Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående utbildningen av ulandsexperter.

1968-10-29 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:147, Utlåtande i anledning av motioner angående utbildningen av ulandsexperter.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutsköttets utlåtande nr /47 år 1968

Nr 147

Utlåtande i anledning av motioner angående utbildningen av ulandsexperter.

(2 :a avd.)

I de likalydande motionerna I: 527 av herr Ahlmark m. fl. och It: 690 av

herr Ullsten m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse hemställer att

Kungl. Maj :t på lämpligt sätt överväger formerna för en fortsättning av den

vid »Fyrisskolan» i Uppsala pågående utbildningen av u-landsexperter på

mellannivå samt att därvid även frågan om en vidgning av denna utbildning

till andra nivåer och läroanstalter studeras.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionerna från skolöverstyrelsen och styrelsen för internationell

utveckling (SIDA). Därjämte har på utskottets begäran Sveriges

allmänna exportförening inkommit till utskottet med en skrivelse i frågan.

Se Bilaga till detta utlåtande

Utskottet. Som SIDA framhållit i sitt remissyttrande torde efterfrågan på

svensk personal för u-landsarbete främst gälla väl utbildade fackmän inom

olika områden med gedigna yrkeserfarenheter och därtill språkkunskaper,

pedagogisk träning, kunskaper om u-landsproblemen samt god orientering om

förhållandena i det land till vilket verksamheten avses bli förlagd. Mot denna

bakgrund torde det inte finnas anledning att f. n. räkna med behov av

särskilda utbildningsvägar för blivande u-landsarbetare. Däremot kan det

möjligen finnas skäl att överväga åtgärder till främjande av den internationalisering

av undervisningen på olika nivåer som SIDA anser önskvärd.

På universitetsnivå har man redan anordnat vissa utbildningskurser med

internationellt och u-landsbetonat stoff och vad angår utbildning av u-landsarbetare

på mellannivå finns det anledning att särskilt betona värdet av att

man vid åtskilliga fokhögskolor tagit upp u-landsinriktad undervisning, dels

vid särskilda linjer, dels som inslag i undervisningen i övrigt.

I motionerna berörs — utan att något yrkande ställs — frågan om tillskapande

av en särskild s. k. biståndskarriär. Utskottet är medvetet om att

både den blivande och den hemvändande u-landsarbetaren kan ha problem

i förhållande till sitt arbete i hemlandet men anser sig, inte minst med hänsyn

till vad SIDA anfört i detta hänseende, inte böra göra något uttalande

till förmån för den antydda, särskilda biståndskarriären.

Huruvida och i vilken form den i motionerna omnämnda verksamheten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147 år 11)68

3

vid Fyrisskolan i Uppsala kommer att fortsättas innevarande läsår torde

vara ovisst. Enligt vad utskottet under hand inhämtat är man för närvarande

sysselsatt med en viss, av gjorda erfarenheter betingad omläggning av

utbildningen. Motionärernas önskemål om att formerna för en fortsättning

av utbildningen vid Fyrisskolan skall övervägas torde därför redan vara

tillgodosett. Utskottet anser sig kunna förutsätta att man såväl inom SIDA

som i skolöverstyrelsen uppmärksammar det utbildningsbehov som föranleds

av u-landsverksamheten och möjligheterna att tillgodose detta. Det synes

därjämte önskvärt att frågan tas upp i det nordiska samarbetet, lämpligen

i Nordiska rådet. Riksdagen torde därför i skrivelse till Kungl. Maj :t

böra hemställa härom.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen i anledning av motionerna I: 527 och II: 690

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att Kungl. Maj :t i

Nordiska rådet väcker frågan om nordiskt samarbete beträffande

utbildning av personal för u-Iandsarbete.

Stockholm den 29 oktober 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 146.

Yttranden över motionerna 1: 527 och II: 690

Skolöverstyrelsen (14.3.1968)

Det behov av u-landsexperler, som SÖ närmast kommer i kontakt med,

avser efterfrågan av experter med ingående erfarenhet och kunskaper från

skolans arbetsområde. Den kompletterande utbildning som dessa experter

behöver avser oftast kompletterande utbildning i språk och kunskaper om

mottagarlandets förhållanden. Detta utbildningsbehov tillgodoses i allmänhet

av uppdragsgivaren i anslutning till meddelat uppdrag och kan icke tillgodoses

genom en utbildning av nyexaminerade. En u-landsutbildning för

nyutexaminerade ingenjörer in. fl. synes i första hand böra utformas som ett

gemensamt nordiskt projekt. Det torde nämligen kunna förutsättas bli fråga

om relativt begränsade grupper på olika områden, därest utbildningen skall

kunna bli meningsfylld.

SÖ föreslår därför att frågan hänskjuts till Nordiska rådet för utredning.

SIDA (13.3.1968)

SIDA delar motionärernas uppfattning att skilda åtgärder måste vidtagas

för att främja rekryteringen av biståndspersonal, om det skall bli möjligt

att genomföra den expansion av utvecklingssamarbetet med u-länderna, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 147 år 1968

planeras för de närmaste åren. Viss tvekan kan dock råda om det lämpliga

i att skapa en »biståndskarriär» av det slag, som beskrives i motionerna.

För administrativa uppgifter inom det svenska biståndsorganet liksom vid

de mellanstatliga organisationernas huvudkontor finns redan karriärmöjligheter,

även om några bestämda utbildningsvägar för dessa uppgifter ännu

ej kan anvisas.

I fråga om den personal som rekryteras för direkta fältinsatser har uländerna

hittills i första hand efterfrågat väl kvalificerade fackmän på skilda

områden, såsom jordbruk, undervisning, industri, förvaltning etc. Det finns

ej någon anledning att vänta sig någon avgörande förändring i detta avseende.

Behov synes därför ej föreligga för »särskilda utbildningsvägar för dem

som avser att arbeta inom det internationella biståndet», om därvid avkall

skulle göras på den fackmässiga utbildningen.

Däremot delar SIDA motionärernas uppfattning att en framgångsrik insats

i biståndsarbetet kräver mer än en gedigen fackutbildning och goda

yrkeserfarenheter, nämligen i första hand språkfärdigheter, pedagogisk

träning, kunskaper om u-landsproblemen, orientering om land och folk. seder

och bruk m. in.

SIDA kan för närvarande ej se något önskvärt i en utveckling, som skulle

leda till uppkomsten av en större personalgrupp, för vilken fältarbete i uland

skulle vara en livsuppgift. Det viktigaste skälet för denna inställning

är att en biståndsarbetare efter några år löper risken att förlora kontakten

med utvecklingen inom sitt yrkesområde, till förfång både för hans insatser

i u-land och för hans egen personliga utveckling. Därtill kommer behovet av

att i hemlandet sprida upplysning om u-länderna och vidga engagemanget

för biståndsinsatser. En av de bästa metoderna att åstadkomma detta torde

vara att öka antalet personer med direkta fälterfarenheter.

Det är emellertid, som motionärerna framhåller, en del nackdelar förenade

med frånvaron av karriärmöjligheter inom fältarbetet. Arbetsgivarna är i

regel ovilliga att avstå från dugliga medarbetare, och biståndsarbetaren riskerar

att försämra sina befordringsmöjligheter i hemlandet. Enligt SIDA:s

uppfattning torde del dock vara möjligt att komma till rätta med dessa svårigheter

lagstiftningsvägen. Redan gäller ju den bestämmelsen att den som

skall fullgöra militärtjänst har rätt att återvända till sitt arbete efter tjänstgöringsperiodens

slut. Samma skydd skulle kunna ges en biståndsarbetare.

Även frågan om meritvärdering av en insats i biståndsarbetet borde kunna

lösas utan större svårigheter, sedan nu omfattande erfarenheter av fältarbete

finns tillgängliga.

Med hänsyn till behovet av ett ökat engagemang från vårt land i det internationella

samarbetet och utifrån SIDA:s allmänna syn på rekryteringen av

biståndspersonal är det nödvändigt att den pågående internationaliseringen

av undervisningen på skilda nivåer påskyndas. SIDA ser som ett mål att

sträva mot att en person efter sin grundutbildning i Sverige skall vara rustad

för kommande yrkesinsatser inte bara i hemlandet utan också utanför landets

gränser. Skall detta kunna förverkligas, innebär det krav på ökad språkundervisning

och starka inslag av internationellt stoff i orienteringsämnena.

Det betyder också att möjligheter måste öppnas för dem som så önskar alt

under grundutbildningen i hemlandet välja sådana ämnen och linjer som

kan göra dem bättre rustade att aktivt deltaga i det internationella samarbetet

och i biståndsarbetet.

På flera håll i landet pågår ansträngningar för att möjliggöra detta. Ett

flertal studiekurser vid universiteten med samhälls- och beteendevetenskap
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147 år 1968

5

lig inriktning innehåller moment med internationellt och u-landsbetonat

stoff. Med ekonomiskt bidrag från SIDA har under några år kurser i tropisk

medicin anordnats i Stockholm och i Lund sommarseminarier på akademisk

nivå om problem och metoder i biståndsarbetet. Lantbrukshögskolan har vidare

erhållit särskilt bidrag för att under innevarande budgetår förstärka

undervisningen i tropiskt jordbruk. Inom universitetskanslersämbetet föreligger

planer på alt i samband med införandet av fasta studiegångar erbjuda

en särskild studiekurs för internationell tjänst. Den skulle stå öppen för

bl. a. sådana studeranden, som oberoende av deras grundläggande yrkesutbildning

önskar förbereda sig för en biståndsinsats.

De ovan redovisade utbildningsinsatserna är i första hand avsedda för biståndspersonal

på s. k. expertnivå. Liknande insatser har emellertid också

gjorts för personal på förmans- eller mellannivå. Utöver det i motionerna

omnämnda experimentet vid tekniska gymnasiet i Uppsala har under läsåret

1967—1968 särskilda linjer med u-landsinriktad undervisning inrättats vid

sju folkhögskolor. En av kurserna omfattar 20 veckor, de övriga 34 veckor.

Som ett led i undervisningen har eleverna vid en av dessa u-landslinjer företagit

en studieresa till Tunisien och därvid bl. a. studerat de svenska biståndsinsatserna.

Liknande planer har rapporterats från några av de övriga

skolorna med speciallinje för u-landsfrågor. Vid andra folkhögskolor har ulandsproblem

studerats i ett särskilt ämne eller under några veckors samlad

undervisning. Det har också förekommit att u-landsinriktad undervisning

getts som inslag och moment i de vanliga ämnena vid drygt ett 20-tal folkhögskolor.

Med den frihet att utforma kursplaner och undervisningens innehåll som

folkhögskolan har, syns den vara särskilt lämpad för påbyggnadskurser av

det slag motionärerna tänkt sig och som kursen vid Fyrisskolan i Uppsala

utgör ett exempel på. För det talar också det förhållandet att omkring eu

tredjedel av hittillsvarande deltagare i den svenska fredskåren erhållit någon

del av sin grundutbildning som folkhögskoleelever och att erfarenheterna

av SIDA:s fredskårskurser, av vilka flera förlagts till folkhögskolor, visat

värdet av internatförläggning i detta sammanhang. Det torde inte heller

stöta på större svårigheter att finansiera påbyggnadskurser med u-landsinriktning

som anordnas vid folkhögskolor. Statsbidrag utgår redan med hundra

procent till lärarlöner, eleverna erhåller studiebidrag enligt gällande bestämmelser

och omskolningsbidrag har i några fall utgått till därtill berättigade

elever vid skolornas ordinarie kurser.

Avslutningsvis vill SIDA tillstyrka att frågan om lämplig utformning och

förläggning av påbyggnads- eller förberedelsekurser med u-landsinriktad

undervisning för biståndspersonal på mellannivå blir föremål för studium.

Därvid bör ej endast nu pågående försök vid Fyrisskolan i Uppsala utan

också u-landslinjerna vid folkhögskolorna uppmärksammas. Först sedan

frågan på detta sätt studerats bör beslut fattas om formerna under kommande

läsår för utbildningen vid Fyrisskolan.

Sveriges allmänna exportförening (29.3.1968)

Frågan om utbildningen av experter för tjänstgöring utomlands exempelvis

inom ramen för verksamheten inom multilaterala och bilaterala biståndsorgan

liksom inom företag är av största betydelse. En sådan utbildning pågår

kontinuerligt inom vissa exportföretag och avser då utbildning av egna

tjänstemän för uppdrag inom företagens organisation på utlandsfältet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1968

Föreningen bereddes under fjolåret genom remiss från kungl. skolöverstyrelsen

tillfälle att yttra sig över den vid Fyrisskolan då planerade utbildningen

av u-Iandsexperter. I föreningens yttrande av den 6 juni 1967, varav

kopia här bifogas, framfördes vissa synpunkter på utbildningen av u-landsexperter

inom exportföretag. De nu framlagda motionerna synes emellertid,

att döma av ingressen till motionerna, närmast beröra den internationella

biståndsverksamheten, där enligt motionärerna efterfrågan på experter inom

»mellannivåskiktet» skulle vara särskild stor och där en utvidgad utbildning

borde vara lämplig. Eftersom motionerna sålunda rör utbildningen för internationell

biståndsverksamhet och icke verksamheten utomlands för svenska

exportföretag tillåter vi oss avstå från att yttra oss över motionerna. Vi förstår

att den institution, som närmast handlägger frågor rörande den internationella

biståndsverksamheten, nämligen SIDA, också beretts tillfälle att yttra

sig över motionerna.

Sveriges allmänna exportförenings i förestående yttrande åberopade skrivelse

till skolöverstyrelsen

Exportföreningen anser utbildningsfrågor av här berört slag av stor principiell

betydelse och har därför närmare samrått med några svenska industriföretag

med verksamhet, som berörs av denna fråga. Det har då inte

varit möjligt att inkomma med synpunkter till den 1 juni, för vilket vi ber

om överseende.

Det är väsentligt att personer avsedda att tjänstgöra utomlands har goda

kunskaper om sitt företag och dess produkter. En längre tids tjänstgöring

inom företaget (minimum 3—4 år) förutsättes därvid som regel. Under denna

tid blir det även möjligt för företaget att bedöma berörda personers allmänna

förutsättningar för utlandstjänstgöring. Härvid bör tilläggas att något

löfte om utlandstjänstgöring sällan torde lämnas på förhand av företagen.

Vidare inhämtas vanligtvis den specialutbildning, som erfordras före

utlandstjänstgöringen parallellt med vidareutbildning rörande företaget och

dess verksamhet på den aktuella marknaden. Specialutbildningen försiggår

då i form av korrespondenskurser eller på liknande sätt.

Föreslagen fortbildningskurs avses förlagd till Uppsala med eu utbildningstid

omfattande 30 veckor. Det torde emellertid mot bakgrund av vad

som sagts ovan och med hänsyn till de kostnader som skulle vara förenade

med att ett företag avstod från eu person under angiven tidsperiod ej vara

praktiskt möjligt för svenska industriföretag att utnyttja den föreslagna

kursverksamheten. Det kan även vara tveksamt om ett företag anställer personer

med den föreslagna utbildningen, om däri skulle ingå ett moment av

löfte om utlandstjänstgöring.

Tilläggas kan att tillfrågade företag ansett huvuddragen av undervisningsplanen

med vissa modifikationer innehålla ämnen av värde för en undervisning

av här tänkt slag. Möjligen skulle något ytterligare antal timmar kunna

ägnas åt företagsekonomi och arbetsledning och något färre antal åt statsoch

religionskunskap då de senare ämnena närmast blir av intresse i samband

med det aktuella tjänstgöringslandet. En kurs av här ifrågakommande

slag bör emellertid syns det oss av praktiska skäl studiemässigt läggas upp i

form av skriftlig undervisning eventuellt avslutad med någon veckas internatundervisning.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:331 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner angående utbildning av u-landsexperter. a1 i texten