Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statlig garanti för skadeersättning vid vissa atomolyckor.

1968-05-21 · 5 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:139, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statlig garanti för skadeersättning vid vissa atomolyckor.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ISO år 1968

Nr 139

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

statlig garanti för skadeersättning vid vissa atomolyckor.

(5:e avd.)

I propositionen nr 123 har Kungl. Maj :t under åberopande av utdrag

av statsrådsprotokollet över justitieärenden för den 3 maj 1968 föreslagit

riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att ikläda staten skyldighet att

dels i händelse av atomolycka, för vars skadeverkningar Oskarshamnsverkets

kraftgrupp aktiebolag i egenskap av innehavare av en atomreaktoranläggning

vid Simpevarp i Kalmar län är ansvarigt enligt atomansvarighetslagen

den 8 mars 1968, utge ersättning för atomskada i följd av olyckan

med de belopp som bolaget, utöver de ersättningsbelopp som det åligger

bolaget att betala enligt atomansvarighetslagen, skulle ha varit skyldigt att

utge, om bolagets ansvarsbelopp enligt 17 § atomansvarighetslagen utgjort

ett belopp motsvarande 15 milj. sådana betalningsenheter som avses i 31 §

atomansvarighetslagen, dels ock, för tiden till dess 29—31 §§ atomansvarighetslagen

träder i kraft, i händelse av en sådan atomolycka som nyss nämnts

utge ersättning för atomskada med belopp som staten skulle ha varit skyldig

att betala om nämnda paragrafer varit tillämpliga men det i 31 § första

stycket atomansvarighetslagen föreskrivna beloppet utgjort 70 milj. betalningsenheter.

Ulskoliet. I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar Kungl.

Maj:t att ikläda staten skyldighet att i viss omfattning utge ersättning för

atomskada i följd av atomolycka som kan komma att inträffa i samband med

driften av den planerade atomreaktoranläggningen vid Simpevarp i Kalmar

län.

Bestämmelser om ersättning för skada i följd av atomreaktordrift in. in.

finns i atomansvarighetslagen den 8 mars 1968 (nr 45). Den bygger på två

internationella konventioner, nämligen en i Paris avslutad konvention om

skadeståndsansvar på atomenergins område samt en i Bryssel avslutad till1

äggskonvention till Pariskonventionen. Pariskonventionen reglerar frågan

om skyldighet för innehavare av atomreaktor eller annan atomanläggning

att ersätta s. k. atomskada. Till äggskonventionen innehåller bestämmelser

om supplerande ersättning av statsmedel vid vissa s. k. atomolyckor. SveBihang

till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 189

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Statsutskottets utlåtande in• 139 år 196S

rige har ratificerat båda konventionerna. Pariskonventionen trädde i kraft

den 1 april 1908 och gäller f. n. mellan Belgien, Frankrike, Spanien, Storbritannien,

Sverige och Turkiet. Tilläggskonventionen träder i kraft när den

har ratificerats av sex signatärmakter. Konventionen har undertecknats av

flertalet av ENEA:s medlemsländer men har hittills ratificerats endast av

Frankrike, Spanien, Storbritannien och Sverige. Tidpunkten för ikraftträdandet

är nittionde dagen efter det att det sjätte ratifikationsinstrumentet

har deponerats.

I propositionen redogörs bl. a. för atomansvarighetslagens på Pariskonventionen

grundade bestämmelser om ersättningsskyldighet för innehavare

av atomanläggning i Sverige (1—27 §§) och på tilläggskonventionen grundade

bestämmelser om ersättning av statsmedel vid katastrofolyckor, dvs.

fall då det ansvarsbelopp som gäller för den ansvarige anläggningsinnehavaren

inte förslår till full ersättning åt de skadelidande (29—31 §§) samt

för en särskild bestämmelse i lagen om ersättning av statsmedel vid katastrofolyckor

som inte omfattas av de på tilläggskonventionen grundade

bestämmelserna (33 §), till vilken redogörelse utskottet hänvisar.

Atomansvarighetslagen trädde i kraft den 1 april 1968. Härvid gjordes

emellertid undantag för de på tilläggskonventionen grundade bestämmelserna

i 29—31 §§ om ersättning av statsmedel vid katastrofolyckor med

hänsyn till att tilläggskonventionen ännu inte har trätt i kraft. Det föreskrevs,

att bestämmelserna i dessa paragrafer skall träda i kraft den dag

Ivungl. Maj :t förordnar. Enligt statsrådsprotokollet är avsikten att sådant

förordnande skall meddelas med verkan fr. o. m. den dag då tilläggskonventionen

blir bindande för Sverige. Denna reglering innebär för tiden till

dess 29—31 §§ träder i kraft att i händelse av en katastrofolycka som i och

för sig omfattas av ersättningsreglerna i dessa paragrafer supplerande ersättning

av statsmedel i stället skall betalas enligt 33 g, dvs. enligt grunder

som Kungl. Maj :t och riksdagen gemensamt fastställer.

Av statsrådsprotokollet framgår att Allmänna Svenska elektriska aktiebolaget

(ASEA) träffat avtal med Oskarshamnsverkets kraftgrupp aktiebolag

(OKG) om att för konsortiets räkning uppföra en atomreaktoranläggning

vid Simpevarp utanför Oskarshamn. För fullgörande av sitt åtagande har

ASEA i sin tur ingått avtal med General Electric Co i Förenta Staterna om

leverans till ASEA av vissa reaktorkomponenter. General Electric har enligt

statsrådsprotokollet föreskrivit som villkor för sin fullgörelse av leveransen

av dessa komponenter, att i Sverige dessförinnan genomförs en lagstiftning

om ansvarighet för atomskada som innebär att de genom Pariskonventionen

och tilläggskonventionen etablerade ersättningssystemen blir fullt ut

tillämpliga på en atomolycka för vars skadeverkningar OKG i egenskap

av innehavare av O skar shamn sver ket är ansvarigt enligt Pariskonventionen.

Enligt departementschefens mening kan en tillfredsställande lösning av

problemet för närvarande inte komma till stånd på annat sätt än att staten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 130 ur 1068

3

genom ett garantiåtagande ikläder sig skyldighet att betala supplerande ersättning

intill ett sammanlagt belopp motsvarande 15 milj. sådana betalningsenheter

som avses i atomansvarighetslagen i händelse av att en atomolycka

inträffar, för vilken OKG i egenskap av innehavare av Oskarshamnsverket

är ansvarigt enligt Pariskonventionen och den svenska atomansvarighetslagen.

Av motsvarande skäl föreslås att staten för tiden intill dess tillläggskonventionen

träder i kraft och blir bindande för Sverige åtar sig att i

händelse av en atomolycka av detta slag betala ersättning av statsmedel

intill den beloppsgräns på 70 milj. betalningsenheter under vilken ersättningarna

enligt tilläggskonventionen enligt föreskrifterna i denna skall i sin

helhet slutligt bäras av den stat där den ansvarige anläggningsinnehavarens

atomanläggning ligger. En förutsättning för dessa garantiåtaganden bör enligt

statsrådsprotokollet vara att ASEA eller OKG eller båda bolagen gentemot

staten åtar sig att svara för de ersättningsbelopp som staten till följd av

sina åtaganden kan nödgas utge utöver de belopp som det enligt tilläggskonventionen

åligger eller skulle ha ålegat staten att betala, samt att bolaget

eller bolagen ställer betryggande säkerhet för dessa förpliktelser i förhållande

till staten.

Det har för utskottet upplysts, att General Electric numera har preciserat

sina önskemål i fråga om ansvarsbeloppets storlek och tillämpningen

av tilläggskonventionens ersättningssystem till att avse endast atomolycka

som inträffar i atomanläggningen vid Simpevarp men däremot inte olycka

som inträffar under transport av atomsubstans till eller från anläggningen.

Vidare har General Electric förklarat, att önskemålen avser endast tiden

intill dess både Danmark och Norge blivit bundna av såväl Pariskonventionen

som tilläggskonventionen. De åtaganden från statens sida som föreslås

i propositionen bör enligt utskottets mening begränsas i överensstämmelse

härmed.

Enligt vad som samtidigt har meddelats utskottet innebär detta att de

åtaganden som det i propositionen föreslås att ASEA eller OKG eller båda

bolagen skall göra i förhållande till staten i verkligheten blir av nära nog

rent formell natur och i varje fall får ett ekonomiskt innehåll som inte

i någon mån svarar mot de belopp om ca 25 milj. kr. som åtagandena nominellt

kommer att avse. Del anses nämligen med hänsyn till Oskarshamnsverkets

geografiska belägenhet vara ytterst osannolikt att en atomolycka

i anläggningen ger upphov till skador i främmande stat och att under

alla omständigheter skador av den arten kommer att uppgå till belopp som

i detta sammanhang måste betecknas som helt obetydliga. Åtagandena

gentemot staten kommer emellertid att avse endast den del av ersättningarna

för dylika skador som inte ryms inom det lagstadgade ansvarsbeloppet

50 milj. kr. och som enligt propositionen skall täckas av staten intill de

belopp som anläggningens innehavare skulle ha betalat i ersättning för skadorna,

om ansvarsbeloppet för honom hade utgjort ett belopp motsvarande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 139 är 1968

15 milj. betalningsenheter eller ca 75 milj. kr. Under dessa förhållanden och

under förutsättning att ASEA gör ett sådant åtagande i förhållande till

staten som avses i propositionen samt med hänsyn till vad som är känt

rörande ASEA:s nuvarande betalningsförmåga är det enligt utskottets mening

inte nödvändigt att den säkerhet för åtagandet i förhållande till staten

som enligt propositionen skall ställas måste vara betryggande i den mening

som uttrycket vanligen har i lag och författning och inom kreditväsendet.

Det synes utskottet vara till fyllest att säkerheten är godtagbar i betraktande

av det ekonomiska innehåll åtagandet har i verkligheten. Härvid har utskottet

givetvis förutsatt att Kungl. Maj :t om ställd säkerhet nedgår i värde

eller om väsentligt ändrade förhållanden i övrigt påkallar det begär ny

eller förstärkt säkerhet.

Eftersom man åtminstone teoretiskt måste räkna med möjligheten att

Oskarshamnsverket övergår till annan innehavare än OKG bör statens

åtagande avse atomolycka i anläggningen för vars skadeverkningar anläggningens

innehavare är ansvarig enligt atomansvarighetslagen.

Mot Kungl. Maj :ts förslag i övrigt har utskottet inte något att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet

alt riksdagen med anledning av Kungl. Maj ds förslag

bemyndigar Kungl. Maj d att dels för tiden till dess både

Danmark och Norge blivit bundna av såväl Pariskonventionen

som tilläggskonventionen ikläda staten skyldighet

att i händelse av atomolycka i den atomreaktoranläggning

vid Simpevarp i Kalmar län som nu är under uppförande

utge ersättning för atomskada i följd av olyckan med de

belopp som anläggningens innehavare, utöver de ersättningsbelopp

som det åligger denne att betala enligt atomansvarighetslagen

den 8 mars 1968, skulle ha varit skyldig att utge,

om det för anläggningsinnehavaren enligt 17 § atomansvarighetslagen

gällande ansvarsbeloppet utgjort ett belopp motsvarande

15 milj. sådana betalningsenheter som avses i 31 §

atomansvarighetslagen, dels ock för tiden till dess 29—31 §§

atomansvarighetslagen träder i kraft ikläda staten skyldighet

att i händelse av en sådan atomolycka som nyss nämnts

utge ersättning för atomskada med belopp som staten skulle

ha varit skyldig att betala, om nämnda paragrafer varit

tillämpliga men det i 31 § första stycket atomansvarighetslagen

föreskrivna beloppet utgjort 70 milj. betalningsenheter.

Stockholm den 21 maj 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 139 är 1968

o

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),

Virgin (h), Axel Andersson (fp), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s),

fru Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Mårtensson (s), Bengtson (ep),

Ottosson (h), Herbert Larsson (s), Björk (s), Karl-Erik Eriksson (fp) och

Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s),

Ståhl (fp), Almgren (s), Eliasson i Sundborn (ep), Mellqvist (s), fru LewénEliasson

(s), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm

(s), Antonsson (ep), Blomkvist (s), Björkman (h), Nilsson i Kristianstad

(s) och Sterne (fp).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:311 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag för budgetåret 1968169 till avskrivning av nya kapitalinvesteringar, m. m. '' a1 i texten