Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1967 församlade revisorers berättelse i vad avser räkenskapsgranskningens organisation inom den statliga förvaltningen.

1968-05-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:113, Utlåtande i anledning av riksdagens år 1967 församlade revisorers berättelse i vad avser räkenskapsgranskningens organisation inom den statliga förvaltningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1968

1

Nr 113

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1967 församlade revisorers

berättelse i vad avser räkenskapsgranskningens

organisation inom den statliga förvaltningen.

(5 :e avd.)

Under finansdepartementet, § 20, har revisorerna förordat en översyn av

räkenskapsgranskningens organisation in. m. inom den statliga förvaltningen

(Del I, s. 224—237).

Yttranden har avgivits av statskontoret och riksrevisionsverket (Del II,

s. 150—156).

Utskottet. I propositionen 1967:79 lade Kungl. Maj :t fram ett principförslag

om organisationen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten.

Propositionen har bifallits av riksdagen (SU 82, rskr. 94). Riksrevisionsverket

har fått Kungl. Maj :ts uppdrag att fortsätta utredningsarbetet

samt att successivt, efter samråd med berörda myndigheter, lägga fram

närmare förslag till omläggningar inom ifrågavarande områden.

Innebörden av de riktlinjer som sålunda antagits är bl. a. följande.

Redovisning och utbetalning centraliseras till större kamerala enheter,

kallade centrala kameralmyndigheter. Samtidigt införs automatisk databehandling

för redovisningen. Antalet centrala kameralmyndigheter har beräknats

komma att uppgå till ca 60. Sådana myndigheter vilkas utbetalning

och bokföring ombesörjs av centrala kameralmyndigheter kallas anslutna

myndigheter.

Vad revisionsverksamheten i sin tur beträffar skall den interna kontrollen

hos myndigheterna ägnas ökad uppmärksamhet och byggas ut. Med intern

kontroll avses en kontrollåtgärd som företas före, parallellt med eller

omedelbart efter den egentliga verksamheten. Den försiggår alltså oavbrutet

och som en regelbunden del av verksamheten. I det fortsatta utredningsarbetet

rörande detaljutformningen av redovisningssystemet ingår som ett viktigt

led utformningen av den interna kontrollen.

Vid större myndigheter anordnas intern revision som inte endast skall

svara för kameral revision utan även skall kunna inrikta sin granskning på

en värdering av olika transaktioner, använda metoder, uppnådda resultat

m. m. Den interna revisionen skall alltså, där så anses lämpligt, kunna få

till uppgift att i viss utsträckning även utföra sakrevision. Under det fort1

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 113

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1968

satta utredningsarbetet skall övervägas i vilken utsträckning särskilda interna

revisionsorgan behövs hos större myndigheter.

Beträffande den Kungl. Maj :t underställda delen av statsverksamheten

skall slutligen riksrevisionsverket bära huvudansvaret för den sakrevisionella

verksamheten, som byggs ut och kallas förvaltningsrevision.

Revisorerna har vid sin granskning inte kunnat finna annat än att en omläggning

av det statliga redovisningssystemet enligt de riktlinjer som riksdagen

beslöt i fjol måste leda till betydande rationaliseringsvinster. En mera

preciserad kalkyl över de personalbesparingar som står att uppnå anser

emellertid revisorerna bör framläggas för riksdagen. En lämpligare benämning

än »central kameralmyndighet» bör även övervägas.

Vad först sistnämnda spörsmål beträffar anser sig utskottet med hänsyn

till vad riksrevisionsverket i sitt yttrande anfört kunna utgå från att ämbetsverket

uppmärksammar denna fråga under sitt fortsatta utredningsarbete

och att ämbetsverket, om verket skulle finna det lämpligt, tar initiativ

till ändrad benämning.

Statskontoret har i sitt yttrande kommenterat de i propositionen 1967: 79

angivna personalbesparingarna vid den beslutade omorganisationen av redovisningssystemet,

varigenom revisorernas önskemål i nu ifrågavarande

avseende får anses ha blivit tillgodosett.

I sin berättelse har revisorerna vidare framfört förslag om en översyn beträffande

den principbeslutade omläggningen av revisionsverksamheten.

Enligt revisorernas mening kan ifrågasättas om olika på frågan inverkande

omständigheter tillräckligt beaktats. Bl. a. anser revisorerna att en ingående

prövning bör göras av de skäl som kan anses tala för respektive mot en övergång

till ett på interna revisionsorgan baserat system för räkenskapsgranskningen

inom den statliga förvaltningen. Även uttrycket förvaltningsrevision

bör omprövas. Bevisorerna anser vidare att det saknas en realistisk beräkning

av de kostnader som kommer att åsamkas statsverket. På grundval av

resultatet av översynen bör enligt revisorernas uppfattning en detaljerad

organisationsplan jämte realistisk kostnadskalkyl utarbetas och föreläggas

riksdagen.

I sitt utlåtande i anledning av propositionen nr 79 framhöll utskottet att

behovet av rationalisering av den statliga revisionsverksamheten på ett övertygande

sätt blivit belyst i propositionen. Utskottet ansåg också det föreslagna

systemet för revision ändamålsenligt. Detta innebär bl. a. att utskottet

delade den i propositionen hävdade uppfattningen att den kamerala revisionen

bör decentraliseras.

Utskottet hyser alltjämt den uppfattningen att de skäl som anförts till

stöd för principförslaget har full bärkraft. Genom omläggningen kan riksrevisionsverket

lägga tonvikten i sin verksamhet på frågan om målsättningarna

och utbytet inom olika statliga verksamhetsgrenar. Att ämbetsverkets

arbete i huvudsak kan inriktas på att bedöma lönsamheten av statlig och

statsunderstödd verksamhet och på en prövning av att verksamheten drivs

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1968 3

i så effektiva former som möjligt framstår för utskottet som klart väsentligare

än en kameral eftergranskning av statsmyndigheternas räkenskaper.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka att riksrevisionsverket alltjämt

skall ha rätt och skyldighet att kontrollera verksledningarna på samma

sätt som för närvarande.

Vad utskottet nu anfört skall ej uppfattas så, att utskottet inte delar revisorernas

uppfattning att den kamerala revisionen utgör ett viktigt komplement

till förvaltningsrevisionen. Som framhållits i riksrevisionsverkets

yttrande kommer den kamerala revisionen jämte tillsynen över interna kontrollen

att utföras vid central kameralmyndighet för egen och för anslutna

myndigheters räkning. Sett i förhållande till nuläget innebär förslaget i

denna del att de båda funktionerna ges ökad tyngd. I detta sammanhang

vill utskottet också peka på att interna revisionsorgan inte är någon oprövad

organisationsform inom svensk statsförvaltning. Den förekommer sålunda

sedan lång tid tillbaka inom exempelvis vissa affärsverk och har på

senare år fått vidgad tillämpning. Härutinnan kan hänvisas till statsmakternas

beslut om att inrätta interna revisionsorgan hos vägverket och luftfartsverket.

Utvecklingen mot en funktionsindelning i intern och extern revision

är numera starkt markerad inom näringslivet såväl i Sverige som i

utlandet.

Riksrevisionsverket har i sitt yttrande belyst en rad av de frågor som

revisorerna tagit upp i sin berättelse. Utskottet tillåter sig hänvisa till detta

yttrande, som enligt utskottets mening klarlägger åtskilliga av de problem

revisorerna anser förbundna med principförslagets genomförande.

Utskottet lcan för sin del inte anse den av revisorerna yrkade översynen

erforderlig. Såsom framgår av det föregående har riksrevisionsverket fått

Kungl. Maj:ts uppdrag att fortsätta utredningsarbetet samt att successivt,

efter samråd med berörda myndigheter, lägga fram närmare förslag till omläggningen

av revisionsverksamheten. Även om utskottet sålunda anser att

någon omprövning av de i fjol beslutade principerna för revisionsverksamheten

inte bör ifrågakomma finner utskottet det angeläget understryka att

riksrevisionsverket håller de av revisorerna resta problemställningarna under

uppsikt i det fortsatta utredningsarbetet.

Vad slutligen beträffar uttrycket förvaltningsrevision ansluter sig utskottet

till vad riksrevisionsverket anfört i denna terminologiska fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen lägger revisorernas berättelse i vad den avser

räkenskapsgranskningens organisation inom statsförvaltningen

till handlingarna.

Stockholm den 10 maj 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1968

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),

Virgin (h), Ivar Johansson (ep), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim

(s), herrar Nyman (fp), Mårtensson (s), Bengtson (ep), Ottosson (h), Herbert

Larsson (s), Hjorth (s), fru Lilly Ohlsson (s), herrar Åkerlund (h)

och Karl-Erik Eriksson (fp) samt

från andra kammaren: herrar Almgren (s), Eliasson i Sundborn (ep),

Mellqvist (s), Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson

i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Arvidson Os), Johansson i Norrköping

(s), Källstad (fp), Gustafsson i Uddevalla (s), fru Holmberg (s),

herrar Björkman (h) och Westberg (fp).

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.