Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968

1968-05-16 · 30 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:124, Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968

1

Nr 124

L tlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

organisations- och anslagsfrågor rörande försvaret

jämte motioner.

(1 :a avd.)

1) Samordning- av försvarets verkstadsresurser. I propositionen nr 109 har

Kungl. Maj:t under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över försvar

särenden för den 8 inars 1968 föreslagit riksdagen (s. 3—16) att dels

besluta att de centrala flygverkstäderna i Malmslätt och Västerås skall

inlemmas i försvarets fabriksverk den 1 juli 1968, dels godkänna att den

centrala flygverkstaden i Västerås avvecklas, dels bemyndiga Kungl. Maj :t

att godkänna ramavtal för underhållsarbeten vid försvarets fabriksverk.

Efter en törsta etapp av sitt arbete har 1966 års verkstadsutredning lämnat

lörslag till nya riktlinjer för underhåll av försvarets tygmateriel m. in.

I sitt delbetänkande föreslår den även vissa grundläggande åtgärder för att

anpassa nuvarande organisation till de föreslagna riktlinjerna. Under sitt

fortsatta arbete överväger utredningen ytterligare åtgärder som kan behövas

för att göra underhållsverksamheten mera rationell.

Verkstadsutredningen drar en gräns mellan verkstäder som är förbandsbundna

och sådana som inte är förbandsbundna. Som förbandsbundna betecknar

utredningen verkstäder med huvudsaklig uppgift att tillhandahålla

omedelbar service vid förbandens fredsutbildning och som vid mobilisering

organiseras till underhålls- eller verkstadsförband.

Verkstäder som inte är förbandsbundna bör enligt utredningen drivas

affärsmässigt och under en samordnande ledning. Utredningen föreslår att

ledningen skall anförtros försvarets fabriksverk och att vissa verkstäder

m. m. skall inlemmas i detta. Förslaget gäller Karlskronavarvet AB, verkstadsavdelningen

i Ostkustens örlogsbas (Muskövarvet) och de centrala

flygverkstäderna i Malmslätt (CVM) och Västerås (CVV). Vidare föreslås

att vissa verkstäder i Sydkustens örlogsbas skall tillföras Karlskronavarvet.

Vissa integrationsvinster av annat slag förutses om man inlemmar Allmänna

bevaknings AB och AB Ceaverken i fabriksverket. Utredningen föreslår

att så sker.

Utredningen räknar med att arbetsbeläggningen vid flygverkstäderna skall

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 sand. Nr 124

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968

minska ytterligare och föreslår därför att antalet centrala flygverkstäder

skall minskas från tre till två. CVV bör enligt utredningens mening avvecklas

efter överföringen till fabriksverket.

Departementschefen tillstyrker f. n. endast att fabriksverkets ansvar för

verkstadsdriften ökas genom att CVM och CVV förs över till verket och att

CVV avvecklas som flygverkstad.

I de likalydande motionerna 1: 850 av herr Nyman in. fl. och II: 1099 av

herr Wennerfors m. fl. har hemställts att riksdagen måtte

dels avslå Kungl. Maj :ts förslag såvitt avser avveckling av den centrala

flygverkstaden i Västerås,

dels i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t måtte uppdra

åt 1966 års verkstadsutredning att med beaktande av vad i motionerna

anförts komplettera föreliggande utredningsmaterial med en undersökning

av verksamheten vid AB Teleunderhåll i syfte att skapa underlag för förslag

till 1969 års riksdag rörande hela den centrala tele- och flygunderhållsorganisationens

framtida utformning.

Utskottet har intet att erinra mot de allmänna riktlinjer för underhållsverksamheten

som redovisats av departementschefen.

Med hänsyn till kraven på underhållsverksamheten från beredskapssynpunkt

föreslås att de verkstäder som är förbandsbundna även i fortsättningen

skall tillhöra förvaltningsorganisationen. Beredskapskravet bör även

beaktas av fabriksverket vid planeringen av verksamheten i de verkstäder

som inlemmas i verket, varvid uppkommande särskilda kostnader bör

täckas i likhet med vad som nu gäller. Vad sålunda föreslagits biträder

utskottet.

överförande av centrala flygverkstäderna i Malmslätt och Västerås till

försvarets fabriksverk tillstyrkes.

Departementschefen bedömer på grundval av föreliggande beläggningsprognos

att försvaret framdeles endast kommer att behöva två centrala

flygverkstäder. Nedläggning av en verkstad anses ge möjlighet till ytterligare

strukturrationalisering och dessutom direkta besparingar genom minskade

lednings- och administrationskostnader. Utredningen hade stannat för att

CVV borde avvecklas. Departementschefen biträder förslaget med hänsyn

till dels nämnda verkstads storlek, dels att Västerås bedöms vara mindre

känsligt från arbetsmarknadssynpunkt än Arboga och Malmslätt. Förhållandena

på arbetsmarknaden kommer att få betydelse för den takt i vilken arbetsuppgifterna

omfördelas. Departementschefen anser att en riktpunkt bör

vara att i huvudsak avveckla CVV som flygverkstad under budgetåret

1970/71.

Utskottet vill erinra om att underhållsarbetet vid flygverkstäderna minskar

alltmer i omfattning, vilket enligt vad som inhämtats kan hänföras dels

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968

3

till flygmaterielens större slitstyrka, dels till rationaliseringen i verkstadsarbetet.

Förutsättningar för att bibehålla tre verkstäder torde därför saknas.

Även om vissa skäl kan finnas för motionärernas uppfattning att ett ställningstagande

till frågan om nedläggande av CVV kan något anstå i avvaktan

på ett fullständigare utredningsunderlag anser dock utskottet att uppskov

med beslut skulle innebära en för personalen såväl i Västerås som

Malmslätt fortsatt pressande osäkerhet. Utskottet tillstyrker därför departementschefens

förslag men förutsätter att fabriksverkets undersökningar

om möjligheten att till CVV förlägga annan verksamhet starkt forceras.

Det är angeläget att positiva resultat uppnås snarast så alt hänsyn därtill

kan tas vid personalfrågornas lösning. Den långa avvecklingstiden torde

dessutom underlätta ansträngningarna att komma till rätta med personalproblemen,

vilket utskottet anser vara av stor vikt. Vad utskottet här anfört

bör ges till känna för Kungl. Maj:l. Den nya ordningen torde som departementschefen

framhållit kunna ge möjligheter till avsevärda vinster

genom samordnad verkstadsdrift.

Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om att fabriksverket tagit

upp frågan om utökad civil produktion i sina verkstäder för att därigenom

skapa bättre förutsättningar för större lönsamhet och ökad trygghet för de

anställda. En samordnad och därmed specialiserad verkstadsdrift inom

underhållsverksamheten synes därvid ge bättre möjligheter till kombination

med civil produktion. Enligt vad utskottet inhämtat har 1966 års verkstadsutredning

påbörjat undersökningar som syftar till en samlad bedömning

av försvarets behov av teleunderhåll. Särskilda direktiv enligt motionärernas

förslag kan inte anses påkallade. Utskottet biträder på anförda

skäl departementschefens förslag till avveckling av CVV som flygverkstad

och avstyrker motionerna I: 850 och II: 1099.

Utskottet har intet att erinra mot att krigsmaktens beställningar av underhållsarbeten

hos fabriksverket regleras genom långsiktiga ramavtal som

godkännes av Kungl. Maj :t.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit godtager utskottet som hemställer
1.

att riksdagen beslutar att de centrala flygverkstäderna

i Malmslätt och Västerås skall inlemmas i försvarets fabriksverk

den 1 juli 1968,

2. att riksdagen

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionerna I: 850 och II: 1099, såvitt nu är i fråga, godkänner

att den centrala flygverkstaden i Västerås avvecklas

och ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet i övrigt anfört,

b) avslår motionerna 1:850 och II: 1099 i vad de avser

uppdrag åt 1966 års verkstadsutredning att undersöka verksamheten

vid AB Teleunderhåll,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 12b år 1968

3. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att godkänna

ramavtal för underhållsarbeten vid försvarets fabriksverk.

2) Krigsmaktens lärlingsutbildning. Kungl. Maj:t har (s. 16—22) dels

berett riksdagen tillfälle att yttra sig med anledning av vad som anförts

om principerna för organisationen av yrkesutbildningen vid krigsmakten

och försvarets fabriksverk, dels föreslagit riksdagen att godkänna att nuvarande

flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås får utgå ur flygförvaltningens

organisation.

Utskottet. Krigsmaktens lärlingsutredning har vid sin översyn av lärlingsutbildningen

vid krigsmakten och till denna knutna industrier gett uttryck

för den principiella uppfattningen att yrkesskoleutbildningen till alla delar

bör anordnas på samma sätt som inom det allmänna skolväsendet och inordnas

i dess organisation. Utskottet delar denna uppfattning.

Det bör, som departementschefen framhållit, ankomma på skolmyndigheterna

och vederbörande myndigheter att närmare anpassa och utforma

yrkesutbildningen vid de olika verkstäderna.

Departementschefen finner utredningens förslag till utbildning av flvgmekaniker

ändamålsenligt. Utbildningen bör i huvudsak bedrivas på det

sätt skolöverstyrelsen föreslagit i sitt remissyttrande. Den bör anordnas

vid nuvarande flygförvaltningens verkstadsskola i Västeras och dimensioneras

så att ca 80 elever per år kan avsluta sådan utbildning. Verkstadsskolan

i Västerås bör därvid utgå ur flygförvaltningens organisation och

överlåtas till den lokala skolmyndigheten.

Förslagen tillstyrkes av utskottet som ej heller har något att erinra mot

vad departementschefen anfört i fråga om kostnaderna för de olika skolorna.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört om

principerna för organisationen av yrkesutbildningen vid

krigsmakten och försvarets fabriksverk,

2. godkänner att nuvarande flygförvaltningens verkstadsskola

i Västerås får utgå ur flygförvaltningens organisation.

3) Kreditgaranti till Karlskronavarvet AB. Kungl. Maj:t har (s. 22—36)

föreslagit riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda

staten garanti intill ett belopp om 50 000 000 kr. för krediter till Karlskronavarvet

Aktiebolag.

Omorganisationen av örlogsvarven 1960 (prop. 184, SU 206, rskr. 402)

innebar bl. a. att marinverkstäderna organiserades som ett statligt bolag,

vilket ansågs ge de bästa förutsättningarna för fortlöpande rationalisering

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande in• 124 år 1968

5

och effektiv drift och därmed full konkurrensförmåga. Omorganisationen

var även ett led i strävandena att trygga sysselsättningen i östra Blekinge.

Med hänsyn till beräknad minskning av de marina arbetsuppgifterna borde

varvet driva industriell verksamhet med inriktning mot allmän mekanisk

verkstadsproduktion.

Bolaget tillfördes ett kapital som skulle medge nödvändig modernisering

av varvets anläggningar. Det har emellertid visat sig svårt att förverkliga

målet om en ekonomiskt bärkraftig verksamhet. Det sammanlagda nettoresultatet

under budgetåren 1961/67 uppgår till 1,3 milj. kr. efter bokförda

avskrivningar.

Enligt bolagets mening kan detta hänföras till en otidsenlig anläggning,

olämpligt uppbyggd organisation, ogynnsam sysselsättningsgrad samt ojämn

och sjunkande orderingång från marinen som varit huvudavnämare. En

omfattande upprustning och modernisering är därför en nödvändig förutsättning

för på lång sikt lönsam verksamhet. De minskade beställningarna

från marinen bör kompenseras genom ökad civil produktion. Detta nödvändiggör

ett omfattande arbete för produktutveckling. Bolaget har lagt fram

ett investeringsprogram som beräknas kosta 70 milj. kr. Härav belöper

55 milj. kr. på maskiner och anläggningar och 15 milj. kr. på produktutveckling

och metodförbättring m. m.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att de överväganden,

som låg till grund för beslutet om att ombilda marinverkstäderna i Karlskrona

till aktiebolag, fortfarande bör gälla. Sålunda bjuder inte bara militära

förhållanden utan även statens företagaransvar gentemot de anställda

och berörda kommuner att verksamheten vid varvet fortsätter.

Förutsättningen för fortsatt drift bör vara att den kan göras lönsam.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att bolaget bör ges möjligheter

till modernisering av produktionsapparaten och till produktutveckling

för att genom civilproduktion kompensera den väntade minskningen i

de marina beställningarna. Samarbetet med Kockums Mekaniska Verkstads

AB bör såsom departementschefen framhållit härvid vara till fördel.

Utskottet vill understryka vikten av att föreslagna åtgärder blir föremål

för noggranna kalkyler och ingående överväganden. Mot angivna lönsamhetskriterier

har utskottet ingen erinran.

Departementschefens förslag till omfattning och form för stödet till

bolaget tillstyrkes.

Utskottet som ej har något att erinra mot vad i övrigt anförts hemställer

att riksdagen bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret

att ikläda staten garanti intill ett belopp av 50 000 000 kr.

för krediter till Karlskronavarvet Aktiebolag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

4) Arméstaben. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

B 1—B 2, s. 39—41) och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för nedan nämnda ändamål hemställer utskottet
att

riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Arméstaben: Avlöningar ett förslagsanslag av

13 400 000 kr.,

2. till Armestaben: Omkostnader ett förslagsanslag av

2 470 000 kr.

5) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 3, s. 41—47) och under erinran om att Kungl.

Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet hemställer

utskottet

att riksdagen till Armén: Avlöningar till aktiv personal

in. fl. för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av

443 000 000 kr.

6) Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj:t, som i propositionen

nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har (punkt B 4, s. 47 )

föreslagit riksdagen att till Armén: Avlöningar m. in. till värnpliktiga för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 118 400 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 104 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:499 av herrar Svanström och NilsEric

Gustafsson och II: 565 av herr Johansson i Växjö in. fl. vari hemställts

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t föranstalta om

utredning ang. införande av fria resor för värnpliktiga;

dels de likalydande motionerna 1:854 av herrar Nyman och Fälldin och

II: 1107 av herrar Eliasson i Sundborn och Nihlfors vari hemställts att riksdagen

beslutar

1. att gällande bestämmelser i värnpliktsavlöningskungörelsen ändras så

att penningbidraget till de värnpliktiga höjs med en krona för dag fr. o. in.

den 1 januari 1969,

att utbildningspremierna till värnpliktiga, som befälsutbildas, höjs på

sätt som framgår av motionerna, och

att antalet fria ledighetsresor till hemorten för de värnpliktiga fördubblas

fr. o. in. den 1 juli 1968 i förhållande till det nuvarande, samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1968

7

2. att hos Kungl. Maj :t anhålla om utredning

dels angående indexreglering av de värnpliktigas penningbidrag och

premie samt vissa sociala förmåner såsom t. ex. familjepenningen,

dels angående frågan om utökat antal fria resor m. m. samt reserabattförmåner;
dels

de likalydande motionerna 1:855 av herrar Nyman och Fälldin och

II: 1108 av herrar Eliasson i Sundborn och Nihlfors vari hemställts, såvitt

nu är i fråga, att riksdagen måtte till Armén: Avlöningar in. in. till värnpliktiga

anslå etl i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 9 400 000 kr.

förhöjt förslagsanslag av 127 800 000 kr.;

dels motionen IT: 564 av herr Jansson in. fl. vari hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan ändring av de värnpliktigas

ekonomiska och sociala förmåner

att dagpenningen för värnpliktig höjes till åtta kronor och att dessutom

två kronor per dag avsättes till utryckningspremie, samt

att antalet fria resor fördubblas och att möjligheten till viss bilersättning

prövas; dock så att utnyttjandet av allmänna trafikmedel gynnas.

Utskottet. I förenämnda motioner har framställts förslag dels om förbättring

i olika avseenden av de värnpliktigas förmåner, dels om utredning av

vissa förmånsfrågor. Förslagen berör anslaget Avlöningar m. m. till värnpliktiga

för armén, marinen och flygvapnet samt anslaget Reseersättningar

till värnpliktiga in. fl.

Utskottet redovisar under förevarande punkt sitt ställningstagande till

de olika förslagen.

Av försvarsutredningens betänkande framgår att dessa frågor varit

föremål för behandling av utredningen, som ansett det naturligt att de

värnpliktigas förmåner från tid till annan omprövas med hänsyn till prisutvecklingen

och den allmänna standardutvecklingen. Utskottet delar denna

uppfattning och vill liksom utredningen erinra om att betydande förbättringar

av vissa av värnpliktsförmånerna, nämligen penningbidrag, premier,

utryckningsbidrag och familjepenning har skett så sent som fr. o. in. den

1 juli 1967. Kostnaden härför beräknas till ca 55 milj. kr. för år vid normal

omfattning av repetitionsutbildningen. Utskottet vill liksom utredningen

även hänvisa till att det tillgängliga ekonomiska utrymmet för kostnadskrävande

åtgärder särskilt för de närmaste åren är litet. Under den kommande

4-årsperioden har emellertid i de föreslagna ramarna beräknats medel

som kan tagas i anspråk t. ex. för förmånsförbättringar. Några sådana

medel har dock inte kunnat inrymmas för budgetåret 1968/69.

Departementschefen har för nästa budgetår räknat med viss ändring av

reglerna för reseersättning vid inställelse till mobiliseringsövning och avser

att förelägga Kungl. Maj :t förslag i ämnet.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att försvarets civilförvalt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 12å år 1968

ning i samråd med överbefälhavaren redovisat vissa utredningar om de

värnpliktigas fria resor och därvid föreslagit vissa förbättringar. Ett system

med obegränsat antal resor till valfri ort skulle enligt ämbetsverket medföra

avsevärt ökade kostnader för fjärde huvudtiteln. Enligt vad utskottet

erfarit pågår inom försvarsdepartementet överväganden i vad mån det är

lämpligt eller ekonomiskt möjligt att ordna vissa resor för värnpliktiga bl. a.

till Norrland eller Gotland genom användning av flygvapnets transporttjänst

eller charterflyg.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet sig inte böra tillstyrka att

medel för nästa budgetår anvisas för i motionerna I: 854 och II: 1107 samt

II: 564 angivna ändamål.

Med hänsyn till föreliggande förhållanden har försvarsutredningen ansett

att de värnpliktigas förmånsfrågor prövas successivt under den förestående

4-årsperioden allteftersom det blir anledning att definitivt taga

ställning till olika åtgärder. Utskottet förutsätter att i samband därmed den

i motionerna 1:854 och II: 1107 berörda frågan om indexreglering av de

värnpliktigas penningbidrag och premier samt vissa sociala förmåner blir

föremål för prövning.

Detsamma gäller de i nämnda motioner och motionerna I: 499 och II: 565

samt II: 564 berörda frågorna om vissa reseförmåner för de värnpliktiga.

I vad avser anslagsberäkningen tillstyrker utskottet Ivungl. Maj :ts förslag

och avstyrker motionerna I: 855 och II: 1108 såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna 1:854 och 11:1107

i vad de avser höjda penningbidrag och höjda utbildningspremier

samt motionen II: 564 i vad den avser höjda penningbidrag,

2. att riksdagen avslår motionen II: 564 i vad den avser

höjning av utryckningspremien,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 854 och II: 1107

samt II: 564 i vad de avser fördubbling av antalet fria ledighetsresor

till hemorten för de värnpliktiga,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 854 och II: 1107 i vad

de avser utredning angående indexreglering av de värnpliktigas

penningbidrag och premier samt vissa sociala förmåner,

5. att riksdagen avslår motionerna 1:499 och 11:565,

1:854 och 11:1107 samt 11:564, de tre sistnämnda i vad

de avser utredning om införande av vissa reseförmåner för

de värnpliktiga,

6. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i

fråga, till Armén: Avlöningar in. in. till värnpliktiga för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12i år 1968

9

budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 118 400 000

kr.

7) Armén: Övningar m. m. Underhåll av tygmateriel m. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna B 15, B 28, s. 47—50) och under

erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel

för nedan nämnda ändamål hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Armén: Övningar m. m. ett reservationsanslag av

77 000 000 kr.,

2. till Underhåll av tygmateriel in. in. ett reservationsanslag

av 86 000 000 kr.

8) Marinstaben: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkterna C 1—C 3, s. 50—55) och under erinran om att

Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för nedan

nämnda ändamål hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Marinstaben: Avlöningar ett förslagsanslag av

11 300 000 kr.,

2. till Marinstaben: Omkostnader ett förslagsanslag av

2 100 000 kr.,

3. till Marinen: Avlöningar till aktiv personal in. fl. ett

förslagsanslag av 176 000 000 kr.

9) Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj :t som i propositionen

nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har (punkt C 4, s.

55) föreslagit riksdagen att till Avlöningar in. m. till värnpliktiga för budgetåret

1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 22 400 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 21 300 000 kr.

I de förenämnda likalydande motionerna 1: 855 av herrar Nyman och

Fälldin och II: 1108 av herrar Eliasson i Sundborn och Nihlfors har hemställts,

såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Marinen: Avlöningar

in. m. till värnpliktiga anslå ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med

1 700 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 24 100 000 kr.,

Utskottet. Under hänvisning till vad som anförts under punkten 6 tillstyrker

utskottet departementschefens förslag och avstyrker motionerna

I: 855 och II: 1108 såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i

fråga, till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för

budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 22 400 000

kr.

1* —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 12å

opaginerad Kontrollera mot PDF

It)

Statsutskottets utlåtande nr 12b år 1968

10) Marinen: övningar m. in. Underhåll av fartyg m. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna C 14, C 24, s. 56—58) och under erinran

om att Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för nedan

nämnda ändamål hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Marinen: Övningar in. in. ett reservationsanslag av

29 300 000 kr.,

2. till Underhåll av fartyg in. in. ett reservationsanslag av

79 500 000 kr.

11) Flygstaben. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna

D 1—D 2, s. 58—60) och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för nedan nämnda ändamål hemställer utskottet
att

riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Flygstaben: Avlöningar ett förslagsanslag av

14 490 000 kr.,

2. till Flygstaben: Omkostnader ett förslagsanslag av

1 235 000 kr.

12) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Kungl. Maj:t som i

propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har (punkt D 3,

s. 60—89) föreslagit riksdagen att dels besluta om nedläggning av Göta och

Södertörns flygflottiljer i enlighet med vad som föreslagits i statsrådsprotokollet,

dels till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för budgetåret

1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 205 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 184 000 000 kr.

I 1967 års statsverksproposition (bil. 6, s. 16) anmäldes att vissa begränsningar

skulle bli nödvändiga i flygvapnets organisation med hänsyn till utvecklingen

av försvarskostnaderna. Det kunde härvid bli fråga om såväl indragning

av fredsförband som reduceringar eller förändringar av krigsorganisationen.

Även med en fortsatt utveckling av försvarskostnaderna enligt

1963 års försvarsbeslut skulle det bli nödvändigt att lägga ner minst två

flygflottiljer. Vilka flygflottiljer som skulle läggas ner och tidpunkten härför

skulle närmare utredas. Förslag om nedläggning av Göta flygflottilj, Göteborg

(F 9) och Södertörns flygflottilj, Tullinge (F 18) har nu lagts fram

av fredsorganisationsutredningen. Utredningen har därutöver lagt fram

vissa förslag rörande indragning av Roslagens flygkår, Hägernäs (F 2).

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 853 av herr Holmberg in. fl. och II: 1106

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 724 år 1968

11

av herr Bohman in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj:ts förslag i propositionen 109 om nedläggning av Södertörns flygflottilj,

dels motionen II: 1102 av herr Ståhl vari hemställts

att riksdagen måtte begära att frågan om indragning av Södertörns flygflottilj

blir föremål för förnyad utredning,

att förslag om indragning av ytterligare en flottilj utöver Göta flygflottilj

måtte framläggas i samband med de förslag till fredsorganisatoriska förändringar

inom flygvapnet som kan bli en följd av beslut vid årets riksdag om

försvarets fortsatta inriktning samt

att riksdagen icke nu fattar beslut om nedläggningen av Södertörns flygflottilj,

dels motionen II: 1103 av herr Wennerfors in. fl. vari hemställts att riksdagen

måtte besluta avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 109 i vad avser förslaget

om nedläggning av Södertörns flygflottilj.

Utskottet har ingenting att erinra mot departementschefens beräkningar

av medelsbehov och tjänster.

1 propositionen har framlagts förslag till indragning av två flygflottiljer,

F 9 och F 18. Chefen för flygvapnet hade efter vakantsättning av eif antal

jaktdivisioner föreslagit överbefälhavaren all dessa flottiljer skulle dras in.

Fredsorganisationsutredningen har efter sina överväganden om förbandsindragningar

vid flygvapnet föreslagit indragning av samma förband. Utredningen

har dessutom föreslagit beslut om nedläggning av F 2.

Nedläggningen av Göta flygflottilj i enlighet med riktlinjer som angetts

av departementschefen kan utskottet biträda.

I frågan om indragning av ytterligare en flygflottilj må följande framhållas.

Enligt fredsorganisationsutredningens bedömning borde en reducering av

antalet jaktflottiljer i norra och södra Sverige stå utanför diskussion så

länge det gällde indragning av två flottiljer. Utredningen föreslog efter en

granskning av olika tänkbara alternativ indragning av F 18. Detta bedömdes

medföra mindre besvärande militära, ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

än indragning av annan flottilj. Med hänsyn till personalproblem

in. in. borde avvecklingen ske omkring 1970—1971. Anläggningen vid Tullinge

borde behållas i försvarets ägo, och utredningen skulle senare lämna

förslag om användningen. Utredningen berörde även verksamheten vid F 2

och F 8 (Svea flygkår, Barkarby) och konstaterade att huvuddelen av organisationsenheterna

vid sistnämnda förband utan större olägenheter kunde

flyttas till Tullinge.

Departementschefen anser att underlag finns för ett beslut om avveckling

av F 18 som jaktflottilj och föreslår att flottiljens flygande divisioner och

baskompanier dras in i huvudsak i den takt som utredningen föreslagit. Före

ställningstagande till avveckling av flottilj administrationen vid F 18 och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 12b år 1968

nedläggning av F 2 bör fullständiga förslag föreligga från fredsorganisationsutredningen

dels om organisationen av flygvapnets förband inom

stockholmsområdet, dels om flygvapnets skolorganisation.

I de förenämnda motionerna har bl. a. framhållits betydelsen av F 18 :s

bibehållande för försvaret av stockholmsområdet. Möjligheterna att upprätthålla

incident- och kuppberedskapen inom östra Mellansverige skulle

eljest komma att minska. Man framhåller att indragningen innebär en allvarlig

försvagning av luftförsvaret och får genomgripande återverkningar

inom eu stor del av krigsorganisationen. Beslutet om nedläggning bör kunna

förskjutas något år framåt i tiden. De fredsorganisatoriska förändringarna

inom flygvapnet bör utredas i ett sammanhang och därefter föreläggas

riksdagen.

Utskottet vill emellertid erinra om att en indragning av ytterligare en

flygflottilj skulle vara motiverad även med en utveckling av försvarskostnaderna

enligt 1963 års försvarsbeslut. Vidare har enligt vad utskottet

erfarit den tekniska utvecklingen medfört att driftsäkerheten hos flygplanen

blivit större och att kravet på tid för översyn och reparation har

kunnat reduceras. Samtidigt har stridseffekten ökat. Ett mindre antal plan

än tidigare torde därför erfordras för erhållande av samma stridseffekt.

Den reduktion av organisationen som blivit nödvändig och möjlig torde

av ekonomiska skäl böra genomföras så snart som möjligt. För personalens

del synes det angeläget att bestämda besked om den framtida utvecklingen

kan lämnas i god tid. Det synes sålunda tveksamt om ett uppskov med beslutet

om indragning verkligen skulle gagna försvaret eller personalen.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag och avstyrker alltså motionerna

I: 853 och II: 1106 samt II: 1102 och II: 1103.

Utskottet noterar med tillfredsställelse de åtgärder som kommer att vidtas

för att underlätta omställningen för personalen.

Vad departementschefen i här inte berörda delar anfört föranleder ingen

utskottets erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beslutar om nedläggning av Göta flygflottilj

i enlighet med vad som föreslagits i statsrådsprotokollet,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag'' och

med avslag å motionerna I: 853 och II: 1106 samt II: 1102

och II: 1103 beslutar om nedläggning av Södertörns flygflottilj

i enlighet med vad som föreslagits i statsrådsprotokollet,

3. att riksdagen till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal

m. fl. för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag

av 205 000 000 kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968

13

13) Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj:t, som i

propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har (punkt D 4,

s. 89) föreslagit riksdagen att till Flygvapnet: Avlöningar in. in. till värnpliktiga

för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 17 800 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 19 000 000 kr.

I de förenämnda likatydande motionerna 1:855 av herrar Nyman och

Fälldin och 11: 1108 av herrar Eliasson i Sundborn och Nihlfors har hemställts,

såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Flygvapnet: Avlöningar

m. in. till värnpliktiga anslå ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med

1 400 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 19 200 000 kr.

Utskottet. Under hänvisning till vad som anförts under punkten 6 tillstyrker

utskottet departementschefens förslag och avstyrker motionerna

I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bitall till Kungl. Maj :ts förslag och med

avslag å motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i fråga,

till Flygvapnet: Avlöningar in. in. till värnpliktiga för budgetåret

1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 17 800 000 kr.

14) Flygvapnet: Övningar m. m. Drift och underhåll av flygmateriel m. m.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna D 15, D 24, s. 90—93)

och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat

medel för nedan nämnda ändamål hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Flygvapnet: Övningar in. in. ett reservationsanslag

av 20 000 000 kr.,

2. till Drift och underhåll av flygmateriel in. in. ett reservationsanslag

av 280 000 000 kr.

15) Försvarsstaben: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkterna E 1, E 3, E 7—E 8, E 13, s. 93—99) och under erinran

om att Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för

nedan nämnda ändamål hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Försvarsstaben: Avlöningar ett förslagsanslag av

14 780 000 kr.,

2. till Försvarsstaben: Omkostnader ett förslagsanslag av

2 610 000 kr.,

3. till Militärområdesstaber: Avlöningar ett förslagsanslag

av 21 175 000 kr.,

4. till Militärområdesstaber: Omkostnader ett förslags
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968

anslag av 11 800 000 kr.,

5. till Förband med särskild budget ett förslagsanslag av

1 000 kr.

16) Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag (punkt G 3, s. 99—100) och under erinran om att

Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet

hemställer utskottet

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att utöver anslaget

får läggas ut beställningar av materiel för försvarets forskningsanstalts

verksamhet inom en kostnadsram av 6 000 000

kr.,

2. till Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet

för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av

47 500 000 kr.

17) Försvarets radioanstalt. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkterna G 4—G 6, s. 101) och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för nedan nämnda ändamål hemställer

utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Försvarets radioanstalt: Avlöningar ett förslagsanslag

av 20 525 000 kr.,

2. till Försvarets radioanstalt: Omkostnader ett förslagsanslag

av 5 245 000 kr.,

3. till Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll

av materiel ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

18) Signalskyddsmateriel. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt J 7, s. 101—102) och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet hemställer utskottet

att riksdagen till Signalskyddsmateriel för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 2 335 000 kr.

19) Familjebidrag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkt L 1,

s. 102—103) och under erinran om att Kungl. Maj:t i propositionen nr 1

(bilaga 6) beräknat medel för ändamålet hemställer utskottet

att riksdagen till Familjebidrag för budgetåret 1968/69

anvisar ett förslagsanslag av 67 000 000 kr.

20) Reseersättningar till värnpliktiga m. fl. Kungl. Maj:t, som i propositionen

nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har (punkt L 4, s. 103)

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968

15

föreslagit riksdagen att till Reseersättningar för värnpliktiga m. fl. för budgetåret

1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 17 600 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 14 800 000 kr.

I de förenämnda likalydande motionerna T: 855 av herrar Nyman och

Fälldin och II: 1108 av herrar Eliasson i Sundborn och Nihlfors har hemställts,

såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Reseersättningar till

värnpliktiga m. fl. anslå ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med

8 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 25 600 000 kr.

Utskottet. Under hänvisning till vad som anförts under punkten 6 tillstyrker

utskottet departementschefens förslag och avstyrker motionerna

1:855 och II: 1108, såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med

avslag å motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i fråga,

till Reseersättningar till värnpliktiga m. fl. för budgetåret

1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 17 600 000 kr.

21) Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag (punkt L 9, s. 103—

104) och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6)

beräknat medel för ändamålet hemställer utskottet

att riksdagen till Ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring m. m. för budgetåret

1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.

22) Flygtekniska försöksanstalten. Kungl. Maj:t som i propositionen nr 1

(bilaga 6) beräknat medel till avlöningar, omkostnader och utrustning för

flygtekniska försöksanstalten har (litt M, s. 104—138) föreslagit riksdagen

att dels godkänna de riktlinjer för flygtekniska försöksanstaltens verksamhet

som angetts i statsrådsprotokollet, dels till Flygtekniska försöksanstalten:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag

av 10 300 000 kr., dels till Bidrag till flygteknisk forskning för budgetåret

1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

Anslagen till avlöningar, omkostnader och utrustning för flygtekniska

försöksanstalten är i gällande riksstat uppförda med sammanlagt 10 300 000

kr.

Utskottet anser det betydelsefullt att teknisk-vetenskaplig forskning och

utveckling kan bedrivas inom områden som är viktiga för totalförsvaret.

Verksamheten vid FFA, där huvuddelen av landets flygtekniska forskning

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968

och provning utföres, är av betydelse för upprätthållande av vår tekniska

beredskap inom området och en av förutsättningarna för bibehållen valfrihet

inför den framtida flygplan- och robotutvecklingen. Den är därjämte av betydelse

för prognoser och bedömning av den internationella utvecklingen på

längre sikt. Det bör därför vara väsentligt att den nuvarande kompetensen i

stort sett bibehålies vid FFA. Departementschefens förslag att FFA kvarstår

som en självständig myndighet med huvudsaklig uppgift att mot ersättning

bedriva flygteknisk försöks- och forskningsverksamhet tillstyrkes.

Vad som anförts i fråga om finansiering, taxor, anslagskonstruktion och

anslag vid FFA kan utskottet biträda.

Utskottet har inte något att erinra mot vad departementschefen i övrigt

anfört och hemställer

att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för flygtekniska försöksanstaltens

verksamhet som angetts i statsrådsprotokollet,

2. till Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverksamhet

för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av

10 300 000 kr.,

3. till Bidrag till flygteknisk forskning för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

23) Statens civilförsvarsskolor: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna N 3—N 5, s. 138—142) och under

erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel

för nedan nämnda ändamål hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Statens civilförsvarsskolor: Avlöningar ett förslagsanslag

av 5 660 000 kr.,

2. til] Statens civilförsvarsskolor: Omkostnader ett förslagsanslag

av 3 880 000 kr.,

3. till Avlöningar till civilförsvars pliktiga m. in. ett förslagsanslag

av 7 900 000 kr.

24) Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning m. m. Kungl. Maj:t som i

propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har (punkt N 6,

s. 142—144) föreslagit riksdagen att till Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning

in. in. för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av

10 161 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 9 223 000 kr.

I motionen II: 1104 av herr Werbro har hemställts att riksdagen måtte

besluta

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12b år 1968

17

att bidrag till självskyddsutbildningen måtte utgå med 800 000 kr. för

budgetåret 1968/69,

att hemställa hos Kungl. Maj :t om utredning beträffande formerna för

genomförande av utbildning i personligt skydd inom ramen för självskyddsutbildning,

att anslagsposten »Lokal utbildning och övningsverksamhet», delpost

»Lokala övningar i länen» måtte utgå med 3 444 000 kr.,

att bemyndiga Kungl. Maj:t att arvodesanställa erforderliga övningsledare

för övningarnas bedrivande i civilförsvarsstyrelsens regi, samt

att bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de ändringar i författningar som

kan bli nödvändiga för att överföra ansvaret för övningsverksamheten från

länsstyrelserna till civilförsvarsstyrelsen.

Av anslaget är för innevarande budgetår ett belopp av 1 800 000 kr. avsatt

till bidrag till självskyddsutbildning och 2 444 000 kr. till lokala övningar i

länen. Departementschefen har för budgetåret 1968/69 räknat med oförändrade

belopp för båda delposterna.

Utskottet. I den förenämnda motionen har framhållits bi. a. att självskyddsutbildningen,

som bedrivs av frivilliga organisationer, i stor utsträckning

icke når de personer för vilka den främst är avsedd, att utbildningen

till stor del är riktad till skolungdom samt att utbildningen med fördel

skulle kunna ske via TV och därigenom bli ca 1 milj. kr. billigare. Sistnämnda

belopp bör enligt motionären användas för att förstärka anslaget

till övningar i länen.

Det är givetvis betydelsefullt att utbildningen i självskydd når de grupper

den i första hand är avsedd för.

Enligt vad utskottet inhämtat anges i de särskilda föreskrifter om självskyddsutbildningen

som civilförsvarsstyrelsen årligen utfärdar bl. a. att

tyngdpunkten bör läggas på särskilt angivna civilförsvarsområden, vilket

innevarande budgetår innebär de ur utrymningssynpunkt viktigaste städerna.

Under åren 1961/62—1966/67 har 375 297 personer inom ur utrymningssynpunkt

viktigare områden genomgått kurs i personligt skydd. Sammanlagt

har kursverksamheten nämnda tid omfattat 593 000 deltagare.

Särskilda ansträngningar har gjorts av Sveriges civilförsvarsförbund för

att i större utsträckning nå kvinnorna. Inom civilförsvarsförbundets ledning

har skapats ett kvinnoutskott med representanter för fackliga, politiska

och andra ideella kvinnoorganisationer. En uppmaning den 30 augusti

1967 från kvinnoutskottet till de olika organisationerna om större anslutning

av kvinnor till kursen i personligt skydd har enligt civilförsvarsförbundet

fått mycket gott gensvar.

Enligt uppgift från civilförsvarsstyrelsen har antalet grundskolelever som

deltagit i kursen i personligt skydd under budgetåren 1964/65—1966/67

utgjort genomsnittligt ca 36,5 % av totala antalet kursdeltagare.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968

I anslutning till den överarbetning av läroplanen för grundskolan, som

pågår inom skolöverstyrelsen, har civilförsvarsförbundet i samråd med

civilförsvarsstyrelsen tagit upp frågan med skolöverstyrelsen om att i läroplanens

schema lägga in samtliga tre kurser i självskydd. Därmed skulle

alltså den nuvarande undervisningen i brandförsvar och olycksfallsvård

inte längre utgöra ett s. k. cirkulärämne utan tillsammans med kursen i

personligt skydd läggas in i läroplanen. Skolöverstyrelsen har enligt civilförsvarsförbundet

ställt sig positiv till frågan och tillkännagivit som sin

avsikt att lägga in det kunskapsstoff, som ingår i självskyddsutbildningen,

i de skolämnen till vilka kunskapsstoffet lämpligen kan anslutas. Det innebär

i fråga om det personliga skyddet att den del som behandlar utrymnings-

och inkvarteringsplanläggningen samt skyddsrum och larmsignaler

skall hänföras till ämnet samhällskunskap. De delar som behandlar de s. k.

ABC-stridsmedlen och skyddet mot dessa skulle hänföras till ämnena fysik

och kemi.

Utskottet anser det tillfredsställande att även skolungdomen beredes

möjlighet att genomgå självskyddsutbildning men förutsätter alt fortsatta

ansträngningar görs att i ökad utsträckning få med kvinnorna och män över

värnpliktsåldern.

I fråga om möjligheten att använda TV anser civilförsvarsstyrelsen att

detta är orealistiskt för den del av utbildningen vari ingår information som

i stor utsträckning anknyter till lokala förhållanden. I andra delar av utbildningen

skulle TV säkerligen kunna göra en värdefull insats. Enligt vad

utskottet inhämtat anser TV:s programledning att man endast under speciella

förhållanden — t. ex. en skärpt utrikespolitisk situation — bör åtaga

sig denna uppgift.

I fråga om den lokala övningsverksamheten vill utskottet erinra om att

civilförsvarsstyrelsen tilldelats medel för anställning av övningsledare som

skall biträda länsstyrelserna i denna verksamhet. Enligt vad utskottet inhämtat

anställdes tre övningsledare och sex biträdande övningsledare i

slutet av 1967. Övningsledningsgrupperna har hittills genomgått utbildning

och planlagt vissa övningar, som avses utföras i länen. De första övningarna

sker under maj månad. Med hänsyn till att man ännu inte erhållit

något prov på hur organisationen med ovan nämnda övningsledningsgrupper

utfaller synes det inte lämpligt att i dagens läge anställa ytterligare övningsledare.

Länsstyrelserna svarar för civilförsvarets lokala enheter både vad beträffar

utbildning, övning och mobilisering. Att frånta mobiliseringsmyndigheten

ansvaret för övningsverksamheten synes ej vara lämpligt.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen II: 1104.

Utskottet som ej har något att erinra mot departementschefens förslag

under förevarande anslag hemställer

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968

19

att riksdagen

1. avslår motionen II: 1104,

2. till Vissa kostnader för civilförsvar sutbildning in. in.

för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av

10 161 000 kr.

25) Bidrag till byggande av skyddsrum. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt N 11, s. 144—146) och under erinran om att Kungl. Maj :t

i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet hemställer

utskottet

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att statsbidrag utgår

för anordnande av skyddsrum inom en kostnadsram av

19 000 000 kr.,

2. till Bidrag till byggande av skyddsrum för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 19 000 000 kr.

26) Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt N 13, s. 147/

och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat

medel för ändamålet hemställer utskottet

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att bidrag utgår

till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål

inom en kostnadsram av 4 000 000 kr.,

2. till Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar

för civilförsvarsändamål för budgetåret 1968/69

anvisar ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

27) Signalskyddsmateriel för civila myndigheter. Kungl. Maj:t, som i propositionen

nr 1 (bilaga 6, punkterna N 14—N 15, s. 149) beräknat medel för

Viss sambandsverksamhet och Anskaffning av viss sambandsmateriel, har

(punkt N 14, s. 148) föreslagit riksdagen att till Signalskyddsmateriel för

civila myndigheter för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av

600 000 kr.

Anslagen till Viss sambandsverksamhet och Anskaffning av viss sambandsmateriel

är i gällande riksstat uppförda med sammanlagt 3 335 000 kr.

Utskottet bär intet att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag. Det synes önskvärt

att ledningsorganet med hänsyn till sin verksamhet erhåller en så

självständig ställning som möjligt.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Signalskyddsmateriel för civila myn
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968

digheter för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag

av 600 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

Försvarets fabriksverk

28) Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk. Kungl. Maj:t

som i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har (s.

149 166) föreslagit riksdagen att dels under försvarets fabriksverks fond

för budgetåret 1968/69 anvisa a) till Byggnader och utrustning för försvarets

fabriksverk eif investeringsanslag av 59 100 000 kr., b) till Ytterligare

rörelsekapital för försvarets fabriksverk ett investeringsanslag av 20 000 000

kr., dels medge att försvarets fabriksverk får, efter beslut av Kungl. Maj :t,

disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret av högst 70 000 000 kr.

Vid bifall till förslaget om att överflytta flygverkstäderna i Malmslätt och

Västerås till fabriksverket kommer verket att ha ca 8 500 anställda den 1

juli 1968 och en omsättning som för budgetåret 1968/69 beräknas till ca 425

milj. kr. Verksamheten vid fabriksverket, som innan flygverkstaden i Arboga

fördes över till verket nästan helt var inriktad på nytillverkning och

processindustrien verksamhet (tvätterierna), kommer efter den föreslagna

omorganisationen alt till stor del därjämte vara inriktad på underhåll.

Fabriksverkets verksamhet har gett ett något sämre resultat för budgetåret

1966/67 än för budgetåret dessförinnan. Verksamheten för budgetåret

1966/67 gav sålunda ett nettoöverskott på 12,7 milj. kr. mot 18,7 milj. kr.

för budgetåret 1965/66, vilket är en minskning med 32 %. Orsak till den

försämrade räntabiliteten är enligt fabriksverket de minskade svenska och

utländska beställningarna av försvarsmateriel och svårigheterna att utnyttja

den överkapacitet som blivit följden därav7. Fabriksverket anser inte

att försämringen kan betecknas som tillfällig utan bedömer att fabriksverket

i likhet med många andra svenska verkstadsföretag får under en

överskådlig framtid räkna med svårigheter alt nå lönsamhet. I detta sammanhang

bör enligt fabriksverket hänsyn tas till överkapaciteten vid de

flygverkstäder som enligt förslaget skall föras över till fabriksverket. Mot

bakgrunden av dessa omständigheter anser fabriksverket det angeläget att

verksamheten i större utsträckning inriktas mot tillverkning av civila produkter.

Fabriksverket har med utgångspunkt i dessa överväganden föreslagit

ett investeringsprogram, där investeringarna för produktion av försvars
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968

21

materiel i huvudsak endast innebär fullföljande av tidigare fattade beslut.

Föreslagna investeringar för nya ändamål gäller endast den civila sektorn

inom fabriksverket.

För nästa budgetår bär fabriksverket föreslagit ett investeringsprogram

med en medelsförbrukning av 58,4 milj. kr. Detta innebär en ökning med

22,9 milj. kr. i förhållande till investeringsramen för innevarande budgetår.

Av den föreslagna investeringsramen hänför sig emellertid 24 milj. kr. till

investeringar av speciell karaktär. Sålunda föreslås 15 milj. kr. till anskaffning

av persedlar för tvätterierna, 5 milj. kr. till maskinanskaffning

vid flygverkstäderna i Arboga och Malmslätt samt 500 000 kr. till vissa

mindre byggnadsarbeten vid verkstaden i Malmslätt.

Utskottet. Vad gäller frågan om anskaffning av persedlar för sambruk

mellan landstingets sjukhus och fabriksverket biträder utskottet departementschefens

förslag.

ökad anskaffning av maskiner för civil tillverkning finner utskottet

ändamålsenlig. Därigenom kan fabriksverket, som departementschefen

framhållit, tillvarata möjligheterna att utjämna sysselsättningen vid verket.

En förbättrad lönsamhet och ökad trygghet i anställningen bör därigenom

kunna åstadkommas. Förslaget om medel för ändamålet tillstyrkes.

Utskottet har ingenting att erinra mot beräkningen av medel för investeringar

vid verkstäderna i Arboga och Malmslätt.

För ersättningsanskaffning av maskiner har departementschefen tillstyrkt

fabriksverkets förslag om anvisning av 9,6 milj. kr. Beloppet bär

framräknats på grundval av maskinernas återanskaffningsvärde. Avskrivningarna

inom fabriksverkets fond beräknas däremot på anskaffningsvärdet.

Det borde övervägas att fabriksverket i likhet med affärsverken

beräknade avskrivningarna på återanskaffningsvärdet. Med hänsyn till pågående

utredning angående redovisningssystemet vill departementschefen

inte nu förorda ändrade avskrivningsregler. Fabriksverket bör dock för

nästa budgetår inbetala 2 milj. kr. i vinst utöver fastställt förräntningskrav.

Utskottet biträder departementschefens förslag till ersättningsanskaffning

av maskiner och ökad inbetalning av medel. Sistnämnda inleverans av medel

synes dock böra behandlas som en ökad avskrivning. Avskrivningarna bör

även i fortsättningen skönsmässigt bringas upp till ekonomiskt lämplig nivå

så länge tillfredsställande redovisningssystem ej fastställts.

Förslagen till rörelsemedel för fabriksverket tillstyrkes.

Vad departementschefen i övrigt anfört föranleder ingen erinran.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. under försvarets fabriksverks fond för budgetåret

1968/69 anvisar

a) till Byggnader och utrustning för försvarets fabriks
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 12''i år 1968

verk ett investeringsanslag av 59 100 000 kr.,

b) till Ytterligare rörelsekapital för försvarets fabriksverk

ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.,

2. medger, att försvarets fabriksverk får, efter beslut av

Kungl. Maj :t, disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret

av högst 70 000 000 kr.,

3. ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande

vissa inlevererade medel.

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

29) Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag (s. 166—168) och under erinran om att Kungl.

Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet hemställer

utskottet

att riksdagen till Uppförande av förrådsbyggnader för

civilförsvaret för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag

av 5 000 000 kr.

FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

Kasernbyggnaders delfond

30) Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål. Kungl. Maj:t som i propositionen

nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har (s. 168—172)

föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål för

budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 889 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 000 kr.

Utskottet har inte något att erinra mot anslagsberäkningen. Liksom beträffande

övriga investeringsanslag bör Kungl. Maj :t även nästa budgetår

äga att inom ramen för det anvisade anslaget och sedan huvudhandlingar

prövats av Kungl. Maj :t besluta om de i investeringsplanen upptagna

objekten skall genomföras. Medel bör vidare få tagas i anspråk för andra

objekt där byggnadskostnaderna beräknas understiga 300 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen till Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål

för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag

av 889 000 kr.

31) Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens förvaltningsbyggnad.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (s. 173) och under erinran om

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12b år 1968

23

att Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet

hemställer utskottet

att riksdagen till Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens

förvaltningsbyggnad för budgetåret 1968/69 anvisar

ett investeringsanslag av 5 600 000 kr.

32) Byggnadsarbeten för armén. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(s. 173—183) och under erinran om dels att Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet, dels vad utskottet anfört

under punkten 30 hemställer utskottet

att riksdagen till Byggnadsarbeten för armén för budgetåret

1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

33) Byggnadsarbeten för marinen. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(s. 183—189) och under erinran om dels att Kungl. Maj :l i propositionen

nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet, dels vad utskottet anfört

under punkten 30 hemställer utskottet

att riksdagen till Byggnadsarbeten för marinen för budgetåret

1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

34) Byggnadsarbeten för flygvapnet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts

förslag (s. 189—194) och under erinran om dels att Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 (hilaga 6) beräknat medel för ändamålet, dels vad utskottet

anfört under punkten 30 hemställer utskottet

att riksdagen till Byggnadsarbeten för flygvapnet för

budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

35) Nybyggnad av kasernetablissement m. m. för Svea livgarde och Svea

ingenjörregemente. Med tillstyrkande av Kungi. Maj:ts förslag (s. 195—199)

och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat

medel för ändamålet hemställer utskottet

att riksdagen till Nybyggnad av kasernetablissement in. in.

för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente för budgetåret

1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 38 000 000 kr.

36) Markförvärv för övningsfält m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts

förslag (s. 200—214) och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet hemställer utskottet

alt riksdagen

1. medger, att I 16:s och F 14:s övnings- och skjutfält vid

Nyårsåsen, P 7:s skjutfält vid Kabusa, Prästtomta skjutfält,

marinens övningsområde vid Rosenholm och handövningsfältet

för I 20 och K 4 får utvidgas samt att ett nytt

övnings- och skjutfält för sistnämnda två förband får an
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 12i år 1968

skaffas, allt i enlighet med vad som angetts i statsrådsprotokollet,

2. till Markförvärv för övningsfält in. in. för budgetåret

1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 16 871 000 kr.

37) Vissa kostnader för markförvärv. Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds

förslag (s. 214—215) och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet hemställer utskottet

att riksdagen till Vissa kostnader för markförvärv för

budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag av

1 500 000 kr.

Befästningars delfond

38) Befästningsarbeten för gemensamma ändamål m. fl. anslag. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag (s. 215—233) och under erinran om att

Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för nedan

nämnda ändamål hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Befästningsarbeten för gemensamma ändamål ett

investeringsanslag av 2 103 000 kr.,

2. till Befästningsarbeten för armén ett investeringsanslag

av 13 020 000 kr.,

3. till Befästningsarbeten för marinen ett investeringsanslag

av 18 764 000 kr.,

4. till Befästningsarbeten för flygvapnet ett investeringsanslag

av 1 000 kr.,

5. till Flygfåltsarbeten m. in. ett investeringsanslag av

1 000 kr.,

6. till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

ett investeringsanslag av 20 700 000 kr.,

7. till Markförvärv för befästningar ett investeringsanslag

av 1 000 kr.

Försvarets forskningsanstalts delfond

39) Byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj ds förslag (s. 233—236) och under erinran om dels att Kungl.

Maj d i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet, dels vad

utskottet anfört under punkten 30 hemställer utskottet

att riksdagen till Byggnadsarbeten för försvarets forsk
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12b år 1968

25

ningsanstalt för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag

av 2 657 000 kr.

Stockholm den 16 maj 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),

Virgin (h), Ivar Johansson (ep), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s),

herrar Kaijser (h), Nyman (fp), Mårtensson (s), Bengt Gustavsson (s),

Herbert Larsson (s), Rönnberg (s), Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep)

och Dahlén (fp) samt

från andra kammaren: herrar Blidfors (s), Ståhl (fp), Almgren (s),

Eliasson i Sundhorn (ep), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp),

Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Lindholm (s), Gustafsson i Uddevalla

(s), Antonsson (ep), Fagerlund (s), Ullsten (fp), Gustavsson i Ängelholm

(s) och Petersson (h).

Reservationer

1) vid punkten 1 (Samordning av försvarets verkstadsresurser) av herr

Nyman (fp).

2) vid punkten 6 (Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga)

a) beträffande penningbidrag, utbildningspremier och utryckningspremier

av herrar Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep),

Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Antonsson

(ep) och Ullsten (fp) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna

1:854 och II: 1107, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Av försvarsutredningens»

och slutar med »budgetåret 1968/69» bort ersättas med text

av följande lydelse:

»Starka skäl talar enligt utskottets mening för en förbättring av de värnpliktigas

ekonomiska förmåner. Penningbidraget bör vara så stort att allmängiltiga

krav på personliga utgifter blir tillgodosedda. I avvaktan på

indexreglering av bidraget bör värdebeständigheten säkerställas genom

successiva beslut och anpassning till kostnadsutvecklingen. Utskottet föreslår

därför att penningbidraget höjes med 1 krona till 6 kronor för dag till

värnpliktig och att motsvarande ökning äger rum beträffande penningbidraget

Ull värnpliktiga, som uttagils till befälsutbildning, samt till dem

som inkallats till repetitionsutbildning.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 12h år 1968

Med hänsyn till det begränsade ekonomiska utrymmet föreslår utskottet

att förslaget genomföres fr. o. in. den 1 januari 1969. Kostnaden kan beräknas

till högst 10 milj. kr. Vidare anser utskottet att utbildningspremien

till värnpliktiga som fullgör befälsutbildning bör höjas som kompensation

för penningvärdeförsämringen. Höjningen bör ske med 25 % på de

belopp som utgick närmast före den 1 juli 1967 och utgå fr. o. in. den 1

juli 1968. Kostnaden torde kunna beräknas till högst 2,5 milj. kr. Enligt

utskottets mening föreligger f. n. inte utrymme för större förbättringar

än de nu angivna varför yrkandet i motion II: 564, såvitt nu är i fråga,

inte bör helt tillgodoses.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker framställningen i motionerna

1:854 och II: 1107 i vad avser penningbidrag och utbildningspremier.

»

dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av motionen 11:564 och

med bifall till motionerna I: 854 och II: 1107, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, beslutar om höjda penningbidrag

fr. o. in. 1 januari 1969 och höjda utbildningspremier

fr. o. in. 1 juli 1968,»

b) beträffande fördubbling av antalet fria resor till hemorten av herrar

Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), Dahlén (fp),

Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Antonsson (ep) och

Ullsten (fp) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:854 och

II: 1107 samt 11:564, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, och att därför

dels den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med »Utskottet

vill» och på s. 8 slutar med »angivna ändamål» bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner det av flera skäl angeläget att en förbättring kommer till

stånd i fråga om de värnpliktigas möjlighet att utan kostnad besöka hemorten.

Många unga värnpliktiga är numera gifta och bör oftare än f. n. kunna

besöka sina familjer. Allt fler värnpliktiga tjänstgör på långt avstånd

från sina hem. Särskilt gäller det många värnpliktiga som tjänstgör i Norrland,

på Gotland och inom marinen. Penningbidraget räcker inte till att

betala alla hemresor. I förhållande till situationen för värnpliktiga, som är

lokalrekryterade och sålunda har möjlighet att besöka sina hem flera

gånger i veckan, är de avlägset tjänstgörande värnpliktigas belägenhet

ogynnsam. Bland förbättringar av personliga ekonomiska förmåner för

värnpliktiga synes f. n. ett utökat antal fria resor vara den mest angelägna.

För närvarande erhåller de värnpliktiga en fri resa till hemorten varannan

månad. Utskottet förordar en fördubbling av dessa resor, vilket innebär

att en resa må företagas per 30 dagars tjänstgöring. Förmånsförbättringen

bör träda i kraft den 1 juli 1968 och beräknas kosta 8 milj. kr.

Av det anförda följer att utskottet biträder yrkandet i motionerna 1:854

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968

27

och II: 1107 samt 11:564 i vad avser en fördubbling av de värnpliktigas

fria resor till hemorten.

De sammanlagda merkostnaderna för nu tillstyrkta förbättringar av de

värnpliktigas förmåner kan beräknas till ca 20,5 milj. kr. Utskottet har i

sitt förslag till ramberäkning för det militära försvaret för budgetåret 1968/6!)

inräknat ett belopp av denna storlek för ändamålet.»

dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen med bifall till motionerna I: 854 och

II: 1107 samt II: 564, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

beslutar om en fördubbling av antalet fria ledighetsresor till

hemorten för de värnpliktiga fr. o. in. 1 juli 1968,»

c) beträffande utredning angående indexreglering av vissa förmåner av

herrar Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), Dahlén

(fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Antonsson (ep)

och Ullsten (fp) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:854

och II: 1107, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 8 börjar med »Med hänsyn»

och slutar med »för prövning» bort ha följande lydelse:

»I förenämnda motioner 1:854 och 11:1107 har även hemställts om

indexreglering av de värnpliktigas penningbidrag och premier samt av vissa

sociala förmåner såsom t. ex. familjepenningen. Utskottet anser det betydelsefullt

att dessa frågor närmare prövas och hemställer därför att utredning

i ämnet kommer till stånd.»

dels utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:

»4. att riksdagen med bifall till motionerna 1:854 och

II: 1107, såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj :t hemställer

om utredning angående indexreglering av de värnpliktigas

penningbidrag och premier samt vissa sociala förmåner,»

d) beträffande utredning angående vissa reseförmåner av herrar Ivar

Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), Dahlén (fp), Ståhl

(fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Antonsson (ep) och Ullsten

(fp) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:499 och 11:565,

I: 854 och II: 1107 samt II: 564, de tre sistnämnda såvitt nu är i fråga, och

att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Detsamma

gäller» och slutar med »de värnpliktiga» bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 499 och II: 565, I: 854 och II: 1107 samt II: 564 har hemställts

om utredning rörande ökat antal fria resor m. m. för de värnpliktiga

samt om reserabattförmåner. Utskottet anser betydelsefullt att även dessa

frågor utreds och tillstyrker därför motionerna.»

dels utskottets hemställan under 5. bort ha följande lydelse:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968

»5. att riksdagen med bifall till motionerna 1:499 och

II: 565, I: 854 och II: 1107 samt II: 564, de tre sistnämnda

såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj :t hemställer om utredning

av införande av vissa reseförmåner för de värnpliktiga,

»

e) beträffande anslagsberäkningen av herrar Ivar Johansson (ep), Nyman

(fp), Thorsten Larsson (ep), Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn

(ep), Nihlfors (fp), Antonsson (ep) och Ullsten (fp) som under förutsättning

av bifall till reservationen 2 a anser att utskottet bort tillstyrka

motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »I vad

avser» och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»I vad avser förevarande anslag anser utskottet att detsamma bör uppräknas

för att medge en förbättring av förmånerna och tillstyrker därför

motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i fråga.»

dels utskottets hemställan under 6. bort ha följande lydelse:

»6. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i

fråga, till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för

budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 127 800 000

kr.»

3) vid punkten 9 (Marinen: Avlöningar in. in. till värnpliktiga) av herrar

Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), Dahlén (fp),

Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Antonsson (ep) och

Ullsten (fp) som under förutsättning av bifall till reservationen 2 a anser

att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är

i fråga, och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Under hänvisning till vad som anförts under punkten 6 anser utskottet

att anslaget bör uppräknas för att medge en förbättring av förmånerna och

tillstyrker därför motionerna I: 855 och II: 1108 såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av Ivungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i

fråga, till Marinen: Avlöningar m. in. till värnpliktiga för

budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 24 100 000

kr.»

4) vid punkten 12 (Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl.)

a) av herrar Virgin (h), Ivar Johansson (ep), Iiaijser (h), Nyman (fp),

Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep), Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968

29

i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Turesson (h), Antonsson (ep), Ullsten

(fp) och Petersson (h) som anser att utskottet bort tillstyrka motionen

II: 1102 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »och II: 1103» bort ersättas med text av följande lydelse:
»Det

av försvarets fredsorganisationsutredning framlagda förslaget om

nedläggning av Södertörns flygflottilj (F 18) har rönt sådan remisskritik

att det inte kan utgöra tillräckligt underlag för ett beslut nu.

Stockholmsområdet är i inledningsskedet av ett krig mot vårt land ur

luftförsvarssynpunkt mycket viktigt. Behovet att inom området ha en fredsförläggning

av jaktflyg i hög beredskap är därför framträdande.

Överbefälhavaren finner att indragning av F 18 skulle medföra en allvarlig

försvagning av luftförsvaret sett ur operativ synpunkt. Försvarets civila

personals förbund (LO) har även vänt sig mot en nedläggning och förordar

att fredsorganisationsutredningen först slutför hela sitt arbete, vilket innebär

att förslag skall framläggas om bl. a. överflyttning av annan verksamhet

— kanske från F 8 — till F 18, något som kan medföra behov av

ökade investeringar.

Utskottet anser att starka skäl finns för att inte nu taga ställning till

frågan vilken ytterligare flygflottilj utöver F 9 som kan behöva nedläggas.

Erforderliga fredsorganisatoriska förändringar inom flygvapnet är det

nödvändigt att utreda i ett sammanhang. Sedan så skett bör sammanfattande

förslag till ändringar föreläggas riksdagen för prövning.

Motion 11:1102 tillstyrkes. Syftet med motionerna 1:853 och 11:1106

samt II: 1103 torde delvis bli tillgodosett.»

dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 853 och

II: 1106 samt II: 1103 och med bifall till motionen II: 1102

avslår Kungl. Maj :ts förslag om nedläggning av Södertörns

flygflottilj och hos Kungl. Maj :t hemställer att frågan om

indragning av Södertörns flygflottilj blir föremål för förnyad

utredning,»

b) av fru Lewén-Eliasson (s).

5) vid punkten 13 (Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga) av

herrar Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), Dahlén

(fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Antonsson (ep)

och Ullsten (fp) som under förutsättning av bifall till reservationen 2 a anser

att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är

i fråga, och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 12''i år 1968

»Under hänvisning till vad som anförts under punkten 6 anser utskottet

att anslaget bör uppräknas för att medge en förbättring av förmånerna och

tillstyrker därför motionerna I: 855 och II: 1108 såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i

fråga, till Flygvapnet: Avlöningar in. in. till värnpliktiga

för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av

19 200 000 kr.»

6) vid punkten 20 (Reseersättningar till värnpliktiga in. fl.) av herrar

Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), Dahlén (fp),

Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Antonsson (ep) och

Ullsten (fp) som under förutsättning av bifall till reservationen 2 b anser

att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är

i fråga, och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Under hänvisning till vad som anförts under punkten 6 anser utskottet

att anslaget bör uppräknas för att medge en fördubbling av antalet fria

resor till hemorten och tillstyrker därför motionerna 1:855 och 11:1108

såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i

fråga, till Reseersättningar till värnpliktiga m. fl. för budgetåret

1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 25 600 000 kr.»

ESSELTE AB. STHLM 68

814S22

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:282 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret. a1 i texten