Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslagsfrågor m. m. rörande det militära försvaret och civilförsvaret jämte motioner.

1968-05-16 · 40 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 40 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:122, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslagsfrågor m. m. rörande det militära försvaret och civilförsvaret jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

1

Nr 122

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

anslagsfrågor m. m. rörande det militära försvaret och

civilförsvaret jämte motioner.

(l:a avd.)

Propositionen har i vad den avser värnpliktsutbildningen för yrkessjömän

in. in. hänvisats till lagutskott samt i övrigt till statsutskottet.

1) Säkerhetspolitik och försvarsutgifter. I propositionen nr 110 har Kungl.

Maj :t under åberopande av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 8 mars 1968 föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer för det

militära försvarets och civilförsvarets verksamhet under budgetåren

1968/69—1971/72 m. m. som angetts i nämnda statsrådsprotokoll.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 518 av herrar Bengtson och Dahlén och

ll:66k av herr Wedén m.fl. vari hemställts dels att riksdagen måtte godkänna

huvudlinjerna för vårt lands säkerhetspolitik sådana de finns angivna

i motionerna, dels att riksdagen beträffande det militära försvarets inriktning,

organisation, planering och anskaffningsverlcsamhet för de närmast

följande budgetåren beslutar i enlighet med i motionerna framlagda förslag,

dels de likalydande motionerna 1: 521 av herr Holmberg m. fl. och II: 650

av herr Bohman m. fl. vari hemställts, såvitt nu är i fråga, dels att basbeloppet

för det militära försvaret uppräknas med 210 milj. kr., dels att riksdagen

måtte besluta att reservationsmedel från tidigare anslag må förbrukas

enligt de grunder som angavs i 1963 års försvarsbeslut, dels att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t i sitt förslag

avseende långtidsinriktning av försvaret måtte ha som riktmärke att åstadkomma

samma försvarseffekt som enligt utredning ÖB 67 kunde uppnås

i alternativ G och att Kungl. Maj :t måtte utse representanter för de demokratiska

partierna att i samråd med militär expertis undersöka i vilken

mån nu hemligt utredningsmaterial utan risk för rikets säkerhet kan offentliggöras,

dels de likalydande motionerna I: 856 av herr Holmberg m. fl. och II: 1109

av herr Bohman m. fl. vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte godkänna i motionerna angivna förslag till ramberäkning m. m. för

budgetåren 1968/69—1971/72 och i övrigt godkänna Kungl. Maj:ts förslag,

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 122

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

dels de likalydande motionerna I: 857 av herr andre vice talmannen Ivar

Johansson och herr Nyman och II: 1111 av herr Ståhl in. fl. vari hemställts,

såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att komplettera andra stycket

i målsättningen för krigsmakten med orden »Bevakning och försvar mot

mindre företag skall kunna organiseras inom landet i dess helhet» samt

i övrigt godkänna vad i motionerna anförts angående riktlinjerna för det

militära försvarets och civilförsvarets verksamhet under budgetåren

1968/69—1971/72,

dels motionen II: 656 av herr Hermansson m. fl. vari hemställts att riksdagen

beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om a) tillsättande

av en ny försvarsutredning sammansatt av samtliga i riksdagen representerade

partier och av representanter för de viktigaste folkrörelserna samt

med deltagande av civil och militär expertis, med uppgift att utreda och

framlägga förslag till ny försvarsordning i enlighet med riktlinjer som

anförts i motionen, b) att den nya försvarsutredningen anmodas slutföra sitt

arbete och framlägga förslag inom en tidrymd av två år samt c) att under

denna tid militäranslagen successivt nedskäres så att de vid periodens slut

begränsas till underhåll av nuvarande försvarsorganisation och att i princip

inga nyinvesteringar göres såvida inte bindande avtal omöjliggör avbeställning

och industriell omdisponering för civil nyttoproduktion,

dels motionen II: 1110 av herr Jansson m.fl. vari hemställts, såvitt nu är

i fråga, att riksdagen måtte besluta att med bifall till i motionen II: 656 ställt

yrkande om tillsättandet av en ny försvarsutredning avslå de i propositionen

nr 110 anförda riktlinjerna för den framtida utformningen av det militära

försvaret samt att minska den av Kungl. Maj :t begärda utgiftsramen för

nästa budgetår med 500 000 000 kr. till 4 701 945 000 kr.

Utskottet. 1965 års försvarsutredning har i sitt betänkande Säkerhetspolitik

och försvarsutgifter lämnat förslag om försvarsutgifterna för budgetåren

1968/69—1971/72. I anslutning till en redogörelse för betänkandet föreslås

i propositionen riktlinjer för den framtida utformningen av det militära

försvaret och civilförsvaret.

Den strukturella uppbyggnaden av vårt nuvarande försvar har såsom

försvarsutredningen erinrat utgått från erfarenheter från andra världskriget

och från de militärstrategiska doktriner som varit förhärskande på 1950- talet och fram till mitten av 1960-talet. Denna struktur av vårt försvar har

successivt modifierats, prövats och politiskt godkänts av statsmakterna,

senast genom 1963 års försvarsbeslut. Den politiska och den militärpolitiska

bedömningen av olika aggressions- och angreppsfall har utgjort grunden för

omfattningen av vårt försvar. Försvarsutgifterna har beslutats på grundval

av den politiska totalbedömningen av nämnda båda faktorer efter statsfinansiella

och samhällsekonomiska överväganden och efter vägning mot

andra samhällsbehov.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

3

Detta bör enligt försvarsutredningen jämväl i fortsättningen vara utgångspunkter

då det gäller att fatta beslut om försvarets framtida inriktning.

Försvarsutredningen har ingående redovisat och analyserat våra säkerhetspolitiska

förhållanden. Våra egna säkerhetspolitiska mål anges vara att

i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en nationell handlingsfrihet

för att inom våra gränser efter våra egna värderingar bevara och utveckla

vårt samhälle i politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och i varje

annat hänseende samt i samband därmed utåt verka för internationell avspänning

och en fredlig utveckling.

Vid de säkerhetspolitiska bedömandena har försvarsutredningen utgått

från att det militärpolitiska läget i Europa under överskådlig tid framåt

kommer att präglas av två maktblock med åtminstone delvis motsatta mål.

Även om Nordeuropa synes ha en sådan strategisk betydelse att det dragés

in i en konflikt i Europa mellan stormakterna behöver detta förhållande

ej oundgängligen gälla Sverige. Denna bedömning utgör den principiella

grundvalen för den svenska neutralitetspolitiken. I sin tur blir denna politik

trovärdig och realistisk först när den byggs upp och genomförs med stabil

politisk inriktning samt med stöd av ett för denna uppgift väl avpassat

och sammansatt totalförsvar som ger vårt land en betydande motståndskraft

inför tänkbara påfrestningar och aggressioner.

Utskottet ansluter sig liksom departementschefen till detta betraktelsesätt

och delar i övrigt försvarsutredningens bedömanden av de säkerhets- och

militärpolitiska problemen. Dessa sammanfaller i allt väsentligt med dem

som utvecklats i motionerna I: 518 och II: 664.

I anslutning till detta framlägger departementschefen bl. a. förslag till

målsättning för krigsmakten och tager ställning till frågan om svenska kärnvapen.

1964 års riksdag antog en deklaration om målsättning för krigsmakten.

Denna har i huvudsak karaktären av allmänt hållen politisk manifestation.

Försvarsutredningen har föreslagit vissa förändringar i nuvarande lydelse.

Sålunda föreslås att tredje stycket skall utgå. Däri sägs:

Krigsmakten skall kunna avvärja en stort upplagd invasion över havet

eller landgränsen samt i samband därmed insatta luftlandsättningsföretag

och samtidigt upprätthålla ett segt försvar mot andra invasionsföretag. Bevakning

och försvar mot mindre företag skall kunna organiseras inom landet

i dess helhet.

Förslaget i denna del har motiverats bl. a. av att uttrycket »en stort upplagd

invasion» är så obestämt att det knappast kan ligga till grund för

bestämda kvantifieringar i fråga om vilka egna försvarsresurser som krävs

för t. ex. en avvärj ning. Detta uttalande ter sig vidare som en upprepning av

vad som sägs i andra stycket där det heter:

Invasionsförsvar skall vara krigsmaktens viktigaste uppgift. Krigsmakten

skall i det längsta kunna förhindra att en angripare får fast fot på svensk

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

mark och kan utnyttja vårt land för sina syften. I varje del av landet skall

kunna bjudas segt motstånd, om så erfordras även i form av det fria kriget.

Utskottet anser skäl tala för att nämnda tredje stycke utgår.

I motionerna 1:857 och II: 1111 har föreslagits visst tillägg till det nya

andra stycket. Utskottet har övervägt om ett sammanförande av det i motionerna

förordade tillägget till detta stycke skulle ge större klarhet i målsättningen

för krigsmakten. Utskottet har dock funnit att den i propositionen

föreslagna formuleringen är sådan att någon ytterligare precisering i den

form motionärerna yrkat icke torde vara behövlig.

Målsättningens första stycke bör i överensstämmelse med försvarsutredningens

förslag ha följande lydelse:

Krigsmakten skall verka för att vår fred och vår frihet bevaras. Krigsmakten

skall därför ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att anfall

mot Sverige fordrar så stora resurser och uppoffringar samt tar så lång

tid att de fördelar, som står att vinna med anfallet, rimligen icke kan bedömas

värda insatserna.

Som medlem av Förenta Nationerna skall vårt land enligt FN-stadgan

vara berett att deltaga i fredsbevarande aktioner av olika slag. Utskottet

tillstyrker därför att i målsättningen för krigsmakten införes ett nytt

stycke angående beredskap för krigsmakten att medverka i sådana aktioner.

Mot den föreslagna formuleringen av detsamma har utskottet inte något

att erinra.

Frågan om svenska kärnladdningar har analyserats av försvarsutredningen

som bedömt att det f. n. inte ligger i vårt lands säkerhetspolitiska intresse

att anskaffa kärnladdningar.

Departementschefen delar utredningens bedömning.

Utskottet har för sin del intet att invända mot departementschefens ställningstagande.

Såsom riksdagen vid fastställandet av 1963 års försvarsbeslut framhöll

torde det största värdet av ett system med flerårsbeslut vara att man därigenom

åstadkommer ett fast underlag för långtidsplanering inom krigsmakten

och därmed största möjliga försvarseffekt av tilldelade ekonomiska

och personella resurser.

Erfarenheterna under de gångna åren har klart styrkt behovet av att

bibehålla nuvarande ordning med flerårsbeslut. Ett dylikt beslut grundar sig

på den bedömningen att de avgörande motsättningarna stormakterna emellan

kommer att bestå under överskådlig tid. De grundläggande principerna

för försvarets utformning på längre sikt bör därför respekteras, oavsett om

avspänning eller tilltagande motsättningar för tillfället präglar den utrikespolitiska

situationen.

För att ett försvarsbeslut med en fast ekonomisk ram verkligen skall

underlätta en rationell planering måste det såsom utredningen framhållit

omfatta en inte alltför kort tid. Långsiktigheten i materielanskaffningen

skulle enligt utredningen närmast tala för en längre beslutsperiod än fyra

år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

5

I motionerna 1:518 och II: 664 har yrkats att försvarsbeslutet bör inriktas

på en treårsperiod bl. a. därför att tillfälle då tidigare skulle ges att undersöka

förutsättningarna för en förnyad flerpartiuppgörelse i försvarsfrågan.

I fråga om tidrymden för ett flerårigt försvarsbeslut må erinras om att

1958 års försvarsbeslut omfattade tre budgetår medan beslutet år 1961

endast omspände två budgetår. 1963 års försvarsbeslut omfattade däremot

fyra budgetår.

Utskottet anser i likhet med försvarsutredningen och departementschefen

att övervägande skäl talar för att försvarsbeslutet bör omfatta de närmaste

fyra budgetåren och avse såväl det militära försvaret som civilförsvaret.

Motionsyrkandet avstyrkes alltså.

Såsom försvarsutredningen emellertid framhållit är det angeläget att

undvika alltför starka bindningar för att få handlingsfrihet för val mellan

å ena sidan ett vidmakthållande av existerande struktur och omfattning av

försvaret på kort sikt och å andra sidan resurser för framtida utformning av

försvaret. Handlingsfrihet i det långsiktiga perspektivet krävs på grund av

osäkerheten i politisk, strategisk, teknisk och ekonomisk utveckling. Då

det gäller att fatta beslut om försvarsutgifternas storlek och fördelning

under en bestämd period kommer handlingsfriheten dock alltid att vara

begränsad på grund av tidigare gjorda åtaganden. Åtgärder måste därför

vidtagas för att öka denna handlingsfrihet.

Då det gäller fastställandet av ramen för de fleråriga besluten anser

utskottet i likhet med försvarsutredningen och departementschefen att

detta bör ske mot bakgrund av den samlade bedömningen av föreliggande

behov. Vad gäller planeringsramen för tiden efter ett flerårigt försvarsbeslut

bör denna väljas genom att väga önskad handlingsfrihet och anpassningsförmåga

mot kostnaderna för denna plan. Mot denna bakgrund

bör planeringen ske på grundval av de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna

som ges av en horisontell planeringsnivå som ntgår från utgiftsramen

för ett långsiktigt försvarsbesluts sista budgetår. Alternativa förändringar

beräknas från denna nivå. Vid den årliga rullningen av planeringen

med ett år bör planeringens nivå och inriktning prövas.

I likhet med departementschefen anser utskottet att lika litet som planeringsnivåer

enligt tidigare principer inneburit någon utfästelse för den

framtida utgiftsnivån innebär den föreslagna horisontella grundplaneringsnivån

någon fastlåsning som förutsäger försvarets definitiva struktur och

omfattning för framtiden, enär det efterföljande försvarsbeslutets innebörd

inte kan förutsättas. Dessutom får statsmakterna fortlöpande, även under

ett gällande flerårigt försvarsbeslut, taga ställning till större frågor med

följdverkningar i det långsiktiga perspektivet.

Beträffande våra befintliga militära resurser måste vårt försvar i nuläget

anses starkt. Sedan slutet av 1940-talet har krigsmakten successivt förstärkts.

Härvid må bl. a. erinras om att utgifterna för det militära försvaret

har i fasta priser ökat med 37 % mellan åren 1957 och 1967.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

Det statsfinansiella och samhällsekonomiska läget påkallar under de

närmaste åren en restriktiv politik och en fortsatt återhållsamhet beträffande

de samlade offentliga anspråken. Detta motiverar eu något lägre

ökningstakt i fråga om medel för det militära försvaret.

Såsom inledningsvis framhållits bör då det gäller försvarets styrka och

sammansättning under det flerårsbeslut, varom här är fråga, en bedömning

ske med hänsynstagande främst till de säkerhetspolitiska, samhällsekonomiska

och statsfinansiella förhållandena. Alltefter den tyngd som man

vill tillmäta dessa faktorer kan en sammanfattande vägning naturligt nog

resultera i olika slutvärderingar.

Utskottet har vid sina bedömanden kommit till den uppfattningen att

vårt försvar bör utformas och dimensioneras i överensstämmelse med

försvarsutredningens av departementschefen tillstyrkta förslag.

För att få underlag för bedömning av vad som är nödvändiga försvarsutgifter

under den närmaste fyraårsperioden har beräknats dels utgifter

för att i princip infria redan gjorda åtaganden (grundutgifter), dels de

kompletteringar som behövs för att nå en tillfredsställande balans i organisationen

samt skapa handlingsfrihet i det mer långsiktiga perspektivet.

I motionerna 1:857 och 11:1111 invändes mot denna metodik att den

ger en alltför detaljerad uppdelning på olika vapensystem för hela beslutsperioden.

Riksdagen anses därför icke böra taga ställning till den gjorda

uppdelningen av de s. k. kompletterande utgifterna. Det bör i stället överlåtas

åt Kungl. Maj :t att efter överbefälhavarens hörande i samband med

det årliga anslagsförslaget närmare utforma en sådan fördelning.

Utskottet vill i anledning härav framhålla att såsom departementschefen

även förutsatt fördelningen av medlen är att betrakta som preliminär och

kan påverkas av pågående eller kommande utredningar och av planeringsarbetet

i fortsättningen. Vid fördelningen av medlen på objekt har hänsyn

inte tagits till den nuvarande procentuella uppdelningen av budgeten på

försvarsgrenarna. Strävan har i stället varit att ge de totalt sett mest angelägna

ändamålen en medelsförstärkning utöver grundutgifterna för att

skapa den nämnda handlingsfriheten för framtida strukturförändring.

Utskottet kan alltså icke dela motionärernas uppfattning i denna fråga och

tillstyrker den av departementschefen föreslagna metodiken.

De redan gjorda åtagandena har ansetts innefatta utbildning av värnpliktiga

i full utsträckning, bibehållande av anställd personal men restriktivitet

med nyanställningar, underhåll av befintlig materiel- och fastighetstillgångar,

fullföljande av beställningar gjorda före den 1 juli 1968,

bibehållande av nuvarande beredskap samt förbättring av inbrottsskyddet

vid militära förråd. Dessutom har hit förts sådana nybeställningar som

erfordras för att fullfölja tidigare beslutade åtgärder. Hit har räknats anskaffning

av 100 st. flygplan 37 Viggen.

Till frågan om nedläggande av flygflottiljer, flygkårer och centrala verk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

7

staden i Västerås som flygverkstad återkommer utskottet i sitt denna dag

avgivna utlåtande nr 124.

De på detta sätt beräknade grundutgifterna för det militära försvaret

för fyraårsperioden 1968/69—1971/72 utgör totalt 17 742 milj. kr. (prisläge

maj 1967) varav 11526 milj. kr. för organisation, utbildning och underhåll,

5 222 milj. kr. för materielbeställningar, 916 milj. kr. för kapitalbudget,

48 milj. kr. för incident- och kuppförsvarsberedskap och 30 milj. kr. för

inbrottsskydd.

För fyråaårsperioden 1968/69—1971/72 blir dessa grundutgifter respektive

4 689, 4 639, 4 372 och 4 042 milj. kr., d. v. s. sammanlagt 17 742 milj. kr.

Som framgår sjunker medelsbehovet med tiden, vilket till övervägande del

beror på att nuvarande betalningsåtaganden för beställd materiel efter

hand blir mindre.

För att uppnå optimal avvägning av försvarseffekt i det kortsiktiga

perspektivet och handlingsfrihet i det långsiktiga har såsom nämnts utöver

grundavgifterna beräknats tillkomma medel för vissa kompletteringar

under fyraårsperioden 1968/69—1971/72. Kostnaderna för dessa kompletteringar

beräknas för nämnda period uppgå till respektive 93, 221, 538 och

918 milj. kr. årligen eller till sammanlagt 1 770 milj. kr. i prisläge maj 1967.

Av den lämnade redogörelsen över dessa kompletteringar framgår att

i sistnämnda belopp ingår bl. a. 200 milj. kr. för att komplettera flygvapnets

stridslednings-, bas- och sambandssystem m. m. Ett belopp av 400 milj. kr.

skall möjliggöra fortsatt utveckling av flygplan 37 i spaningsversion samt

beställning av samma plan och eventuellt ytterligare attackflygplan 37

(utöver nu beställda 100 st.). Härtill kommer modernisering av attackrobot.

Vidare ingår 270 milj. kr. för att bl. a. ersätta förslitna fordon inom armén

och anskaffa ammunition för arméns behov. För kompletterande utrustning

för infanteri- och pansarbrigader samt artilleri- och signalförband räknas

med ca 400 milj. kr. För anskaffning av bl. a. torpedbåtar, kustartilleribatterier

och lätta helikoptrar uppskattas kostnaderna till ca 200 milj. kr.

Ett belopp av 110 milj. kr. avses för forskning och utveckling. För en eventuell

ytterligare förbättring av värnpliktsförmånerna och för att påbörja

åtgärder för att öka den strategiska rörligheten upptages 70 milj. kr.

Utgiftsbehovet för den aktuella fyraårsperioden för det militära försvaret

uppgår alltså till sammanlagt 19 512 milj. kr. (prisläge maj 1967).

För budgetåret 1968/69 har grundutgifter och utgifter för kompletteringar

beräknats till 4 782 milj. kr. Prisregleringsmedel har här inte inräknats

för budgetåret 1968/69. Utgiftsramen för perioden har avvägts så att fortsatt

rationalisering drivs fram.

Det förutsättes att utanför ramen beräknas medel för kvarvarande investeringar

för nya I 1 och Ing I samt för beredskapsstyrkan för FN-tjänst,

Stockholms datamaskincentral, signalskyddsledning för totalförsvaret, försvarets

fabriksverk och flygtekniska försöksanstalten.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

För att tillgodose kraven på anpassning till det samhällsekonomiska

läget skulle enligt beslut av 1966 års riksdag utgifterna under materielanskaffningsanslagen

och investeringsanslagen begränsas. Som en riktpunkt

för reduceringen av planerade utgifter angavs en totalsumma av 350

milj. kr. Riksdagen godkände förslaget men förutsatte att den ökning av

reservationerna som blev en omedelbar följd av återhållsamheten skulle

återtagas under de närmast följande budgetåren. Av olika skäl har såsom

av propositionen framgår den faktiska minskningen av medelsförbrukningen

endast blivit 242 milj. kr. I motionerna 1:518 och 11:664 samt

I: 857 och II: 1111 har däremot räknats med återtagning av 290 milj. kr.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag att nämnda belopp

å 242 milj.kr. inräknas i den ekonomiska ramen och fördelas med 62 milj.kr.

för budgetåret 1968/69 och 90 milj. kr. för vart och ett av budgetåren

1969/70 och 1970/71.

Utskottet avstyrker motionerna I: 521 och II: 650, i vad de avser ianspråktagande

av ytterligare reservationer.

I enlighet med departementschefens förslag bör den ekonomiska ramen

för vart och ett av budgetåren 1968/69—1971/72 i princip vara utgiftsram

för dessa budgetår. Utskottet räknar alltså med att någon förbrukning av

anslagsbehållningar under perioden utöver 242 milj. kr. inte skall ske.

Kungl. Maj:t bör dock liksom hittills få anpassa utgiftsramen för visst

budgetår med hänsyn till ändrade utrikespolitiska och konjunkturpolitiska

förutsättningar. Om en sådan anpassning även skall påverka den ekonomiska

ramen torde, såsom departementschefen framhållit, få prövas med

hänsyn till omständigheterna vid tillfället i fråga.

Såsom framgått innebär den föreslagna utgiftsramen en begränsad uppräkning

med i runt tal 50 milj. kr. per år efter budgetåret 1968/69.

Som jämförelse kan nämnas att utgiftsramen för fyraårsperioden är

192 milj. kr. högre än det av överbefälhavaren utredda alternativet A 1, omräknat

i prisläge maj 1967.

Förra årets riksdag beslöt med tillämpning för innevarande budgetår

viss ändring av sättet för beräkning av prisregleringstalet. Beslutet innebar

att med hänsyn till produktivitetsförbättringen samtliga lönestegringar för

försvarsanställda skulle reduceras med 2,5 procentenheter innan de uttrycktes

i nämnda tal. Utskottet har inte något att erinra mot att detta

beräkningssätt tillämpas även för nästa budgetår. Såsom departementschefen

erinrat kommer frågan om utformningen av prisregleringen för

tiden därefter att övervägas inom försvarsdepartementet. Förslag i ämnet

beräknas kunna föreläggas 1969 års riksdag. Utskottet avstyrker därför

motionerna I: 518 och II: 664 samt I: 521 och II: 650, i vilka motioner yrkats

att full kompensation skall lämnas för pris- och lönestegringar.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att med den föreslagna

ekonomiska ramen vår nuvarande betydande värnkraft kan vidmakthållas

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

9

under fyraårsperioden samtidigt som tillfredsställande handlingsfrihet

skapas för framtiden. Sålunda kan under nämnda period ca 8 400 milj. kr.

användas för materielinvesteringar och anläggningsarbeten. Det kan erinras

om att detta belopp är av samma storlek som under fyraårsperioden efter

1963 års försvarsbeslut.

Med de medel som ställs till förfogande under fyraårsperioden torde

beträffande armén den materiella kvaliteten på våra brigader och övriga

fältförband som i nuläget är god förbättras ytterligare. Marinen kommer —

för att nämna några exempel — att tillföras ytterligare u-båtar och lätta

helikoptrar samt ytterligare ett antal nya 7,5 cm kustartilleribatterier.

Anskaffning av fasta tunga kustartilleribatterier kan påbörjas under perioden.

För flygvapnet anskaffas flygplan 37 i attackversion och attackrobot 05.

Seriebeställning kan utläggas av flygplan 37 i spaningsversion. Antalet

jaktdivisioner minskas men en väsentlig kvalitativ förstärkning sker av

luftförsvaret genom att den senaste versionen av flygplan 35 levereras och

betydande delar av stril 60 tages i brnk.

Sammanfattningsvis innebär denna materielförnyelse att vår försvarseffekt

även i fortsättningen kommer att vara hög. Vårt försvar kan fylla

sin uppgift att vara fredsbevarande och vid ett eventuellt anfall mot vårt

land bjuda effektivt motstånd.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker motionen 11:656 om tillsättandet

av ny försvarsutredning.

Vidare avstyrkes motionen II: 1110 om avslag på av departementschefen

angivna riktlinjer för den framtida utformningen av det militära försvaret

samt vad i motionen anförts om kostnadsberäkningen för nästa budgetår.

I motionerna 1:852 och 11:1112 har hemställts om anskaffning under

budgetåren 1968/69—1969/70 inom kostnadsramen av 2 transporlflygplan

C 130 Hercules. Utskottet återkommer till denna fråga under punkten 6

i det följande.

Utskottet övergår härefter till frågan om riktlinjerna för civilförsvarets

verksamhet.

Civilförsvarets uppgifter och organisation fastställdes i sina huvuddrag

genom beslut av 1956 och 1959 års riksdagar. Vid dessa tillfällen togs inte

ställning till den takt i vilken den beslutade organisationen skulle uppbyggas

eller till kostnaderna för denna.

Med utgångspunkt i en inom 1962 års försvarskommitté utarbetad tioårsplan

för civilförsvarets uppbyggnad bestämdes genom beslut av 1963 års

riksdag en ekonomisk ram för de fyra budgetåren 1963/64—1966/67, innebärande

anslag om respektive 90, 94, 97 och 97 milj. kr. årligen i fasta priser.

Sistnämnda belopp uppgår i prisläge maj 1967 till 113,3 milj. kr.

Den hittillsvarande utvecklingen av civilförsvaret inom de fastställda

kostnadsramarna har gjort det möjligt att bygga upp den åsyftade organisationen

till betydande del och ge planeringen behövlig fasthet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

Utskottet delar departementschefens uppfattning att civilförsvarets vidare

utveckling måste ha till bakgrund samma uppfattning om aggressionsfall

som skall gälla för totalförsvaret i dess helhet. Det är därför angeläget att

civilförsvarets verkansmöjligheter studeras mot bakgrund av olika aggressionsfall.

Liksom departementschefen anser utskottet att, även om våra

civilförsvarsresurser aldrig kan utformas för att möta en omfattande terrorinsats,

en sådan planläggning dock bör ske att alla resurser kan utnyttjas

för att i så stor utsträckning som möjligt rädda människoliv och lindra

skadorna.

Liksom för det militära försvaret är det angeläget att det finns en utformad

målsättning för civilförsvaret. Såsom i propositionen framhållits är

denna fråga ännu inte så beredd att förslag nu kunnat framläggas.

Då det gäller att fortsätta den påbörjade uppbyggnaden av civilförsvaret

kan utskottet liksom departementschefen ansluta sig till vad försvarsutredningen

anfört om inriktningen av civilförsvarets verksamhet i stort och om

avvägningen av dess olika verksamhetsgrenar — skydd, utrymning och undsättning

— under fyraårsperioden. Utredningens undersökningar har visat

att de redan beslutade åtgärderna är i allt väsentligt riktiga, även om fortsatta

överväganden kan ge anledning till vissa förändringar. Detta gäller

bl. a. skyddsrumsbyggandet. Utredningen har ansett att man även för den

framtid som nu kan överblickas bör räkna med skyddsrum som ett väsentligt

inslag i civilförsvaret. Det är dock bl. a. inte klarlagt vilken omfattning

och form skyddsrumsbyggandet bör ha i framtiden. Såsom departementschefen

framhåller har i denna och andra frågor undersökningar påbörjats

inom försvarsdepartementet. Förslag härom är att förvänta senare.

Utskottet finner skäl tala för att civilförsvarets fortsatta uppbyggnad

genomföres i enlighet med det förslag som försvarsutredningen framlagt

och som tillstyrkts av departementschefen. Härigenom kan organisationsuppbyggnaden

i allt väsentligt vara avslutad i början av 1970-talet. Det valda

kostnadsalternativet innebär en ramnivå för beslutsperioden som i stort

ansluter till den anslagsram som gäller för budgetåret 1967/68 och som

enligt vad tidigare nämnts i prisläge maj 1967 utgör 113,3 milj. kr.

Utskottet tillstyrker alltså att anslagsramen för civilförsvaret för de närmaste

fyra budgetåren bestäms till respektive 113,3, 114, 114 och 112 milj.

kr. årligen i fasta priser (prisläge maj 1967).

Liksom hittills bör anslagsramen anpassas till pris- och löneutvecklingen.

Den föreslagna ramkonstruktionen i övrigt tillstyrkes.

Anslagen till civilförsvaret bör alltjämt kompletteras med vissa beställnings-

och statsbidragsbemyndiganden. I fråga om materiel har försvarsutredningen

räknat med att väsentliga anskaffningar kommer att kunna

slutföras under perioden.

Utöver ramarna bör beräknas medel för vissa totalförsvarsändamål.

Då det gäller användningen av de militära anslagsmedlen är del givetvis

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

11

ett allmänt intresse att myndigheterna kan lämna så goda informationer

som möjligt. De militära säkerhetsbestämmelserna omöjliggör emellertid

en klar offentlig belysning härav. I motionerna I: 521 och II: 650 hemställes

att Kungl. Maj :t måtte utse representanter för de demokratiska partierna

att i samråd med militär expertis undersöka i vilken mån nu hemligt utredningsmaterial

utan risk för rikets säkerhet kan offentliggöras. Utskottet

anser att så mycket material som möjligt bör offentliggöras och ansluter

sig sålunda till motionärernas principiella önskemål härvidlag. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare fastställa formen för att förverkliga

detta önskemål. Utskottet föreslår att riksdagen ger Kungl. Maj :t

till känna vad utskottet sålunda anfört.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. avslår motionen 11:656,

2. godkänner vad i statsrådsprotokollet den 8 mars 1968

och i motionerna I: 518 och II: 664 anförts om huvudlinjerna

för säkerhetspolitiken,

3. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna 1:521 och 11:650 samt 1:857 och 11:1111,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet

den 8 mars 1968 anförts om målsättningen

för det militära försvaret,

4. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionerna I: 518 och II: 664, såvitt nu är i fråga, beslutar

att försvarsbeslutet inriktas på en fyraårsperiod,

5. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionerna 1:518 och 11:664, 1:521 och 11:650, 1:856 och

II: 1109, I: 857 och II: 1111 samt II: 1110, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, godkänner vad departementschefen

i statsrådsprotokollen den 3 januari och den 8 mars 1968

i övrigt anfört om riktlinjerna för det militära försvaret

under budgetåren 1968/69—1971/72 m. m., vilket innebär

bl. a. att den ekonomiska ramen för det militära försvaret

för nämnda budgetår bestämmes till 19 512 milj. kr. enligt

prisläget maj 1967 samt att i detta belopp ingår återtagning

av tidigare reservationer å 242 milj. kr.,

6. godkänner vad departementschefen i statsrådsprotokollet

den 8 mars 1968 anfört om riktlinjer för civilförsvarets

verksamhet under budgetåren 1968/69—1971/72,

7. i anledning av motionerna 1:521 och 11:650 ger

Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört om offentliggörande

av hemligt utredningsmaterial.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

2) Projektilröjning inom totalförsvaret. Kungl. Maj :t har i propositionen

nr 110 (s. 86—87) delgett riksdagen vad i statsrådsprotokollet anförts angående

projektilröjning inom totalförsvaret.

Riksdagen beslöt år 1959 att projektilröjning i princip skulle åvila krigsmakten

medan civilförsvaret skulle biträda vid avspärrning och bevakning.

Departementschefen föreslår ingen ändring i dessa principer men anser att

vid tillämpningen av dem civilförsvaret bör ges ansvaret för rapportering,

avspärrning och bevakning av icke exploderade projektiler samt för att

befolkningen varnas.

Enligt departementschefen bör överbefälhavaren ges i uppdrag att föreslå

åtgärder för att krigsmaktens resurser för projektilröjning skall kunna utnyttjas,

även inom totalförsvaret i övrigt. Kostnaderna för sådana åtgärder

bör beräknas inom ramen för det militära försvaret. Departementschefen

avser att för Kungl. Maj :t framlägga förslag i ämnet.

Utskottet. Vad departementschefen anfört har inte föranlett något utskottets

uttalande.

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger propositionen i förevarande del till

handlingarna.

3) Ramberäkning m. m. för budgetåret 1968/69. I propositionen nr 1

(bilaga 6) har Kungl. Maj :t dels berett riksdagen tillfälle att yttra sig med

anledning av vad som anförts om ramar för det militära försvaret och civilförsvaret

m. m., dels föreslagit riksdagen att för budgetåret 1968/69 medge

att, om värnpliktiga av beredskapsskäl inkallas till krigsförbandsövning eller

beredskapsövning eller av samma skäl andra särskilda åtgärder måste vidtagas,

följande under riksstatens fjärde huvudtitel uppförda, av riksdagen

maximerade anslag, nämligen Armén: Övningar in. in., Underhåll av tygmateriel

m. m., Marinen: övningar m. m., Underhåll av fartyg m. in., Flygvapnet:

övningar in. in. samt Drift och underhåll av flygmateriel m. m., får

överskridas enligt Kungl. Maj :ts bestämmande, dels föreslagit riksdagen att

medge att det för budgetåret 1962/63 anvisade reservationsanslaget Utredningar

rörande förflyttning av vissa förband från Järvafältet in. m. får

disponeras även under budgetåret 1968/69.

Därefler har Kungl. Maj :t i propositionen nr 110 (s. 88—99J föreslagit

riksdagen att dels godkänna förslagen rörande ramberäkning m. in., dels

medge att det för budgetåret 1963/64 under fjärde huvudtiteln anvisade

reservationsanslaget Materiel för en svensk beredskapsstyrka för FN-tjänst

får disponeras även under budgetåret 1968/69.

1 enlighet med de principer som angetts under punkten 1 beräknar departementschefen

utgiftsramen för det militära försvaret för

budgetåret 1968/69 till 5 201 945 000 kr. enligt följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968 13

Grundutgifter och utgifter för kompletteringar

(prisläge maj 1967)...................................... 4 782 000 000

Tillkommer:

Delkostnad för försvarets rationaliseringsinstitut

(jfr prop. 1968: 35; överföring från sjunde huvudtiteln)

......................................

Merkostnader efter överföring av de centrala flygverkstäderna

till försvarets fabriksverk (jfr prop.

1968: 109 s. 16)..............................

Ökade förmåner vid skador i militärtjänst.........

Ändrat ansvar för signalskyddet inom totalförsvaret

(jfr prop. 1968: 109 s. 148)....................

2 800 000

19 000 000

3 150 000

3 000 000 + 27 950 000

Avgår:

Överföring av flygförvaltningens verkstadsskola i

Västerås till det allmänna skolväsendet (jfr prop.

1968: 109 s. 21; överföring till åttonde huvud
titeln).

..................................... 1 200 000

Minskning av anslagsramen m.h.t. att i grundutgifterna

ingår reservationsmedelsförbrukning....... 62 000 000 — 63 200 000

Basbelopp 1968/69 (prisläge maj 1967).................... 4 746 750 000

Tillkommer:

Civilförsvarets andel av statens allmänna fastighets
-

10nd....................................... 3 145 000

Delkostnad för Stockholms datamaskincentral..... 5 450 000

Beräknade pris- och lönestegringar på driftbudgeten

maj 1967 — medelkostnadsläge 1968/69......... 355 000 000

Priskompensation på kapitalbudgeten för budgetåret

1966/67................................ 29 600 000

Anslagsram..................................

Reservationsmedelsförbrukning .............................

Utgiftsram (beräknat utfall den 30 juni 1969)...............

+ 393 195 000

5 139 945 000

+ 62 000 000

5 201 945 000

Utöver rambeloppet beräknas anslag om sammanlagt 52 400 000 kr. för

följande militära ändamål.

Beredskapsstyrka för FN-tjänst............................. 6 900 000

Flyttning av I 1 och Ing 1.................................. 38 000 000

Projektilröjning på Järvafältet.............................. 400 000

Delkostnad för fortifikationsförvaltningens förvaltningsbyggnad . 5 600 000

Markförvärv vid Rosenholm................................ 1 500 000

52 400 000

För militära ändamål föreslås alltså sammanlagt (5 201 945 000 +

52 400 000) 5 254 345 000 kr. Eftersom 62 milj. kr. av grundutgifterna för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

det militära försvaret avser förbrukning av reservationsmedel utgör de sammanlagda

anslagen för militära ändamål 5 192 345 000 kr.

Anslagsramen för civilförsvaret beräknas för nästa budgetår

till 125 500 000 kr. enligt följande.

Basbelopp 1968/69 (prisläge maj 1967)...................... 113 300 000

Tillkommer:

Kompensation för prisförändringar 1966/67........ 9 800 000

Nettobesparing på förslagsanslag 1966/67......... 2 400 000 + 12 200 000

Anslagsram............................................. 125 500 000

Utöver rambeloppet beräknas anslag om sammanlagt

följande totalförsvarsändamål.

Signalskyddsmateriel för civila myndigheter..................

Vissa teleanordningar....................................

Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor m.m..........

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar................

Vissa skyddsrumsanläggningar.............................

3 198 000 kr. för

600 000

310 000

190 000

473 000

1 625 000

3 198 000

Till nämnda belopp kommer anslag till flygtekniska försöksanstalten

av 11,8 (+ 1,5) milj. kr. och till försvarets fabriksverk av 79,1 (+ 46,2)

milj. kr.

Medel för sysselsättningsstimulerande åtgärder föreslås under nästa budgetår

få disponeras utöver utgiftsramen för det militära försvaret till ett

sammanlagt belopp av 20 milj. kr.

Chefen för inrikesdepartementet har föreslagit att beställningar av krigsmateriel

får läggas ut under budgetåret 1967/68 till högst 60 milj. kr. För

betalning härav beräknas ca 20 milj. kr. under nämnda budgetår. Utgiftsramen

för nästa budgetår bör minskas med beloppet för de sammanlagda

faktiska utbetalningarna under innevarande budgetår. Detta innebär att

den avsedda förbrukningen av 62 milj. kr. av reservationsmedel tidigareläggs

delvis.

Merkostnader efter överföring av de centrala flygverkstäderna till försvarets

fabriksverk har som framgått medfört en ramuppräkning med 19

milj. kr. Med hänsyn bl. a. till att verkstaden i Västerås föreslås skola avvecklas

som flygverkstad under budgetåren 1969/70 och 1970/71 bör ersättningen

för vartdera av dessa år minskas med 2 milj. kr.

Överföringarna av verkstäderna bör å andra sidan inte heller leda till att

fabriksverket får en försämrad ekonomi. Med hänsyn härtill bör ramen

för det militära försvaret under en övergångstid garantera fabriksverket

mot eventuell förlust på verksamheten. Eventuellt underskott torde få täc
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

15

kas i efterhand genom anvisande av medel inom ramen. Det torde ankomma

på Kungl. Maj :t att besluta om beräkningsgrunderna för ersättningen.

Departementschefen föreslår i propositionen 1968:109 att försvarets fabriksverk

med anledning av överföringen av de centrala flygverkstäderna

skall tillföras ytterligare 50 milj. kr. i rörelsemedel. Härav avser 20 milj. kr.

ett kapitaltillskott i form av anslag och 30 milj. kr. rörlig kredit. Motsvarande

minskning av medelsbehovet uppstår inom utgiftsramen för det militära

försvaret.

För ändamål inom försvarsdepartementets verksamhetsområde föreslås

alltså anslag av totalt 5 411943 000 kr. Härav faller 5 206 103 000

(+ 172 283 000) kr. på driftbudgeten och 205 840 000 (+ 65 890 000) kr. på

kapitalbudgeten.

Utskottet. I enlighet med de principer som utskottet angett under punkten

1 beräknar utskottet utgiftsramen för det militära försvaret för nästa budgetår

till 5 201 945 000 kr.

I nämnda belopp ingår återtagning med 62 milj. kr. av tidigare innehållna

reservationsmedel.

Utöver rambeloppet bör i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beräknas

anslag om sammanlagt 52,4 milj. kr.

Utskottet tillstyrker den av Kungl. Maj :t beräknade anslagsramen för

civilförsvaret för nästa budgetår och har inte något att erinra mot att utöver

rambeloppet anvisas medel i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag för vissa

totalförsvarsändamål.

Utskottet finner det angeläget att nuvarande möjlighet att förstärka den

personella beredskapen m. m. bibehålies. Utskottet tillstyrker därför att —- i likhet med vad riksdagen medgivit sedan ett flertal år tillbaka — av departementschefen

närmare angivna under fjärde huvudtiteln upptagna reservationsanslag

må enligt Kungl. Maj :ts bestämmande överskridas under de

förutsättningar departementschefen angett.

Utskottet har icke något att erinra mot att det för budgetåret 1962/63

anvisade reservationsanslaget Utredningar rörande förflyttning av vissa förband

från Järvafältet m. m. får disponeras även under budgetåret 1968/69.

Detsamma gäller det för budgetåret 1963/64 anvisade reservationsanslaget

Materiel för en svensk beredskapsstyrka för FN-tjänst.

Av propositionen framgår att inom försvarsdepartementet pågår utvecklingsarbete

med programbudget för departementets verksamhetsområde. Mot

de i propositionen angivna allmänna principerna för en modernare budgetering

inom försvaret synes inte något vara att erinra. Utskottet förutsätter

att sedan de nya formerna för anslagstekniken mera i detalj utformats

frågan ånyo underställes riksdagen.

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt tillstyrkes.

Utskottet hemställer

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag godkänner

departementschefens förslag till ramberäkning för

det militära försvaret,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

a) godkänner departementschefens förslag till ramberäkning

för civilförsvaret,

b) för budgetåret 1968/69 medger att, om värnpliktiga av

beredskapsskäl inkallas till krigsförbandsövning eller beredskapsövning

eller av samma skäl andra särskilda åtgärder

måste vidtas, följande under riksstatens fjärde huvudtitel

uppförda, av riksdagen maximerade anslag, nämligen

Armén: Övningar m. m., Underhåll av tygmateriel m. m.,

Marinen: övningar m. m., Underhåll av fartyg m. m., Flygvapnet:

övningar m. m. samt Drift och underhåll av flygmateriel

m. m., får överskridas enligt Kungl. Maj :ts bestämmande,

c) medger att det för budgetåret 1962/63 anvisade reservationsanslaget

Utredningar rörande förflyttning av vissa

förband från Järvafältet m. m. får disponeras även under

budgetåret 1968/69,

d) medger att det för budgetåret 1963/64 under fjärde

huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Materiel för en

svensk beredskapsstyrka för FN-tjänst får disponeras även

under budgetåret 1968/69.

Driftbudgeten

Fjärde huvudtiteln

4) Anskaffning av tygmateriel m. m. Kungl. Maj :t som i propositionen

nr 1 (bilaga 6) beräknat medel dels för detta ändamål dels för Järnvägskrigsbromateriel

har i propositionen nr 110 (punkt B 27, s. 104—105) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar

av tygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av 565 000 000 kr.,

dels till Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret 1968/69 anvisa ett

reservationsanslag av 493 058 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 562 676 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 856 av herr Holmberg m. fl. och II: 1109

av herr Bohman m. fl. vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

17

måtte besluta att för budgetåret 1968/69 anvisa reservationsanslag för

Anskaffning av tygmateriel m. m. med 658 058 000 kr. och att anmoda

Kungl. Maj :t att sedan bemyndigandebehovet framräknats göra framställning

till riksdagen om erforderliga bemyndiganden,

dels de likalydande motionerna I: 857 av herr andre vice talmannen Ivar

Johansson och herr Nyman samt 11:1111 av herr Ståhl in. fl. vari hemställts,

såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Anskaffning av

tygmateriel m. in. för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av

506 558 000 kr.,

dels motionen II: 1110 av herr Jansson m. fl. vari hemställts, såvitt nu är

i fråga, att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till fördelningen

av anslagsreduceringen på olika materielanslag.

Utskottet får hänvisa till vad utskottet under punkten 1 anfört beträffande

försvarsutgifternas storlek under de närmaste fyra åren, anskaffningsverksamheten

i stort och långsiktsplaneringen.

Inom den av utskottet tillstyrkta utgiftsramen för det militära försvaret

bör anslaget i enlighet med departementschefens förslag för nästa budgetår

uppföras med 493 058 000 kr.

Utskottet tillstyrker att hittills outnyttjade medel under kapitalbudgetanslag

för investeringar inom armén och för vissa gemensamma ändamål

må tagas i anspråk inom utgiftsramen i enlighet med departementschefens

förslag, vartill kan komma del av de 62 milj. kr. som får förbrukas av reservationsmedel

under nästa budgetår.

Utskottet finner sig böra tillstyrka ett beställningsbemyndigande om 565

milj. kr. för ändamål och med fördelning på grundutgifter och kompletterande

utgifter som departementschefen föreslagit.

Departementschefens förslag i övrigt synes böra godtagas.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker motionerna 1:856 och

II: 1109, I: 857 och II: 1111 samt II: 1110, samtliga motioner såvitt nu är

1 fråga.

Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t att taga ställning till

vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande

som riksdagen kan komma att lämna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:856 och 11:1109, 1:857 och

II: 1111 samt II: 1110, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att beställningar

av tygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av

565 000 000 kr.,

b) till Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 493 058 000 kr.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 122

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

5) Anskaffning av fartygsmateriel m. m. Kungl. Maj:t som i propositionen

nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har i propositionen nr

110 (punkt C 23, s. 106—109) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att medge att beställningar av fartygsmateriel m. m. får läggas

ut inom en kostnadsram av 265 000 000 kr., dels till Anskaffning av

fartygsmateriel m. in. för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag

av 245 550 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 274 668 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 856 av herr Holmberg m. fl. och II: 1109

av herr Bohman m.fl. vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte besluta att för budgetåret 1968/69 anvisa reservationsanslag för Anskaffning

av fartygsmateriel m. m. med 310 550 000 kr. och att anmoda

Kungl. Maj :t att sedan bemyndigandebehovet framräknats göra framställning

till riksdagen om erforderliga bemyndiganden,

dels de likalydande motionerna I: 857 av herr andre vice talmannen Ivar

Johansson och herr Nyman samt 11:1111 av herr Ståhl in. fl. vari hemställts,

såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Anskaffning av fartygsmateriel

in. in. för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av

262 550 000 kr.,

dels motionen II: 1105 av herr Ståhl vari hemställts att riksdagen måtte

bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att nya beställningar av fartygsmateriel

m. m. under budgetåret 1968/69 får läggas ut inom en kostnadsram av

520 000 000 kr. för att bl. a. medge beställning av tunga och lätta helikoptrar

och tolv torpedbåtar,

dels motionen II: 1110 av herr Jansson m. fl. vari hemställts, såvitt nu

är i fråga, att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till fördelningen

av anslagsreduceringen på olika materielanslag.

Utskottet får hänvisa till vad utskottet under punkten 1 anfört beträffande

försvarsutgifternas storlek under de närmaste fyra åren, anskaffningsverksamheten

i stort och långsiktsplaneringen m. m.

Inom den av utskottet tillstyrkta utgiftsramen för det militära försvaret

bör anslaget i enlighet med departementschefens förslag för nästa budgetår

uppföras med 245 550 000 kr.

Utskottet tillstyrker att hittills outnyttjade medel under kapitalbudgetanslag

för investeringar inom marinen och för vissa gemensamma ändamål

må tagas i anspråk inom utgiftsramen i enlighet med departementschefens

förslag vartill kan komma del av de 62 milj. kr. som får förbrukas av reservationsmedel

under nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker vidare ett beställningsbemyndigande om 265 milj. kr.

för ändamål och med fördelning på grundutgifter och kompletterande utgifter

som departementschefen föreslagit.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

19

Departementschefens förslag i övrigt synes böra godtagas.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker motionerna 1:856 och

II: 1109, I: 857 och II: 1111 samt II: 1110, samtliga motioner såvitt nu är

i fråga.

Motionen II: 1105 om ett ytterligare beställningsbemyndigande om 255

milj. kr. för anskaffning av bl. a. ytterligare helikoptrar och torpedbåtar

avstyrkes jämväl. Utskottet vill erinra om att någon utredning om helikopterns

användbarhet i hela krigsorganisationen inte finns för närvarande

varför tillräckligt underlag saknas för att taga ställning till ytterligare

helikopteranskaffning. Departementschefen har emellertid för avsikt att

låta överbefälhavaren utreda frågan om hur den totala tillgången på helikoptrar

inom försvaret skall utnyttjas på bästa sätt inom krigsorganisationen.

Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t att taga ställning

till vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande

som riksdagen kan komma att lämna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 856 och 11:1109, 1:857 och

II: 1111 samt II: 1110, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga, ävensom motionen II: 1105

a) bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att beställningar

av fartygsmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram

av 265 000 000 kr.,

b) till Anskaffning av fartygsmateriel m. m. för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 245 550 000 kr.

6) Anskaffning av flygmateriel m. m. Kungl. Maj:t som i propositionen

nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har i propositionen nr 110

(punkt D 23, s. 110—111) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj :t att medge att beställningar av flygmateriel m. m. får läggas ut inom

en kostnadsram av 830 000 000 kr., dels till Anskaffning av flygmateriel

m. m. för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 1 080 445 000

kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 119 979 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:852 av herr Blom och II: 1112 av herr

Werbro m. fl. vari hemställts, att riksdagen måtte inom försvarets anslagsram

besluta anskaffa två transportflygplan C 130 Hercules under budgetåren

1968/69—1969/70 samt att för budgetåret 1968/69 anslå 14 000 000

kr. för anskaffning av ett av dessa plan,

dels de likalydande motionerna I: 856 av herr Holmberg m. fl. och II: 1109

av herr Bohman m. fl. vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

måtte besluta att för budgetåret 1968/69 anvisa reservationsanslag för

Anskaffning av flygmateriel in. in. med 1 310 445 000 kr. och att anmoda

Kungl. Maj :t att sedan bemyndigandebehovet framräknats göra framställning

till riksdagen om erforderliga bemyndiganden,

dels de likalydande motionerna 1:857 av herr andre vice talmannen Ivar

Johansson och herr Nyman samt II: 1111 av herr Ståhl m. fl. vari hemställts,

såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till anskaffning av flygmateriel

in. in. för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av

1 089 445 000 kr.,

dels motionen II: 1110 av herr Jansson in. fl. vari hemställts, såvitt nu är

i fråga, att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till fördelningen

av anslagsreduceringen på olika materielanslag.

Utskottet får hänvisa till vad utskottet under punkten 1 anfört beträffande

försvarsutgifternas storlek under de närmaste fyra åren, anskaffningsverksamheten

i stort och långsiktsplaneringen m. m.

Inom den av utskottet tillstyrkta utgiftsramen för det militära försvaret

bör anslaget i enlighet med departementschefens förslag för nästa budgetår

uppföras med 1 080 445 000 kr.

Utskottet tillstyrker att hittills outnyttjade medel under kapitalbudgetanslag

för investeringar inom flygvapnet och för vissa gemensamma ändamål

må tagas i anspråk inom utgiftsramen i enlighet med departementschefens

förslag vartill kan komma del av de 62 milj. kr. som får förbrukas

av reservationsmedel under nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker vidare ett beställningsbemyndigande om 830 milj. kr.

för ändamål och med fördelning på grundutgifter och kompletterande

utgifter som departementschefen föreslagit.

Departementschefens förslag i övrigt synes böra godtagas.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker motionerna 1:856 och

II: 1109, 1:857 och II: 1111 samt II: 1110, samtliga motioner såvitt nu är

i fråga.

Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t att taga ställning

till vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande

som riksdagen kan komma att lämna.

Beträffande motionerna I: 852 och II: 1112 om anskaffning av transportflygplan

Tp 84 »Hercules» vill utskottet erinra om att i lägsta utredningsalternativ

(A-nivån) hade föreslagits ett dylikt plan, i alternativ B två och

i alternativ C tre stycken. Utskottet vill också erinra om att Kungl. Maj :t

för fyraårsperioden upptagit en post om 70 milj. kr. för att bl. a. gradvis

höja den strategiska rörligheten. Enligt vad utskottet inhämtat pågår för

närvarande inom försvarsdepartementet undersökning om möjligheten att

utöka den strategiska transportkapaciteten främst för personaltransporter.

Det finns olika möjligheter för att utöka denna kapacitet, bl. a. har nämnts

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

21

ett vidgat samarbete med inrikesflyget eller inköp av flera transportflygplan

av militär typ. Den i motionerna berörda frågan som är värd allt beaktande

är alltså föremål för prövning varför någon särskild åtgärd från riksdagens

sida i anledning av desamma inte nu torde vara påkallad.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:856 och 11:1109, 1:857 och

11:1111 samt II: 1110, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

ävensom motionerna 1:852 och II: 1112

a) bemyndigar Kungl. Maj:,t att medge att beställningar

av flygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram

av 830 000 000 kr.,

b) till Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 1 080 445 000 kr.

7) Vissa signalförbindelser m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts

förslag (punkt J 6, s. 112—113) och under erinran om att Kungl. Maj:t

i proposition nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet hemställer utskottet
att

riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att beställningar

av vissa signalförbindelser m. m. får läggas ut inom en

kostnadsram av 40 000 000 kr.,

2. till Vissa signalförbindelser m.m. för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.

8) Anskaffning av civilförsvarsmateriel. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkt N 9, s. 114—117) och under erinran om att Kungl.

Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet hemställer

utskottet

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att beställningar

av civilförsvarsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram

av 59 000 000 kr.,

2. till Anskaffning av civilförsvarsmateriel för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 49 000 000 kr.

Stockholm den 16 maj 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),

Virgin (h), Ivar Johansson (ep), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s),

herrar Kaijser (h), Nyman (fp), Mårtensson (s), Bengt Gustavsson (s),

Herbert Larsson (s), Rönnberg (s), Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep)

och Dahlén (fp) samt

från andra kammaren: herrar Blidfors (s), Ståhl (fp), Almgren (s),

Eliasson i Sundborn (ep), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp),

Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm

(s), Gustafsson i Uddevalla (s), Antonsson (ep), Fagerlund (s),

Gustavsson i Ängelholm (s) och Petersson (h).

Reservationer

A. vid punkten 1 (Säkerhetspolitik och försvarsutgifter)

1) beträffande säkerhetspolitiken

a) av herrar Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep),

Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson

i Skellefteå (fp) och Antonsson (ep) som anser att det stycke i utskottets

yttrande på s. 3 som börjar med »Utskottet ansluter» och slutar med

»II: 664» bort ha följande lydelse:

»De av departementschefen gjorda säkerhetspolitiska analyserna anser

utskottet sig i huvudsak kunna godtaga. Desamma sammanfaller i allt väsentligt

med dem som utvecklats i de i början av året väckta motionerna

1:518 och 11:664. Utskottet vill dock framhålla, att vår säkerhetspolitiska

situation kräver en klarare uttryckt strävan att bibehålla vårt försvars styrka

gentemot omvärlden. Detta kan åstadkommas genom en något högre

medelstilldelning än den av departementschefen föreslagna och genom en i

motsvarande grad högre planeringsnivå.»

b) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Wallmark (h), Turesson (h) och

Petersson (h) som anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som

börjar med »Utskottet ansluter» och slutar med »11:664» bort ha följande

lydelse:

»De av departementschefen gjorda säkerhetspolitiska analyserna anser

utskottet sig i huvudsak kunna godtaga. Utskottet vill dock framhålla att enligt

utskottets mening dessa analyser liksom händelseutvecklingen i världen

sedan desamma gjordes kraftigt understryker vikten av att landets försvarsförmåga

inte tillåtes sjunka vare sig på kort eller längre sikt.»

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

23

2) beträffande målsättningen för det militära försvaret av herrar Virgin

(h), Kaijser (h), Wallmark (h), Turesson (h) och Petersson (h) som

anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:521 och 11:650, såvitt nu

är i fråga, och att därför

dels den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med »1964 års» och

på s. 4 slutar med »värda insatserna» bort ha följande lydelse:

»Principerna för det svenska försvarets utformning har sedan 1958 uttryckts

i en målsättning för försvaret, vilken senast år 1964 fastställdes av

riksdagen. Denna målsättning söker bl. a. ge uttryck åt de krav som bör

kunna ställas på försvaret genom att ange konkreta uppgifter som krigsmakten

skall kunna lösa. Sålunda sägs att ''krigsmakten skall kunna avvärja

en stort upplagd invasion över havet eller landgränsen samt i samband därmed

insatta luftlandsättningsföretag och samtidigt upprätthålla ett segt försvar

mot andra invasionsföretag. Bevakning och försvar mot mindre företag

skall kunna organiseras inom landet i dess helhet.’ Förmågan att fullgöra

dessa krav kan med hjälp av moderna studier och analyser ganska väl anknytas

till behovet av försvarsresurser. En efter sådana principer formulerad

målsättning lämpar sig därför väl som utgångspunkt för tilldelning av

erforderliga försvarsanslag och för den fortsatta utvecklingen av försvarsorganisationen.

I de alternativ som försvarsutredningen år 1967 överlämnade till överbefälhavaren

att närmare utreda ändrades i alternativ A och B målsättningen

till att bli endast en allmän politisk deklaration. I alternativ C bibehölls däremot

preciseringen. Utskottet som anser att en sådan precisering är nödvändig

för att ge ledning i fråga om försvarets kvantitativa och kvalitativa utformning

finner den av Kungl. Maj :t föreslagna målsättningen alltför vag

och uttunnad i formuleringen. Den bör omarbetas och utformas i överensstämmelse

med vad utskottet i det föregående anfört. Härvid bör de ändringar

göras i fråga om kraven på försvaret som blir en följd av de lägre

försvarsanslagen. Utskottet hemställer att Kungl. Maj :t låter utforma förslag

till ny målsättning för det militära försvaret och underställer 1968 års

höstriksdag detsamma.»

dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. med avslag å Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

I: 857 och II: till samt med bifall till motionerna I: 521 och

II: 650, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, hemställer att

Kungl. Maj :t låter utforma förslag till ny målsättning för

det militära försvaret att underställas 1968 års höstriksdag,»

3) beträffande riktlinjerna i övrigt för det militära försvaret

a) av herrar Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), T hors t en Larsson (ep),

Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson

i Skellefteå (fp) och Antonsson (ep) som anser att utskottet bort till
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

styrka motionerna 1:518 och 11:664 samt 1:857 och II: 1111, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, och att därför

dels den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med »Såsom försvarsutredningen»

och på s. 9 slutar med »effektivt motstånd» bort ha följande

lydelse:

»Syftet med långsiktsplaneringen måste vara att uppnå en sådan utveckling

av det militära försvaret som bäst svarar mot statsmakternas intentioner

samtidigt som organisationens anpassning till ännu ovissa framtida förhållanden

underlättas. Försvaret skall kunna nå god effekt i ett stort antal

möjliga hotsituationer. Dessutom skall försvaret kunna anpassas till förändringarna

i de ekonomiska, tekniska och militärpolitiska förutsättningarna.

Detta ställer stora krav på flexibilitet i planeringen. Som grund för varje

planering erfordras en närmare precisering av mål, resurser och restriktioner

för verksamheten. Planeringen måste ske med hänsyn till uttalade och

underförstådda restriktioner beträffande utnyttjande av personal, byggnadsverksamhet,

mark och svensk industri.

Ett väsentligt inslag i långsiktsplaneringen är åtgärderna för att underlätta

försvarets anpassning till förändrade yttre och inre förhållanden. Förändringarna

kan gälla anslagsramen, den militärpolitiska och den militärtekniska

utvecklingen, fördyringar eller förseningar för vissa projekt och

slutligen erfarenheter beträffande försvarets lämpliga utformning.

1 fråga om materieianskaffningen nås anpassbarhet genom att i ett tidigt

skede flera alternativa handlingsmöjligheter hålls öppna. Senare kan anskaffningens

omfattning påverkas. Slutligen kan materielen genom modifieringar

i viss mån anpassas efter den militärtekniska utvecklingen. Den

värnpliktiga personalen kan genom repetitionsövningarna utbildas på ny

materiel och teknik.

Även om ett försvarsbeslut omfattar en bestämd tidsperiod erfordras en

hypotes om anslagsutvecklingen även för tiden därefter. Ju större avvikelser

som sedermera görs från vad som planerats, speciellt under de närmaste

åren, desto sämre blir utbytet i form av försvarseffekt för insatta medel. För

att vidmakthålla en i förhållande till omvärlden konstant försvarseffekt erfordras

att anslagen i fast penningvärde något stiger år från år. Detta kan

som tidigare skett regleras genom tillägg av viss utvecklingsprocent per år

eller genom årliga ramlyft. Utskottet föreslår sistnämnda system. Vidare bör

full kompensation erhållas för inträffade pris- och lönestegringar.

Utskottet vill även framhålla att det inte föreligger några större svårigheter

att vid flerårsbeslut anpassa statsutgifterna till det aktuella konjunkturläget.

Som exempel härpå kan nämnas 1966 års riksdagsbeslut om minskning

av medelsförbrukningen under budgetåret 1966/67. Den ökning av

reservationerna som blev den omedelbara följden av återhållsamheten skulle

möjliggöra att senare återtaga den genom åtstramningen uppskjutna anskaffnings-

och anläggningsverksamheten. Det bör dock framhållas att dy
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968 25

lika snabbt påkomna ingrepp inte kan göras utan att försvarseffekten negativt

påverkas.

Den nya metodik som redovisas i propositionen kan utskottet icke ansluta

sig till, enär enligt denna en allför detaljerad uppdelning skett på olika

vapensystem för hela beslutsperioden. Enligt utskottets mening bör riksdagen

icke nu taga ställning till i propositionen gjord uppdelning av »Medel

för kompletteringar». Det bör i stället överlåtas åt Kungl. Maj :t att efter

överbefälhavarens hörande i samband med de årliga anslagsförslagen närmare

utforma en sådan fördelning. Härvid bör beaktas de principer för

krigsmaktens utformning, som utskottet i det följande ger uttryck åt.

I fråga om ramberäkningen ansluter utskottet sig till yrkandena i motionerna

1:518 och 11:664 samt 1:857 och II: 1111, dock med den ändringen

att försvarsbeslutet bör omfatta en fyraårsperiod.

Utskottet föreslår alltså att ramen för det militära försvaret för nästa

budgetår beräknas med utgångspunkt i basbeloppet 4 600 milj. kr. för budgetåret

1967/68. Härtill kommer pris- och lönekompensation enligt beräkningsgrunderna

för sistnämnda budgetår från maj 1966 till maj 1967. Detta

gör 120 milj. kr. Till dessa belopp bör läggas 60 milj. kr. för nödvändig utveckling

av krigsmakten. Härigenom skulle basbeloppet för nästa budgetår

bli 4 780 milj. kr.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag om påbörjande av återtagning

fr. o. m. nästa budgetår av den anskaffnings- och anläggningsverksamhet

inom det militära försvaret som inställdes genom konjunkturanpassningen

under budgetåret 1966/67. Riktpunkten var härvid 350 milj. kr. Utskottet

anser till skillnad från departementschefen att återtagningsbeloppet

skall vara 290 milj. kr. med vilket belopp krigsmakten ålagd reservationsmedelsökning

på materiel- och byggnadsanslag uppgått. Detta senare belopp

bör fördelas med 90 milj. kr. på budgetåret 1968/69 samt med 100 milj. kr.

på vartdera av budgetåren 1969/70 och 1970/71.

Utskottet anser att reservationsmedel utöver förenämnda 290 milj. kr.

icke må disponeras utan Kungl. Maj :ts medgivande. Såsom departementschefen

framhållit bör Kungl. Maj :t dock liksom hittills få anpassa utgiftsramen

för visst budgetår med hänsyn till ändrade utrikespolitiska eller konjunkturpolitiska

förutsättningar. Om en sådan anpassning även skall påverka

den ekonomiska ramen torde få prövas med hänsyn till omständigheterna

vid tillfället i fråga.

Till förenämnda belopp, 4 780 milj. kr., bör alltså läggas 90 milj. kr., vilket

gör 4 870 milj. kr. Detta senare belopp som för att underlätta jämförelser

med Kungl. Maj :ts förslag här benämnes »Utgångsbelopp» motsvaras av

i propositionen angivna »Grundutgifter och utgifter för kompletteringar».

Utgångsbeloppet för budgetåret 1968/69 innebär i förhållande till Kungl.

Maj :ts motsvarande belopp en ökning med 88 milj. kr.

Utskottet föreslår att av nämnda 88 milj. kr. ett belopp av 20,5 milj. kr.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

avses för förbättrade värnpliktsförmåner. Av återstoden 67,5 milj. kr. utgör

28 milj. kr. ökad reservationsmedelsförbrukning (90—62 milj. kr.), varjämte

39,5 milj. kr. avses för ytterligare tygmaterielanskaffning.

Till angivna utgångsbelopp skall lämnas full kompensation för prisstegringar

på 1966/67 års kapitalbudget och för beräknad pris- och lönekompensation

från maj 1967 till medelkostnadsläget för budgetåret 1968/69.

Kungl. Maj :t har vid prisregleringen tagit hänsyn till produktivitetsförbättringen

på så sätt att alla lönestegringar för försvarsanställda reduceras med

2,5 procentenheter innan de uttrycks i prisregleringstal. I avvaktan på vidare

utredning och intill dess möjligheter skapats att mäta produktivitetsförbättringarnas

storlek bör någon reducering inte ske.

Utöver utgiftsramen för det militära försvaret skall tillkomma de anslagsposter

varmed Kungl. Maj :t räknat.

För budgetåren 1969/70—1971/72 bör utgångsbeloppet beräknas med utgångspunkt

i motsvarande belopp för 1968/69 (4 780 milj. kr.). Under hänvisning

till vad utskottet i det föregående anfört bör till detta belopp för

budgetåret 1969/70 läggas 100 milj. kr. för teknisk utveckling m. m. och 100

milj. kr. genom återtagning av reservationer. Utgångsbeloppet för nämnda

budgetår blir alltså 4 980 milj. kr. För budgetåret 1970/71 skall tillägg härutöver

ske med likaledes 100 + 100 milj. kr., varigenom utgångsbeloppet blir

5 080 milj. kr. Efter tillägg av 100 milj. kr. blir utgångsbeloppet 5 180 milj.

kr. för budgetåret 1971/72. Härtill kommer pris- och lönekompensation enligt

för budgetåret 1968/69 angivna principer. Sistnämnda belopp skall utgöra

utgångspunkten för den framtida planeringen.

Vid en sammanräkning för de närmaste fyra budgetåren blir utgångsbeloppen

4 870, 4 980, 5 080 och 5 180 milj. kr. (prisläge maj 1967). Detta utgör

tillsammans för fyraårsperioden 20 110 milj. kr. Kungl. Majrts motsvarande

belopp är 19 512 milj. kr.

Krigsmaktens långsiktsplanering bör enligt utskottets mening ske inom

en klart angiven ekonomisk ram i enlighet med tidigare angivna principer.

Planeringen bör ske för en 7-årsperiod räknat efter budgetåret 1971/72. Utgångspunkten

blir då såsom nämnts ett belopp av 5 180 milj. kr. för budgetåret

1971/72 och därefter en årlig ökning med ett belopp som successivt

minskar med 10 milj. kr. per år, dvs. 90, 80, 70, 60 o. s. v. milj. kr. Med denna

planering får statsmakterna erforderlig handlingsfrihet såväl vid beslutsperiodens

slut som under denna.

Då det gäller utformningen av krigsmakten inom olika kostnadsramar

kan utskottet i stort ansluta sig till den principiella avvägningen mellan

olika försvarsfunktioner som överbefälhavaren gjort i alternativ B. Dock

bör de medel som inom denna kostnadsram kan disponeras för materielanskaffning

fördelas mellan försvarsgrenarna och anslagsposten ''Gemensamt’

främst så, att nuvarande krigsorganisation inom armén och kustartilleriet

i stort kan bibehållas åtminstone fram till mitten av 1970-talet. Vidare bör

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968 27

bl. a. den starka nedgången av antalet stridsfartyg vid samma tidpunkt i viss

utsträckning motverkas. Utskottet kan ansluta sig till vad i motionerna

I: 518 och II: 664 härutinnan närmare anförts. Vissa minskningar av krigsorganisationen

torde dock vara ofrånkomliga.

I förhållande till Kungl. Maj:ts förslag bör med av utskottet föreslagen

ekonomisk ram och planeringsinriktning vissa förbättringar kunna genomföras.

För armén kan sålunda ett större antal pansarbrigader bibehållas och

kvalitetssänkningen vid luftvärnet hejdas. Inom marinen bör främst ökad

anskaffning av torpedbåtar och en snabbare utbyggnads- och omsättningstakt

av fasta och rörliga kustartilleriförband genomföras. För flygvapnets

del synes en viss minskning av freds- och krigsorganisationen inte kunna

undvikas vid övergången till flygplan 37. Nedgången i antalet krigsförband

vid flygvapnet torde i inte oväsentlig grad uppvägas av den ökade effekt

detta flygplan får jämfört med andra tänkbara projekt.

Utskottet vill understryka frivilligorganisationernas betydelse för totalförsvar

och försvarsvilja. Moderniseringen av hemvärnets utrustning bör ägnas

ökad uppmärksamhet. Av vikt är också att förbättringen av kasernstandarden

sker i en tillräckligt snabb takt.

I fråga om krigsmaktens fredsorganisation bör alla möjligheter till rationaliseringar

och besparingar vidtagas. Detta gäller bl. a. centrala staber och

myndigheter. En viss minskning av ledningsorganisationen i regional nivå

bör kunna ske.»

dels utskottets hemställan under 5. bort ha följande lydelse:

»5. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

I: 521 och II: 650 samt I: 856 och II: 1109, med avslag å motionen

11:1110 och med bifall till motionerna 1:518 och

II: 664 samt I: 857 och II: 1111, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, godkänner vad utskottet i övrigt anfört om riktlinjerna

för det militära försvaret under budgetåren

1968/69—1971/72 m. m., vilket innebär bl. a. att den ekonomiska

ramen för det militära försvaret för nämnda budgetår

bestämmes till 20 110 milj. kr. enligt prisläget maj 1967

samt att i detta belopp ingår återtagning av tidigare reservationer

å 290 milj. kr.,»

b) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Wallmark (h), Turesson (h) och

Petersson (h) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:521

och II: 650 samt I: 856 och II: 1109, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

och att därför

dels den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med »Såsom försvarsutredningen»

och på s. 9 slutar med »effektivt motstånd» bort ha följande

lydelse:

»Ett ovillkorligt krav har hittills varit att de medel som tilldelas försvå
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

ret skall kunna utnyttjas så effektivt som möjligt. För att tillgodose detta

krav erfordras en omsorgsfull planläggning, baserad på klart definierade och

i stort oförändrade reella resurser. Man har därför tidigare utgått från att

full täckning lämnas för löne- och prisstegringar och att de årliga beloppen

räknas upp med 2,5 procent av det totala anslaget. Härigenom har försvarsplaneringen

kunnat ges en mycket långsiktig inriktning vilket varit av största

betydelse för att utvinna maximal effekt av de medel som anvisats. Hänsyn

har härvid också kunnat tagas till att den moderna kvalificerade materielen

ofta kräver lång tid för projektering in. m. innan den kan tillföras förbanden.

Vidare har krigsmaktens tekniska kvalitet i förhållande till utvecklingen

utomlands kunnat hållas på godtagbar nivå.

Det må erinras om att regeringen i sina direktiv till 1965 års försvarsutredning

framhöll att strävan att utvinna största möjliga försvarseffekt av

till förfogande ställda resurser krävde en effektiv långsiktsplanering. Särskild

tyngd finge enligt direktiven detta krav när det gäller investeringsbeslut

och materielanskaffning.

De förslag som Kungl. Maj :t nu förelagt riksdagen kan på intet sätt möjliggöra

en långsiktig planering i enlighet med tidigare krav. Klara riktlinjer

för framtiden anges inte. Kungl. Maj :t föreslår att försvarsanslagen de närmaste

åren skall koncentreras på att bibehålla den nuvarande fredsorganisationen

och den nu befintliga materielen men lämnar inte någon ledning

i fråga om inriktningen därefter.

Såsom framhålles i motionerna 1:856 och 11:1109 kommer försvarets

relativa effekt att avsevärt nedgå redan under de närmaste åren. Då utrymmet

för nyanskaffning och ersättningsanskaffning starkt minskar blir resultatet

därefter en ytterligare högst betydande nedgång i effekten. Denna kan

endast återvinnas efter betydande tidsutdräkt och till mycket stora kostnader.

Utskottet finner det anmärkningsvärt att Kungl. Maj :t trots nedskärningen

föreslår att en organisation av staber och förvaltningar skall bibehållas

som är anpassad efter den tidigare förda försvarspolitiken och alltså inte

står i relation till nu föreslagen anslagsnivå.

Den inledda försvar snedskärningen har redan fått omedelbara följdverkningar

på den svenska arbetsmarknaden vilka kan komma att ytterligare

accentueras.

De allvarliga konsekvenser som den kraftiga kostnadssänkningen medför

kan även komma att minska omvärldens tilltro till vår vilja och förmåga att

med all kraft hävda vår neutralitet.

Utskottet finner det också anmärkningsvärt att Kungl. Maj :t föreslår en

annan fördelning av anslagen mellan försvarsgrenarna än den som överbefälhavaren

efter noggranna studier och överväganden funnit vara mest effektiv.

Några skäl för omfördelningen anföres icke. Ej heller synes några

undersökningar eller analyser ha gjorts som underbygger densamma.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

29

De krav som här ställes på en godtagbar trygghetsskapande försvarspolitik

bör enligt utskottets mening i huvudsak anknyta till 1964 års ännu gällande

målsättning. Efter de nedskärningar som redan i fjol ägde rum torde

denna dock inte längre helt kunna uppfyllas. I utredningsdirektiven till

alternativ C gjordes därför vissa preciseringar av de krav som i anslutning

till målsättningen kunde anses vara av särskild betydelse för att så långt

möjligt kunna bibehålla försvarseffekten. överbefälhavarens utredning visade

att en lägre anslagsram än den i alternativ G angivna inte kunde tillgodose

dessa krav.

Den anslagsram som Kungl. Maj :t nu föreslår för försvaret ligger långt

under alternativ C:s nivå. Den ligger i realiteten t. o. m. lägre än alternativ

A 1 om hänsyn tages till att i ramen inlagts utgifter som inte förekom i

detta.

Utskottet som inte kan finna skäl att frångå principerna för den försvarspolitik

om vilken alla de demokratiska partierna ännu för ett par år sedan

var eniga anser att de riktlinjer som drogs upp för alternativ C anger de

minimikrav som bör uppställas för den framtida försvarspolitiken.

Såsom framgått delar utskottet också den i motionerna 1:521 och 11:650

samt 1:856 och II: 1109 framförda meningen att försvarsbeslutet bör omfatta

fyra år och att de ekonomiska ramarna i likhet med vad som gällde i

1958 och 1963 års försvarsbeslut skall för varje år öka med 2,5 % för teknisk

utveckling.

Vidare bör full kompensation erhållas för inträffade pris- och lönestegringar.

En reducering av försvarsindex (prisregleringstal) enligt departementschefens

förslag torde innebära en minskning av anslagen med ca 30

milj. kr. per år. I vart fall bör i avvaktan på vidare utredning och intill dess

möjligheter skapats att mäta produktivitetsförbättringarnas storlek någon

reducering inte ske.

Reservationer bör efter budgetåret 1968/69 få tagas i anspråk enligt i

1963 års försvarsbeslut angivna grunder.

Såsom i motionerna I: 856 och II: 1109 erinrats beräknas de av riksdagen

tidigare beviljade anslag som icke har kunnat eller fått förbrukas vid ingången

av budgetåret 1968/69 komma att uppgå till ungefär 1 000 milj. kr.

För att ge nödvändig rörelsefrihet i materielanskaffningen behövs erfarenhetsmässigt

endast ca 400 milj. kr., motsvarande ca 1 1/2 månads medelsförbrukning.

Utskottet föreslår att reservationsmedelsbehållningen successivt

nedbringas till detta belopp.

Anslagsramen för det militära försvaret för budgetåret 1968/69 beräknar

utskottet med utgångspunkt i basbeloppet 4 600 milj. kr. för budgetåret

1967/68. Pris- och lönekompensationen enligt beräkningsgrunderna för budgetåret

1967/68 från maj 1966 till maj 1967 uppgår till 120 milj. kr. Detta

utgör sammanlagt 4 720 milj. kr. Utskottet föreslår att detta belopp uppräknas

med 210 milj. kr. till 4 930 milj. kr.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

I särskilt utlåtande denna dag har utskottet tillstyrkt motionsvis gjord

framställning att av anslaget till Allmänna beredskapsarbeten m. m. må utgå

250 milj. kr. för materielbeställningar för försvarets räkning. Skulle detta

belopp visa sig vara högre än vad som kan användas med bibehållen full

effekt i åtgärderna för arbetslöshetens bekämpande eller skulle förslaget

icke vinna riksdagens bifall bör i stället reservationer å materielanslagen för

försvaret frisläppas i sådan utsträckning att i varje fall den avsedda materielbeställningsvolymen

uppnås. Till förenämnda 4 930 milj. kr. bör alltså

läggas 250 milj. kr. vilket gör 5 180 milj. kr. som alltså blir utgångsbelopp

i ramberäkningen. Vid jämförelse med Kungl. Maj :ts utgångsbelopp, 4 782

milj. kr., bör märkas att i detta belopp är inräknat 62 milj. kr. för återtagning

av tidigare reservationer. Den sammanlagda ökningen i förhållande

till Kungl Maj :ts förslag blir alltså (5 180 + 62 — 4 782) 460 milj. kr. Detta

belopp bör enligt utskottets mening utnyttjas för ökad materielanskaffning

med den fördelning på materielanslagen som utskottet i det följande under

materielanslagen föreslår. Utskottet förutsätter härvid att Kungl. Maj :t vidtager

de ökningar å övriga reservationsanslag som kan bli nödvändiga för

att full balans i den militära verksamheten skall erhållas å den högre anslagsnivå

som utskottet förordat. De härför uppkomna kostnaderna bör täckas

genom att reservationerna å materielanslagen får stiga med motsvarande

belopp.

För de efter budgetåret 1968/69 följande budgetåren bör i enlighet med

motionerna I: 856 och II: 1109 utgiftsnivån uppnås genom anslag över budgeten

och genom förbrukning av reservationsmedlen. Avvägningen mellan

direkta anslag och förbrukning av reservationsmedel liksom eventuellt tillskott

av medel för arbetslöshetens bekämpande bör ske på så sätt som vid

varje tillfälle bäst passar då rådande konjunktur förhållanden.

I enlighet med de riktlinjer som i det föregående uppdragits blir anslagen

för den kommande 4-årsperioden tillhopa 21 510 milj. kr. I förhållande till

Kungl. Maj :ts förslag innebär detta en höjning med ca 2 240 milj. kr. Med

hänsyn till olika beräkningsgrunder är det dock svårt att göra jämförelsen

exakt. Denna anslagsökning bör i enlighet med motionerna I: 856 och II: 1109

medge förstärkning av arméns, marinens och flygvapnets materielanslag

med 500, 390 resp. 1 350 milj. kr.

Angivna förstärkningar torde kunna åstadkomma en effekthöjning som

är större än anslagsökningen i och för sig kan ge anledning att förmoda då

de också återställer den i propositionen brutna balansen mellan ledningsorganen

och stridskrafterna samt mellan dessa senare inbördes.

För de gemensamma utgifterna inom försvaret bör beloppen beräknas i

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag.

Utifrån de riktlinjer för beräkningen av försvarskostnaderna som i det

föregående angetts erhålles för 4-årsperioden följande ramar i prisläget maj

1967, nämligen respektive 5 180, 5 310, 5 440 och 5 580 milj. kr. Dessa ramar

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

31

skall utgöra grunden för den långsiktiga planeringen inom försvaret i enlighet

med i det föregående angivna riktlinjer.»

dels utskottets hemställan under 5. bort ha följande lydelse:

»5. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

I: 518 och II: 664 samt I: 857 och II: 1111, med avslag å motionen

11:1110 och med bifall till motionerna 1:521 och

II: 650 samt I: 856 och II: 1109, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, godkänner vad utskottet i övrigt anfört om riktlinjerna

för det militära försvaret under budgetåren

1968/69—1971/72 m. m., vilket innebär bl. a. att den ekonomiska

ramen för det militära försvaret för nämnda budgetår

bestämmes till 21 510 milj. kr. enligt prisläget maj 1967 och

att reservationer från tidigare anslag må förbrukas enligt de

grunder, som angavs i 1963 års försvarsbeslut,»

B. vid punkten 3 (Ramberäkning m. m. för budgetåret 1968/69)

1) av herrar Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep),

Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihtfors (fp), Gustafsson

i Skellefteå (fp) och Antonsson (ep) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med »I enlighet»

och slutar med »innehållna reservationsmedel» bort ha följande lydelse:

»I enlighet med de principer som utskottet angett under punkten 1 beräknar

utskottet utgiftsramen för det militära försvaret för nästa budgetår

till 5 289 945 000 kr.

Utskottet har härvid räknat med ett utgångsbelopp (motsvarande propositionens

»grundutgifter och kompletterande utgifter») av 4 870 milj. kr.

Detta belopp har framkommit genom att till basbeloppet 4 600 milj. kr.

lägga 120 milj. kr. (pris- och lönekompensation från maj 1966 till maj 1967),

60 milj. kr. (ramlyft) och 90 milj. kr. (återtagning av tidigare innehållna

reservationsmedel).

Utskottet beräknar alltså utgiftsramen för det militära

försvaret för budgetåret 1968/69 till 5 289 945 000 kr. enligt följande.

Utgångsbelopp (prisläge maj 1967) ............

Tillkommer:

Delkostnad för försvarets rationaliseringsinstitut

(jfr prop. 1968: 35; överföring

från sjunde huvudtiteln).............. 2 800 000

Merkostnader efter överföring av de centrala

flygverkstäderna till försvarets fabriksverk

(jfr prop. 1968: 109 s. 16) .... 19 000 000

Ökade förmåner vid skador i militärtjänst 3 150 000

Ändrat ansvar för signalskyddet inom totalförsvaret

(jfr prop. 1968: 109 s. 148)

4 870 000 000

3 000 000 + 27 950 000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

Avgår:

överföring av flygförvaltningens verkstadsskola

i Västerås till det allmänna skolväsendet

(jfr prop. 1968: 109 s. 21; överföring

till åttonde huvudtiteln) ........ 1 200 000

Minskning av anslagsramen m.h.t. att i

grundutgifterna ingår reservationsme
delsförbrukning

..................... 90 000 000 — 91 200 000

Basbelopp 1 9 6 8/6 9 (prisläge maj 1967) ...... 4806 750 000

Tillkommer:

Civilförsvarets andel av statens allmänna

fastighetsfond ....................... 3 145 000

Delkostnad för Stockholms datamaskin
central

............................. 5 450 000

Beräknade pris- och lönestegringar på

driftbudgeten maj 1967 — medelkostnadsläge

1968/69 .................... 355 000 000

Priskompensation på kapitalbudgeten för

budgetåret 1966/67 .................. 29 600 000

Anslagsram .......................................

Reservationsmedelsförbrukning .....................

Utgiftsram (beräknat utfall den 30 juni 1969) ..

+ 393 195 000

5 199 945 000

+ 90 000 000

5 289 945 000»

dels att utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

godkänner utskottets förslag till ramberäkning m. in. för

det militära försvaret,»

2) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Wallmark (h), Turesson (h) och

Petersson (h) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med »I enlighet»

och slutar med »innehållnareservationsmedel» bort ha följande lydelse:

»I enlighet med de principer som utskottet angett under punkten 1 beräknar

utskottet anslagsramen för det militära försvaret för nästa budgetår till

5 444 945 000 kr.

Utskottet har härvid räknat med ett utgångsbelopp (motsvarande propositionens

»grundutgifter och kompletterande utgifter») av 5 180 milj. kr.

Detta belopp har framkommit genom att till basbeloppet 4 600 milj. kr.

lägga 120 milj. kr. (pris- och lönekompensation från maj 1966 till maj 1967),

210 milj. kr. (ramlyft) och 250 milj. kr. (arbetsmarknadsmedel). Skulle,

såsom under punkten 1 framhållits, sistnämnda 250 milj. kr. visa sig vara

högre än vad som kan användas med bibehållen full effekt i åtgärderna för

arbetslöshetens bekämpande eller skulle förslaget inte vinna riksdagens bi
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968 33

fall bör i stället reservationer å materielanslagen för försvaret frisläppas i

sådan utsträckning att i varje fall den avsedda materielbeställningsvolymen

uppnås.

Kostnaderna för pris- och lönestegringar på driftbudgeten maj 1967 —

medelkostnadsläge 1968/69 beräknar utskottet i enlighet med i utlåtande

nr 121 angivna principer till 200 milj. kr. i stället för 355 milj. kr. som Kungl.

Maj :t räknat med. I utlåtande nr 123 har utskottet föreslagit att av mellanskillnaden,

155 milj. kr., ett belopp av 100 milj. kr. tages upp under ny

anslagsrubrik under elfte huvudtiteln för att tillsammans med ytterligare

150 milj. kr. av anslaget till Allmänna beredskapsarbeten in. m. användas

i form av materielbeställningar för försvarets räkning. I utgångsbeloppet

är som nyss nämnts dessa 250 milj. kr. inräknade.

Departementschefen har föreslagit att försvarets fabriksverk, med anledning

av överföringen av de centrala flygverkstäderna, skall under en övergångstid

garanteras täckning för eventuella förluster på dessa verkstäders

drift på så sätt att underskott i efterhand skall täckas genom anvisande av

medel inom försvarets kostnadsram.

Då den anförda motiveringen för verkstädernas överförande till fabriksverket

är den därigenom förbättrade möjligheten till rationell drift, förutsätter

utskottet att övergångstiden starkt begränsas.

Departementschefen föreslår vidare att fabriksverket med anledning av

överföringen skall tillföras ytterligare 50 milj. kr. i rörelsemedel. Motsvarande

minskning av medelsbehovet uppstår enligt departementschefen inom

utgiftsramen för det militära försvaret.

Utskottet anser för sin del att en noggrann beräkning av storleken av denna

minskning icke nu kan göras. Utskottet förutsätter därför att Kungl.

Maj :t även i detta avseende gör en undersökning i efterhand av överföringens

ekonomiska verkningar och slutgiltigt reglerar beloppet i samband med

kommande ramberäkning.

Utskottet beräknar alltså anslagsramen för det militära

försvaret för budgetåret 1968/69 till 5 444945 000 kr. enligt följande.

Utgång sbelopp (prisläge maj 1967)

Tillkommer:

Delkostnad för försvarets rationaliseringsinstitut

(jfr prop. 1968: 35; överföring

från sjunde huvudtiteln).............. 2 800 000

Merkostnader efter överföring av de centrala

flygverkstäderna till försvarets fabriksverk

(jfr prop. 1968: 109 s. 16) .... 19 000 000

Ökade förmåner vid skador i militärtjänst 3 150 000

Ändrat ansvar för signalskyddet inom totalförsvaret

(jfr prop. 1968: 109 s. 148) 3 000 000

5 180 000 000

+ 27 950 000

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt Nr 122

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

Avgår:

överföring av flygförvaltningens verkstadsskola

i Västerås till det allmänna skolväsendet

(jfr prop. 1968: 109 s. 21; överföring

till åttonde huvudtiteln) ........ — 1 200 000

Basbelopp 1 9 6 8/69 (prisläge maj 1967) ...... 5 206 750 000

Tillkommer:

Civilförsvarets andel av statens allmänna

fastighetsfond ....................... 3 145 000

Delkostnad för Stockholms datamaskin
central

............................. 5 450 000

Beräknade pris- och lönestegringar på

driftbudgeten maj 1967 -— medelkostnadsläge

1968/69 .................... 200 000 000

Priskompensation på kapitalbudgeten för

budgetåret 1966/67 .................. 29 600 000

Anslagsram

+ 238 195 000

5 444 945 000»

dels att utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

godkänner utskottets förslag till ramberäkning m. m. för

det militära försvaret,»

C. vid punkten 4 (Anskaffning av tygmateriel m. m.)

1) av herrar Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep),

Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson

i Skellefteå (fp) och Antonsson (ep) som under förutsättning av bifall till

reservationen Bl anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:857 och

II: 1111, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med »Inom den»

och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»Utskottet har under punkten 1 uttalat angelägenheten av en ökning av

medelsförbrukningen under försvarsgrenarnas materielanslag utöver Kungl.

Maj:ts förslag. Den sammanlagda ökningen uppskattas till 39,5 milj. kr.

varav i enlighet med motionerna I: 857 och II: 1111 13,5 milj. kr. på förevarande

anslag. Höjningen avses för bl. a. ammunitionsanskaffning. Anslaget

bör alltså uppföras med 506 558 000 kr.

Utskottet tillstyrker att hittills outnyttjade medel under kapitalbudgetanslag

för investeringar inom armén och för vissa gemensamma ändamål

må tagas i anspråk inom utgiftsramen i enlighet med departementschefens

förslag. Till denna medelsförbrukning bör komma del av de 90 milj. kr.

som enligt vad under punkten 1 sagts får förbrukas av reservationsmedel

under nästa budgetår.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

35

Kungl. Maj :t har för nästa budgetår begärt ett beställningsbemyndigande

om 565 milj. kr. För de anskaffningar som utskottet i det föregående föreslagit

bör ytterligare beställningsbemyndigande lämnas. I enlighet med

vad som sagts i motionerna I: 518 och II: 664 bör bemyndigandet ges med

anknytning till den materielanskaffning som utskottet föreslagit.

Motionen II: 1110, såvitt nu är i fråga, avstyrkes.»

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

I: 856 och II: 1109, med avslag å motionen II: 1110

samt med bifall till motionerna I: 857 och II: 1111, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att beställningar av

tygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av

565 000 000 kr. och med belopp därutöver i enlighet med utskottets

förslag,

b) till Anskaffning av tygmateriel m. in. för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 506 558 000 kr.»

2) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Wallmark (h), Turesson (h) och

Petersson (h) som under förutsättning av bifall till reservationen B 2 anser

att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:856 och 11:1109, såvitt nu är i

fråga, och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med »Inom den»

och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»Utskottet har under punkten 1 uttalat angelägenheten av en ökning av

medelsförbrukningen under försvarsgrenarnas materielanslag utöver Kungl.

Maj :ts förslag. Den sammanlagda ökningen av desamma uppskattas till

460 milj. kr., varvid utskottet räknar med 250 milj. kr. av arbetsmarknadsmedel

och genom besparingar på prisregleringsanslaget. Av ökningen

bör i enlighet med motionerna I: 856 och II: 1109 ett belopp av 165 milj. kr.

komma på tygmaterielanslaget. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t vidtager

de ökningar å övriga reservationsanslag som kan bli nödvändiga

genom att den av utskottet föreslagna ökningen av försvarsutgifterna i förhållande

till Kungl. Maj :ts förslag helt tages i anspråk för förstärkning av

materielanslagen och att kostnaden härför täckes genom att reservationerna

å dessa anslag får stiga med motsvarande belopp. Höjningen med

avseende å nu ifrågavarande anslag avses för ändamål som framgår under

punkten 1. Anslaget bör alltså uppföras med 658 058 000 kr.

Kungl. Maj :t har för nästa budgetår begärt ett beställningsbemyndigande

om 565 milj. kr. För de anskaffningar utskottet föreslagit bör ytterligare

beställningsbemyndigande beviljas.

Enligt vad departementschefen framhållit finns för närvarande icke några

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

fullständigt genomarbetade förslag till beställningsbemyndiganden för verksamhetens

inriktning under materielanslagen. I enlighet med motionerna

I: 856 och II: 1109 anser utskottet att behovet av beställningsbemyndigande

för budgetåret 1968/69 bör framräknas av förvaltningarna innan ställning

tages till dess storlek. Kungl. Maj :t bör därför föranstalta om sådan framräkning

och senare till årets riksdag göra framställning om de bemyndiganderamar

som kan vara erforderliga.

Motionen II: 1110, såvitt nu är i fråga, avstyrkes.»

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna 1:857 och 11:1111, med avslag å motionen

II: 1110 samt med bifall till motionerna I: 856 och II: 1109,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att sedan bemyndigandebehovet

framräknats förslag förelägges 1968 års

riksdag om erforderligt bemyndigande för utläggande av beställningar

av tygmateriel m. m.,

b) till Anskaffning av tygmateriel m. in. för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 658 058 000 kr.»

D. vid punkten 5 (Anskaffning av fartygsmateriel m. m.)

1) av herrar Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep),

Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson

i Skellefteå (fp) och Antonsson (ep) som under förutsättning av bifall till

reservationen Bl anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:857 och

II: 1111, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med »Inom den»

och på s. 19 slutar med »inom krigsorganisationen» bort ha följande lydelse:

»Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkterna 1 och 4 bör

förevarande anslag i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag ökas med 17

milj. kr. till 262 550 000 kr. Höjningen avses för anskaffning av torpedbåtar

och lätta robotar för kustartilleriet.

Utskottet tillstyrker att hittills outnyttjade medel under kapitalbudgetanslag

för investeringar inom marinen och för vissa gemensamma ändamål

må tagas i anspråk inom utgiftsramen i enlighet med departementschefens

förslag. Härtill bör komma del av de 90 milj. kr. som enligt vad under

punkten 1 sagts får förbrukas av reservationsmedel under budgetåret

1968/69.

Kungl. Maj :t har för nästa budgetår begärt ett beställningsbemyndigande

av 265 milj. kr. För de anskaffningar som utskottet föreslagit bör ytterligare

beställningsbemyndigande beviljas. Beträffande behovet därav hänvisas till

vad utskottet anfört under punkten 4.

I motionen II: 1105 har hemställts om ett ökat beställningsbemyndigande

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

37

om 255 milj. kr. för anskaffning av bl. a. ytterligare helikoptrar och torpedbåtar.

Utskottet har under denna punkt föreslagit en förstärkning av torpedbåtsbeståndet

varför motionsyrkandet i denna del torde i viss mån bli

tillgodosett. Vad däremot beträffar anskaffning av helikoptrar synes såsom

departementschefen framhållit underlag saknas för att nu taga ställning till

anskaffning av ytterligare dylik materiel. Med hänsyn till frågans vikt anser

utskottet att en utredning i ärendet snarast bör komma till stånd.

Motionen II: 1110, såvitt nu är i fråga, avstyrkes.»

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna I: 856 och II: 1109 samt II: 1105, förstnämnda

båda motioner såvitt nu är i fråga, med avslag å motionen

II: 1110 samt med bifall till motionerna I: 857 och II: 1111,

sistnämnda tre motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att beställningar

av fartygsmateriel in. m. får läggas ut inom en kostnadsram

av 265 000 000 kr. och med belopp därutöver i enlighet med

utskottets förslag,

b) till Anskaffning av fartygsmateriel m. m. för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 262 550 000

kr.»

2) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Wallmark (h), Turesson (h) och

Petersson (h) som under förutsättning av bifall till reservationen B 2 anser

att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:856 och 11:1109, såvitt nu är i

fråga, och att därför

dels den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med »Inom den»

och på s. 19 slutar med »inom krigsorganisationen» bort ha följande lydelse:

»Under hänvisning till A^ad utskottet anfört under punkterna 1 och 4

föreslår utskottet att förevarande anslag höjes i förhållande till Kungl. Maj :ts

förslag med 65 milj. kr. och alltså uppföres med 310 550 000 kr.

Kungl. Maj :t har för nästa budgetår begärt ett beställningsbemyndigande

om 265 milj. kr. För de anskaffningar utskottet föreslagit bör ytterligare

beställningsbemyndigande beviljas. Utskottet får hänvisa till vad utskottet

under punkten 4 anfört i fråga om framräkning av beställningsbemyndigande

för budgetåret 1968/69. Vidare hänvisas till vad utskottet under samma

punkt uttalat beträffande ianspråktagande av arbetsmarknadsmedel.

Motionen II: 1110, såvitt nu är i fråga, avstyrkes.

Vad beträffar det i motionen II: 1105 gjorda yrkandet om ett ökat beställningsbemyndigande

om 255 milj. kr. för anskaffning av bl. a. ytterligare

helikoptrar och torpedbåtar vill utskottet erinra om att utskottet under

fyraårsperioden räknat med förstärkning av ifrågavarande materielbestånd.

Motionens syfte torde därigenom bli tillgodosett.»

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna 1:857 och 11:1111 samt 11:1105, förstnämnda

båda motioner såvitt nu är i fråga, med avslag å motionen

II: 1110 samt med bifall till motionerna I: 856 och II: 1109,

sistnämnda tre motioner såvitt nu är i fråga,

a) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att sedan bemyndigandebehovet

framräknats förslag förelägges 1968 års

riksdag om erforderligt bemyndigande för utläggande av

beställningar av fartygsmateriel m. m.,

b) till Anskaffning av fartygsmateriel m. m. för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 310 550 000

kr.»

3) av herr Ståhl (fp).

E. vid punkten 6 (Anskaffning av flygmateriel m. m.)

1) av herrar Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep),

Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson

i Skellefteå (fp) och Antonsson (ep) som under förutsättning av bifall till

reservationen Bl anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:857 och

II: 1111, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med »Inom den»

och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkterna 1 och 4 bör

förevarande anslag i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag ökas med 9 milj.

kr. till 1 089 445 000 kr. Höjningen avses främst för installation av strilmateriel.

Utskottet tillstyrker att hittills outnyttjade medel under kapitalbudgetanslag

för investeringar inom flygvapnet och för vissa gemensamma ändamål

må tagas i anspråk inom utgiftsramen i enlighet med departementschefens

förslag. Härtill bör komma del av de 90 milj. kr. som enligt vad

under punkten 1 sagts får förbrukas av reservationsmedel under budgetåret

1968/69.

Kungl. Maj :t har för nästa budgetår begärt ett beställningsbemyndigande

av 830 milj. kr.

För de anskaffningar som utskottet föreslagit bör ytterligare beställningsbemyndigande

lämnas. Beträffande behovet därav hänvisas till vad utskottet

anfört under punkten 4.

Motionen II: 1110, såvitt nu är i fråga, avstyrkes.»

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna 1:856 och 11:1109, såvitt nu är i fråga, med

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

39

avslag å motionerna I: 852 och II: 1112 samt II: 1110 ävensom

med bifall till motionerna 1:857 och 11:1111, sistnämnda

tre motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att beställningar

av flygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram

av 830 000 000 kr. och med belopp därutöver i enlighet med

utskottets förslag,

b) till Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 1 089 445 000 kr.»

2) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Wallmark (h), Turesson (h) och

Petersson (h) som under förutsättning av bifall till reservationen B 2 anser

att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:856 och 11:1109, såvitt nu är i

fråga, och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med »Inom den»

och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkterna 1 och 4 föreslår

utskottet att förevarande anslag höjes i förhållande till Kungl. Maj :ts

förslag med 230 milj. kr. och alltså uppföres med 1 310 445 000 kr.

Kungl. Maj :t har för nästa budgetår begärt ett beställningsbemyndigande

om 830 milj. kr. För de anskaffningar utskottet föreslagit bör ytterligare

beställningsbemyndigande beviljas. Utskottet får hänvisa till vad utskottet

under punkten 4 anfört i fråga om framräkning av beställningsbemyndigande

för budgetåret 1968/69. Vidare hänvisas till vad utskottet under samma

punkt uttalat beträffande ianspråktagande av arbetsmarknadsmedel.

Motionen II: 1110, såvitt nu är i fråga, avstyrkes.»

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna 1:857 och 11:1111, såvitt nu är i fråga, med

avslag å motionerna I: 852 och II: 1112 samt II: 1110 ävensom

med bifall till motionerna 1:856 och 11:1109, sistnämnda

tre motioner såvitt nu är i fråga,

a) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att sedan bemyndigandebeloppet

framräknats förslag förelägges 1968

års riksdag om erforderligt bemyndigande för utläggande

av beställningar av flygmateriel m. in.,

b) till Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 1 310 445 000 kr.»

Särskilt yttrande

vid punkten 1 (Säkerhetspolitik och försvarsutgifter) av herrar Virgin (h),

Ivar Johansson (ep), Kaijser (h), Nyman (fp), Wallmark (h), Thorsten

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968

Larsson (ep), Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors

(fp), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå (fp), Antonsson (ep) och

Petersson (h) som anfört:

»Vi finner starka skäl tala för ett bibehållande av systemet med flerårigt

försvarsbeslut. Värdet av ett dylikt beslut ligger bl. a. däri att det utåt klart

manifesterar vår bestämda vilja att alltjämt föra en alliansfri utrikespolitik,

grundad på ett starkt försvar. Vi vill i sammanhanget understryka vikten

av att kostnadsramen inte undergår tvära kastningar alltefter skiftande

tendenser i det utrikes- och militärpolitiska läget.

I likhet med vad som framhållits i motionerna 1:518 och 11:664 hade i

princip ett fyraårigt försvarsbeslut varit lämpligt vid en flerpartiuppgörelse

inom försvarsutredningen. Då så inte blivit möjligt och då vi inte kan biträda

det av Kungl. Maj :t framlagda förslaget för den kommande fyraårsperioden,

kan vi inte känna oss bundna för längre tidrymd än den, för vilken

riksdagens beslut konstitutionellt gäller, budgetåret 1968/69.

Vi kommer att även i fortsättningen verka för att den nu brutna enigheten

i försvarsfrågan snarast skall återställas och att, till dess så skett, för

varje år på nytt undersöka förutsättningarna härför.

Den omständigheten att vi nu framlagt långsiktigare alternativ kommer

— om dessa av riksdagen avvisas — inte att låsa oss i våra försök att snarast

återigen uppnå en bred samling kring en trygghetsskapande försvarspolitik.

Då det i utskottet visat sig omöjligt att uppnå enighet finns därför inte

längre anledning att vidhålla det yrkande om ett treårigt försvarsbeslut,

som framställts i motionerna I: 518 och IT: 664.»

ESSELTE AB, STHLM 68

814294

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:281 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:''ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1968/69 till prisreglering m. m a1 i texten