Utlåtande i anledning av riksdagens år 1967 församlade revisorers berättelse i vad avser räkenskapsgranskningens organisation inom den statliga förvaltningen.
1968-05-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1968:113, Utlåtande i anledning av riksdagens år 1967 församlade revisorers berättelse i vad avser räkenskapsgranskningens organisation inom den statliga förvaltningen.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1968
1
Nr 113
Utlåtande i anledning av riksdagens år 1967 församlade revisorers
berättelse i vad avser räkenskapsgranskningens
organisation inom den statliga förvaltningen.
(5 :e avd.)
Under finansdepartementet, § 20, har revisorerna förordat en översyn av
räkenskapsgranskningens organisation in. m. inom den statliga förvaltningen
(Del I, s. 224—237).
Yttranden har avgivits av statskontoret och riksrevisionsverket (Del II,
s. 150—156).
Utskottet. I propositionen 1967:79 lade Kungl. Maj :t fram ett principförslag
om organisationen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten.
Propositionen har bifallits av riksdagen (SU 82, rskr. 94). Riksrevisionsverket
har fått Kungl. Maj :ts uppdrag att fortsätta utredningsarbetet
samt att successivt, efter samråd med berörda myndigheter, lägga fram
närmare förslag till omläggningar inom ifrågavarande områden.
Innebörden av de riktlinjer som sålunda antagits är bl. a. följande.
Redovisning och utbetalning centraliseras till större kamerala enheter,
kallade centrala kameralmyndigheter. Samtidigt införs automatisk databehandling
för redovisningen. Antalet centrala kameralmyndigheter har beräknats
komma att uppgå till ca 60. Sådana myndigheter vilkas utbetalning
och bokföring ombesörjs av centrala kameralmyndigheter kallas anslutna
myndigheter.
Vad revisionsverksamheten i sin tur beträffar skall den interna kontrollen
hos myndigheterna ägnas ökad uppmärksamhet och byggas ut. Med intern
kontroll avses en kontrollåtgärd som företas före, parallellt med eller
omedelbart efter den egentliga verksamheten. Den försiggår alltså oavbrutet
och som en regelbunden del av verksamheten. I det fortsatta utredningsarbetet
rörande detaljutformningen av redovisningssystemet ingår som ett viktigt
led utformningen av den interna kontrollen.
Vid större myndigheter anordnas intern revision som inte endast skall
svara för kameral revision utan även skall kunna inrikta sin granskning på
en värdering av olika transaktioner, använda metoder, uppnådda resultat
m. m. Den interna revisionen skall alltså, där så anses lämpligt, kunna få
till uppgift att i viss utsträckning även utföra sakrevision. Under det fort1
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 113
2
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1968
satta utredningsarbetet skall övervägas i vilken utsträckning särskilda interna
revisionsorgan behövs hos större myndigheter.
Beträffande den Kungl. Maj :t underställda delen av statsverksamheten
skall slutligen riksrevisionsverket bära huvudansvaret för den sakrevisionella
verksamheten, som byggs ut och kallas förvaltningsrevision.
Revisorerna har vid sin granskning inte kunnat finna annat än att en omläggning
av det statliga redovisningssystemet enligt de riktlinjer som riksdagen
beslöt i fjol måste leda till betydande rationaliseringsvinster. En mera
preciserad kalkyl över de personalbesparingar som står att uppnå anser
emellertid revisorerna bör framläggas för riksdagen. En lämpligare benämning
än »central kameralmyndighet» bör även övervägas.
Vad först sistnämnda spörsmål beträffar anser sig utskottet med hänsyn
till vad riksrevisionsverket i sitt yttrande anfört kunna utgå från att ämbetsverket
uppmärksammar denna fråga under sitt fortsatta utredningsarbete
och att ämbetsverket, om verket skulle finna det lämpligt, tar initiativ
till ändrad benämning.
Statskontoret har i sitt yttrande kommenterat de i propositionen 1967: 79
angivna personalbesparingarna vid den beslutade omorganisationen av redovisningssystemet,
varigenom revisorernas önskemål i nu ifrågavarande
avseende får anses ha blivit tillgodosett.
I sin berättelse har revisorerna vidare framfört förslag om en översyn beträffande
den principbeslutade omläggningen av revisionsverksamheten.
Enligt revisorernas mening kan ifrågasättas om olika på frågan inverkande
omständigheter tillräckligt beaktats. Bl. a. anser revisorerna att en ingående
prövning bör göras av de skäl som kan anses tala för respektive mot en övergång
till ett på interna revisionsorgan baserat system för räkenskapsgranskningen
inom den statliga förvaltningen. Även uttrycket förvaltningsrevision
bör omprövas. Bevisorerna anser vidare att det saknas en realistisk beräkning
av de kostnader som kommer att åsamkas statsverket. På grundval av
resultatet av översynen bör enligt revisorernas uppfattning en detaljerad
organisationsplan jämte realistisk kostnadskalkyl utarbetas och föreläggas
riksdagen.
I sitt utlåtande i anledning av propositionen nr 79 framhöll utskottet att
behovet av rationalisering av den statliga revisionsverksamheten på ett övertygande
sätt blivit belyst i propositionen. Utskottet ansåg också det föreslagna
systemet för revision ändamålsenligt. Detta innebär bl. a. att utskottet
delade den i propositionen hävdade uppfattningen att den kamerala revisionen
bör decentraliseras.
Utskottet hyser alltjämt den uppfattningen att de skäl som anförts till
stöd för principförslaget har full bärkraft. Genom omläggningen kan riksrevisionsverket
lägga tonvikten i sin verksamhet på frågan om målsättningarna
och utbytet inom olika statliga verksamhetsgrenar. Att ämbetsverkets
arbete i huvudsak kan inriktas på att bedöma lönsamheten av statlig och
statsunderstödd verksamhet och på en prövning av att verksamheten drivs
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1968 3
i så effektiva former som möjligt framstår för utskottet som klart väsentligare
än en kameral eftergranskning av statsmyndigheternas räkenskaper.
Utskottet vill i detta sammanhang understryka att riksrevisionsverket alltjämt
skall ha rätt och skyldighet att kontrollera verksledningarna på samma
sätt som för närvarande.
Vad utskottet nu anfört skall ej uppfattas så, att utskottet inte delar revisorernas
uppfattning att den kamerala revisionen utgör ett viktigt komplement
till förvaltningsrevisionen. Som framhållits i riksrevisionsverkets
yttrande kommer den kamerala revisionen jämte tillsynen över interna kontrollen
att utföras vid central kameralmyndighet för egen och för anslutna
myndigheters räkning. Sett i förhållande till nuläget innebär förslaget i
denna del att de båda funktionerna ges ökad tyngd. I detta sammanhang
vill utskottet också peka på att interna revisionsorgan inte är någon oprövad
organisationsform inom svensk statsförvaltning. Den förekommer sålunda
sedan lång tid tillbaka inom exempelvis vissa affärsverk och har på
senare år fått vidgad tillämpning. Härutinnan kan hänvisas till statsmakternas
beslut om att inrätta interna revisionsorgan hos vägverket och luftfartsverket.
Utvecklingen mot en funktionsindelning i intern och extern revision
är numera starkt markerad inom näringslivet såväl i Sverige som i
utlandet.
Riksrevisionsverket har i sitt yttrande belyst en rad av de frågor som
revisorerna tagit upp i sin berättelse. Utskottet tillåter sig hänvisa till detta
yttrande, som enligt utskottets mening klarlägger åtskilliga av de problem
revisorerna anser förbundna med principförslagets genomförande.
Utskottet lcan för sin del inte anse den av revisorerna yrkade översynen
erforderlig. Såsom framgår av det föregående har riksrevisionsverket fått
Kungl. Maj:ts uppdrag att fortsätta utredningsarbetet samt att successivt,
efter samråd med berörda myndigheter, lägga fram närmare förslag till omläggningen
av revisionsverksamheten. Även om utskottet sålunda anser att
någon omprövning av de i fjol beslutade principerna för revisionsverksamheten
inte bör ifrågakomma finner utskottet det angeläget understryka att
riksrevisionsverket håller de av revisorerna resta problemställningarna under
uppsikt i det fortsatta utredningsarbetet.
Vad slutligen beträffar uttrycket förvaltningsrevision ansluter sig utskottet
till vad riksrevisionsverket anfört i denna terminologiska fråga.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen lägger revisorernas berättelse i vad den avser
räkenskapsgranskningens organisation inom statsförvaltningen
till handlingarna.
Stockholm den 10 maj 1968
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
4
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1968
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),
Virgin (h), Ivar Johansson (ep), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim
(s), herrar Nyman (fp), Mårtensson (s), Bengtson (ep), Ottosson (h), Herbert
Larsson (s), Hjorth (s), fru Lilly Ohlsson (s), herrar Åkerlund (h)
och Karl-Erik Eriksson (fp) samt
från andra kammaren: herrar Almgren (s), Eliasson i Sundborn (ep),
Mellqvist (s), Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson
i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Arvidson Os), Johansson i Norrköping
(s), Källstad (fp), Gustafsson i Uddevalla (s), fru Holmberg (s),
herrar Björkman (h) och Westberg (fp).
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680027
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.