Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rikskonserter m. m. jämte motioner.

1968-05-10 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:114, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rikskonserter m. m. jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1968

1

Nr 114

Utlåtande

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rikskonserter

m. m. jämte motioner.

(5:e avd.)

Propositionen

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 10, punkt B 13) beräknat

medel till Rikskonserter m. m. har Kungl. Maj:t i propositionen nr 45 under åberopande

av utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 8 mars

1968 föreslagit riksdagen att 1. godkänna de riktlinjer som i statsrådsprotokollet

angivits för anordnande av rikskonsertverksamhet fr. o. m. den 1 juli 1968, 2.

godkänna de grunder för finansieringen av rikskonsertverksamheten som angivits

i statsrådsprotokollet samt 3. till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1968/69

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 7 350 000 kr.

I propositionen föreslås på grundval av förslag från konsertbyråutredningen

att den sedan år 1963 på försök bedrivna rikskonsertverksamheten fr. o. m. den

1 juli 1968 skall byggas ut i reguljära former.

Verksamheten skall enligt förslaget fördelas på skolkonserter samt kvälls- och

ungdomskonserter. Skolkonserterna byggs upp successivt och skall under det

första verksamhetsåret organiseras i Skåne samt Jönköpings, Östergötlands, Kopparbergs,

Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens län. Kvälls- och ungdomskonserter

förutsätts i princip från början kunna arrangeras över hela landet även

om resurser saknas för en mer intensiv verksamhet.

I propositionen diskuteras olika möjligheter att öka de resurser som behövs

för en mer fullständigt utbyggd konsertverksamhet. En viktig förstärkning av de

tillgängliga resurserna bedöms kunna erhållas genom att militärmusikkärema

utnyttjas för uppgifter inom det civila musiklivet. I propositionen föreslås att man

nu i princip beslutar att genom omorganisation av kårerna och vidareutbildning

av militärmusikerna skapa förutsättningar för en sådan utveckling. Vidareutbildningen

avses påbörjas nästa budgetår, medan övriga med omläggningen sammanhängande

frågor bedömts erfordra viss ytterligare utredning.

Den centrala delen av rikskonsertverksamheten föreslås bli organiserad i form

av en stiftelse, Stiftelsen Institutet för rikskonserter, ledd av en styrelse på tio

personer, av vilka hälften skall utses av Kungl. Maj:t och hälften av olika

intressenter.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 114

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1968

I propositionen framhålls att institutet för genomförande av verksamheten är

beroende av ett gott samarbete med regionala och lokala organ. Frågan om den

närmare utformningen och samordningen av de regionala insatserna förutsätts bli

beroende av initiativ från de närmast berörda myndigheterna och organen inom

regionen. På det lokala planet förutsätts kommunerna och organisationslivet svara

för de insatser som behövs för att genomföra olika arrangemang.

Rikskonsertverksamheten föreslås i huvudsak bli finansierad av statsmedel.

Arrangörerna skall dock svara för bl. a. en del av gagekostnadema.

Det totala anslaget till rikskonsertverksamheten för budgetåret 1968/69 föreslås

bli uppfört med 7 350 000 kr.

I ett särskilt avsnitt tas frågan om förmedling av tonkonstnärer upp. Förmedlingsfrågorna

förutses bli lösta utan särskilda statliga åtgärder.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1:807 av herr Lundström vari hemställts att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 45 måtte 1. besluta att antalet regionsintendenter i första

skedet skall utgöra fyra och att i anledning därav anslaget till rikskonsertverksamhet

för budgetåret 1968/69 ökas med 75 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag till

7 425 000 kr. samt 2. uttala dels att i styrelsen för Stiftelsen Institutet för rikskonserter

musiklivet utanför Stockholm skall erhålla godtagbar representation, dels

att en av stiftelsens styrelseledamöter skall utses av Kungl. Maj:t på förslag av Musikaliska

akademien, dels att vad i motionen anförts beträffande grammofoninspelningar

måtte beaktas,

dels de likalydande motionerna I: 808 av herr Schött in. fl. och II: 1046 av herr

Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa om att vid en omorganisation av de nuvarande militärmusikkårerna

eventuella förslag om indragning av vissa kårer underställs riksdagens

prövning,

dels motionen II: 1043 av herr Arvidson m. fl. vari hemställts att riksdagen

ville hos Kungl. Maj:t hemställa om en utredning genom arbetsmarknadsstyrelsens

försorg angående ett sammanförande av den verksamhet som bedrivs av dels

den offentliga artist- och musikerförmedlingen, dels de s. k. organisationsförmedlingama

till en statlig förmedlingsverksamhet som successivt kan utvidgas till att

gälla hela kulturarbetarområdet och som erhåller sådana arbetsformer att både

effektivitet och smidighet i verksamheten garanteras,

dels motionen 11:1044 av herr Jansson vari hemställts 1. att mellan 50—85

procent av rikskonserternas konsertutbud skall anförtros åt fast anställda tonkonstnärer

med hel- eller halvtidsanställning, 2. att vokalensembler inrättas i två

regioner, Norrbotten och Mellansverige, 3. att militärmusikernas vidareutbildning

icke belastar rikskonsertverksamhetens budget utan att det i propositionen föreslagna

anslaget på 0,4 milj. kr. överförs till den aktiva konsertbudgeten för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1968

3

rikskonsertverksamheten, 4. att ett Statens råd för rikskonserter inrättas med minst

20 ledamöter och lämpligen en heltidsanställd sekreterare, 5. att den framlagda

organisationsplanen för rikskonsertverksamheten överses i syfte att minska de

administrativa kostnaderna till förmån för flera utbud av levande musik samt

6. att en central statlig upphandlingsorganisation för kvalitetstinstrument, exempelvis

flyglar, inrättas,

dels motionen 11:1045 av herr Jansson m.fl. vari hemställts 1. att riksdagen

måtte besluta att den statliga artist- och musikerförmedlingen och organisationsförmedlingarna

sammanförs till ett statligt förmedlingsbolag med uppgift att handha

förmedling av arbetstillfällen för artister och musiker samt att det statliga förmedlingsbolaget

successivt utvidgas till att omfatta också övriga kategorier av kulturarbetare

samt 2. att riksdagen, därest yrkandet under 1. icke vinner riksdagens

bifall, måtte besluta om utbyggnad av den statliga artist- och musikerförmedlingen

till att omfatta all förmedling av dessa yrkeskategorier.

Utskottet

Den statliga kulturpolitiken har som allmänt syfte att främja människomas

möjligheter att på berikande sätt uppleva konstens olika yttringar. Samhällets

åtgärder måste utformas så att de kommer alla till godo. Mot bakgrunden av

denna grundläggande kulturpolitiska målsättning, som närmare utvecklats i

propositionen och i vilken utskottet helt instämmer, har departementschefen funnit

det vara en central kulturpolitisk uppgift att ge ett fortsatt kraftigt stöd för

utveckling av de introducerade riksomfattande verksamhetsformerna på kulturområdet.

Det förslag till utbyggnad av rikskonsertverksamheten som — på grandval av

förslag från konsertbyråutredningen —- läggs fram i propositionen präglas av en

önskan att inte ännu binda formerna för verksamheten i någon avgörande omfattning.

Skolkonsertverksamheten — dvs. den verksamhet man lagt huvudvikten

på under försöksverksamheten — föreslås fortsätta och utvecklas inom de

nuvarande fyra försökslänen samt införas i ytterligare några län under nästa år.

Kvällskonsertverksamheten bör enligt departementschefens mening däremot inte,

såsom konsertbyråutredningen föreslagit, byggas ut region för region utan de medel

som anvisas för detta ändamål användas för att öka antalet konserttillfällen för

hela landet.

Utskottet finner det riktigt att viss försiktighet iakttas vid utbyggnaden och att

verksamheten under den närmaste tiden delvis behåller sin karaktär av försöksverksamhet.

Det är uppenbart ett intresse att även i fortsättningen olika metoder

prövas i syfte att finna de lämpligaste formerna för att nå en så bred publik som

möjligt med ett utbud av musik av hög konstnärlig kvalitet. För att nå detta mål

krävs att ett allsidigt urval av musik presenteras. En lämplig sammansättning av

repertoaren, information och förberedande studieverksamhet är bland andra väsent
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1968

liga faktorer i detta sammanhang. Stor vikt bör också läggas vid ett utvecklat

samarbete med musikintressenterna på det regionala och lokala planet.

Konsertbyråutredningen har framlagt förslag om utvidgning av symfoniorkestrarnas

numerär. Vidare har utredningen — för att på längre sikt tillgodose

behovet av väsentligt ökade resurser för rikskonsertverksamheten — föreslagit

att särskilda regionsensembler skall byggas upp på grundval av den nuvarande

militärmusikorganisationen.

Departementschefen, som funnit det vara principiellt angeläget att symfoniorkestrarna

i så stor utsträckning som är möjligt anknyts till rikskonsertverksamheten,

anser att tillräckligt underlag ännu inte föreligger för att ta ställning till

frågan om symfoniorkestrarnas utbyggnad. Inte heller i fråga om regionsensemblerna

tar departementschefen ställning. I propositionen förordas dock att ett

principavgörande träffas innebärande att en militärmusikorganisation bibehålls men

att den fortsatta planeringen skall inriktas på att de nuvarande militärmusikkårerna

efter ytterligare utredning i erforderlig omfattning omorganiseras för att tillgodose

såväl militära som civila behov. För viss vidareutbildning av militärmusiker, vilken

skall ombesörjas av rikskonsertledningen, har beräknats ett belopp av 400 000 kr.

för nästa budgetår.

Med hänsyn till att teater- och orkesterrådet under innevarande budgetår avser

att lägga fram förslag om yrkesorkestrarnas organisation och utbyggnad och då

olika kompletterande synpunkter beträffande resursfrågor med avseende på rikskonsertverksamheten

framförts från remisshåll finner utskottet det naturligt att

departementschefen velat uppskjuta avgörandet i nämnda frågor.

Militärmusikkårerna har enligt utskottets mening uppenbar betydelse för det

regionala musiklivet. Frågan om eventuella indragningar av kårer vid den aviserade

förändringen av militärmusikorganisationen måste i sedvanlig ordning underställas

riksdagens prövning. Yrkandet i motionerna 1:808 och 11:1046 att så skall ske

påkallar därför ingen riksdagens vidare åtgärd.

Mot Kungl. Maj:ts förslag att kostnaden för vidareutbildning av militärmusiker

skall bestridas från anslaget till rikskonsertverksamhet har utskottet inte något

att erinra, varför utskottet avstyrker yrkandet i motionen II: 1044 att anslag till

militärmusiken under fjärde huvudtiteln skall utnyttjas för ändamålet.

Då frågorna om såväl yrkesorkestrarnas som regionsensemblemas utbyggnad

och organisation skall ytterligare övervägas finner utskottet det inte lämpligt att nu

fatta beslut om inrättande av vokalensembler i Norrland och Mellansverige.

Utskottet kan därför inte tillstyrka yrkandet härom i motionen II: 1044. Utskottet

vill i detta sammanhang erinra om att departementschefen framhållit körmusikens

betydelse vid sin behandling av spörsmålen om inriktningen och utformningen av

konsertverksamheten.

Yrkandet i sistnämnda motion om anställningsförhållanden för de tonkonstnärer

som engageras i rikskonsertverksamheten avstyrker utskottet.

Vad gäller de s. k. SOR-orkestrarna, som är anslutna till Sveriges orkesterföreningars

riksförbund och som till övervägande del består av amatörmusiker, har

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1968

5

utskottet med tillfredsställelse noterat att departementschefen anser att de gör en

värdefull insats i det lokala musiklivet och för att främja musikbildningen.

Den centrala delen av rikskonsertverksamheten föreslås bli organiserad i form av

en stiftelse, Stiftelsen Institutet för rikskonserter. Stiftelsen skall ledas av en styrelse

på tio personer. Vid institutet skall finnas en av Kungl. Maj:t utsedd direktör vilken

enligt förslaget bör vara självskriven ledamot av styrelsen. Vidare föreslås att

styrelsens ordförande och tre andra ledamöter skall utses av Kungl. Maj:t och

att av de övriga fem ledamöterna en skall utses av vardera skolöverstyrelsen,

Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Samverkande bildningsförbunden

och Svenska musikerförbundet. Den lösning som sålunda valts motsvarar

nära ett av de båda förslag i fråga om ledning för stiftelsen som framlagts av

konsertbyråutredningen. Enligt utredningens andra alternativ skulle en mindre

styrelse tillsättas och vid sidan härav ett rådgivande organ med representation för

berörda intressegrupper.

I motionen 1:807 yrkas uttalande om att musiklivet utanför Stockholm skall

erhålla godtagbar representation i styrelsen samt att en av styrelseledamöterna skall

utses av Kungl. Maj:t efter förslag av Musikaliska akademien. Ett statens råd

för rikskonserter föreslås i motionen 11:1044.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att den föreslagna styrelsen får

en direkt förankring i de viktigaste grupperna av rikskonsertverksamhetens intressenter.

Utskottet finner det vidare för sin del självklart att Kungl. Maj:t vid

utseendet av styrelseledamöter tillser att personer med erforderlig erfarenhet från

och kunskap om musiklivet kommer att ingå i styrelsen.

Något särskilt uttalande av den innebörd som föreslagits i motionen I: 807 anser

utskottet inte erforderligt. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att såväl

skolöverstyrelsen som Samverkande bildningsförbunden får anses vara väl skickade

att bevaka vissa speciella regionala intressen, nämligen länsskolnämndernas respektive

länsbildningsförbundens.

I den mån styrelsen skulle önska bredare kontakter med olika intressegrupper

på det centrala eller regionala planet bör styrelsen, såsom departementschefen

påpekat, själv överväga formerna härför. Sådana kontakter torde enligt utskottets

mening, åtminstone under konsertverksamhetens utvecklings- och uppbyggnadsskede,

behövas i ganska stor utsträckning. Utskottet instämmer emellertid i departementschefens

uppfattning att behov inte föreligger att institutionalisera sådana

kontakter genom att etablera ett råd av det slag som utredningen diskuterat och

som även föreslås i motionen 11:1044.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet de yrkanden i motionerna

1:807 och 11:1044 som rör den centrala ledningen av rikskonsertverksamheten.

Institutet för rikskonserter skall svara för planering, samordning och uppföljning

av verksamheten. Departementschefen har inte funnit det lämpligt att i detalj

reglera den kansliorganisation som skall utföra detta mångskiftande arbete. I

huvudsaklig överensstämmelse med ett av konsertbyråutredningen framlagt förslag

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1968

har 2 200 000 kr. beräknats för löner och arvoden vid institutet. I detta belopp

ingår kostnader för ledning av den centrala administrationen, för producenter,

experter och konsulter m.m. samt för tre intendentstjänster med regionala producentuppgifter.

Institutets ledning avses få disponera tillgängliga resurser tämligen

fritt. Kan t. ex. besparingar göras i personalorganisationen bör de frigjorda medlen

kunna få utnyttjas för annan del av verksamheten.

I motionen 11:1044 hemställs att den framlagda organisationsplanen överses i

syfte att minska de administrativa kostnaderna till förmån för utbudet av konserter.

Vad beträffar detta spörsmål får utskottet framhålla att en betydande del av vad

motionären räknat till administrationskostnader utgörs av kostnader för sådana

produktionsuppgifter som, enligt vad utskottet kunnat bedöma, ovillkorligen måste

utföras för att den föreslagna konsertverksamheten i form av skolkonserter samt

kvälls- och ungdomskonserter skall kunna genomföras på ett meningsfullt sätt.

Hit hör bl. a. uppgifter av informativ och pedagogisk karaktär.

Utskottet har funnit sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag, men har därvid

förutsatt att stiftelsen noga överväger alla möjligheter att effektivisera arbetet och

därmed begränsa personalorganisationen.

Med hänsyn till det anförda och mot bakgrunden av vad departementschefen

uttalat i denna fråga avstyrker utskottet yrkandet i motionen 11:1044 om en

översyn av organisationsplanen.

Enligt propositionen bör direktörens lön och anställningsvillkor fastställas under

medverkan av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer. För

annan personal bör det ankomma på styrelsen att avtala om löner och övriga villkor.

Vad beträffar sistnämnda spörsmål förutsätter utskottet att avtalsverket kommer

att medverka vid handläggningen av dessa frågor. Vad utskottet sålunda anfört bör

av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t.

Vad beträffar den regionala och lokala organisationen för genomförandet av

rikskonserterna biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag att formerna härför inte

bör bindas genom statliga ställningstaganden.

Enligt utskottets mening måste, såsom departementschefen också framhållit, den

konsertverksamhet som planeras av den centrala rikskonsertorganisationen i hög

grad präglas av hänsyn till de önskemål som kommer till uttryck på det regionala

och lokala planet. Utskottet anser det därför vara mycket väsentligt att en intim

samverkan etableras mellan den centrala organisationen samt de regionala och

lokala organen.

Konsertbyråutredningen har föreslagit att sex tjänster som regionsintendenter

inrättas nästa budgetår med uppgift att leda bl. a. regionsensemblema. Med hänsyn

dels till att kvällskonsertverksamheten inte avses bli utbyggd regionvis, dels till

att ställning inte tas till regionsensemblernas slutliga organisation anser departementschefen

sig ännu inte kunna överblicka behovet av tjänster och finner det inte

heller möjligt att nu säkert fastställa de arbetsuppgifter som skall förenas med

tjänsterna. I propositionen föreslås med anledning härav att tre intendentstjänster

utanför Stockholm inrättas, avsedda att svara för produktionsuppgifter i var sin

del av landet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1968

7

Med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifter som kan väntas falla på var

och en av de tre intendenterna har i motionen 1:807 föreslagits att medel för

ytterligare en tjänst anvisas för budgetåret 1968/69.

Utskottet har funnit Kungl. Majrts skäl för en reducering av antalet regionsintendentstjänster

i förhållande till utredningens förslag följdriktiga och kan därför

inte biträda det i motionen framförda förslaget.

1 fråga om finansieringen av rikskonsertverksamheten föreslås i propositionen

staten svara för kostnaderna för den centrala verksamheten, däri inbegripet centrala

och regionala produktionskostnader, samt därutöver för en stor del av kostnaderna

för genomförandet av konserterna, nämligen för rese- och traktamentskostnader

för turnerande tonkonstnärer samt för viss varierande del av gagekostnaderna. På

den lokala anordnaren ankommer att svara för återstående del av gagekostnaderna

samt för kostnader för lokaler och andra utgifter för det praktiska genomförandet

av konserterna.

Utskottet kan för sin del godta de angivna grunderna för kostnadsfördelningen.

Sasom departementschefen påpekat bör tillämpningen av systemet inte göras alltför

strikt och en omprövning kunna aktualiseras sedan ytterligare erfarenhet vunnits.

Finansieringsgrunderna innebär således att vederbörande lokala arrangör svarar

för utgifterna för det praktiska genomförandet av konserterna.

Utskottet anser det till följd härav inte motiverat att riksdagen tar initiativ till att

staten engagerar sig för att lösa arrangörernas instrumentproblem. Med anledning

härav avstyrker utskottet yrkandet i motionen II: 1044 om inrättande av en central

statlig upphandlingsorganisation för kvalitetsinstrument.

Av vad ovan anförts framgår att utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag att

rikskonsertverksamhet anordnas fr. o. m. den 1 juli 1968 enligt de riktlinjer som

angivits i statsrådsprotokollet.

Utskottet tillstyrker även Kungl. Maj:ts förslag om medelsanvisning — totalt

7 350 000 kr. — för budgetåret 1968/69.

I det föreslagna anslagsbeloppet ingår 200 000 kr. för viss grammofonskiveproduktion.

Rikskonsertverksamheten har på grammofonsidan redan gjort vissa

insatser genom den skivproduktion som ägt rum på försök. De frågor som sammanhänger

med produktion och distribution av grammofonskivor avses få ytterligare

belysning i konsertbyråutredningens fortsatta arbete.

I motionen 1:807 framförs önskemål om att de medel som anvisas för grammofonskiveproduktion

i första hand skall disponeras för inspelning av svenska tonsättares

verk.

Utskottet anser inte att några motiv anförts för att riksdagen skulle styra inriktningen

av den avsedda grammofonskiveproduktionen och avstyrker därför nämnda

motionsyrkande.

I ett särskilt avsnitt i propositionen behandlas frågan om förmedling av tonkonstnärer.

I anledning av vad därvid uttalats får utskottet anföra följande.

Artist- och musikerförmedling har hittills bedrivits av den avgiftsfria offentliga

arbetsförmedlingen, av åtta s. k. organisationsförmedlingar, som får ta avgifter

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1968

på självkostnadsbasis, och av enskilda förmedlingsföretag, som har haft tillstånd

att bedriva förmedlingsverksamhet i förvärvssyfte.

Tillstånden för de enskilda företagen att bedriva förmedlingsverksamhet har löpt

ut vid årsskiftet 1967/68.

Frågan om förmedlingen av artister och musiker har efter arbetsförmedlingslagens

tillkomst utretts vid flera tillfällen, senast av konsertbyråutredningen som i

sitt delbetänkande »Förmedling av tonkonstnärer» föreslagit en rad åtgärder i

syfte att lösa förmedlingsproblemen för de seriösa tonkonstnärerna, bl. a. bildandet

av ett statligt bolag för tonkonstnärsförmedling.

Av statsrådsprotokollet framgår att överläggningar ägt rum mellan chefen för

inrikesdepartementet och företrädare för de större organisationerna av arbetsgivare

och arbetstagare på området varvid man från organisationernas sida främst önskat

och förklarat sig beredd att fortsätta och utvidga sin förmedlingsverksamhet på ett

sätt som effektivt skulle tillgodose förmedlingsbehovet inom hela musikerområdet.

Vid överläggningarna deltog också representanter för de statliga och statsunderstödda

arbetsgivarintressena — Sveriges radio, Rikskonserter, Operan och Konsertföreningen

— som hos arbetsmarknadsstyrelsen ansökt om tillstånd för en organisationsförmedling.

Vid överläggningarna har chefen för inrikesdepartementet förklarat att de i fortsättningen

verksamma organisationerna måste vara i stånd att sörja för en förmedlingsverksamhet

som omfattar alla slags artister i landet. Mot denna bakgrund

kommer, såsom framgår av statsrådsprotokollet, den offentliga artist- och musikerförmedlingen

att avvecklas.

Med hänsyn till resultatet av nyss berörda överläggningar bör enligt statsrådsprotokollet

konsertbyråutredningens förslag om ett statligt bolag för tonkonstnärsförmedling

inte nu aktualiseras.

Institutet för rikskonserter förutsätts medverka till att förmedlingsverksamheten

fungerar effektivt över hela fältet och ägna särskild uppmärksamhet åt artistutbytet

med utlandet. Ett anslagsbelopp av 200 000 kr. har i propositionen beräknats för

detta ändamål.

I motionerna 11:1043 och 11:1045 yrkas att förmedlingsfrågorna inom hela

kulturarbetarområdet skall lösas genom statliga åtgärder. Motionärerna framhåller

särskilt att tonkonstnärer och övriga kategorier av kulturarbetare skall ha lika rätt

till kostnadsfri, objektiv och neutral förmedlingsverksamhet från samhällets sida

som andra yrkeskategorier.

Att den offentliga artist- och musikerförmedlingen inte kunnat tillgodose alla

de mera specifika behov som är förenade med sådan förmedling torde enligt

utskottets mening till stor del bero på att den givits otillräckliga resurser och

möjligheter mot bakgrund av den konkurrenssituation som rått inom detta förmedlingsområde.

Under förutsättning av att man knyter sådana villkor till tillståndsgivningen att

organisationsförmedlingarna i sin verksamhet också kommer att ta hand om mer

svårplacerade artister och även i övrigt ge en allomfattande service har utskottet

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1968

9

inte velat motsätta sig att förmedlingsverksamheten tills vidare anordnas i överensstämmelse

med det i propositionen framlagda förslaget. Utskottet kan emellertid

för närvarande förorda den valda lösningen endast som en form av försöksverksamhet.

Utskottet finner det nämligen inte tillfredsställande att artisterna och musikerna

inte kommer i åtnjutande av samma tjänster som andra yrkeskategorier gör genom

den offentliga arbetsförmedlingen. Enligt utskottets uppfattning bör därför frågan

om den nu aktuella förmedlingsverksamheten ytterligare övervägas. Den grundläggande

målsättningen bör därvid vara att kulturarbetarna framdeles skall beredas

rätt till arbetsförmedling genom statens försorg på samma villkor och under samma

förutsättningar som övriga arbetstagare. Vad utskottet sålunda anfört bör av riksdagen

ges till känna för Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ds förslag och med

avslag å motionen I: 807 såvitt nu är i fråga godkänner vad i statsrådsprotokollet

förordats beträffande Stiftelsen Institutet för

rikskonserter,

2. att riksdagen avslår motionen 11:1044 i vad den avser en

översyn av Institutets för rikskonserter kansliorganisation,

3. att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört

beträffande anställningsvillkor m. m. för viss personal vid Institutet

för rikskonserter,

4. att riksdagen avslår motionen 11:1044 i vad den avser ett

statens råd för rikskonserter,

5. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ds förslag och med

avslag å motionen II: 1044 i vad den avser vokalensembler och

anställning av tonkonstnärer godkänner de riktlinjer som i statsrådsprotokollet

angivits för anordnande av rikskonsertverksamhet

fr. o. m. den 1 juli 1968,

6. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ds förslag och med

avslag å motionen 11:1044 i vad den avser kostnader för viss

vidareutbildning av militärmusiker godkänner de grunder för

finansiering av rikskonsertverksamheten som angivits i statsrådsprotokollet,

7. att riksdagen avslår motionen 1:807 i vad den avser yrkande

om medel till en regionsintendent utöver Kungl. Majds förslag,

8. att riksdagen med bifall till Kungl. Majds förslag och med

avslag å motionerna 1:807 och 11:1044 i vad avser anslagsberäkningen

till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1968/69 på

driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

av 7 350 000 kr.,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande m 114 år 1968

9. att riksdagen avslår motionen 1:807 i vad den avser grammofonskiveinspelningar,

10. att riksdagen avslår motionen 11:1044 i vad den avser en

statlig upphandlingsorganisation för kvalitetsinstrument,

11. att riksdagen i anledning av motionerna 11:1043 och

11:1045 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande

förmedling av tonkonstnärer m. fl.,

12. att riksdagen avslår motionerna 1:808 och 11:1046.

Stockholm den 10 maj 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s), Virgin

(h), Ivar Johansson (ep), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar Nyman

(fp), Mårtensson (s), Bengtson (ep), Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Herbert

Larsson (s), fru Lilly Ohlsson (s), herrar Åkerlund (h) och Karl-Erik Eriksson (fp)

samt

från andra kammaren: herrar Almgren (s), Eliasson i Sundbom (ep), Mellqvist

(s), Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå

(fp), Lindholm (s), Arvidson (s), Johansson i Norrköping (s), Källstad (fp),

Gustafsson i Uddevalla (s), fru Holmberg (s), herrar Björkman (h) och Westberg

(fp).

Reservation

av herr Arvidson (s).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:263 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rikskonserter m. m. jämte■ motioner. a1 i texten