Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående teknisk och medicinsk utbildning och forskning i Linköping m. m. jämte motioner.

1968-05-14 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:119, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående teknisk och medicinsk utbildning och forskning i Linköping m. m. jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968

1

Nr 119

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående teknisk

och medicinsk utbildning och forskning i Linköping m. m.

jämte motioner.

(2: a avd.)

Propositionen

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 83 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet

över utbildningsärenden för den 29 mars 1968 föreslagit riksdagen

att dels godkänna de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för teknisk och

medicinsk högre utbildning och forskning i Linköping samt för organisationen av

denna verksamhet, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad

i statsrådsprotokollet förordats, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal

den 13 mars 1967 mellan staten och Östergötlands läns landsting om läkarutbildning

vid regionsjukhuset i Linköping, dels godkänna de i statsrådsprotokollet

förordade riktlinjerna för organisationen av den högre utbildningen och forskningen

i Lund.

Förslagen i propositionen, som i vad gäller Linköping bygger på betänkanden avgivna

av en särskild organisationskommitté, innebär att i Linköping skall den 1 juli

1969 upprättas dels en enhet för teknisk utbildning och forskning med en intagningskapacitet

vid full utbyggnad av 610 platser per år fördelade på fyra utbildningslinjer,

dels en enhet för medicinsk utbildning och forskning med 84 intagningsplatser

per år vid propedeutisk och klinisk utbildning för studerande som genomgått

utbildning i teoretiska ämnen vid medicinska fakulteten i Uppsala. En första

grupp studerande har höstterminen 1967 börjat sin utbildning i Uppsala.

Verksamheten vid den tekniska enheten avses bli inriktad mot stora tekniska

och ekonomiska system. Antalet arbetsenheter begränsas starkt jämfört med vad

som gäller vid övriga läroanstalter. Verksamheten föreslås sålunda bli koncentrerad

till sex storinstitutioner. En av dessa skall inriktas mot medicinsk-teknisk utbildning

och forskning.

Vidare föreslås i propositionen att under en fyraårsperiod sammanlagt 46 professurer

skall inrättas i Linköping. Av dessa avses 21 för den medicinska enheten

och 25 för den tekniska enheten.

För de båda enheterna samt universitetsfilialen i Linköping föreslås en gemensam

biblioteksorganisation under ledning av en överbibliotekarie. Den samlade

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 119

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968

ledningen av verksamheten vid de medicinska och tekniska enheterna kommer tills

vidare att utövas av en i januari 1968 tillsatt interimsstyrelse.

I propositionen behandlas slutligen frågan om organisationen av den högre utbildningen

och forskningen i Lund. Förslag läggs fram om att universitetet och

tekniska högskolan i Lund skall föras samman i en gemensam organisation den 1

juli 1969.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 945 av herr Eskilsson in. fl. och 11:1202 av

herr Gustafsson i Kårby in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att professur

i klinisk bakteriologi samt laboratur i medicin skall inrättas vid den medicinska

enheten i Linköping i enlighet med förslag från organisationskommittén för

anordnande av högre utbildning i Linköping samt att huvudlärartjänster vid den

medicinska enheten i Linköping skall inrättas minst ett halvt år innan undervisningen

i resp. ämne börjar,

dels de likalydande motionerna I: 946 av herr Nyman m. fl. och II: 1205 av

herrar Tobé och Nyberg vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhåller om utredning och förslag till 1969 års riksdag om undervisning i ämnet

miljövårdsteknik vid den tekniska enheten vid högskolan i Linköping, ger till känna

vad i motionerna anförts angående utformningen av ekonomingenjörsutbildningen,

hemställer att professuren i nationalekonomi inrättas om möjligt fr. o. m. vårterminen

1970, hemställer att professurerna och laboraturen vid centrum för medicinsk

teknik inrättas i den utsträckning och vid de tidpunkter som organisationskommittén

för Linköpings högskola föreslagit, anhåller om dels utredning och

förslag beträffande organisationen av samarbetet mellan teknisk och medicinsk

personal vid sjukhusen och dels utredning av behovet av tekniska tjänster vid sjukhusen,

hemställer om en reformering av den föreslagna högskoleorganisationen

enligt i motionerna anförda riktlinjer i syfte att åstadkomma en vidgad interndemokrati

samt ger till känna de synpunkter som i motionerna anförts angående den

pedagogiska uppläggningen av undervisningen och behovet av lärare vid den tekniska

enheten,

dels de likalydande motionerna I: 947 av herr Wallmark och fröken Stenberg

samt II: 1204 av herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att Kungl. Maj:t vid utarbetande av statsverkspropositionen

för budgetåret 1969/70 måtte beakta vad i motionerna anförts

om behovet av ökat antal högre tjänster vid tekniska högskolan i Linköping

ävensom besluta att tekniska högskolan i Lund även framdeles skall ges en fristående

ställning i förhållande till Lunds universitet,

dels motionen II: 1138 av herr Hugo sson vari hemställts att riksdagen måtte besluta

att inrätta en tjänst som överbibliotekarie i lönegrad Co 1 vid Linköpings

högskola från den 1 juli 1969 (principbeslut) och att i skrivelse till Kungl. Maj:t

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968 3

hemställa om vidtagande av erforderliga provisoriska åtgärder för att förarbetena

för den tekniska och medicinska biblioteksverksamheten i Linköping skall kunna

igångsättas snarast möjligt redan under budgetåret 1968/69,

dels motionen II: 1203 av herr Hugosson m. fl. vari hemställts att riksdagen

måtte besluta att uppbyggnaden av Linköpings tekniska högskola i princip skall

följa den plan som har framlagts av utredningen och att principbeslut redan nu

fattas om att i framtiden inrätta det antal högre tjänster som angavs av utredningen.

Utskottet

Efter förslag i propositionen nr 141 beslöt 1965 års riksdag att en teknisk högskola

och en medicinsk utbildningsenhet omfattande propedeutiska och kliniska

ämnen skulle inrättas i Linköping. Med anledning härav tillsatte Kungl. Maj:t i

januari året därpå en organisationskommitté med uppgift att planlägga ifrågavarande

verksamhet. Den nu föreliggande propositionen bygger i vad gäller Linköping

på de betänkanden som avgivits av kommittén.

Utskottet vill inledningsvis erinra om de grundläggande principer

som låg till grund för 1964 års universitetsreform och som på institutionsplanet

innebar bland annat ett stärkande av de studerandes inflytande, en strävan att få

till stånd större forskningsenheter och en ökad samverkan såväl mellan olika institutioner

som mellan skilda fakulteter. Avseende läroanstalterna som helhet och de

organisatoriska förändringarna på riksplanet präglades reformen av en vilja att

samordna resurser och skapa större och mera slagkraftiga enheter i såväl utbildnings-

som forskningshänseende samt administrativt och planeringsmässigt. En

utgångspunkt för utskottet vid behandlingen av föreliggande proposition har varit

att beakta dessa principer och utskottet vill därför, i anslutning till vad föredragande

statsrådet anfört i propositionen, framhålla det angelägna i en vidareutveckling

i enlighet med 1964 års universitets- och högskolereform.

Utskottet har funnit den av organisationskommittén för anordnande av högre

utbildning i Linköping föreslagna principlösningen på institutionsnivå

för den tekniska enheten — den s. k. centrumtanken — vara av stort intresse. Utskottet

har ingenting att erinra mot att sådana enheter benämnes institutioner men

vill framhålla att det är av vikt att det materiella innehållet i kommittéförslaget i

det väsentliga bibehålls, dock under beaktande av vad i propositionen anförts om

strävan efter demokratisering av utbildningsmiljön. Särskilt vill utskottet i detta

sammanhang peka på det unika tillfälle som — i och med uppbyggandet av en från

grunden ny högskoleenhet — erbjuds att bedriva en försöksverksamhet i stor skala

inte minst beträffande institutionsorganisatoriska lösningar till gagn för framtida

reformer inom högskoleväsendet i dess helhet. Föredragande statsrådet torde också

ha åsyftat detta i sitt uttalande om ledningen för de största institutionerna. Som ett

led i denna försöksverksamhet synes även kunna övervägas en något friare a nslagsdisposition

än som nu är medgiven.

1*

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968

I propositionen anförs att det från industrins och det övriga näringslivets sida

visas ett växande intresse för forskningen vid universiteten och högskolorna samtidigt

som forskningsaktiviteten vid dessa i ökad utsträckning inriktas mot tillämpad

forskning och utvecklingsarbete. Detta har lett till ökat samarbete mellan

universitetsväsendet och näringslivet vilket bland annat

genom vissa i propositionen föreslagna åtgärder avses ytterligare bli stimulerat. Utskottet

vill i anledning härav understryka att också de lokalmässiga konsekvenserna

av dessa intentioner bör beaktas. Härvid avses i första hand att högskolebyggnaderna

i Linköping bör dimensioneras så att utrymme kan erbjudas industriforskare.

I flera motioner kritiseras den ståndpunkt som i propositionen intagits i fråga

om antalet högre tjänster vid enheten för teknisk utbildning och forskning

i Linköping. Sålunda yrkas i motionerna I: 947 och II: 1204 att riksdagen

hos Kungl. Maj:t hemställer att de synpunkter på behovet av ett ökat antal högre

tjänster som anförts i motionerna beaktas i nästa års statsverksproposition. I motionen

II: 1203 yrkas att uppbyggnaden av den tekniska enheten i Linköping i princip

skall följa den plan som organisationskommittén framlagt och att därför principbeslut

nu skall fattas om inrättande i framtiden av det antal högre tjänster som

kommittén angivit.

Utskottet som vill framhålla att propositionen givetvis endast markerar ett steg

på vägen mot en helt utbyggd organisation för högre utbildning och forskning i

Linköping anser sig inte böra föreslå riksdagen att nu genom principbeslut om inrättande

av tjänster utöver vad som föreslagits i propositionen binda statsmakterna

i vad gäller takten och inriktningen i den fortsatta utbyggnaden. Utskottet vill också

framhålla att behovet av högre tjänster måste bedömas mot bakgrund av läraruppsättningen

i övrigt och vill särskilt peka på att avsikten är att i Linköping söka i

särskilt stor omfattning utnyttja högt kvalificerade krafter från industrin som speciallärare.

Av betydelse i detta sammanhang är givetvis också hela basorganisationen

i form av biträdespersonal och andra hjälpkrafter liksom också utbildningens

organisation och den undervisningsmetodiska uppläggningen. Utskottet vill understryka

vikten av att förutsättningar i nu angivna hänseenden för propositionens förslag

i fråga om högre tjänster verkligen kommer att föreligga och att detta beaktas

i budgetarbetet kommande höst. Vad utskottet sålunda anfört i anledning av motionen

II: 1203 bör av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t.

Vad angår yrkandet i motionerna I: 947 och II: 1204 om högre tjänster vid den

tekniska enheten i Linköping anser sig utskottet kunna utgå från att Kungl. Maj:t

har sin uppmärksamhet riktad på den i motionerna berörda frågan om relationen

mellan antalet studerande och antalet högre tjänster. Med hänsyn härtill och under

hänvisning till vad utskottet nyss anfört i anledning av motionen II: 1203 finner

utskottet inte anledning föreslå riksdagen att göra den i motionerna önskade hänvändelsen

till Kungl. Maj:t i denna fråga utan avstyrker motionerna i denna del.

I propositionen räknas med att utbildnings- och forskningsresurserna vid den tekniska

enheten i Linköping skall byggas upp inom ramen för tills vidare sex storinstitutioner,

därav en för medicinsk teknik. För den sistnämnda föreslås beslut

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968

o

om inrättande av två professurer, varav en från den 1 juli 1972 och en från den

1 januari 1973. I motionerna I: 946 och II: 1205 framhålles att detta är en nedskärning

i förhållande till kommitténs förslag med två »topptjänster» och samtidigt

en senareläggning av inrättandet. Motionärerna yrkar att de högre tjänsterna vid

institutionen för medicinsk teknik inrättas i den utsträckning och vid de tidpunkter

som organisationskommittén föreslagit.

Utskottets ståndpunkt till detta yrkande följer av vad utskottet i det föregående

anfört beträffande motionen II: 1203. Utskottet avstyrker därför nu ifrågavarande

yrkande i motionerna I: 946 och II: 1205.

Organisationskommittén har föreslagit inrättande vid den tekniska enheten i

Linköping även av en professur i nationalekonomi. Med hänsyn till svårigheterna

att rekrytera kompetenta forskare till befintliga högre tjänster i detta ämne föreslås

i propositionen inte någon tidpunkt för inrättande av nämnda professur. I motionerna

I: 946 och II: 1205 hemställes om ett riksdagsbeslut om inrättande av

professuren »om möjligt» från och med vårterminen 1970.

Utskottet delar den uppfattning i denna fråga som kommit till uttryck i propositionen

och avstyrker därför nu ifrågavarande motionsyrkande.

I den personalorganisation som organisationskommittén föreslagit för den medicinska

utbildningen i Linköping ingår bland annat en professur i klinisk bakteriologi

från den 1 januari 1969 och en laboratur i medicin senast den 1 juli 1973. Den

plan för inrättande av professurer för den medicinska utbildningen och forskningen

som framlägges i propositionen innebär i förhållande till organisationskommitténs

förslag bland annat att någon professur i klinisk bakteriologi inte medtagits. Vidare

har propositionen inte tagit ställning till organisationskommitténs detaljplan beträffande

personalorganisationen i vad avser tjänster under professorstjänsterna.

Motionerna I: 945 och II: 1202 anknyter till organisationskommitténs förslag

beträffande professur i klinisk bakteriologi och laboratur i medicin och hemställer

att riksdagen måtte besluta att dessa tjänster skall inrättas i enlighet med organisationskommitténs

förslag.

Även i fråga om detta yrkande får utskottet hänvisa till den principiella ståndpunkt

som utskottet i det föregående intagit i anledning av motionen II: 1203. Utskottet

avstyrker därför nu ifrågavarande yrkande i motionerna I: 945 och II: 1202.

I sistnämnda motioner uttalas vidare att tidsplanen för inrättande av de i propositionen

föreslagna lärartjänsterna för den medicinska utbildningen i Linköping

innebär en senareläggning i flera fall i förhållande till organisationskommitténs

förslag. Därtill kommer att propositionen, som nyss framgått, i viss utsträckning uppskjutit

ställningstagandet till kommitténs förslag till personalorganisation. Motionärerna

framhåller vikten av att tjänsterna som huvudlärare i de olika propedeutiska

och kliniska ämnena inrättas i så god tid att vederbörande innehavare får

möjlighet att i olika avseenden förbereda undervisningen. Motionärerna

hemställer om ett riksdagsbeslut av innebörd att huvudlärartjänster vid den

medicinska enheten i Linköping skall inrättas minst ett halvt år innan undervisningen

i respektive ämne börjar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att de blivande lärarna

i möjligaste mån får erforderlig tid för förberedelser innan undervisningen skall

börja. Utskottet förutsätter att vederbörande myndigheter också har samma inställning

och så långt det går söker tillgodose behovet av förberedelsetid. Utskottet vill

därjämte peka på möjligheten att en person, som utses till innehavare av en av nu

ifrågavarande lärartjänster, redan före sitt tillträde av tjänsten utses till expert med

uppgift att förbereda utbildningsarbetets påbörjande. Vad utskottet anfört i denna

fråga bör av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t. Däremot kan utskottet inte

tillstyrka något beslut i enlighet med motionärernas önskan.

Organisationskommittén har berört frågan om utbildning av miljövårdstekniker

men funnit att möjligheter för närvarande inte finns att ordna en utbildning av

dylika. Detta beklagas i motionerna I: 946 och II: 1205. Motionärerna anser att

det finns ett växande behov av personer med miljövårdsutbildning och hemställer

att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning och förslag till nästa års riksdag

om undervisning i ämnet miljövårdsteknik vid den tekniska enheten i Linköping.

Även utskottet finner insatser på miljövårdsområdet vara ytterst angelägna.

Behovet av utbildning och forskning på området har emellertid uppmärksammats

på olika håll och åtgärder vidtagits inom universitets- och högskolesektorn.

Sålunda kan nämnas att inom universitetskanslersämbetet en särskild arbetsgrupp

är sysselsatt med att utreda frågan om bl. a. en utbildning i miljövårdsteknik

inom de filosofiska fakulteterna. Vidare har ett förslag lagts fram om en starkare

samverkan mellan sektionerna för väg- och vattenbyggnad, arkitektur och lantmäteri

vid de tekniska högskolorna. Förslaget innefattar även en särskild studieinriktning

mot miljövård. Vid Chalmers tekniska högskola har en särskild miljövårdsforskningsgrupp

bildats med representanter från skilda vetenskapliga discipliner.

Med hänsyn till att området således uppmärksammats på ett flertal håll anser

sig utskottet inte på detta tidiga stadium vilja föreslå ett riksdagsbeslut i enlighet

med yrkandet i motionerna.

Kritiska synpunkter på den utbildning av ekonomingenjörer som föreslås

i propositionen framföres i motionerna I: 946 och II: 1205. Viktiga beståndsdelar

i den tekniska allmänbildningen anses utelämnade och motionärerna anser

därför att utformningen av sektionen för industriell ekonomi och organisation bör

tas upp till förnyat övervägande. Synpunkterna i motionerna anses böra ges till

känna för Kungl. Maj:t.

Utskottet anser sig inte på föreliggande underlag vilja göra något uttalande i den

av motionärerna önskade riktningen. Innehållet i ekonomingenjörsutbildningen är

en studieplansfråga och utskottet utgår från att vederbörande myndigheter noga

prövar vilka moment utbildningen bör innehålla. Utskottet avstyrker nu ifrågavarande

yrkande i motionerna I: 946 och II: 1205.

I motionerna I: 946 och IT: 1205 framhålles att det inom den moderna sjukvården

finns en mångfald olika uppgifter för ingenjörer. Frågan om de lämpligaste

samarbetsformerna mellan den tekniska personalen på sjukhusen och den medicinskt

utbildade personalen är emellertid oklar och motionärerna önskar en ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968

7

redning av hithörande frågor. Därjämte önskas en utredning av behovet av tekniska

tjänster vid sjukhusen.

Med anledning av detta yrkande får utskottet erinra om att både frågan om

samarbetet mellan teknisk och medicinsk personal och frågan om behovet av tekniska

tjänster vid sjukhusen för närvarande utreds av Landstingsförbundet och

socialstyrelsen gemensamt. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet ifrågavarande

motionsyrkande.

Den utbildningsorganisation som enligt propositionen är avsedd att bli genomförd

i Linköping är enligt motionerna I: 946 och II: 1205 splittrad och underdimensionerad.

Organisationen är visserligen avsedd att tillämpas på försök och korrigeringar

bör därför kunna ske efter en tid, men motionärerna anser vissa brister så

påtagliga att riksdagen bör hemställa om en ändring enligt de riktlinjer som angivits

i motionerna och i syfte att åstadkomma en vidgad interndemokrati.

Utskottet får med anledning av detta yrkande påpeka att de synpunkter om inflytande

från elevernas sida som motionärerna anlägger ingalunda synes stå i strid

med propositionen, i vilken föredragande statsrådet särskilt framhållit att strävan

efter demokratisering av universitetsmiljön bör vara vägledande för den fortsatta

utvecklingen. Med denna klart deklarerade grundinställning, vilken givetvis kan

förutsättas komma att påverka kommande ställningstaganden till detaljer i organisationen,

finns det enligt utskottets mening inte någon anledning att göra den av

motionärerna önskade framställningen till Kungl. Maj:t.

Pedagogiska synpunkter på den tekniska utbildningen

i Linköping framförs i motionerna I: 946 och II: 1205. Bland annat betonas

betydelsen av individualiserad och elevaktiverande undervisning och över huvud

taget modema undervisningsmetoder samt användandet av tekniska hjälpmedel.

Motionärerna finner en översyn av undervisningsmetoderna erforderlig. Eftersom

nya metoder avser att förbättra undervisningen snarare än att minska antalet lärare

bör också en översyn av lärarbehovet göras, anses det vidare. I motionerna yrkas

att de framförda synpunkterna av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t.

Utskottet vill med anledning av detta yrkande i motionerna framhålla att det är

en väsentlig uppgift för de enskilda läroanstalterna såväl som för universitetslcanslersämbetet

att fortlöpande pröva pedagogiska frågor av den art som motionärerna

angivit. Ett intensivt arbete pågår också på detta område. Vad särskilt angår de

tekniska hjälpmedlen får utskottet också hänvisa till det arbete som för närvarande

pågår inom kommittén för försöksverksamhet med television och radio i utbildningsväsendet

(TRU-kommittén). Utskottet avstyrker ifrågavarande motionsyrkande.

För de båda enheterna för medicinsk och teknisk utbildning i Linköping förutsättes

i propositionen en gemensam biblioteksorganisation under ledning

av en överbibliotekarie. Tjänsten som överbibliotekarie förutsätts tillkomma

från och med den 1 juli 1969. I motionen II: 1138 framhålles angelägenheten av

att biblioteksverksamheten i Linköping kan komma i gång utan tidsutdräkt. Principbeslut

om inrättande av en överbibliotekarietjänst i lönegrad Co 1 från och med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968

sistnämnda dag bör därför fattas redan nu, anser motionären. Därigenom får man

enligt motionen möjlighet att ledigförklara tjänsten och kan också överenskomma

med den blivande innehavaren om arvodesanställning under någon tid före tjänstetillträdet.

Motionären yrkar vidare att riksdagen hos Kungl. Maj it skall hemställa

om vidtagande av erforderliga provisoriska åtgärder för att biblioteksverksamheten

i Linköping skall kunna komma i gång snarast möjligt under nästa budgetår.

Utskottet, som inte kan göra något uttalande angående lönesättningen för den

blivande överbibliotekarien, får med anledning av motionen kraftigt understryka att

de nya utbildningsenheterna i Linköping måste ha tillgång till biblioteksservice

redan från början av sin verksamhet. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t verkar

för att så blir fallet. Vad angår ledningen av det förberedelsearbete som erfordras

får utskottet hänvisa till vad utskottet i det föregående anfört angående möjligheten

för Kungl. Maj:t att tillkalla experter för förberande åtgärder. Någon särskild

framställning till Kungl. Maj:t i anledning av yrkandena i motionen II: 1138 synes

inte erforderlig.

Som framgått av den inledande redovisningen för propositionens innehåll behandlas

i denna även frågan om den högre undervisningen och

forskningen i Lund. Därvid föreslås att universitetet och den tekniska

högskolan i Lund skall föras samman i en gemensam organisation den 1 juli 1969.

Detta förslag kritiseras i motionerna I: 947 och II: 1204 i vilka yrkas att tekniska

högskolan i Lund även framdeles skall ges en fristående ställning i förhållande

till universitetet. Motionärerna framhåller särskilt att man på planeringssidan bör

lägga huvudvikten på samverkan på riksplanet — mellan de tekniska högskolorna

— och inte på det regionala planet dvs. mellan läroanstalter inom samma universitetsort.

Denna samordning på planeringssidan är så väsentlig att den måste

påverka organisationsformen. Betydelsen av att man kan underlätta och rationalisera

planeringen pekar klart på att högskolan bör ha en stark ledning och en självständig

ställning. Därtill framhålles att högskolans storlek gör att en sammanslagning

med universitetet kommer att medföra svårigheter för universitetsförvaltningen.

Utskottet får i denna fråga först erinra om sina inledningsvis anförda allmänna

synpunkter. Ytterligare må anföras att allt tyder på att utvecklingen inom samhälle

och forskning kommer att i mycket hög grad öka teknikernas intresse för samhällets

problem och omvänt öka samhällsforskarnas intresse för teknikens och naturvetenskapens

områden. Mellan teknik och medicin, mellan teknik och naturvetenskap

och mellan medicin och naturvetenskap förekommer i dag en nära samverkan, inte

minst tydligt demonstrerad inom den kemiska institutionen i Lund — det s. k. kemicentrum

— där företrädare för tre fakulteter samarbetar.

Samtidigt kan klart skönjas tendensen att de olikheter som tidigare funnits mellan

de tekniska högskolorna och universiteten allt snabbare minskar. Gränsen mellan

grundforskning och tillämpad eller målbunden forskning är inte längre en gräns

mellan de två typerna av utbildnings- och forskningsanstalter. Forskningsprojektens

storlek och komplexitet utgör ett annat incitament till ett närmande universiteten

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968

9

och högskolorna emellan. Denna växelverkan har redan tagit sig organisatoriska

uttryck inom det högre utbildningsväsendet bl. a. genom bildande av storinstitutioner

och — i Göteborg och Lund — gemensamma institutioner för de tekniska

högskolorna och universiteten.

Å andra sidan bör det också uppmärksammas att frågan om samarbete och samverkan

inte reservationslöst bör sammankopplas med frågan om en gemensam

förvaltning för en högskola och ett universitet. Samarbete inom forskning och undervisning

grundar sig väsentligen på kontakter mellan enskilda forskare och lärare

samt mellan institutioner. En gemensam förvaltning behöver alltså i och för sig inte

innebära ökade kontakter och ett bättre samarbete. Det är dock uppenbart att

åtskilliga praktiska administrativa problem och problem av planeringskaraktär,

som uppkommer i samband med bl. a. verksamheten vid de gemensamma institutionerna,

lättare löses om huvudmannen är en. Det kan tilläggas att samarbetet

också på förvaltningsplanet redan nu är betydande i Lund.

Det synes utskottet irrationellt att på en och samma ort ha två likartade förvaltningar

för i princip samma aktiviteter. Denna aspekt har emellertid betytt mindre

vid utskottets bedömning av frågan än de synpunkter på fördelarna av ett sammanförande

som anförts i det föregående. Det förefaller utskottet naturligt att samverkan

på utbildnings- och forskningsplanet får sitt uttryck också på den administrativa

sidan. Utskottet avstyrker därför nu ifrågavarande yrkande i motionerna

I: 947 och II: 1204.

Utöver vad som framgått av det föregående har utskottet inte funnit anledning

till erinran eller särskilt uttalande med anledning av vad som anförts och föreslagits

i propositionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 946 och II: 1205, såvitt nu är i fråga, godkänner

de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för teknisk

och medicinsk högre utbildning och forskning i Linköping

samt för organisationen av denna verksamhet,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta professurer

enligt vad i statsrådsprotokollet förordats,

3. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna avtal

den 13 mars 1967 mellan staten och Östergötlands läns landsting

om läkarutbildning vid regionsjukhuset i Linköping,

4. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 947 och II: 1204, såvitt nu är i fråga, godkänner

de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för organisationen

av den högre utbildningen och forskningen i Lund,

5. att riksdagen i anledning av motionen II: 1203 om uppbyggnaden

av enheten för teknisk utbildning och forskning i Linköping

ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968

6. att riksdagen avslår motionerna I: 947 och II: 1204 i vad

de avser behovet av högre tjänster vid enheten för teknisk utbildning

och forskning i Linköping,

7. att riksdagen avslår motionerna I: 946 och II: 1205 i vad

de avser vissa tjänster i medicinsk teknik vid enheten för teknisk

utbildning och forskning i Linköping,

8. att riksdagen avslår motionerna I: 946 och II: 1205 i vad

de avser en professur i nationalekonomi vid enheten för teknisk

utbildning och forskning i Linköping,

9. att riksdagen avslår motionerna I: 945 och II: 1202 i vad

de avser en professur i klinisk bakteriologi och en laboratur i medicin

vid enheten för medicinsk utbildning och forskning i Linköping,

10. att riksdagen i anledning av motionerna I: 945 och

II: 1202 i vad de avser tidpunkten för inrättande av huvudlärartjänster

vid enheten för medicinsk utbildning och forskning i Linköping

ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

11. att riksdagen avslår motionerna I: 946 och II: 1205 i vad

de avser undervisning i miljö vårdsteknik vid enheten för teknisk

utbildning och forskning i Linköping,

12. att riksdagen avslår motionerna I: 946 och II: 1205 i vad

de avser utbildning av ekonomingenjörer vid enheten för teknisk

utbildning och forskning i Linköping,

13. att riksdagen avslår motionerna I: 946 och II: 1205 i vad

de avser teknisk personal vid sjukhusen,

14. att riksdagen avslår motionerna I: 946 och II: 1205 i vad

de avser den pedagogiska uppläggningen av undervisningen och

behovet av lärare vid enheten för teknisk utbildning och forskning

i Linköping,

15. att riksdagen avslår motionen II: 1138 i vad den avser en

ö verbibliotekarietj änst,

16. att riksdagen avslår motionen II: 1138 i vad den avser

provisoriska åtgärder i fråga om biblioteksverksamheten i Linköping.

Stockholm den 14 maj 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968

11

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Virgin (h), Axel Andersson (fp),

Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Nyman (fp), Mårtensson

(s), Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Bengt Gustavsson (s), Thorsten Larsson

(ep), Högström (s), fru Lilly Ohlsson (s) och herr Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s), Blidfors

(s), Almgren (s), Eliasson i Sundborn (ep), Mellqvist (s), Mattsson (ep), Turesson

(h), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Tobé (fp),

Nilsson i Kristianstad (s), Sterne (fp) och fru Ludvigsson (s).

Reservationer

1) beträffande riktlinjerna för organisationen av den högre utbildningen och

forskningen i Lund av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Ottosson (h), Bohman (h) och

Turesson (h) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med »Utskottet får»

och på s. 9 slutar med »och II: 1204» bort ha följande lydelse:

»Motionärerna har enligt utskottets mening med rätta kritiserat det föreslagna

sammanförandet av den tekniska högskolan och universitetet i Lund. I likhet med

högskolans organisationskommitté finner utskottet övervägande skäl tala för att

högskolan bör ha en från universitetet fristående ställning. Visserligen är det självklart

att ett samarbete på det lokala planet mellan olika lärosäten bör eftersträvas

men den verkliga samordning av utbildnings- och forskningsresurserna som av

olika skäl är önskvärd synes i vad gäller de tekniska högskolorna knappast i första

hand böra ske i form av organisatoriskt sammanförande av utbildningsanstalter av

olika slag. I stället bör strävandena inriktas på en utökad samverkan mellan olika

utbildningsanstalter inom samma område, alltså mellan de olika tekniska högskolorna.

En dylik samordning är utomordentligt väsentlig inte minst med tanke på de

ökade kontakter med näringslivet som är att vänta. Det förtjänar också att framhållas

att ett inordnande av tekniska högskolan i Lund under universitetet därstädes

skulle ge denna högskola en annan organisatorisk ställning än övriga tekniska

högskolor med risk för ogynnsamma effekter. Utskottet vill också understryka

motionärernas uttalande om att samordningen på planeringssidan mellan olika tekniska

högskolor är en för den högre tekniska forskningen och utbildningen så väsentlig

och angelägen uppgift att möjligheterna att underlätta denna måste få stor

betydelse för den nu aktuella organisationsfrågan. Om man mot denna bakgrund

gör en bedömning av organisationsproblemet i Lund finner man starka skäl tala

för att inte nu göra någon ändring i fråga om tekniska högskolans organisatoriska

ställning. Utskottet tillstyrker därför motionerna I: 947 och II: 1204 i vad de avser

bibehållande av en självständig ställning för tekniska högskolan i Lund.»

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968

dels att utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:

»4. att riksdagen med bifall till motionerna 1:947 och II: 1204,

såvitt nu är i fråga, avslår Kungl. Maj:ts förslag om godkännande

av de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för organisationen

av den högre utbildningen och forskningen i Lund,»

2) beträffande vissa tjänster i medicinsk teknik vid enheten för teknisk utbildning

och forskning i Linköping

a) av herr Nyman (fp)

b) av herr Turesson (h)

c) av herr Tobé (fp).

3) beträffande en professur i nationalekonomi vid enheten för teknisk utbildning

och forskning i Linköping av herr Tobé (fp).

4) beträffande undervisning i miljövårdsteknik vid enheten för teknisk utbildning

och forskning i Linköping av herr Tobé (fp).

5) beträffande utbildning av ekonomingenjörer vid enheten för teknisk utbildning

och forskning i Linköping av herr Tobé (fp).

6) beträffade teknisk personal vid sjukhusen av herr Tobé (fp).

7) beträffande den pedagogiska uppläggningen av undervisningen och behovet

av lärare vid enheten för teknisk utbildning och forskning i Linköping

a) av herr T uresson (h)

b) av herr Tobé (fp).

Tryckeribolaget Ivar Haeggström AB • Stockholm 1968

680521

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:273 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av förvaltning sbyggnad i kvarteret Garnisonen i Stockholm. a1 i texten