Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rikskonserter m. m. jämte motioner.
1968-05-10 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1968:114, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rikskonserter m. m. jämte motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1968
1
Nr 114
Utlåtande
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rikskonserter
m. m. jämte motioner.
(5:e avd.)
Propositionen
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 10, punkt B 13) beräknat
medel till Rikskonserter m. m. har Kungl. Maj:t i propositionen nr 45 under åberopande
av utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 8 mars
1968 föreslagit riksdagen att 1. godkänna de riktlinjer som i statsrådsprotokollet
angivits för anordnande av rikskonsertverksamhet fr. o. m. den 1 juli 1968, 2.
godkänna de grunder för finansieringen av rikskonsertverksamheten som angivits
i statsrådsprotokollet samt 3. till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1968/69
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 7 350 000 kr.
I propositionen föreslås på grundval av förslag från konsertbyråutredningen
att den sedan år 1963 på försök bedrivna rikskonsertverksamheten fr. o. m. den
1 juli 1968 skall byggas ut i reguljära former.
Verksamheten skall enligt förslaget fördelas på skolkonserter samt kvälls- och
ungdomskonserter. Skolkonserterna byggs upp successivt och skall under det
första verksamhetsåret organiseras i Skåne samt Jönköpings, Östergötlands, Kopparbergs,
Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens län. Kvälls- och ungdomskonserter
förutsätts i princip från början kunna arrangeras över hela landet även
om resurser saknas för en mer intensiv verksamhet.
I propositionen diskuteras olika möjligheter att öka de resurser som behövs
för en mer fullständigt utbyggd konsertverksamhet. En viktig förstärkning av de
tillgängliga resurserna bedöms kunna erhållas genom att militärmusikkärema
utnyttjas för uppgifter inom det civila musiklivet. I propositionen föreslås att man
nu i princip beslutar att genom omorganisation av kårerna och vidareutbildning
av militärmusikerna skapa förutsättningar för en sådan utveckling. Vidareutbildningen
avses påbörjas nästa budgetår, medan övriga med omläggningen sammanhängande
frågor bedömts erfordra viss ytterligare utredning.
Den centrala delen av rikskonsertverksamheten föreslås bli organiserad i form
av en stiftelse, Stiftelsen Institutet för rikskonserter, ledd av en styrelse på tio
personer, av vilka hälften skall utses av Kungl. Maj:t och hälften av olika
intressenter.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 114
2
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1968
I propositionen framhålls att institutet för genomförande av verksamheten är
beroende av ett gott samarbete med regionala och lokala organ. Frågan om den
närmare utformningen och samordningen av de regionala insatserna förutsätts bli
beroende av initiativ från de närmast berörda myndigheterna och organen inom
regionen. På det lokala planet förutsätts kommunerna och organisationslivet svara
för de insatser som behövs för att genomföra olika arrangemang.
Rikskonsertverksamheten föreslås i huvudsak bli finansierad av statsmedel.
Arrangörerna skall dock svara för bl. a. en del av gagekostnadema.
Det totala anslaget till rikskonsertverksamheten för budgetåret 1968/69 föreslås
bli uppfört med 7 350 000 kr.
I ett särskilt avsnitt tas frågan om förmedling av tonkonstnärer upp. Förmedlingsfrågorna
förutses bli lösta utan särskilda statliga åtgärder.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1:807 av herr Lundström vari hemställts att riksdagen vid behandlingen
av propositionen nr 45 måtte 1. besluta att antalet regionsintendenter i första
skedet skall utgöra fyra och att i anledning därav anslaget till rikskonsertverksamhet
för budgetåret 1968/69 ökas med 75 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag till
7 425 000 kr. samt 2. uttala dels att i styrelsen för Stiftelsen Institutet för rikskonserter
musiklivet utanför Stockholm skall erhålla godtagbar representation, dels
att en av stiftelsens styrelseledamöter skall utses av Kungl. Maj:t på förslag av Musikaliska
akademien, dels att vad i motionen anförts beträffande grammofoninspelningar
måtte beaktas,
dels de likalydande motionerna I: 808 av herr Schött in. fl. och II: 1046 av herr
Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om att vid en omorganisation av de nuvarande militärmusikkårerna
eventuella förslag om indragning av vissa kårer underställs riksdagens
prövning,
dels motionen II: 1043 av herr Arvidson m. fl. vari hemställts att riksdagen
ville hos Kungl. Maj:t hemställa om en utredning genom arbetsmarknadsstyrelsens
försorg angående ett sammanförande av den verksamhet som bedrivs av dels
den offentliga artist- och musikerförmedlingen, dels de s. k. organisationsförmedlingama
till en statlig förmedlingsverksamhet som successivt kan utvidgas till att
gälla hela kulturarbetarområdet och som erhåller sådana arbetsformer att både
effektivitet och smidighet i verksamheten garanteras,
dels motionen 11:1044 av herr Jansson vari hemställts 1. att mellan 50—85
procent av rikskonserternas konsertutbud skall anförtros åt fast anställda tonkonstnärer
med hel- eller halvtidsanställning, 2. att vokalensembler inrättas i två
regioner, Norrbotten och Mellansverige, 3. att militärmusikernas vidareutbildning
icke belastar rikskonsertverksamhetens budget utan att det i propositionen föreslagna
anslaget på 0,4 milj. kr. överförs till den aktiva konsertbudgeten för
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1968
3
rikskonsertverksamheten, 4. att ett Statens råd för rikskonserter inrättas med minst
20 ledamöter och lämpligen en heltidsanställd sekreterare, 5. att den framlagda
organisationsplanen för rikskonsertverksamheten överses i syfte att minska de
administrativa kostnaderna till förmån för flera utbud av levande musik samt
6. att en central statlig upphandlingsorganisation för kvalitetstinstrument, exempelvis
flyglar, inrättas,
dels motionen 11:1045 av herr Jansson m.fl. vari hemställts 1. att riksdagen
måtte besluta att den statliga artist- och musikerförmedlingen och organisationsförmedlingarna
sammanförs till ett statligt förmedlingsbolag med uppgift att handha
förmedling av arbetstillfällen för artister och musiker samt att det statliga förmedlingsbolaget
successivt utvidgas till att omfatta också övriga kategorier av kulturarbetare
samt 2. att riksdagen, därest yrkandet under 1. icke vinner riksdagens
bifall, måtte besluta om utbyggnad av den statliga artist- och musikerförmedlingen
till att omfatta all förmedling av dessa yrkeskategorier.
Utskottet
Den statliga kulturpolitiken har som allmänt syfte att främja människomas
möjligheter att på berikande sätt uppleva konstens olika yttringar. Samhällets
åtgärder måste utformas så att de kommer alla till godo. Mot bakgrunden av
denna grundläggande kulturpolitiska målsättning, som närmare utvecklats i
propositionen och i vilken utskottet helt instämmer, har departementschefen funnit
det vara en central kulturpolitisk uppgift att ge ett fortsatt kraftigt stöd för
utveckling av de introducerade riksomfattande verksamhetsformerna på kulturområdet.
Det förslag till utbyggnad av rikskonsertverksamheten som — på grandval av
förslag från konsertbyråutredningen —- läggs fram i propositionen präglas av en
önskan att inte ännu binda formerna för verksamheten i någon avgörande omfattning.
Skolkonsertverksamheten — dvs. den verksamhet man lagt huvudvikten
på under försöksverksamheten — föreslås fortsätta och utvecklas inom de
nuvarande fyra försökslänen samt införas i ytterligare några län under nästa år.
Kvällskonsertverksamheten bör enligt departementschefens mening däremot inte,
såsom konsertbyråutredningen föreslagit, byggas ut region för region utan de medel
som anvisas för detta ändamål användas för att öka antalet konserttillfällen för
hela landet.
Utskottet finner det riktigt att viss försiktighet iakttas vid utbyggnaden och att
verksamheten under den närmaste tiden delvis behåller sin karaktär av försöksverksamhet.
Det är uppenbart ett intresse att även i fortsättningen olika metoder
prövas i syfte att finna de lämpligaste formerna för att nå en så bred publik som
möjligt med ett utbud av musik av hög konstnärlig kvalitet. För att nå detta mål
krävs att ett allsidigt urval av musik presenteras. En lämplig sammansättning av
repertoaren, information och förberedande studieverksamhet är bland andra väsent
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1968
liga faktorer i detta sammanhang. Stor vikt bör också läggas vid ett utvecklat
samarbete med musikintressenterna på det regionala och lokala planet.
Konsertbyråutredningen har framlagt förslag om utvidgning av symfoniorkestrarnas
numerär. Vidare har utredningen — för att på längre sikt tillgodose
behovet av väsentligt ökade resurser för rikskonsertverksamheten — föreslagit
att särskilda regionsensembler skall byggas upp på grundval av den nuvarande
militärmusikorganisationen.
Departementschefen, som funnit det vara principiellt angeläget att symfoniorkestrarna
i så stor utsträckning som är möjligt anknyts till rikskonsertverksamheten,
anser att tillräckligt underlag ännu inte föreligger för att ta ställning till
frågan om symfoniorkestrarnas utbyggnad. Inte heller i fråga om regionsensemblerna
tar departementschefen ställning. I propositionen förordas dock att ett
principavgörande träffas innebärande att en militärmusikorganisation bibehålls men
att den fortsatta planeringen skall inriktas på att de nuvarande militärmusikkårerna
efter ytterligare utredning i erforderlig omfattning omorganiseras för att tillgodose
såväl militära som civila behov. För viss vidareutbildning av militärmusiker, vilken
skall ombesörjas av rikskonsertledningen, har beräknats ett belopp av 400 000 kr.
för nästa budgetår.
Med hänsyn till att teater- och orkesterrådet under innevarande budgetår avser
att lägga fram förslag om yrkesorkestrarnas organisation och utbyggnad och då
olika kompletterande synpunkter beträffande resursfrågor med avseende på rikskonsertverksamheten
framförts från remisshåll finner utskottet det naturligt att
departementschefen velat uppskjuta avgörandet i nämnda frågor.
Militärmusikkårerna har enligt utskottets mening uppenbar betydelse för det
regionala musiklivet. Frågan om eventuella indragningar av kårer vid den aviserade
förändringen av militärmusikorganisationen måste i sedvanlig ordning underställas
riksdagens prövning. Yrkandet i motionerna 1:808 och 11:1046 att så skall ske
påkallar därför ingen riksdagens vidare åtgärd.
Mot Kungl. Maj:ts förslag att kostnaden för vidareutbildning av militärmusiker
skall bestridas från anslaget till rikskonsertverksamhet har utskottet inte något
att erinra, varför utskottet avstyrker yrkandet i motionen II: 1044 att anslag till
militärmusiken under fjärde huvudtiteln skall utnyttjas för ändamålet.
Då frågorna om såväl yrkesorkestrarnas som regionsensemblemas utbyggnad
och organisation skall ytterligare övervägas finner utskottet det inte lämpligt att nu
fatta beslut om inrättande av vokalensembler i Norrland och Mellansverige.
Utskottet kan därför inte tillstyrka yrkandet härom i motionen II: 1044. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om att departementschefen framhållit körmusikens
betydelse vid sin behandling av spörsmålen om inriktningen och utformningen av
konsertverksamheten.
Yrkandet i sistnämnda motion om anställningsförhållanden för de tonkonstnärer
som engageras i rikskonsertverksamheten avstyrker utskottet.
Vad gäller de s. k. SOR-orkestrarna, som är anslutna till Sveriges orkesterföreningars
riksförbund och som till övervägande del består av amatörmusiker, har
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1968
5
utskottet med tillfredsställelse noterat att departementschefen anser att de gör en
värdefull insats i det lokala musiklivet och för att främja musikbildningen.
Den centrala delen av rikskonsertverksamheten föreslås bli organiserad i form av
en stiftelse, Stiftelsen Institutet för rikskonserter. Stiftelsen skall ledas av en styrelse
på tio personer. Vid institutet skall finnas en av Kungl. Maj:t utsedd direktör vilken
enligt förslaget bör vara självskriven ledamot av styrelsen. Vidare föreslås att
styrelsens ordförande och tre andra ledamöter skall utses av Kungl. Maj:t och
att av de övriga fem ledamöterna en skall utses av vardera skolöverstyrelsen,
Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Samverkande bildningsförbunden
och Svenska musikerförbundet. Den lösning som sålunda valts motsvarar
nära ett av de båda förslag i fråga om ledning för stiftelsen som framlagts av
konsertbyråutredningen. Enligt utredningens andra alternativ skulle en mindre
styrelse tillsättas och vid sidan härav ett rådgivande organ med representation för
berörda intressegrupper.
I motionen 1:807 yrkas uttalande om att musiklivet utanför Stockholm skall
erhålla godtagbar representation i styrelsen samt att en av styrelseledamöterna skall
utses av Kungl. Maj:t efter förslag av Musikaliska akademien. Ett statens råd
för rikskonserter föreslås i motionen 11:1044.
Utskottet anser i likhet med departementschefen att den föreslagna styrelsen får
en direkt förankring i de viktigaste grupperna av rikskonsertverksamhetens intressenter.
Utskottet finner det vidare för sin del självklart att Kungl. Maj:t vid
utseendet av styrelseledamöter tillser att personer med erforderlig erfarenhet från
och kunskap om musiklivet kommer att ingå i styrelsen.
Något särskilt uttalande av den innebörd som föreslagits i motionen I: 807 anser
utskottet inte erforderligt. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att såväl
skolöverstyrelsen som Samverkande bildningsförbunden får anses vara väl skickade
att bevaka vissa speciella regionala intressen, nämligen länsskolnämndernas respektive
länsbildningsförbundens.
I den mån styrelsen skulle önska bredare kontakter med olika intressegrupper
på det centrala eller regionala planet bör styrelsen, såsom departementschefen
påpekat, själv överväga formerna härför. Sådana kontakter torde enligt utskottets
mening, åtminstone under konsertverksamhetens utvecklings- och uppbyggnadsskede,
behövas i ganska stor utsträckning. Utskottet instämmer emellertid i departementschefens
uppfattning att behov inte föreligger att institutionalisera sådana
kontakter genom att etablera ett råd av det slag som utredningen diskuterat och
som även föreslås i motionen 11:1044.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet de yrkanden i motionerna
1:807 och 11:1044 som rör den centrala ledningen av rikskonsertverksamheten.
Institutet för rikskonserter skall svara för planering, samordning och uppföljning
av verksamheten. Departementschefen har inte funnit det lämpligt att i detalj
reglera den kansliorganisation som skall utföra detta mångskiftande arbete. I
huvudsaklig överensstämmelse med ett av konsertbyråutredningen framlagt förslag
6
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1968
har 2 200 000 kr. beräknats för löner och arvoden vid institutet. I detta belopp
ingår kostnader för ledning av den centrala administrationen, för producenter,
experter och konsulter m.m. samt för tre intendentstjänster med regionala producentuppgifter.
Institutets ledning avses få disponera tillgängliga resurser tämligen
fritt. Kan t. ex. besparingar göras i personalorganisationen bör de frigjorda medlen
kunna få utnyttjas för annan del av verksamheten.
I motionen 11:1044 hemställs att den framlagda organisationsplanen överses i
syfte att minska de administrativa kostnaderna till förmån för utbudet av konserter.
Vad beträffar detta spörsmål får utskottet framhålla att en betydande del av vad
motionären räknat till administrationskostnader utgörs av kostnader för sådana
produktionsuppgifter som, enligt vad utskottet kunnat bedöma, ovillkorligen måste
utföras för att den föreslagna konsertverksamheten i form av skolkonserter samt
kvälls- och ungdomskonserter skall kunna genomföras på ett meningsfullt sätt.
Hit hör bl. a. uppgifter av informativ och pedagogisk karaktär.
Utskottet har funnit sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag, men har därvid
förutsatt att stiftelsen noga överväger alla möjligheter att effektivisera arbetet och
därmed begränsa personalorganisationen.
Med hänsyn till det anförda och mot bakgrunden av vad departementschefen
uttalat i denna fråga avstyrker utskottet yrkandet i motionen 11:1044 om en
översyn av organisationsplanen.
Enligt propositionen bör direktörens lön och anställningsvillkor fastställas under
medverkan av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer. För
annan personal bör det ankomma på styrelsen att avtala om löner och övriga villkor.
Vad beträffar sistnämnda spörsmål förutsätter utskottet att avtalsverket kommer
att medverka vid handläggningen av dessa frågor. Vad utskottet sålunda anfört bör
av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t.
Vad beträffar den regionala och lokala organisationen för genomförandet av
rikskonserterna biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag att formerna härför inte
bör bindas genom statliga ställningstaganden.
Enligt utskottets mening måste, såsom departementschefen också framhållit, den
konsertverksamhet som planeras av den centrala rikskonsertorganisationen i hög
grad präglas av hänsyn till de önskemål som kommer till uttryck på det regionala
och lokala planet. Utskottet anser det därför vara mycket väsentligt att en intim
samverkan etableras mellan den centrala organisationen samt de regionala och
lokala organen.
Konsertbyråutredningen har föreslagit att sex tjänster som regionsintendenter
inrättas nästa budgetår med uppgift att leda bl. a. regionsensemblema. Med hänsyn
dels till att kvällskonsertverksamheten inte avses bli utbyggd regionvis, dels till
att ställning inte tas till regionsensemblernas slutliga organisation anser departementschefen
sig ännu inte kunna överblicka behovet av tjänster och finner det inte
heller möjligt att nu säkert fastställa de arbetsuppgifter som skall förenas med
tjänsterna. I propositionen föreslås med anledning härav att tre intendentstjänster
utanför Stockholm inrättas, avsedda att svara för produktionsuppgifter i var sin
del av landet.
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1968
7
Med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifter som kan väntas falla på var
och en av de tre intendenterna har i motionen 1:807 föreslagits att medel för
ytterligare en tjänst anvisas för budgetåret 1968/69.
Utskottet har funnit Kungl. Majrts skäl för en reducering av antalet regionsintendentstjänster
i förhållande till utredningens förslag följdriktiga och kan därför
inte biträda det i motionen framförda förslaget.
1 fråga om finansieringen av rikskonsertverksamheten föreslås i propositionen
staten svara för kostnaderna för den centrala verksamheten, däri inbegripet centrala
och regionala produktionskostnader, samt därutöver för en stor del av kostnaderna
för genomförandet av konserterna, nämligen för rese- och traktamentskostnader
för turnerande tonkonstnärer samt för viss varierande del av gagekostnaderna. På
den lokala anordnaren ankommer att svara för återstående del av gagekostnaderna
samt för kostnader för lokaler och andra utgifter för det praktiska genomförandet
av konserterna.
Utskottet kan för sin del godta de angivna grunderna för kostnadsfördelningen.
Sasom departementschefen påpekat bör tillämpningen av systemet inte göras alltför
strikt och en omprövning kunna aktualiseras sedan ytterligare erfarenhet vunnits.
Finansieringsgrunderna innebär således att vederbörande lokala arrangör svarar
för utgifterna för det praktiska genomförandet av konserterna.
Utskottet anser det till följd härav inte motiverat att riksdagen tar initiativ till att
staten engagerar sig för att lösa arrangörernas instrumentproblem. Med anledning
härav avstyrker utskottet yrkandet i motionen II: 1044 om inrättande av en central
statlig upphandlingsorganisation för kvalitetsinstrument.
Av vad ovan anförts framgår att utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag att
rikskonsertverksamhet anordnas fr. o. m. den 1 juli 1968 enligt de riktlinjer som
angivits i statsrådsprotokollet.
Utskottet tillstyrker även Kungl. Maj:ts förslag om medelsanvisning — totalt
7 350 000 kr. — för budgetåret 1968/69.
I det föreslagna anslagsbeloppet ingår 200 000 kr. för viss grammofonskiveproduktion.
Rikskonsertverksamheten har på grammofonsidan redan gjort vissa
insatser genom den skivproduktion som ägt rum på försök. De frågor som sammanhänger
med produktion och distribution av grammofonskivor avses få ytterligare
belysning i konsertbyråutredningens fortsatta arbete.
I motionen 1:807 framförs önskemål om att de medel som anvisas för grammofonskiveproduktion
i första hand skall disponeras för inspelning av svenska tonsättares
verk.
Utskottet anser inte att några motiv anförts för att riksdagen skulle styra inriktningen
av den avsedda grammofonskiveproduktionen och avstyrker därför nämnda
motionsyrkande.
I ett särskilt avsnitt i propositionen behandlas frågan om förmedling av tonkonstnärer.
I anledning av vad därvid uttalats får utskottet anföra följande.
Artist- och musikerförmedling har hittills bedrivits av den avgiftsfria offentliga
arbetsförmedlingen, av åtta s. k. organisationsförmedlingar, som får ta avgifter
8
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1968
på självkostnadsbasis, och av enskilda förmedlingsföretag, som har haft tillstånd
att bedriva förmedlingsverksamhet i förvärvssyfte.
Tillstånden för de enskilda företagen att bedriva förmedlingsverksamhet har löpt
ut vid årsskiftet 1967/68.
Frågan om förmedlingen av artister och musiker har efter arbetsförmedlingslagens
tillkomst utretts vid flera tillfällen, senast av konsertbyråutredningen som i
sitt delbetänkande »Förmedling av tonkonstnärer» föreslagit en rad åtgärder i
syfte att lösa förmedlingsproblemen för de seriösa tonkonstnärerna, bl. a. bildandet
av ett statligt bolag för tonkonstnärsförmedling.
Av statsrådsprotokollet framgår att överläggningar ägt rum mellan chefen för
inrikesdepartementet och företrädare för de större organisationerna av arbetsgivare
och arbetstagare på området varvid man från organisationernas sida främst önskat
och förklarat sig beredd att fortsätta och utvidga sin förmedlingsverksamhet på ett
sätt som effektivt skulle tillgodose förmedlingsbehovet inom hela musikerområdet.
Vid överläggningarna deltog också representanter för de statliga och statsunderstödda
arbetsgivarintressena — Sveriges radio, Rikskonserter, Operan och Konsertföreningen
— som hos arbetsmarknadsstyrelsen ansökt om tillstånd för en organisationsförmedling.
Vid överläggningarna har chefen för inrikesdepartementet förklarat att de i fortsättningen
verksamma organisationerna måste vara i stånd att sörja för en förmedlingsverksamhet
som omfattar alla slags artister i landet. Mot denna bakgrund
kommer, såsom framgår av statsrådsprotokollet, den offentliga artist- och musikerförmedlingen
att avvecklas.
Med hänsyn till resultatet av nyss berörda överläggningar bör enligt statsrådsprotokollet
konsertbyråutredningens förslag om ett statligt bolag för tonkonstnärsförmedling
inte nu aktualiseras.
Institutet för rikskonserter förutsätts medverka till att förmedlingsverksamheten
fungerar effektivt över hela fältet och ägna särskild uppmärksamhet åt artistutbytet
med utlandet. Ett anslagsbelopp av 200 000 kr. har i propositionen beräknats för
detta ändamål.
I motionerna 11:1043 och 11:1045 yrkas att förmedlingsfrågorna inom hela
kulturarbetarområdet skall lösas genom statliga åtgärder. Motionärerna framhåller
särskilt att tonkonstnärer och övriga kategorier av kulturarbetare skall ha lika rätt
till kostnadsfri, objektiv och neutral förmedlingsverksamhet från samhällets sida
som andra yrkeskategorier.
Att den offentliga artist- och musikerförmedlingen inte kunnat tillgodose alla
de mera specifika behov som är förenade med sådan förmedling torde enligt
utskottets mening till stor del bero på att den givits otillräckliga resurser och
möjligheter mot bakgrund av den konkurrenssituation som rått inom detta förmedlingsområde.
Under förutsättning av att man knyter sådana villkor till tillståndsgivningen att
organisationsförmedlingarna i sin verksamhet också kommer att ta hand om mer
svårplacerade artister och även i övrigt ge en allomfattande service har utskottet
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1968
9
inte velat motsätta sig att förmedlingsverksamheten tills vidare anordnas i överensstämmelse
med det i propositionen framlagda förslaget. Utskottet kan emellertid
för närvarande förorda den valda lösningen endast som en form av försöksverksamhet.
Utskottet finner det nämligen inte tillfredsställande att artisterna och musikerna
inte kommer i åtnjutande av samma tjänster som andra yrkeskategorier gör genom
den offentliga arbetsförmedlingen. Enligt utskottets uppfattning bör därför frågan
om den nu aktuella förmedlingsverksamheten ytterligare övervägas. Den grundläggande
målsättningen bör därvid vara att kulturarbetarna framdeles skall beredas
rätt till arbetsförmedling genom statens försorg på samma villkor och under samma
förutsättningar som övriga arbetstagare. Vad utskottet sålunda anfört bör av riksdagen
ges till känna för Kungl. Maj:t.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ds förslag och med
avslag å motionen I: 807 såvitt nu är i fråga godkänner vad i statsrådsprotokollet
förordats beträffande Stiftelsen Institutet för
rikskonserter,
2. att riksdagen avslår motionen 11:1044 i vad den avser en
översyn av Institutets för rikskonserter kansliorganisation,
3. att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
beträffande anställningsvillkor m. m. för viss personal vid Institutet
för rikskonserter,
4. att riksdagen avslår motionen 11:1044 i vad den avser ett
statens råd för rikskonserter,
5. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ds förslag och med
avslag å motionen II: 1044 i vad den avser vokalensembler och
anställning av tonkonstnärer godkänner de riktlinjer som i statsrådsprotokollet
angivits för anordnande av rikskonsertverksamhet
fr. o. m. den 1 juli 1968,
6. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ds förslag och med
avslag å motionen 11:1044 i vad den avser kostnader för viss
vidareutbildning av militärmusiker godkänner de grunder för
finansiering av rikskonsertverksamheten som angivits i statsrådsprotokollet,
7. att riksdagen avslår motionen 1:807 i vad den avser yrkande
om medel till en regionsintendent utöver Kungl. Majds förslag,
8. att riksdagen med bifall till Kungl. Majds förslag och med
avslag å motionerna 1:807 och 11:1044 i vad avser anslagsberäkningen
till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1968/69 på
driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 7 350 000 kr.,
10
Statsutskottets utlåtande m 114 år 1968
9. att riksdagen avslår motionen 1:807 i vad den avser grammofonskiveinspelningar,
10. att riksdagen avslår motionen 11:1044 i vad den avser en
statlig upphandlingsorganisation för kvalitetsinstrument,
11. att riksdagen i anledning av motionerna 11:1043 och
11:1045 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande
förmedling av tonkonstnärer m. fl.,
12. att riksdagen avslår motionerna 1:808 och 11:1046.
Stockholm den 10 maj 1968
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s), Virgin
(h), Ivar Johansson (ep), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar Nyman
(fp), Mårtensson (s), Bengtson (ep), Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Herbert
Larsson (s), fru Lilly Ohlsson (s), herrar Åkerlund (h) och Karl-Erik Eriksson (fp)
samt
från andra kammaren: herrar Almgren (s), Eliasson i Sundbom (ep), Mellqvist
(s), Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå
(fp), Lindholm (s), Arvidson (s), Johansson i Norrköping (s), Källstad (fp),
Gustafsson i Uddevalla (s), fru Holmberg (s), herrar Björkman (h) och Westberg
(fp).
Reservation
av herr Arvidson (s).
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:263 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rikskonserter m. m. jämte■ motioner. a1 i texten