Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående undervisning för utlandssvenska barn samt för vissa minoriteter i Sverige jämte motioner.

1968-05-21 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:129, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående undervisning för utlandssvenska barn samt för vissa minoriteter i Sverige jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968

1

Nr 129

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående undervisning

för utlandssvenska barn samt för vissa minoriteter

i Sverige jämte motioner.

(2: a avd.)

Propositionen

I propositionen nr 67 har Kungl. Maj:t under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet

för den 8 mars 1968 föreslagit riksdagen att dels besluta att från

och med den 1 juli 1968 statsunderstöd får utgå till svensk undervisning i utlandet

enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder och riktlinjer, dels godkänna i statsrådsprotokollet

förordade grunder för intagning av utlandssvenska barn i skolor i

Sverige, dels godkänna i statsrådsprotokollet förordade åtgärder för att underlätta

skolgången för utlandssvenska elever samt andra elever i behov av skolinackordering,

dels godkänna i statsrådsprotokollet förordade åtgärder för att underlätta

skolgången för barn och ungdom som tillhör en inflyttad minoritet samt ge dessa

tillfälle till kompletterande undervisning i nationella ämnen, dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att besluta om grunderna för statsbidrag till de ändamål som angivits i statsrådsprotokollet.

I propositionen, som bygger på förslag av 1964 års utlands- och internatskoleutredning

i betänkandet Skolgång borta och hemma (SOU 1966: 55) föreslås

svensk undervisning i utlandet få anordnas i form av grundskola (svensk utlandsskola),

svensk undervisning vid internationell skola, kompletterande svensk undervisning

för svenska barn i utländska skolor samt korrespondensundervisning.

Statsbidrag föreslås utgå till kostnader för lärartjänster och undervisningsmateriel

samt om synnerliga skäl föreligger även till kostnader för skollokaler och elevhem.

Kostnaderna för genomförande av de framlagda förslagen angående svensk undervisning

i utlandet beräknas till ca 1,3 milj. kr. per år.

För att underlätta de utlandssvenska elevernas skolgång i Sverige föreslås bl. a.

att vissa elevhem knutna till det allmänna skolväsendet skall mottaga även utlandssvenska

elever och förses med särskilda personella resurser. Särskilt studiestöd

föreslås kunna utgå till utlandssvenska elever som önskar utbildning i Sverige.

I fråga om inflyttade språkliga minoriteter föreslås att försöksverksamhet skall

anordnas med ^undervisning för barn i förskole- och grundskoleåldern på barnens

egna modersmål. Vidare bör prövas olika nya åtgärder för att underlätta minoriteternas

anpassning till det svenska samhället. För att minoriteterna skall kunna

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 129

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968

behålla kontakten med sin ursprungliga kulturmiljö föreslås att barn och ungdom

som tillhör en minoritet skall kunna få kompletterande undervisning i det egna modersmålet

och andra nationella ämnen.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 790 av herr Yngve Nilsson m. fl. och

II: 1024 av herr Engkvist m. fl. vari hemställts att riksdagen med hänsyn till 1962

års riksdagsbeslut angående internatgymnasium i Osby måtte besluta att statsbidrag

skall utgå till gymnasium och elevhem i Osby och hemställa till Kungl. Maj:t

att efter utredning besluta om gymnasiets utformning och ställning inom den regionala

planeringen,

dels motionen I: 793 av herr Björk vari hemställts att riksdagen måtte uttala sig

för en successiv avveckling av statsbidraget till Hillelskolan,

dels de likalydande motionerna I: 841 av fru Diesen m. fl. samt II: 1090 av

herrar Nordstrandh och Werner vari hemställts att riksdagen måtte besluta att godkänna

S:t Eriks katolska skola i Stockholm som sådan skola vid vilken skolplikt

får fullgöras samt att med ändring av förslaget i propositionen bevilja denna skola

ett statsbidrag om ca 16 000 kr.,

dels de likalydande motionerna I: 842 av herr Ernulf och fru Segerstedt Wiberg

samt II: 1088 av fru Frcenkel och herr Norrby vari hemställts att riksdagen måtte

besluta att hos Kungl. Maj:t begära anvisningar och riktlinjer till kommunerna för

förskoleverksamhet för invandrarbarnen, förslag till stöd för denna särskilda förskoleverksamhet

samt försöksverksamhet med introduktionskurser till skolan för

blandade grupper av invandrarbarn med olika modersmål ävensom anföra vad som

i motionerna anförts om utformningen av kompletteringsundervisningen för de

språkliga minoriteternas barn i det egna språket och den egna kulturen,

dels de likalydande motionerna I: 843 av herr Thorsten Larsson m. fl. och

II: 1089 av herrar Mattsson och Dockered vari hemställts att riksdagen måtte besluta

att statsbidrag må utgå till skolmåltid, skolskjuts och skolhälsovård vid svensk

utlandsskola enligt i motionerna anförda riktlinjer samt att statsbidrag må utgå till

förskoleverksamhet vid svensk utlandsskola enligt 1964 års utlands- och internatskoleverksamhetsutrednings

förslag ävensom i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att

frågan om riksintematskolor blir föremål för utredning och förslag till riksdagen i

enlighet med de i motionerna uppdragna riktlinjerna,

dels de likalydande motionerna 1:844 av herr Lidgard m. fl. och II: 1091 av

herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att skolgången

för utlandssvenska elever samt andra elever i behov av skolinackordering i första

hand skall tillgodoses genom utnyttjande av lämpliga, redan nu existerande internatskolor,

dels de likalydande motionerna I: 845 av herr Wallmark och II: 1086 av herrar

Björkman och Nordstrandh vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968

3

Maj:t måtte uttala att skolöverstyrelsen i sin försöksverksamhet beträffande nybörjarundervisningen

av elever med annat modersmål än svenska bör beakta de

i motionerna anförda språkpedagogiska synpunkterna och ge försöksverksamheten

sådan inriktning och personella resurser att såväl särskilda klassavdelningar för

minoritetsbarn som självständiga internationella skolor kan växa fram därav ävensom

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att Kungl. Maj:t måtte

föreslå bidragsregler för de berörda minoritetsskolorna med syfte att säkra skolornas

fortsatta existens och pedagogiska standard samt att Kungl. Maj:t, till dess sådana

regler har trätt i kraft, vid den årliga bidragsberäkningen vad gäller de estniska

skolorna och den judiska Hillelskolan måtte avpassa bidragens storlek i syfte

att ekonomiskt jämställa dessa skolor med de allmänna skolorna,

dels de likalydande motionerna I: 846 av herrar Österdahl och Erik Filip Petersson

samt 11:1087 av fru Frcenkel och herr Norrby vari hemställts att riksdagen

beslutar att förskoleverksamhet med statsbidrag skall kunna anordnas utomlands

för utlandssvenskarnas barn om barnantalet beräknas bli minst åtta, att riksdagen

beslutar att statsbidrag skall lämnas till skolskjutsarna vid de svenska utlandsskolorna

med 100 % av kostnaderna, då resorna sker med allmänna trafikmedel, med

bensinkostnaderna om privatbil anlitas och med högst 3 kr./dag och elev om skolskjuts

anordnas samt att riksdagen beslutar att Grännaskolan, Sigtunaskolan, Viggbyholmsskolan

samt Sigtuna humanistiska läroverk skall ges karaktären av riksinternat

och fr. o. m. nästa budgetår erhålla statsbidrag för undervisningen enligt

samma grunder som gäller för kommunala gymnasiala skolor och att Solbacka läroverk

fr. o. m. nästa budgetår skall erhålla statsbidrag enligt kungörelsen om statsbidrag

till vissa privatskolor i enlighet med utredningens förslag.

Utskottet

I propositionen behandlas tre olika skolfrågor, nämligen svensk undervisning åt

svenska barn i utlandet, skolinackordering i Sverige för vissa elevgrupper och skolgång

i Sverige för vissa minoriteters barn. Den svenska undervisningen i utlandet

föreslås anordnad i form av grundskola (svensk utlandsskola), svensk undervisning

vid internationell skola, kompletterande svensk undervisning för svenska barn i utländska

skolor och korrespondensundervisning.

Utskottet som i likhet med departementschefen finner det angeläget att utbildningsmöjligheterna

för de utlandssvenska barnen förbättras har ingen erinran mot

de föreslagna organisatoriska formerna för undervisningen. I anslutning till ett

uttalande i propositionen, att undervisning på högstadiet i svensk utlandsskola bör

förekomma endast i undantagsfall och efter prövning i varje särskilt fall, vill utskottet

understryka att förhållandena kan vara mycket olika på olika orter och att

det i vissa fall kan vara väl motiverat även med högstadieundervisning i den svenska

skolan.

Utredningen föreslog i betänkandet Skolgång borta och hemma att förskoleverksamhet

med statsbidrag skulle kunna anordnas i utlandet om antalet barn

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 129

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968

beräknades bli minst åtta. Departementschefen har emellertid förklarat sig inte

beredd att nu tillstyrka detta förslag men har samtidigt uttalat, att frågan om statsbidrag

till sådan förskoleverksamhet får tas upp på nytt om det exempelvis på

grund av skolpliktsbestämmelser utomlands skulle uppstå behov av att anordna

undervisning på förskolestadiet.

I motionerna I: 846 och II: 1087 betecknas det som en allvarlig brist att propositionen

inte tagit hänsyn till behovet av förskola för de utlandssvenska barnen.

Motionärerna anser det särskilt angeläget med förskola för dessa barn och hemställer

att riksdagen beslutar att utredningens förslag på denna punkt skall genomföras.

Samma yrkande framställes i motionerna I: 843 och II: 1089.

Som framgår av vad departementschefen anfört kan man räkna med att frågan

om statsbidrag till förskoleverksamhet för utlandssvenska barn kommer att aktualiseras

i den mån behov härav bedömes föreligga med hänsyn till utomlands gällande

skolpliktsbestämmelser. Under hänvisning härtill avstyrker utskottet nu ifrågavarande

yrkanden i motionerna I: 843 och II: 1089 samt I: 846 och II: 1087.

I sistnämnda båda motioner har hemställts att riksdagen beslutar om statsbidrag

enligt närmare angivna regler till skolskjutsar vid svenska utlandsskolor. Samma yrkande

har framförts i motionerna I: 843 och II: 1089. Motionärernas önskemål

i denna del sammanfaller med ett av utredningen framfört förslag som departementschefen

emellertid inte varit beredd att tillstyrka.

Utskottet som får erinra dels om att propositionens förslag angående svensk undervisning

i utlandet kommer att innebära betydande kostnadsökningar — för

nästa budgetår beräknade till 1 250 000 kr. — dels om att det torde vara svårt att

utforma regler för ett skolskjutsbidrag avstyrker nu ifrågavarande motionsyrkanden.

I fråga om skolmåltider och skolhälsovård är situationen densamma som beträffande

skolskjutsar. Departementschefen har inte biträtt förslag av utredningen

om statsbidrag till dessa båda ändamål medan i motionerna I: 843 och II: 1089

hemställts att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå enligt de av utredningen

föreslagna reglerna.

Utskottet biträder även härvidlag den ståndpunkt som intagits i propositionen

och avstyrker alltså motionerna i denna del.

Inackorderingsbehovet för utlandssvenska elever liksom för elever med behov

av miljöbyte bör man enligt propositionen söka tillgodose på så sätt att man vid

vissa elevhem, avsedda att i första hand tillgodose regionens behov, skapar resurser

för att ta emot även sådana elever. Förslagsvis bör så ske på sex orter. Frågan

om i vilken omfattning internatskolor eller elevhem erfordras för att tillgodose behovet

av inackordering bör, likaså enligt propositionen, bedömas efter hand med

ledning av erfarenheter och efterfrågan.

Utredningen föreslog i sitt betänkande att Sigtuna humanistiska läroverk, Sigtunaskolan,

Viggbyholmsskolan och Grännaskolan skulle ges karaktär av riksinternatskolor

med statsbidrag för undervisningen enligt i huvudsak samma grunder

som kommunala gymnasiala skolor och att Solbacka läroverk skulle få statsbidrag

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968

5

enligt kungörelsen om statsbidrag till vissa privatskolor. Dessa förslag omnämndes

i årets statsverksproposition men föredragande statsrådet förklarade sig inte för

närvarande kunna tillstyrka dem.

Frågan om internatskolorna tas upp i flera motioner. Sålunda yrkas i motionerna

I: 843 och II: 1089 att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att frågan om riksinternatskolor

blir föremål för utredning och förslag till riksdagen, medan i motionerna

I: 846 och II: 1087 hemställes att riksdagen beslutar att av nyss angivna

internatskolor de fyra förstnämnda från och med nästa budgetår skall ges karaktär

av riksinternatskolor med statsbidrag till undervisningen som kommunala gymnasier,

medan Solbacka läroverk från samma tidpunkt skall få statsbidrag enligt

kungörelsen om statsbidrag till vissa privatskolor. I motionerna I: 844 och II: 1091

uttalas slutligen att man när det gäller att tillgodose ungdomarnas behov av skolinackordering

i första hand bör utnyttja den erfarenhet och kapacitet i olika hänseenden

som förekommande internatskolor erbjuder. Motionärerna hemställer om

ett riksdagsbeslut av denna innebörd.

Med anledning av motionerna får utskottet framhålla att vad som anförts i propositionen

inte innebär något ställningstagande till utredningens förslag om riksinternatskolor

och om Solbacka läroverk. Dessa förslag torde alltjämt vara under

beredning i utbildningsdepartementet. Någon framställning till Kungl. Maj:t om

utredning enligt yrkandet i motionerna I: 843 och II: 1089 torde därför inte vara

påkallad. Utskottet har tidigare i år i sitt utlåtande nr 8 uttalat önskemål om att

Kungl. Maj:t snarast för riksdagen redovisar sin inställning till förslaget om riksinternatskolor.

Utskottet finner det naturligt att så inte kunnat ske redan i förevarande

proposition men vill ändå understryka sitt tidigare uttalande i frågan. Vid

en dylik redovisning är det önskvärt med en analys av i vilken utsträckning skolinackorderingsbehovet

bör tillgodoses genom elevhem respektive internatskolor.

Vad utskottet nu anfört i anledning av motionsyrkandena om internatskolorna bör

av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t.

Genom beslut av 1962 års riksdag bemyndigades Kungl. Maj:t att besluta om

statsbidrag till ett internatgymnasium vid Osby samskola från och med det läsår

då den för externatelever från Osby köping med omnejd tillgängliga realskoledelen

vid skolan började avvecklas med anledning av grundskolans framväxande i kommunen.

Avvecklingen av realskolan påbörjas läsåret 1968/69. Osby samskola

har på eget initiativ inrättat ett internatgymnasium vid skolan redan från och med

innevarande läsår. Departementschefen, som påpekat att utredningen inte funnit

anledning att föreslå inrättande av några nya internatskolor på något skolstadium,

har i propositionen förklarat sig i likhet med skolöverstyrelsen anse att det inte

finns skäl att bevilja statsbidrag till ett internatgymnasium i Osby.

I motionerna I: 790 och II: 1024 erinras bl. a. om den betydelse skolan i Osby

har för orten och yrkas att riksdagen dels beslutar att statsbidrag skall utgå till

gymnasium och elevhem i Osby dels hemställer att Kungl. Maj:t efter utredning

beslutar om gymnasiets utformning och ställning inom den regionala planeringen.

Enligt utskottets mening är det ofrånkomligt att man vid bedömning av frågan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968

om statsbidrag till gymnasium och elevhem i Osby tar hänsyn till den inverkan

på gymnasieorganisationen i hela regionen som detta gymnasium kan bedömas få.

Den omständigheten att uppbyggandet av gymnasiet redan påbörjats kan inte ändra

något härvidlag. Utskottet kan inte se att det vid sidan av befintliga gymnasier i

regionen finns utrymme även för ett gymnasium i Osby och avstyrker därför motionerna

I: 790 och II: 1024. Skulle det i framtiden visa sig att de åtgärder som

vidtages för att på orter utan gymnasium tillgodose behovet av gymnasial utbildning

kan bli tillämpliga även på orter av Osbys storlek och med dess läge bör man

givetvis undersöka möjligheten och lämpligheten av att anpassa Osbyskolan till en

dylik organisation. En sådan utveckling kan möjligen anses vara antydd i motionerna.

I propositionen framhålies att den svenska grundskolan liksom det gymnasiala

skolväsendet fått en generös utformning då det gäller hänsynstagande till olika

uppfattningar i bl. a. religiösa frågor. Med hänsyn härtill och till att ett huvudsyfte

med grundskolan är att den skall vara en skola för alla ungdomar oavsett deras

sociala, ekonomiska eller religiösa bakgrund uttalas i propositionen att statsbidrag

inte bör utgå till särskilda skolor för religiösa minoriteter. Ett undantag görs dock

för Hillelskolan. Frågan om statsbidrag till denna skola anses nämligen böra

bedömas under hänsynstagande till en lång historisk utveckling som innebär att ett

folk parallellt med sin anpassning till vårt och andra västerländska samhällen funnit

angeläget och lyckats med att bevara sin identitet. Departementschefen framhåller

att denna strävan måste respekteras och finner däri speciella motiv för att tillstyrka

fortsatt statsbidrag till Hillelskolan.

I motionen I: 793 uttalas att tillräckliga skäl inte föreligger för en särbehandling

av Hillelskolan. Motionären anser att riksdagen bör uttala sig för en successiv avveckling

av statsbidraget till skolan.

I motionerna I: 845 och II: 1086 behandlas tre minoriteter med egna skolor i

Sverige nämligen samer, ester och judar. Samernas skola, nomadskolan, är statlig

medan esternas skolor och den judiska Hillelskolan är privata men har visst statligt

och kommunalt stöd. Propositionens ståndpunkt att de estniska skolorna och

Hillelskolan skall ha statsbidrag i oförändrad form dvs. med visst belopp som

fastställes varje år anses otillfredsställande. Motionärerna yrkar att riksdagen hos

Kungl. Maj:t anhåller om förslag till bidragsregler som säkrar skolornas fortsatta

existens och pedagogiska standard. Därjämte hemställes att riksdagen anhåller

att Kungl. Maj:t — intill dess sådana bidragsregler trätt i kraft ■— avpassar bidragen

till nämnda skolor så att de jämställs med de allmänna skolorna.

Beträffande Hillelskolan föreligger sålunda förutom Kungl. Maj:ts förslag motionsvis

framställda yrkanden som går i mot varandra motsatt riktning. Utskottet

vill för sin del understryka vad departementschefen anfört om grundskolans syfte

— och möjlighet — att vara en skola för alla och om den därav följande principen

i fråga om statsbidrag till religiösa minoriteters skolor. Utskottet har emellertid

förståelse för de skäl som i propositionen anförts för att låta Hillelskolan inta en

särställning i fråga om statsbidrag, även om detta är ett avsteg från den huvud
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968

7

princip som även enligt utskottets mening är den rätta. Härav följer att utskottet

inte kan tillstyrka förslaget i motionen I: 793 om beslut om en successiv avveckling

av statsbidraget till Hillelskolan.

Å andra sidan anser sig utskottet inte böra biträda yrkandet i motionerna I: 845

och II: 1086 om bidragsregler för vissa minoritetsskolor, nämligen förutom Hillelskolan

de estniska skolorna, och finner heller inte anledning föreslå riksdagen att

göra den i samma motioner önskade hänvändelsen till Kungl. Maj:t angående storleken

av statsbidragen till dessa skolor för tiden innan de önskade nya bidragsreglerna

trätt i kraft.

Av vad utskottet i det föregående anfört angående principerna i fråga om statsbidrag

till religiösa minoritetsskolor följer att utskottet inte kan tillstyrka yrkandena

i motionerna I: 841 och II: 1090 om statsbidrag till S:t Eriks katolska skola i

Stockholm.

I sistnämnda motioner yrkas också att riksdagen måtte besluta att godkänna

S:t Eriks katolska skola som skola vid vilken skolplikt får fullgöras. Utskottet finner

det uppenbart att detta inte är en fråga som bör avgöras genom riksdagsbeslut

och avstyrker därför motionerna även i denna del.

I motionerna I: 842 och II: 1088 framhålles förskolans betydelse för icke svenskspråkiga

barn i Sverige. Motionärerna hemställer att riksdagen hos Kungl. Maj:t

begär anvisningar och riktlinjer till kommunerna för förskoleverksamhet för invandrarbarnen

samt förslag om stöd till dylik verksamhet. Utskottet får med anledning

av detta yrkande erinra om att Kungl. Maj:t nyligen medgivit tillkallande

av sakkunniga för utredning angående barnstugornas inre verksamhet m. m. Då

dessa sakkunniga i sitt utredningsarbete kan väntas få anledning att ta ställning till

frågor av betydelse även för den förskoleverksamhet som motionärerna önskat,

anser sig utskottet inte böra tillstyrka motionerna.

I propositionen uttalas att det under den allra första tiden efter inflyttningen

till Sverige kan vara befogat med speciella introduktionsåtgärder för icke-svenskspråkiga

elever på grundskolans högstadium och det gymnasiala stadiet. Skolöverstyrelsen

bör få i uppgift att genom försöksverksamhet utröna olika möjligheter

att lösa den första tidens problem. I motionerna I: 842 och II: 1088 har propositionen

på denna punkt uppfattats så att försöksverksamhet med introduktionskurser

skall ifrågakomma endast på orter med ett större antal barn ur samma språkgrupp.

Motionärerna anser detta vara en olycklig begränsning och hemställer om ett riksdagsbeslut

att verksamheten skall omfatta även blandade grupper av invandrarbarn

med olika modersmål. Vidare framhålles att kompletteringskurserna bör ge

barnen kunskap även om föräldrarnas språk och kultur. Motionärerna hemställer

om ett uttalande av riksdagen av denna innebörd.

I den försöksverksamhet som förutsättes skall man enligt vad som uttryckligen

sägs i propositionen pröva åtgärder av skilda slag för att möta individuella introduktions-

och anpassningsproblem. Utskottet finner det med denna målsättning väl

möjligt för skolöverstyrelsen att pröva både behovet av introduktionskurser enligt

motionärernas önskemål och möjligheterna att tillgodose detta behov. Någon sär
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968

skild framställning till Kungl. Maj:t enligt motionärernas önskemål finner utskottet

inte erforderlig.

Frågan huruvida barn tillhörande en språklig minoritet bör undervisas i särskilda

klasser eller tillsammans med andra elever diskuteras i propositionen. Vad särskilt

gäller den första läsundervisningen framhålles att flera språkforskare hävdat, att ett

barn bör få denna undervisning på det språk som barnet behärskar bäst. Detta

bör enligt propositionen närmare prövas genom försöksverksamhet. I motionerna

I: 845 och II: 1086 hävdas att vad de åberopade forskarna avsett är att nybörjarundervisningen

i sin helhet bör försiggå på det språk som eleverna är mest vana

vid. Riksdagen bör enligt motionärerna uttala att detta bör beaktas i försöksverksamheten.

Vidare hävdas i motionerna att övertygande skäl inte förebringats för att

samundervisning av minoritetsbarn med andra barn alltid är det mest ändamålsenliga.

Motionärerna hemställer att riksdagen uttalar att skolöverstyrelsen bör ge

försöksverksamheten sådan inriktning och personella resurser att såväl särskilda

klassavdelningar för minoritetsbarn som självständiga internationella skolor kan

växa fram därav.

Frågan hur skolgången skall ordnas för barn tillhörande utländska minoriteter i

Sverige är inte — och avses givetvis inte vara — slutgiltigt löst i propositionen.

Utskottet har inte någon erinran mot vad departementschefen anfört härvidlag

men får med anledning av de senast redovisade motionsyrkandena framhålla vikten

av att man under kommande år genom försök i olika riktningar söker komma

fram till lösningar av de många olika problem som onekligen är förbundna med

dessa barns skolgång. Utskottet anser sig dock inte böra föreslå riksdagen att göra

de i motionerna önskade uttalandena om försöksverksamhetens inriktning.

Vad som anförts och föreslagits i propositionen har inte i vidare mån än som

framgått av det föregående givit utskottet anledning till särskilda uttalanden. Utskottet

hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 843 och II: 1089 samt

I: 846 och II: 1087 i vad de avser statsbidrag till förskoleverksamhet

vid svenska utlandsskolor,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 843 och II: 1089 samt

I: 846 och II: 1087 i vad de avser skolskjuts vid svenska utlandsskolor,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 843 och II: 1089 i vad

de avser skolmåltider och skolhälsovård vid svenska utlandsskolor,

4. att riksdagen beslutar att från och med den 1 juli 1968

statsunderstöd får utgå till svensk undervisning i utlandet enligt i

statsrådsprotokollet angivna grunder och riktlinjer,

5. att riksdagen godkänner i statsrådsprotokollet förordade

grunder för intagning av utlandssvenska barn i skolor i Sverige,

6. att riksdagen i anledning av motionerna I: 843 och II: 1089,

I: 846 och II: 1087 samt I: 844 och II: 1091, de fyra förstnämn
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968

9

da motionerna i vad de avser internatskolorna, ger Kungl. Maj:t

till känna vad utskottet anfört,

7. att riksdagen avslår motionerna I: 790 och II: 1024 i vad

de avser statsbidrag till ett internatgymnasium i Osby,

8. att riksdagen avslår motionerna I: 790 och II: 1024 i vad

de avser utredning angående utformning m. m. av ett internatgymnasium

i Osby,

9. att riksdagen godkänner i statsrådsprotokollet förordade

åtgärder för att underlätta skolgången för utlandssvenska elever

samt andra elever i behov av skolinackordering,

10. att riksdagen avslår motionen I: 793 om avveckling av

statsbidraget till Hillelskolan,

11. att riksdagen avslår motionerna I: 845 och II: 1086 i vad

de avser bidragsregler beträffande vissa minoritetsskolor,

12. att riksdagen avslår motionerna I: 845 och II: 1086 i vad

de avser den årliga beräkningen av statsbidraget till de estniska

skolorna och Hillelskolan,

13. att riksdagen avslår motionerna I: 841 och II: 1090 i vad

de avser statsbidrag till S:t Eriks katolska skola i Stockholm,

14. att riksdagen avslår motionerna I: 841 och II: 1090 i vad

de avser godkännande av S:t Eriks katolska skola i Stockholm

som sådan skola vid vilken skolplikt får fullgöras,

15. att riksdagen avslår motionerna I: 842 och II: 1088 i vad

de avser anvisningar och riktlinjer beträffande förskoleverksamhet

för invandrarbarn samt förslag till stöd för denna verksamhet,

16. att riksdagen avslår motionerna I: 845 och II: 1086 i vad

de avser nybörjarundervisning för elever med annat modersmål

än svenska,

17. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 842 och II: 1088 i vad de avser introduktionsåtgärder

och kompletteringsundervisning för elever på grundskolans

högstadium och det gymnasiala stadiet

a) godkänner i statsrådsprotokollet förordade åtgärder för att

dels underlätta skolgången för barn och ungdom som tillhör en

inflyttad minoritet, dels ge dessa tillfälle till kompletterande undervisning

i nationella ämnen,

b) bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om grunderna för

statsbidrag till de ändamål som angetts i statsrådsprotokollet.

Stockholm den 21 maj 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s), Virgin

(h), Axel Andersson (fp), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim

(s), herrar Nyman (fp), Mårtensson (s), Bengtson (ep), Ottosson (h), Herbert Larsson

(s), Wallmark (h), Björk (s) och Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s), Blidfors

(s), Ståhl (fp), Almgren (s), Eliasson i Sundborn (ep), Mellqvist (s), fru LewénEliasson

(s), herrar Nihlfors (fp), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson

i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Antonsson (ep) och Fagerlund (s).

Reservationer

1) beträffande statsbidrag till skolskjutsar vid svenska utlandsskolor av herrar

Virgin (h), Axel Andersson (fp), Nyman (fp), Bengtson (ep), Ottosson (h), Wallmark

(h), Johan Olsson (ep), Bohman (h), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep),

Nihlfors (fp), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå (fp) och Antonsson (ep) som

anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med »Utskottet som» och

slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden» bort ha följande lydelse:

»Utskottet, som konstaterar att det i propositionen inte anförts några skäl för

avvisandet av utredningens förslag på denna punkt, vill framhålla att de svenska

utlandsskolorna många gånger har ett mycket stort upptagningsområde vilket gör

att många elever får långa och dyrbara resor till skolan. När statsmakterna nu

satsar på förbättrade möjligheter för svensk undervisning i utlandet, är det enligt

utskottets mening fel att inte också bevilja ett skolskjutsbidrag, eftersom man annars

riskerar att dryga resekostnader i realiteten kommer att hindra en del utlandselever

från att gå i svensk skola. Enligt utskottets mening finns det för övrigt anledning

eftersträva att eleverna i de utlandssvenska skolorna, eller kanske rättare sagt

deras målsmän, i detta hänseende inte kommer i en sämre ställning än om de bott

i Sverige och eleverna gått i skola här. Närmare bestämmelser om skolskjutsbidragets

konstruktion bör meddelas av Kungl. Maj:t. Kostnaderna bör bestridas ur

grundskoleanslaget.»

dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen med bifall till motionerna I: 843 och II: 1089

samt I: 846 och II: 1087, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

beslutar att statsbidrag skall utgå till skolskjuts vid svenska utlandsskolor

i enlighet med vad utskottet förordat,»

2) beträffande statsbidrag till skolmåltider och skolhälsovård vid svenska utlandsskolor

av herrar Virgin (h), Axel Andersson (fp), Nyman (fp), Bengtson (ep), Ottos
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968

11

son (h), Wallmark (h), Johan Olsson (ep), Bohman (h), Ståhl (fp), Eliasson i Sundbom

(ep), Nihlfors (fp), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå (fp) och Antonsson

(ep) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med »I fråga om» och

slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»I fråga om skolmåltider och skolhälsovård är situationen densamma som i fråga

om skolskjutsar. Departementschefen har inte biträtt förslag av utredningen om

statsbidrag till dessa båda ändamål medan i motionerna I: 843 och II: 1089 hemställts

att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå enligt de av utredningen föreslagna

reglerna.

Utskottet intar i denna fråga samma principiella ståndpunkt som i fråga om skolskjutsbidraget

och tillstyrker därför motionsyrkandena om statsbidrag till skolmåltider

och skolhälsovård. Även kostnaderna för dessa bidrag bör bestridas ur grundskoleanslaget.

»

dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen med bifall till motionerna 1:843 och 11:1089,

såvitt nu är i fråga, beslutar att statsbidrag skall utgå till skolmåltider

och skolhälsovård vid svenska utlandsskolor i enlighet

med vad utskottet förordat,»

3) beträffande avveckling av statsbidraget till Hillelskolan

a) av herr Björk (s)

b) av fröken Olsson (s)

4) beträffande statsbidrag till de estniska skolorna och Hillelskolan av herrar

Virgin (h), Ottosson (h), Wallmark (h), Bohman (h) och Turesson (h) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Å andra» och slutar

med »i kraft» bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner yrkandet om bestämda regler för statsbidragsgivningen till de i

motionerna I: 845 och II: 1086 åsyftade estniska skolorna och Hillelskolan väl motiverat.

Nuvarande system med beslut om statsbidrag för endast ett år i sänder medför

att skolorna får arbeta under högst ovissa omständigheter med alla de svårigheter

för planeringen som detta medför. Det innebär också en risk för att de ekonomiska

resurserna blir otillräckliga och att skolornas pedagogiska standard som följd

härav sjunker. Utskottet tillstyrker motionerna I: 845 och II: 1086 i vad gäller såväl

hemställan om statsbidragsregler som hänvändelsen till Kungl. Maj:t angående

storleken av statsbidragen till skolorna för tiden innan de önskade nya statsbidragsreglerna

trätt i kraft.»

dels utskottets hemställan under 11. och 12. bort ha följande lydelse:

»11. att riksdagen med bifall till motionerna I: 845 och

II: 1086, såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj:t hemställer om

förslag om bidragsregler för de estniska skolorna och Hillelskolan

med syfte att säkra skolornas fortsatta existens och pedagogiska

standard,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968

12. att riksdagen med bifall till motionerna I: 845 och 1086,

såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t

vid den årliga beräkningen av statsbidragen till de estniska skolorna

och Hillelskolan avpassar bidragens storlek så att skolorna

blir ekonomiskt jämställda med de allmänna skolorna,»

5) beträffande statsbidrag till S:t Eriks katolska skola i Stockholm av herrar

Virgin (h), Ottosson (h), Wallmark (h), Bohman (h) och Ture sson (h) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Av vad» och slutar

med »i Stockholm» bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 841 och 11:1090 erinras om att utredningens majoritet ansåg

att inte bara Hillelskolan utan också S:t Eriks katolska skola i Stockholm intog en

särställning i jämförelse med andra konfessionella skolor, främst därför att en stor

del av eleverna är flyktingbarn. Med hänsyn bl. a. till den invandring till Sverige

som under senare år ägt rum från katolska länder anser utskottet det rimligt att

man följer utredningsmajoritetens förslag om statsbidrag till S:t Eriks katolska skola.

Kostnaderna härför, som för nästa budgetår beräknas till 16 000 kr., bör bestridas

ur grundskoleanslaget.»

dels utskottets hemställan under 13. bort ha följande lydelse:

»13. att riksdagen med bifall till motionerna 1:841 och 11:1090,

såvitt nu är i fråga, beslutar att statsbidrag ur det på driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Bidrag

till driften av grundskolor m. m. skall utgå till S:t Eriks katolska

skola i Stockholm och att bidraget för budgetåret 1968/69 skall

utgå med 16 000 kr.,»

Tryckeribolaget Ivar Hasggström AB • Stockholm 1968

680525

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:303 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående långtidsplan för det statliga utvecklingsbiståndet m. m. samt Kungl. Maj:ts propositio a1 i texten