkostnader ett
förslagsanslag av 5 796 000 kr.
På grundval av förslag av 1962 års sjuksköterskeutredning i betänkandet »Sjuksköterskeutbildningen
I. Grundutbildning)) (SOU 1964: 45) genomförs successivt
från och med den 1 januari 1966 en ny studieordning för blivande sjuksköterskor
Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1968
9
enligt beslut av 1965 års riksdag (prop. 1965: 161, SU 181, rskr. 430). Utbildningen
skall enligt beslutet omfatta en för alla blivande sjuksköterskor gemensam
grundutbildning, som på fem terminer leder fram till legitimation. För fullgörande
av speciella uppgifter avses därutöver tillkomma vidareutbildning. Förslag rörande
vidareutbildningens närmare utformning har lagts fram i utredningens betänkande
»Sjuksköterskeutbildningen III. Vidareutbildning)) (SOU 1966: 73). I propositionen
framläggs nu på grundval av sistnämnda betänkande förslag till utformning av
vidareutbildningen som förutsätts få en längd av en termin för viss utbildning
och två terminer för annan utbildning. Statsbidrag föreslås utgå med 20 000
kr. per termin och elevgrupp om 15 elever i heltidskurs. Den nya vidareutbildningen
avses börja i begränsad omfattning vårterminen 1969 för att sedan efter hand byggas
ut.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 838 av fru Lilly Ohlsson m. fl. och II: 1082
av fru Kristensson m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att den i propositionen
föreslagna vikariatstjänstgöringen under 4 veckor på barnmorskelinjen
skall ingå i den ordinarie utbildningen och förläggas till utbildningsanstalternas
sjukhus samt att studiesociala förmaner skall utga under hela utbildningstiden,
således under sammanlagt 50 veckor,
dels de likalydande motionerna I: 839 av fröken Stenberg m. fl. och II: 1084 av
herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att elevantalet
för heltidsanställd skolsköterska inom grundskolan, fackskolan, gymnasiet och
yrkesskolan begränsas till 800 elever fr. o. m. budgetåret 1969/70 samt att reglerna
för distriktssköterskans medverkan inom skolhälsovården inom den fristående
grundskolan blir föremal för ändring i enlighet med vad i motionerna anförts,
dels de likalydande motionerna I: 840 av herr Wirtén m. fl. och II: 1083 av herr
Källstad m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte uttala att vidareutbildningen tills
vidare dimensioneras så att den kan ta emot 70 % av de sjuksköterskor som utexamineras
från grundutbildningen varje år samt att linjerna psykiatrisk sjukvård
samt medicinsk-kirurgisk sjukvård vidgas att omfatta två terminer,
dels motionen II: 1081 av fru Kristensson m. fl. vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att oförändrade bidragsregler i enlighet med vad i motionen anföres
måtte gälla,
dels motionen II: 1085 av herr Wennerfors vari hemställts att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att skolöverstyrelsen ges i uppdrag
att snarast utarbeta kursplan för anestesiologi-komplettering för operationsassistenter
och att direktiv till yrkesutbildningsberedningen utfärdas att snarast behandla
frågan om en femterminers kursplan för operationsassistenter.
10
Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1968
Utskottet
Enligt statsmakternas beslut år 1965 genomförs successivt från och med den 1
januari 1966 en ny studieordning för blivande sjuksköterskor. Den nya utbildningen
omfattar en för alla elever gemensam grundutbildning, som på fem terminer
leder fram till legitimation. Efter grundutbildningen skall finnas vidareutbildning
avsedd att ge de kunskaper som erfordras för vissa särskilda arbetsuppgifter. Den
nu föreliggande propositionen, som bygger på ett av sjuksköterskeutredningen
framlagt förslag, behandlar den närmare utformningen av vidareutbildningen, vilken
föreslås bli anordnad inom nio olika områden och få en längd av en eller i
vissa fall två terminer.
I propositionen framhålles att det av flera skäl är svårt att ta ställning till utredningens
förslag rörande vidareutbildningen. Pågående verksamhet med sikte på
att effektivisera och rationalisera arbetet inom sjukvården kan komma att väsentligt
förändra personalstrukturen inom vårdområdet och detta kan i sin tur komma
att i betydande mån påverka det kvantitativa behovet av sjuksköterskor. Det kan
inte uteslutas att även frågan om utformningen av sjuksköterskeutbildningen inom
inte alltför lång tid på nytt aktualiseras. Till detta kommer att planeringen av
sjukvårdsutbildningen försvåras av knappheten på utbildningsresurser, bl. a. tillgången
på praktikplatser vid sjukhus och andra inrättningar. Med hänsyn till de
ovissa prognoserna bör enligt propositionen någon bestämd siffra för vidareutbildningens
dimensionering för närvarande inte fastställas. Utbyggnaden bör ske
försiktigt med uppmärksammande av såväl de totala resurserna av olika slag som
— i möjlig mån — personalbehovet i stort mot bakgrunden av pågående förändringar
inom sjukvårdsorganisationen. Den årliga intagningen till vidareutbildning i
början av 1970-talet beräknas i propositionen komma att vara lägre än utredningen
förordat.
Frågan om vidareutbildningens dimensionering tas upp i motionerna I: 840 och
11: 1083, vilka ansluter sig till utredningens förslag att vidareutbildningen skall
omfatta ca 70 % av de årligen grundutbildade sjuksköterskorna. Motionärerna
anser det väsentligt att man i samband med att utbildningens utformning fastställes
också beslutar om dess dimensionering i avvaktan på en heihetsplan för
sjukvårdens personalbehov. Som ytterligare motiv för yrkandet åberopas den rådande
sjuksköterskebristen och ett behov av att ytterligare öka sjukskötersketätheten.
Utskottet har med tillfredsställelse noterat att i propositionen förordats en totalplanering
på riksplanet grundad på uppgifter om de samlade behoven och resurserna
i fråga om utbildning inom vårdområdet. Svårigheterna att bedöma för hur
många sjuksköterskor vidareutbildningen skall planeras ligger i öppen dag, och utskottet
vill därför ansluta sig till föredragande statsrådets uppfattning att man för
närvarande inte bör fixera någon siffra för vidareutbildningens dimensionering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1968 \ \
Utskottet förutsätter att man vid den avsedda riksplaneringen beaktar den betydelsefulla
roll som vidareutbildningen av sjuksköterskor är avsedd att spela. Utskottet
föreslår att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet sålunda anfört i anledning
av motionerna I: 840 och II: 1083.
I propositionen avses att vidareutbildningslinjerna i medicinsk och kirurgisk
sjukvård samt i psykiatrisk sjukvård skall omfatta en termin, medan flertalet
övriga linjer förutsattes omfatta två terminer. I motionerna I: 840 och II: 1083
har yrkats att även förstnämnda båda linjer skall omfatta två terminer. Utskottet
som konstaterat att propositionen på denna punkt följt utredningen har för sin
del inte funnit att i motionerna anförts tillräckliga skäl för den föreslagna utökningen.
Utskottet vill därjämte påpeka att nämnda två linjer enligt utredningen avses
svara för mer än hälften av årsintaget till vidareutbildningen och att därför ett
bifall till motionärernas förslag skulle medföra betydande kostnads- och resurskrav,
som måste beaktas i sammanhanget. Härtill kommer den fördröjande effekten
i fråga om möjligheterna att tillföra sjukvården vidareutbildade sjuksköterskor.
Utskottet avstyrker ifrågavarande motionsyrkande.
Da det gäller behovet av särskilda vidareutbildningslinjer har sjuksköterskeutredningen
ägnat särskild uppmärksamhet åt de problem som sammanhänger med
sjuksköterskeutbildningens samordning med och avgränsning mot utbildningen
av medicinsk-tekniska assistenter. Föredragande statsrådet har vid sina överväganden
i denna del bl. a. förordat att utbildningen av operationsassistenter skall fortsätta
vid sidan av vidareutbildningen av sjuksköterskor i operationssjukvård och
att alla samordningsmöjligheter mellan de båda utbildningarna skall tillvaratas.
I motionen II. 1085 framförs vissa önskemål om en förbättring av operationsassistenternas
utbildning i anestesiologi. Som ett första steg yrkas att skolöverstyrelsen
skall få i uppdrag att utarbeta kursplan för en kompletterande utbildning i
ämnet. Med hänsyn till att det framdeles kan visa sig lämpligt att den kompletterande
utbildningen inarbetas i en från fyra till fem terminer förlängd utbildning för
operationsassistenterna yrkas vidare att direktiv skall ges yrkesutbildningsberedningen
att snarast behandla frågan om en femterminers kursplan för operationsassistenterna.
Utskottet får med anledning av det första yrkandet i motionen erinra om att utbildningen
av operationsassistenter bedrivs som yrkesskolkurs, för vilken läroplan
utfärdas av skolöverstyrelsen. Det ankommer sålunda på överstyrelsen att anpassa
utbildningen efter sjukvårdsorganisationens skiftande krav och behov. Utskottet
förutsätter att överstyrelsen i samband med planeringen för den nya vidareutbildningen
i operationssjukvård vidtar de förändringar i operationsassistenternas läroplan,
som kan anses påkallade. Någon framställning till Kungl. Maj:t i frågan
synes inte erforderlig och utskottet avstyrker därför motionen i denna del.
Vad därnäst angår det andra yrkandet i samma motion om uppdrag för yrkesutbildningsbeiedningen
att behandla frågan om en femterminers kursplan för ooerationsassistenterna
får utskottet erinra om att beredningen i sitt Hiroplansbetän
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1968
kande behandlat även det vårdtekniska området. Förslagen i betänkandet är för
närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Utskottet räknar med att det
även framdeles blir skolöverstyrelsen, som får utfärda läroplan för operationsassistentutbildningen
liksom för övrig yrkesutbildning. Även nu ifrågavarande
yrkande i motionen II: 1085 avstyrkes därför.
Av de föreslagna vidareutbildningslinjerna avser en linje förlossnings- och mödravård.
Av redogörelsen i propositionen framgår att enighet om linjens utformning
inte kunnat nås under utredningsarbetet och att skolöverstyrelsen därför på uppdrag
av Kungl. Maj:t framlagt ett särskilt förslag till läroplan för denna utbildningslinje.
Överstyrelsens förslag omfattar en studiegång om 46 veckor jämte ett avlönat
vikariatsförordnande på barnmorske- eller sjukskötersketjänst under fyia
veckor eller sammanlagt 50 veckor. Vikariatsperioden, som infaller efter en utbildningstid
av 44 veckor, föreslås omfatta två veckor på gynekologisk vårdavdelning
och två veckor på förlossningsavdelning eller obstetrisk vårdavdelning. För att
möjliggöra förordnande för samtliga elever under en begränsad tid måste förutom
utbildningssjukhusen även andra sjukhus tas i anspråk. Med hänsyn till bl. a.
personalomfattningen bör vikariaten förläggas till kvinnokliniker med omkring
2 000 förlossningar eller mera per år och med i regel tre tjänstgörande barnmorskor
i skift på varje förlossningsavdelning. Föredragande statsrådet uttalar en viss tveksamhet
om lämpligheten av den i studiegången inlagda vikariatstjänstgöringen men
förordar att skolöverstyrelsens förslag till utbildningsgång får läggas till grund för
försöksverksamhet. Under denna bör det speciellt uppmärksammas om vikariatsperioden
kan anses utgöra en rationell och av utbildningsmålet motiverad del av
utbildningen.
En bestämd kritik riktas i motionerna I: 838 och II: 1082 mot den föreslagna
uppläggningen av utbildningen på linjen för förlossnings- och mödravård. Denna
kritik riktar sig främst mot den föreslagna vikariatstjänstgöringen. Denna måste
ofrånkomligen få verklig karaktär av utbildning och detta förutsätter att den förläggs
till utbildningsanstaltens sjukhus. Något annat är enligt motionärerna inte
försvarbart ur medicinsk synpunkt. I motionerna yrkas därför att riksdagen skall
besluta att vikariatstjänstgöringen skall ingå i den ordinarie utbildningen och förläggas
till utbildningsanstalternas sjukhus. I konsekvens härmed yrkas vidare att
studiesociala förmåner skall utgå under hela utbildningstiden, således under sammanlagt
50 veckor.
Utskottet finner i likhet med föredragande statsrådet att den föreslagna vikariatsperioden
är en diskutabel anordning. Med hänsyn till angelägenheten av att
den nya vidareutbildningens genomförande inte försenas bör dock förslaget i propositionen
läggas till grund för en försöksverksamhet. Utskottet förutsätter att utbildningsmyndigheterna
följer denna försöksverksamhet med allra största uppmärksamhet
och alldeles särskilt söker bilda sig en uppfattning om värdet av vikariatstjänstgöringen.
Utskottet vill också kraftigt understryka vikten av att man på
allt sätt söker tillgodose elevernas behov av handledning under denna tjänstgöring.
Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1968
13
Detta uppnår man bäst om vikariatstjänstgöringen i den utsträckning det är möjligt
förläggs till utbildningsanstaltemas sjukhus eller annat sjukhus med personal
som har väl dokumenterad lämplighet för handledaruppgiften. Vad utskottet anfört
i denna fråga bör av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t.
Av den ståndpunkt utskottet intagit i fråga om den föreslagna vikariatstjänstgöringen
följer att utskottet avstyrker yrkandet i motionerna I: 838 och II: 1082
om studiesociala förmåner under hela utbildningstiden.
De i motionerna I: 839 och II: 1084 framförda yrkandena syftar till en förbättring
av skolhälsovården genom en väsentlig nedsättning av det antal barn som enligt
skolstadgan skall ankomma på varje skolsköterska, respektive distriktssköterska
i de fall då sådan sjuksköterska jämväl fungerar som skolsköterska. Som
motivering härför framhålles det stora behovet av skolhälsovård. Däremot berörs
inte i motionerna de ekonomiska konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna
och ej heller de praktiska möjligheterna med hänsyn till personaltillgången att förverkliga
dem. Med hänsyn härtill och även till att motionerna inte har något direkt
samband med den vidareutbildning som behandlas i propositionen avstyrker
utskottet motionerna.
I propositionen förordas att de avlöningsförmåner som för närvarande utgår enligt
lönegrad Ug 6 till vissa elever vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor
från och med nästa budgetår — såvitt avser nytillkommande elever —
skall utgå endast till deltagare i lärarkurser.
I motionen II: 1081 yrkas att oförändrade bidragsregler skall gälla för eleverna
vid institutet. Motionärerna uttalar att förslaget i propositionen överensstämmer
med ett förslag som förelädes riksdagen i 1965 års statsverksproposition. Detta
förslag avslogs emellertid av riksdagen som i stället biträdde en motion, vari hemställts
att ersättning skulle utgå till institutets elever enligt samma grunder oavsett
vilken kurs eleverna tillhörde. Med hänsyn till att vissa utbildningar vid institutet,
som förutsättes bli avvecklade i samband med att den nya vidareutbildningen genomföres,
övergångsvis föreslås bestå t. o. m. budgetåret 1970/71 saknas enligt
motionärerna anledning att nu frångå riksdagsbeslutet av 1965.
Utskottet får för sin del i denna fråga anföra följande. Eleverna vid institutet
påbörjar normalt utbildningen vid institutet i anslutning till en period av praktisk
yrkesverksamhet varunder de har statlig eller kommunal huvudman. I propositionen
redovisas en kostnadsutveckling beträffande ersättningen till eleverna som
visar att det antal elever som vid utbildningens början saknar huvudman är i starkt
stigande. Bakom detta förhållande ligger enligt vad utskottet inhämtat en ökad tendens
hos eleverna att lämna sina anställningar utan att begära tjänstledighet för
studier eller sedan de förvägrats sådan av huvudmännen. Denna utveckling strider
mot de förutsättningar som låg bakom 1965 års riksdagsbeslut och som utskottet
förutsätter alltjämt skall bestå. Då vidare eleverna vid institutet är berättigade till
studiemedel anser utskottet sig sakna anledning att tillstyrka motionerna.
14
Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1968
Utöver vad som framgått av det föregående har utskottet inte funnit anledning
till erinran eller särskilt uttalande i anledning av vad som anförts och föreslagits i
propositionen. Utskottet hemställer
1. att riksdagen
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
I: 840 och II: 1083, nämnda motioner i vad de avser
omfattningen av de föreslagna vidareutbildningslinjema i medicinsk
och kirurgisk sjukvård samt i psykiatrisk sjukvård, godkänner
de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för anordnande
av vidareutbildning av sjuksköterskor,
b) godkänner vad i statsrådsprotokollet förordats angående
statsbidrag till nämnda vidareutbildning,
c) beslutar att barnmorskeläroanstalterna, centralskolan för
specialutbildning av barnsjuksköterskor och statens distriktssköterskeskola
skall upphöra den 1 juli 1969,
d) bemyndigar Kungl. Maj:t att träffa de avtal med landstingskommunerna
och de landstingsfria städerna som erfordras för avveckling
av den under punkt c) nämnda statliga utbildningen,
2. att riksdagen för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under
åttonde huvudtiteln anvisar
a) till Barnmorskeläroanstalterna: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 060 000 kr.,
b) till Barnmorskeläroanstalterna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 507 000 kr.,
c) till Utbildning av viss sjukvårdspersonal ett förslagsanslag
av 747 000 kr.,
d) till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor:
Avlöningar ett förslagsanslag av 3 437 000 kr.,
e) till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor:
Omkostnader ett förslagsanslag av 5 796 000 kr.,
3. att riksdagen i anledning av motionerna I: 840 och II: 1083
i vad de avser vidareutbildningens dimensionering ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört,
4. att riksdagen avslår motionen II: 1085 om utbildningen av
operationsassistenter,
5. att riksdagen i anledning av motionerna I: 838 och II: 1082
i vad de avser den föreslagna vikariatstjänstgöringen på bammorskelinjen
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,
6. att riksdagen avslår motionerna I: 838 och II: 1082 i vad
de avser studiesociala förmåner under hela utbildningstiden,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1968
] 5
7. att riksdagen avslår motionerna I: 839 och II: 1084 om
skolhälsovården,
8. att riksdagen avslår motionen II: 1081 om bidrag till eleverna
vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor.
Stockholm den 10 maj 1968
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Närvarande: se under utlåtandet nr 107.
Reservation
av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Wallmark (h), Turesson (h) och Nordstrandh
(h) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med »Utskottet finner»
och på s. 13 slutar med »hela utbildningstiden» bort ha följande lydelse:
»Utskottet finner i likhet med föredragande statsrådet att den föreslagna vilcariatsperioden
är diskutabel. Enligt utskottets mening är det nödvändigt att de fyra
veckornas praktiska tjänstgöring får karaktär av utbildning. Det synes nämligen orealistiskt
att tro att tjänstgöringen ute på olika lasarett kan organiseras så att verklig
handledning av eleverna kan komma till stånd. Under hand har inhämtats att det
finns praktiska möjligheter att ordna utbildning under ifrågavarande fyra veckor
på barnmorskeläroanstaltema och vissa kvinnokliniker med väldokumenterad erfarenhet
av barnmorskeutbildning och för denna utbildning väl skolad personal.
Då några svårigheter att organisera tjänstgöringen som verklig utbildning sålunda
inte föreligger och någon försening av vidareutbildningens genomförande därför
inte behöver uppkomma, talar alla skäl för bifall till ifrågavarande yrkande i motionerna.
Av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit i fråga om den föreslagna vikariatstjänstgöringen
följer att utskottet också tillstyrker yrkandet i motionerna I: 838
och II: 1082 om studiesociala förmåner under hela utbildningstiden. Enligt vad utskottet
inhämtat strider detta inte mot gällande regler på området.»
dels att utskottets hemställan under 5. bort ha följande lydelse:
16
Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1968
»5. att riksdagen i anledning av motionerna I: 838 och II: 1082
såvitt nu är i fråga beslutar att den i propositionen föreslagna
tjänstgöringen under fyra veckor på utbildningslinjen för förlossnings-
och mödravård skall ha karaktär av utbildning i stället
för tjänstgöring och förläggas till bammorskeläroanstalterna eller
kvinnokliniker med väldokumenterad erfarenhet av barnmorskeutbildning
och för denna utbildning väl skolad personal,»
dels att utskottets hemställan under 6. vid bifall till yrkandet beträffande 5. bort
ha följande lydelse:
»6. att riksdagen i anledning av motionerna I: 838 och II: 1082
såvitt nu är i fråga uttalar att studiesociala förmåner bör utgå
till eleverna på linjen för förlossnings- och mödravård under hela
utbildningstiden,»
Tryckeribolaget Ivar Haeggström AB • Stockholm 1968
680471
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:259 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående vidareutbildning av sjuksköterskor m. m. jämte motioner. a1 i texten